Unionens politik för IT- och Telekom

Unionens politik för IT- och Telekom

Förord IT- och Telekom är en mångsidig bransch som kännetecknas av en hög tillväxttakt, kraftig strukturomvandling, branschglidningar och stor dynamik. Många svenska företag i branschen blir uppköpta av utländska koncerner. Digitaliseringen är en bidragande orsak till den kraftiga tillväxten i branschen även under perioder av nedgång i övriga ekonomin. Svenska IT- och Telekomföretag har ett gott rykte internationellt vilket återspeglas i exportstatistiken där IT- och Telekom är en av de största sektorerna. Två frågor är extra framträdande när det kommer till branschens utmaningar. Det är svårigheterna att rekrytera kvinnor till branschen samt att hitta rätt kompetens. I den här rapporten föreslår vi konkreta åtgärder för att IT- och Telekom ska kunna fortsätta att utvecklas med fokus på jämställdhet och kompetens. De tre viktigaste förslagen i rapporten är: att lyfta förebilder som kan inspirera unga kvinnor att söka sig till IT- och Telekombranschen att arbetsgivare möjliggör genomförandet av kompetensutveckling genom öronmärkt tid och minskad arbetsbelastning att ett partsgemensamt arbete startas kring långsiktig kompetensförsörjning och kompetensutveckling Unionen har mer än 58 000 medlemmar inom IT- och Telekom vilket gör den till en av Unionens största. Branschen är även en av dem där medlemsantalet ökar som mest. Rapporten är framtagen av Marie Löök Birgersson, utredare på Unionens enhet för Avtal och Politik. Unionens branschråd för IT-och Telekom har deltagit i arbetet med att ta fram branschpolitiken. Henrik Ehrenberg Samhällspolitisk chef 1

Kort om IT- och Telekom Två tätt sammanlänkade branscher IT- och Telekom har många gemensamma nämnare och kan närmast ses som en bransch. Detta beror bland annat på att branschen telekom även omfattar tjänster för e-post och filöverföring. Då branscherna är tätt sammanlänkande står de i stort sett inför samma utmaningar och möjligheter. IT- och Telekom sysselsätter 189 000 personer och har potential att omfatta ännu fler arbetstagare. Många IT- och Telekomföretag i Sverige har svårigheter att hitta och rekrytera relevant kompetens. Analysföretaget Empiricas kartläggning av enskilda medlemsstater visar på en uppskattad kompetensbrist i Sverige på 30 000 personer år 2015 som beräknas stiga till 57 000 år 2020. Enligt rapporten Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och Telekomsektorn framtagen av IT & Telekomföretagen på Almega kommer det att finnas ett underskott på 60 000 personer år 2020 om inte kraftfulla åtgärder sätts in för att lösa kompetensbristen i branschen. Unionens undersökning Unga kvinnor och IT från 2015 visar att det inte enbart är bristen på intresse för arbetsuppgifterna som gör att unga tjejer inte söker teknisk utbildning på universitet och högskola. Det handlar även om bilden av sig själv och klimatet på arbetsplatsen. Hela 51 procent av de intervjuade hade svårt att identifiera sig med bilden av en person som arbetade i branschen och så många som var tredje ung kvinna beskriver IT-branschen som grabbig. IT-branschen Hela vårt samhälle bygger i allt större utsträckning på god tillgång till information och digital infrastruktur. En bedömning av analysföretaget Empirica, gjord på uppdrag av Europeiska kommissionen, visar att ungefär hälften av dem som arbetar med IT gör det i verksamheter utanför den IT- och Telekomlevererande branschen. Här återfinns sektorer som finans, handel, media, industri samt offentlig sektor. 2

Enligt Konjunkturinstitutets KI-barometer har efterfrågan på ITsektorns tjänster och produkter ökat under de senaste åren och fler än 50 procent av företagen anger att efterfrågan ökar under första halvåret 2017. IT-branschen sysselsätter ca 133 000 personer och av dem arbetar drygt hälften med programvara och IT-tjänster. Antalet anställda i IT-branschen ökar sedan mitten av 2000-talet. Trots att det finns flera stora globala företag i branschen arbetar 54 procent av alla anställda inom IT-sektorn i företag med färre än 100 anställda, enligt statistik från IT- och Telekomföretagen inom Almega. En utmaning för IT-sektorn är den snabba teknikutvecklingen, som ställer höga krav på kompetensutveckling och förmågan att snabbt tillgodogöra sig kunskap om ny teknik. Kompetensförsörjning har varit ett problem för branschen under flera år och att företag i Sverige har svårigheter att hitta och rekrytera relevant kompetens. Exempel på stora företag i branschen är Tieto, Knowit, IBM, Hewlett-Packard, Cap Gemini och Sogeti. Telekombranschen Bolagiseringen av Televerket, avreglering av telemarknaden, och den nya telelagen har inneburit stora förändringar inom telekommunikationsområdet. Efter bolagiseringen 1993 ombildades de återstående verksamheterna inom telefoni, mobiltelefoni och datanät till ett statligt ägt aktiebolag med namnet Telia AB. År 2003 slogs Telia samman med finska Sonera till Telia Sonera AB. Företaget har sedan dess bytt namn till Telia Company AB. Under de senaste tio åren har tillgången till mobiltelefoner exploderat samtidigt som tillgången och användningen av internet ökar kraftigt. Det fanns totalt 14,8 miljoner mobilabonnemang i Sverige den sista december 2015 enligt Post- och Telestyrelsen, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Undersökningen Svenskarna och internet 2016 från Internetstiftelsen (IIS) kartlägger internetanvändningens utveckling och förändring hos den svenska befolkningen. Den visar att svenskarnas mobilanvändande ökar från år till år. År 2016 kopplade 78 procent av befolkningen upp sig via mobilen, 65 procent gjorde det varje dag. 3

För att möjliggöra utbyggnad av bredbandsnätet i Sverige levererar företagen inom Telekom fiberkabel och mikrokabelsystem till bland annat privatpersoner och allmännyttans bostäder. Det möjliggör tillgång till bredbandstjänster som internet, telefoni, och TV. Telekombranschen sysselsätter cirka 56 000 personer och av dem arbetar flertalet på stora internationella företag som Ericsson och Eltel Group. Många arbetar med utveckling, drift och underhåll av telenät, både fibernät och mobila nät, samt den trafik som förmedlas. Även tillverkning av hårdvara som nätverksutrustning och mobilteleutrustning är vanligt förekommande arbeten inom branschen. Det finns en stor efterfrågan på telekomtekniker, vilket hänger samman med den stora utbyggnaden av teleinfrastrukturen, tillsammans med att många tekniker går i pension de kommande åren. Exempel på stora företag i branschen är Telia Company AB, Tele2 AB, Telenor Sverige AB, Eltel AB, Com Hem AB och Ericsson. 4

Viktiga frågor för IT- och Telekom i Sverige Det finns flera viktiga frågor som påverkar förutsättningarna för IToch Telekom i Sverige. Här väljer vi att fokusera på områdena digitalisering, automatisering och plattformsekonomin, IT-politiken samt integritet och säkerhet. Digitalisering, automatisering och plattformsekonomin Hur digitaliseringen kommer att påverka framtidens arbetsmarknad och antalet arbetstillfällen råder det delade meningar om. Det finns undersökningar som visar att 50 procent av alla arbeten kommer att automatiseras inom 20 år, vilket skulle motsvara cirka 2,5 miljoner jobb i Sverige. Bakgrunden till dessa siffror är andra steget i IT-revolutionen. Ett steg där det inte längre handlar om att ersätta enklare rutinarbeten med robotar utan om att kvalificerade arbeten ersätts av mjukvara. ESO:s rapport Digitaliseringens dynamik kommer fram till att de skattade automatiseringssannolikheterna är starkt förknippade med utbildningsnivåer. Det är nära tre gånger högre risk att förlora jobbet på grund av automatisering för den som har grundskola som utbildningsnivå jämfört med den som disputerat. En av ESO:s slutsatser är att digitaliserings- och automatiseringsprocessen kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft och att det handlar om många olika typer av yrken. Den ser ut att förstärka utväxlingen på vissa kompetenser och talanger vilket innebär att produktivitetsskillnader mellan olika individer i samhället kan förväntas öka. Värdet av rätt utbildning och vidareutbildning blir därmed allt viktigare för möjligheterna för sysselsättning och bra löneutveckling. Digitaliseringen skapar även nya arbetstillfällen. Inom IT- och Telekombranschen finns en ökad efterfrågan på breda grupper som mjukvaru- och systemutvecklare, IT-arkitekter och projektledare. Starkast växande efterfrågan finns på informations- IT-säkerhet och användbarhetsexperter. 5

Plattformsekonomin möjliggör en typ av förmedling av arbete som tidigare inte varit möjlig. Digitala plattformar spelar en allt större roll i våra liv och syftar till att genom olika sorters marknader skapa nya ytor för delande av befintliga resurser. Förmedlarna av tekniska tjänster på plattformar ser sig sällan som arbetsgivare utan enbart förmedlare av tekniska tjänster och kan på så vis undgå regelverk inom skatter, arbetsrätt och rapporteringsskyldighet. Ansvaret lämpas ofta över på plattformens beställare eller utförare. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan detta innebära att plattformar får konkurrensfördelar mot sina traditionella konkurrenter genom att selektivt ställa sig under vissa regelverk. Om denna praktik blir norm på arbetsmarknaden kommer sannolikt inkomstvariationerna att öka hos verksamma inom dessa branscher samtidigt som tillgången till socialförsäkringssystemen och löneutvecklingen påverkas, vilket får större följder på inkomstfördelningen i stort. Gränsen mellan vad som är IT- och Telekom och vad som är plattformsekonomi är svårdefinierad i takt med att allt fler tjänster i samhället och på arbetsmarknaden digitaliseras. IT-politiken Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter samt att elektroniska kommunikationer ska vara effektiva och säkra samt tillgodose användarnas behov. De elektroniska kommunikationerna ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad, men i områden där detta inte fungerar ska staten ha ansvaret. En väl utbyggd och välfungerande digital infrastruktur är en förutsättning för att möta den ökade ITanvändningen i samhället och skapa de möjligheter till ökad konkurrens- och innovationskraft som IT-utvecklingen ger. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. 6

Betydelsen av IT och bredband kommer att öka. Inte minst i skolan där undervisningen i allt högre grad är beroende av IT och Internet och då en åldrande befolkning ställer krav på att IT-baserade tjänster för vård i hemmet utvecklas. Val till förskola, skola eller gymnasium, kontakt med vården, ansökan om ekonomiskt bistånd eller bygglov är alla exempel på digital kommunikation som sker på nätet mellan i det här fallet individ och kommun. IT och goda elektroniska kommunikationer är grundläggande förutsättningar för företagande, sysselsättning och en effektiv förvaltning samt för att förenkla tillvaron för boende och besökande i landsbygder. Det är viktigt att hela landet ges möjlighet till ny digital teknik. Skillnaden i internethastighet är stor mellan stad och glesbygd och enbart 61 procent har tillgång till snabbt internet på 100 mb per sekund, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2016. Regeringens mål är att 90 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till så snabb uppkoppling år 2020. Här är det viktigt att staten ansvarar för att hela landet ges tillgång till snabbt och säkert bredband genom utbyggnad av fibernät. Detta för att underlätta företagande, distansarbete och studier oberoende av bostadsort. Avgörande för användningen är att det finns ett förtroende för IT i allmänhet och Internet i synnerhet. För att möjligheterna ska kunna tillvaratas måste företag, organisationer och privatpersoner i Sverige kunna lita på att näten fungerar och att den information och de tjänster som tillhandahålls är tillgängliga och säkra att använda. Telekom är hårdare reglerad än IT vilket har sitt ursprung i att Telekom traditionellt sett tillhandahållit samhällsviktig infrastruktur. IT-branschen har på senare år alltmera stärkt sin position genom sin leverans av teknik och mjukvara och inom en del områden i praktiken tagit över samhällsviktiga kommunikationsfunktioner. En utmaning för beslutfattarna är att se över om nuvarande regleringar inom Telekom behöver omprövas. Integritet och säkerhet Ny teknik som efterlämnar fler digitala spår kräver större etiskt ansvarstagande från arbetsgivarna. Allt fler företag använder sig av olika typer av övervakning för att kontrollera sina anställda, vilket 7

kan inkräkta på den personliga integriteten. Frågan om integritet i arbetslivet är näst intill oreglerad och de bestämmelser som finns regleras i Personuppgiftslagen och bevakas av Datainspektionen. Arbetsgivaren är personuppgiftsansvarig och ansvarar för att övervakningen är tillåten. En heltäckande lagstiftning skulle medföra tydlighet och transparens samt medföra minskade personberoende bedömningar och avvägningar. Så länge det inte finns en heltäckande lagstiftning på området föreligger en risk för ytterligare förskjutning av styrkeförhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare. Inte bara den beskrivna maktförskjutningen, utan också otydligheten kring var och när arbetsgivare får använda data som lagras eller skapas i realtid, ger ett stort behov av tydlighet och reglering. Hur arbetsgivare får använda personuppgifter regleras i personuppgiftslagen (PUL), men det saknas ett regelverk kring när arbetsgivaren får använda lagrad data. Det saknas också en reglering som tydliggör vilka motiveringar en arbetsgivare måste kunna ge för att använda integritetskänsliga data. EU har beslutat om ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter som ska börja tillämpas i medlemsstaterna i maj 2018. Den nya dataskyddsförordningen ersätter personuppgiftslagen i mitten av 2018. Genom dataskyddsförordningen ges individerna större kontroll över sina personuppgifter så att det blir enklare för den enskilde att få tillgång till sina uppgifter samt information om hur uppgifterna hanteras. EU-kommissionen har även lämnat förslag till en ny förordning om integritet och elektronisk kommunikation som ska gälla för teleoch internetoperatörer. De föreslagna åtgärderna ska modernisera de gällande reglerna och utvidga dem till att omfatta alla leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster. Förslaget är tänkt att skapa nya möjligheter att behandla kommunikationsdata för att öka säkerheten på den digitala inre marknaden, vilket är ett av huvudmålen i kommissionens strategi på området. Det nuvarande direktivet gäller enbart traditionella telekomoperatörer men de nya integritetsbestämmelserna omfattar även nya leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster som Whats- App, Facebook Messenger, Skype, Gmail, imessage och Viber. 8

När IT-system och funktioner blir alltmer verksamhetskritiska ökar kraven på driftsäkerhet och skydd mot olika former av angrepp. En viktig del är hantering av identiteter, hos både fysiska användare och olika maskinelement som kommunicerar med varandra genom sakernas internet, det vill säga, när vardagsföremål som hushållsapparater och accessoarer försetts med inbyggda elektroniska delar så att de kan sammankopplas och därefter utbyta data. Viktiga frågor inom IT- och Telekompolitiken Unionen vill Att staten tar ansvar för att hela landet ges tillgång till snabbt och säkert bredband genom utbyggnad av fiber för att underlätta företagande, distansarbete och studier. Att integritetsskyddet i arbetslivet gällande informationsskydd och IT ska stärkas via lagstiftning. Att lagstiftningen ska anpassas till en digital värld så att den underlättar digital utveckling, samverkan mellan aktörer och att den är lätt att programmera in i digitala system. Sprida kunskap om hur och till vad arbetsgivare kan använda data som lagras via jobbets IT-system. Skapa en ny typ av institution där regleringsfrågorna inom plattformsekonomin kan hanteras på löpande basis. 9

Unionens politik för IT- och Telekom Jämställdhet Sverige När kvinnor och män själva ska ranka sin kunnighet inom IT- och Telekom ser fler män än kvinnor sig själva som mycket kunniga, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2016. År 2015 undersökte Unionen i samarbete med bland annat Insight Intelligence varför unga tjejer inte söker sig till tekniska utbildningar på universitet och högskola. Orsakerna beror inte enbart på ett ointresse för arbetsuppgifterna inom IT-branschen utan handlar även om bilden av sig själv och det upplevda klimatet på arbetsplatsen. 51 procent av de intervjuade hade svårt att identifiera sig med bilden av en person som jobbade i branschen och var tredje ung kvinna beskrev IT-branschen som grabbig. 21 procent svarade att de inte skulle trivas i en så mansdominerad miljö och fyra av tio angav bristen på kvinnliga förebilder som den främsta anledningen till att så få kvinnor arbetar inom IT-branschen. Kvinnor som börjar arbeta i IT- och Telekomsektorn möts ofta av ett lönegap mellan kvinnor och män. Som exempel kan nämnas yrkesgruppen systemvetare där kvinnor tjänar i genomsnitt 2 700 kronor mindre i månaden än sina manliga kollegor, enligt lönestatistik från medlemmar i fackförbundet Jusek. Statistik från IT- och Telekomföretagen på Almega visar att andelen kvinnliga chefer inom IT- och Telekombranschen ökar från 28 till 30 procent år 2016. Även på vd-nivå ökar andelen kvinnor, från 14 till 15 procent. Så kanske är trenden med kvinnlig underrepresentation på ledande befattningar inom IT- och Telekom på väg att vända även om utvecklingen går långsamt. 10

EU Undersökningen från 2013 om kvinnors deltagande i IT-sektorn visar på svårigheterna att rekrytera flickor och kvinnor till studier och arbete inom IT-sektorn. Bara 29 av tusen kvinnor med en lägre universitetsexamen har studerat IT (jämfört med 95 män av tusen) och av dem kommer endast fyra att arbeta i branschen. Kvinnor lämnar branschen i förtid och är underrepresenterade bland chefer och i beslutsfattande ställning. Bland trettioåriga kvinnor med IT-utbildning arbetar 20 procent i branschen medan bara nio procent av kvinnorna över 45 år arbetar kvar. IT-branschen har även färre kvinnliga egenföretagare än övriga branscher. Följande orsaker anges i undersökningen som förklaring till att många kvinnor väljer bort IT-branschen: Kulturella traditioner och stereotypa könsroller. Yttre hinder såsom starkt mansdominerade miljöer, problem med att kombinera familj och arbete samt avsaknad av förebilder i branschen. Den bristande jämställdheten mellan kvinnor och män är en kostsam historia enligt undersökningen från Europeiska Kommissionen. Om lika många kvinnor som män skulle arbeta inom IT-sektorn skulle BNP inom EU öka med nio miljarder euro per år. Företag med fler kvinnor i ledningen har 35 procent bättre avkastning på investerat kapital och 34 procent högre aktieutdelning än andra jämförbara företag, enligt Europeiska Kommissionens beräkningar. Lösningar Det finns flera initiativ för att få fler kvinnor att välja arbeten inom IT- och Telekombranschen. Exempelvis Womentor, Women in Tech och Microsofts utnämning av årets IT-tjej, där målet är att öka andelen kvinnor och kvinnliga chefer inom branschen. GeekGirl Mini och Next Up är tävlingar och kontaktskapande aktiviteter där kvinnliga förebilder lyfts fram för skolelever. 11

Mycket handlar om att skapa en bransch som unga kvinnor vill vara i och att inspirera och förändra bilden av vem som passar och inte passar för yrket. Ett annat sätt att synliggöra problemet är genom dialog med företagen. Vill företagen locka kvinnor till branschen så behöver de arbeta främjande genom systematiskt jämställdhetsarbete. Det kan till exempel vara lönekartläggningar så att lönen sätts efter kompetens och inte kön. Ofta hamnar kvinnor efter lönemässigt redan i samband med ingångslönen. Från offentligt håll kan skolan göra mera för att komma tillrätta med könsbundna studieval genom jämställdhetsinventering av niondeklassares gymnasieval. Vid kraftig snedfördelning hos enskilda grundskolor ska skolorna vidta särskilda åtgärder till följande läsår. Det är också viktigt att se över marknadsföringen av skolämnen så att de tilltalar både tjejer och killar. Motsvarande ansvar förväntas av gymnasieskolor, där man bör arbeta särskilt med tjejer som går program som ger behörighet till fortsatta studier inom IT och Telekom, som till exempel Naturvetenskapliga programmet. En annan fråga som är viktig för jämställdheten inom IT- och Telekom är tillgången till bra och billiga bostäder för att möjliggöra studier och arbete inom branschen för både kvinnor och män. IT- och Telekom är en storstadsbransch där en majoritet av arbetstagarna återfinns i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö där tillgången till bra och billiga bostäder är begränsad. Privatekonomi eller familjesituation ska inte vara avgörande vid val av utbildning, studieort samt möjligheten att arbeta i branschen. 12

Unionen vill Synliggöra och exemplifiera att jämställdhet ökar företagens konkurrenskraft och lönsamhet. Att fack och arbetsgivare i samverkan bedriver ett aktivt och systematiskt jämställdhetsarbete på arbetsplatserna. Att utbildningssamordnare inom IT- och Telekom marknadsför utbildningarna på ett sätt som även tilltalar tjejer och kvinnor. Bidra till att lyfta förebilder som kan inspirera unga kvinnor att söka sig till IT- och Telekom. Bidra till att underlätta övergången mellan studier och arbetsliv för kvinnor inom IT- och Telekom, genom bland annat mentorskap och praktikplatser. Arbeta för att skolorna genomför jämställdhetsinventering av niondeklassares gymnasieval. Vid kraftig snedfördelning hos enskilda grundskolor ska skolorna vidta särskilda åtgärder till följande läsår. Arbeta för att öka tillgången till bra och billiga bostäder för att möjliggöra studier och arbete inom IT- och Telekom oavsett kön, familjeförhållanden eller privatekonomi. Kompetens En av de största utmaningarna för IT- och Telekomföretagen är tillgången till rätt kompetens. Den snabba teknikutvecklingen ställer höga krav på kompetensutveckling och förmågan att snabbt tillgodogöra sig kunskap om ny teknik. Kompetensförsörjning har varit ett stort problem för branschen under flera år. 13

Enligt en rapport från IT & Telekomföretagen på Almega kommer det att finnas ett underskott på 60 000 personer år 2020 inom branschen om inte kraftfulla åtgärder vidtas. Störst är efterfrågan på ITsäkerhetskompetens när hantering av data och IT-säkerhet blir allt viktigare. Även leverans via molnet och sakernas internet leder till stora behov av IT-säkerhetskompetens. IT- och Telekom behöver komma tillrätta med svårigheterna att rekrytera kvinnor samt öka intresset för och valet av tekniska utbildningar på universitet och högskolor. Regeringen behöver samordna sin politik för att främja kompetensutveckling. Att regeringen beslutat om att införa programmering som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik, är ett steg i rätt riktning. Kraven på kompetens med eftergymnasial utbildning inom IT- och Telekom är generellt mycket höga då många yrkesroller inom branschen förutsätter eftergymnasial utbildning. De allra flesta roller kräver dessutom goda kunskaper i både svenska och engelska. Unionens kompetensbarometer från år 2015 visar att fler i IT- och Telekom har en strategisk plan, tydliga och uttalade mål och en långsiktighet när det gäller kompetensutveckling jämfört med tjänstemän i privat sektor generellt. Ändå utmärker sig inte branschen när det kommer till det faktiska genomförandet. För samtliga tjänstemän är det 57 procent som svarar att de har genomfört kompetensutveckling och i IT- och Telekom är siffran 60 procent. Det är något vanligare att tjänstemän inom IT- och Telekom kompetensutvecklar sig utanför arbetstid än det är för tjänstemän generellt. Kompetensutveckling genom självstudier, kurser och utbildningar online är vanligt förekommande bland medlemmarna inom IT- och Telekom. Troliga orsaker till att kompetensutveckling inte blir av, trots goda ambitioner från arbetsgivaren, är en pressad arbetssituation i kombination med större krav på individen att själv hålla sig anställningsbar. Kompetensutveckling tenderar att bortprioriteras av anställda och arbetsgivare när arbetstempot är högt. Att kompetensutveckling inte blir av är problematiskt. IT- och Telekom är en bransch som kännetecknas av en snabb förändringstakt 14

där kompetensutveckling är en nödvändighet för att säkerställa företagens konkurrenskraft och personalens anställningsbarhet. Lösningar För att lösa kompetensbristen i branschen behöver företagen bli bättre på att kompetensutveckla sin personal. Företagen behöver göra en kompetensplan för att bedöma vilken kompetens som behövs på längre sikt. Att försöka se runt hörnet när det gäller vilken kompetens som kommer att efterfrågas är extra viktigt i en så föränderlig bransch som IT- och Telekom där den tekniska utvecklingen går väldigt snabbt. Det är viktigt att kompetensutvecklingen är systematisk, planerad och strategisk samt att den kopplas till verksamhetens mål. I dagsläget har vi en situation när den tekniska utvecklingen ökar efterfrågan på arbetskraft med rätt kompetens samtidigt som många företag skär ner på kompetensutveckling. Detta sker bland annat genom att kompetensutveckling kommer färre anställda till del än tidigare, vilket ställer högre krav på den anställde att på egen hand hålla sig anställningsbar. Anställda som inte själva uppdaterar sin kompetens löper högre risk att bli uppsagda när arbetsgivaren bedömer att de inte längre har de kunskaper som företagen behöver. Det kan medföra att företagen löser sin kompetensförsörjning genom att byta ut sina anställda när ny kompetens behövs istället för att satsa på befintlig personal. Att företagen väljer att byta ut anställda istället för att kompetensutveckla dem är ingen långsiktigt hållbar personalpolitik och ett tecken på att företaget saknar en fungerande strategisk kompetensplan. När IT-kompetens är en bristvara är det viktigt för företag att kunna trygga sin kompetensförsörjning. Företag som satsar på kompetensutveckling kan attrahera anställda med hög kompetens samt bibehålla en hög kompetensnivå hos den egna personalen. Det är en fördel för arbetsgivaren att få behålla personal som kan bidra med erfarenhet, organisationskunskap samt att arbetsgivaren undviker onödiga rekryteringskostnader. Det livslånga lärandet blir allt mer centralt i en tuff global konkurrens. Arbetskraftsinvandring och tillgången till utländsk spetskompetens är också viktiga faktorer för branschens framtida utveckling. 15

Unionen vill Att ett nationellt system för validering etableras och att lärosätena ges resurser till validering så yrkesverksamma kan få en anpassad och förkortad utbildning. Att högskolans utbildningsutbud görs mer tillgängligt och relevant för yrkesverksamma. Att arbetsgivare möjliggör genomförandet av kompetensutveckling genom öronmärkt tid och anpassad arbetsbelastning. Att kompetensutveckling och lärande som sker i arbetslivets vardag synliggörs och dokumenteras. Att jämlikhet och jämställdhet uppmärksammas i kompetensutvecklingsarbetet. Driva frågan om arbetsgivares proaktiva ansvar i teknikskiften och bevakning av yrken som försvinner. Starta ett partsgemensamt arbete kring långsiktig kompetensförsörjning och kompetensutveckling med utgångspunkt i att det både är en rättighet och en skyldighet att hålla sig anställningsbar. Offshoring och outsourcing Att offshora och outsourca verksamhet är vanligare bland företag som har utländska ägare, är börsnoterade eller har huvudkontoret utomlands. År 2015 var andelen utländska ägare i IT- och Telekomsektorn 36 procent, vilket är högre än genomsnittet. Stödfunktioner som itsupport och ekonomiadministration är de verksamheter som oftast flyttar utomlands. Under senare år har även flera kärnfunktioner inom IT- och Telekomsektorn som nätdrift och system förlagts utanför Sveriges gränser, enligt FORBA:s rapport om outsourcing i IT-sektorn. Framförallt Indien lockar företagen men även Polen och 16

de baltiska staterna står högt på önskelistan, speciellt när det kommer till outsourcing av stödfunktioner, enligt Unionens rapport Jobbflytt över gränserna-på gott och ont. Ett växande antal molntjänster kommer att spela en viktig roll i tillhandahållandet av IT-tjänster och nätverksledningssystem och kan leda till ytterligare outsourcing av verksamhet enligt FORBA. När systemfunktionalitet, lagring och drift blir tillgängligt på distans, på platser med skalfördelar och låga utvecklings- och driftskostnader blir arbetsställena mindre platsbundna. Varför flyttar företagen? Att ett företag väljer att förlägga verksamhet i lågkostnadsländer kan ha olika orsaker. Lägre lönekostnader, ökad utvecklingstakt eller servicenivå genom att verksamheten sprids över flera tidszoner och att kunder förväntar sig samma produkt och tjänst världen över är några. Rekryteringssvårigheter är ett annat skäl till att verksamhet flyttar utomlands. Det är svårt att hitta anställda med nödvändig kompetens i Sverige samtidigt som det är svårt att rekrytera utländsk expertkompetens. Men det är inte enbart Sverige som förlägger verksamhet utanför det egna landets gränser utan även företag från andra länder ser Sverige som en intressant marknad och väljer att flytta hit. Under de senaste åren har flera större internationella IT-företag startat datacenter i Sverige. Ett exempel är Facebooks etablering i Luleå. Det är viktigt att Unionen tecknar kollektivavtal med utländska företag som väljer att förlägga sin verksamhet eller delar av sin verksamhet i Sverige. Utländska aktörer som planerar att etablera sig i Sverige ska vara medvetna om att det finns en tydlig förväntan på att de lever upp till den svenska modellen. IT- och Telekom är en bransch som innefattar många multinationella företag med hög rörlighet över landsgränserna där möjligheten att flytta med specialister påverkar företagens investeringar utomlands. Därför är det viktigt att bibehålla hög rörlighet in och ut ur Sverige med goda arbetsvillkor. 17

År 2014 var IT-specialister den största gruppen som beviljades arbetstillstånd av Migrationsverket i Sverige. Av totalt 12 000 arbetskraftsinvandrare var det nästan 3 500 dataspecialister, systemutvecklare, IT-arkitekter och IT-chefer som fick arbetstillstånd, vilket är en fjärdedel av alla arbetskraftsinvandrare från länderna utanför EU. Den totala arbetskraftsinvandringen till Sverige minskade under 2014 medan arbetskraftsinvandringen till IT fortsatt var stabil. Unionens rapport Jobbflytt över gränserna- på gott och ont visar att efterhandsnotan ofta blir högre än beräknat. Det finns ofta en övertro bland företagsledningen att flytten kommer att genomföras problemfritt men där brister i förarbetet blir till problem vid genomförandet. Kommunikationssvårigheter uppstår vilket gör att fel tar längre tid att lösa och missförstånd resulterar i sämre kvalitet. Skillnader i arbetstider på grund av olika tidszoner gör det svårare att få till en direkt dialog och användarna drabbas när företagets stödfunktioner som it-support inte fungerar. Enligt Unionens klubbar saknas insikt hos beslutfattarna att det tar tid att bygga upp kompetens i den outsourcade verksamheten. Inte sällan saknas en långsiktig personalstrategi och anställda slutar när de är upplärda vilket leder till kunskapstapp för organisationen. Sammantaget kan svårigheterna som företagen möter vid outsourcing och offshoring göra att beslutet om att förlägga verksamhet i andra länder omprövas och leder till en återflytt. 18

Unionen vill Lyfta fram fördelarna med att investera i Sverige. Öka kunskaperna om Sverige och slå hål på myten att Sverige är dyrt att investera i. Marknadsföra den svenska företagskulturen, vars arbetssätt och attityder skapar goda förutsättningar för utvecklingsförmåga och innovationskraft. Arbeta proaktivt med underlag som visar på faktiska kostnader vid flytt av verksamhet utomlands. Anlita löntagarkonsult när företag planerar att flytta hela eller delar av verksamheten utomlands. Att utländska företag som väljer att förlägga sin verksamhet/delar av sin verksamhet i Sverige ska teckna kollektivavtal med Unionen. Corporate Social Responsibility (CSR) CSR handlar till stor del om traditionella fackliga frågor som arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i arbetslivet men fackliga organisationer är sällan med i de forum som diskuterar och bedriver CSRarbetet i företagen. Dialogen förs istället mellan företag, investerare, konsulter och frivilligorganisationer. Eftersom IT- och Telekom i stor utsträckning är en global och konkurrensutsatt bransch handlar många av de sociala utmaningarna om att samhällsutvecklingen kommit olika långt i olika delar av världen. CSR-arbetet är gemensamt för många företag inom branschen eftersom de använder samma underleverantörer av olika komponenter. 19

När lagstiftning och efterlevnad av lagar inom miljö och arbetsrätt inte är lika etablerade i alla länder, är det viktigt att företag som verkar på dessa marknader inte gör avkall på sitt eget ansvarstagande. Undermålig arbetsmiljö, överträdelse av lagar om arbetstid och låga löner förekommer på många håll i världen. Utmaningarna inom leverantörsleden omfattar även hanteringen av konfliktmineraler och bestämmelserna kring mineralrättigheter i produktionen. De innefattar också områden som integritetsskydd, kontrollfunktioner, hackning och sårbarhet samt hälsofrågor som till exempel strålning och barns rättigheter och skydd. Ett exempel på hållbarhetsarbete inom IT-sektorn är TCO Development som via TCO Certified utformat en hållbarhetscertifiering där certifierade IT-produkter och dess tillverkning möter miljö och sociala hållbarhetskrav. Kraven i TCO Certified syftar till att hantera hållbarhetsrisker under IT-produkternas tillverkning, användning och sluthantering. Kunder av IT- och Telekomtjänster och produkter ställer allt mer långtgående krav på hållbarhet i upphandling och inköp. Det kan gälla lagkrav som rör tillverkning, använda material och kemiskt innehåll, energiförbrukning samt omhändertagande av uttjänta produkter. Vad som allt oftare efterfrågas är vilken social hänsyn som en tillverkare tar, framförallt via sina underleverantörer i tredje land samt krav på kollektivavtal på den svenska marknaden. 20

Unionen vill Att företagens CSR-arbete ska ske i samverkan med de anställda och deras fackliga organisationer. Att fackliga företrädare ska medverka i intressentdialoger centralt och lokalt där företaget har verksamhet. Att företagens CSR-arbete ska innefatta det sociala perspektivet och säkra kompetens om mänskliga rättigheter i det globala arbetslivet. Att företagen identifierar, utformar och arbetar strukturerat med sina CSR-utmaningar samt att de följer de internationella lagar och riktlinjer som finns. Att företagen är med i relevanta branschinriktade CSRsamarbeten. Att uppköpande företag och myndigheter i Sverige ställer krav på kollektivavtal. Att det ska utgå facklig tid för CSR-arbete för fackliga företrädare på företaget. Anställningsformer En utveckling som är tydlig i branschen är att allt fler arbetstagare uppmanas att skaffa F-skattsedel, för att själva fakturera för utförda uppdrag som egenföretagare, istället för att få lön som anställda. Det globala inflytandet har också gjort rörliga, prestationsbaserade löner vanliga i branschen. Andelen inhyrda konsulter och bemanningsanställda ökar samtidigt som andelen klassiska konsultbolag, med fast anställd personal minskar. Det blir allt vanligare med elektroniska rekryterings- och bemanningsföretag, som via sina system fördelar jobben på anslutna underkonsulter med F-skattsedlar. Företag som går från att vara arbetsgivare till att bli uppdragsgivare uppnår större flexibilitet. Företagen vinner på att deras egen risk minskar genom att den överförs på anställda och uppdragstagare. 21

Genom dessa förändringar blir det också lättare för uppdragsgivaren att ställa krav på och genomdriva försämrade villkor. Då varje individ ses som en egen resultatenhet och allt större risk och ansvar ligger på den enskilde ökar kraven. Förutom att vara påfrestande för individen är det en risk att allt för höga krav i slutändan ger färre tillgängliga på arbetsmarknaden. Det finns även en risk att allt fler arbetstagare hamnar utanför trygghetssystemen när systemen inte är anpassade för egenföretagare. Unionen är Sveriges största fackförbund för egenföretagare med mer än 10 000 medlemmar och arbetar för att det ska bli enklare och tryggare att driva företag. 500 av dem arbetar inom IT- och Telekombranschen. Unionen vill Utjämna villkoren mellan företagare, kombinatörer och löntagare. Förenkla uträkning och beslut av sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare. Erbjuda egenföretagare trygga villkor via medlemskapet. Att det ska bli enklare att starta och driva företag under föräldraledighet. Anpassa regelverket så att det går att som arbetslös företagare söka uppdrag och inte bara arbete som anställd. Konkurrensklausuler och personaloptioner När det kommer till regler kopplade till anställning är det viktigt att begränsa användandet av konkurrensklausuler för att öka de anställdas rörlighet på arbetsmarknaden. En konkurrensklausul är en regel som innebär att du inte får börja jobba hos en konkurrent efter att du slutat en anställning. Konkurrensklausuler kan resultera i att anställda som önskar byta 22

arbetsgivare inte gör det lika ofta, att de får sämre inkomstutveckling samt tvingas ta karriärmässiga omvägar för att nå sina karriärmål. Personaloptioner är en anställningsrelaterad förmån vars användande kan underlätta rekrytering för snabbväxande innovativa företag. Skatteverket definierar personaloption som en rättighet att i framtiden få köpa en aktie till ett på förhand bestämt pris där rättigheten är intimt förknippad med en anställning, som inte kan överlåtas och ofta erhålls utan att någon premie betalas. Genom att specialisterna tilldelas personaloptioner kan det bli tillräckligt attraktivt att byta till ett nytt och växande företag. Den sannolikt lägre anställningstryggheten och den eventuellt lägre lönen kompenseras av möjligheterna till en stor förtjänst längre fram. Personaloptioner kan underlätta rekrytering samt behållandet av talanger på ett sätt som främjar innovationer och risktagande. Unionen vill Begränsa omfattningen av konkurrens- och lojalitetsklausuler i anställningsavtalen. Främja användandet av personaloptioner för att underlätta rekrytering och främja innovationer. Tillgänglighetsfrågor och arbetstid När företag har verksamhet över hela världen påverkar det givetvis de anställda. Globaliserade verksamheter gör att språkkraven ökar och för många blir tjänsteresorna fler och längre. När företaget omfattar flera olika tidszoner ökar kraven på tillgänglighet dygnet runt. De anställda förväntas vara mer flexibla och tillgängliga. Risken är stor att utvecklingen leder till ökade krav på bortavtalad övertidsersättning samt att skiftarbete ökar. Med verksamhet dygnet runt på olika platser i världen ökar behovet av beredskaps- och jourtid. Även ledarskap och arbetsmiljöansvar kompliceras när arbetsgrupper är utspridda över olika platser och länder. 23

En trend inom IT- och Telekomsektorn är offshoring- in country. Det är exempelvis indiska företag med indiska anställda och indiska villkor som etablerar sig i Sverige. Här finns en tendens att kringgå nattarbetsförbudet genom att nattarbetspassen fördelas ut på gästarbetare som inte känner till sina rättigheter. Globaliseringen av företagen får även konsekvenser för det fackliga arbetet och behovet av globala företagsavtal ökar. Förlängd och/eller förskjuten arbetstid som ett resultat av arbete mellan olika tidszoner är ett arbetsmiljöproblem som behöver hanteras av Unionen på både central och lokal nivå. Ökad tillgänglighet påverkar individens övriga tillvaro och gör det svårt att få det vardagliga livspusslet att fungera. Verksamhet i och bemanningskedjor över olika tidszoner täcker till slut in hela dygnet och på arbetsplatsen blir det svårare att få bemanningen att räcka till när antalet arbetade timmar ökar. Det är viktigt att föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö följs av företagen. Två av de främsta riskerna för att arbetsrelaterad stress ska uppkomma är hög arbetsbelastning och problem som rör det sociala samspelet på arbetsplatsen. Arbetsgivare kan förebygga arbetsrelaterad stress genom att bland annat öka resurserna för att utföra arbetet eller minska kraven i arbetet. Unionen vill Säkerställa att reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö implementeras och följs upp på arbetsplatserna. Att övertid följs upp samt regleras och begränsas via kollektivavtal. Konsulter och offentlig upphandling SCB:s Tjänsteprisindex för IT- och Kommunikationssektorn 2016 visade att den relativa prisnivån på IT-tjänster har sjunkit under 24

flera år. Samtidigt som priserna på IT- och Telekomtjänster minskade under det senaste decenniet har andra branscher haft en positiv prisutveckling. Den troliga förklaringen är att antalet nya aktörer inom branschen pressat priset i kombination med att många blivit egenföretagare. Trenden ser dock ut att ha vänt. EWorkBarometerns undersökning från hösten 2016 visar att 45 procent av konsulterna inom IT-branschen har kunnat höja sina timpriser. Förutom en blygsam prisutveckling har konsulter som arbetar en längre tid hos en kund med företagsspecifika arbetsuppgifter inom ett smalt fält liten möjlighet att underhålla sin kompetens. När uppdraget upphör kan det vara svårt att hitta nya kunder som arbetar i samma system. Effekten av detta kan bli att konsultens kunskap blir föråldrad och att möjligheterna att hitta nya uppdrag minskar. Här är det viktigt att via konsultbolaget säkerställa att den anställde har möjlighet till kompetensutveckling. Uttrycket enkronaskonsulter hamnade på mångas läppar när Kammarkollegiets stora IT-konsultupphandling resulterade i att åtta bolag som redan utsetts till ramavtalsleverantörer ersattes med enkronaskonsulter. Pristaktiken med enkronasbud går ut på att man sätter en krona per timme för minst en, men i de flesta fall två konsultkategorier och sedan ett normalt timpris för den tredje konsultkategorin. På så vis får man ett extremt lågt genomsnittspris i anbudet. Intresset för enkronaskonsulter ser dock ut att ha dalat. När Computer Sweden i SKI/Kommentus stora IT-konsultupphandling år 2014 frågade kommuner och landsting om de var intresserade av enkronasbuden från leverantörer var svaret ett entydigt nej. Enligt den nya upphandlingslagen ska arbetsrättsliga villkor ställas vid offentliga upphandlingar. Myndigheter ska vid upphandlingar ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid. De villkor som leverantören minst ska uppfylla ska anges enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige. De arbetsrättsliga villkoren gäller när en statlig upphandling är värd mer än 1,2 miljoner. För kommuner och landsting går gränsen vid 1,9 miljoner. Förändringarna innebär att regelverket kommer att omfatta ungefär en tredjedel av alla upphandlingar. Många IT-upphandlingar hamnar under tröskelvärdena 1,2 miljoner respektive 25

1,9 miljoner, vilket gör att stat, kommuner och landsting även fortsättningsvis inte behöver ställa krav på att arbetsrättsliga villkor ska uppfyllas vid upphandling. Unionen vill Minska risken att stagnera i kompetensutveckling för uthyrda konsulter genom att en plan görs upp i samråd med konsulten där uppdraget sprids på flera aktörer alternativt ha beredskap för kompetensutveckling efter avslutat uppdrag. Ta fram kompetensutvecklingsplaner när anställda konsulter arbetar på längre uppdrag i ett väldigt smalt fält. Att prisökningen på konsultens arbete även kommer konsulten till del genom reallöneökning och inte enbart gynnar företaget. Att tröskelvärdena vid offentlig upphandling sänks så att fler upphandlingar omfattas av kraven på arbetsrättsliga villkor. Kollektivavtalstecknande Ca 70 procent av Unionens medlemmar omfattas av kollektivavtal och runt 30 procent av arbetsplatserna har tecknat kollektivavtal. IT- och Telekomföretagens medlemsföretag organiserar 51 000 anställda inom IT-sektorn, av totalt 133 000 anställda. Enligt Almegas beräkningar har 25 procent av företagen inom IT-sektorn tecknat kollektivavtal och 60 procent av de anställda omfattas av kollektivavtal. IT- och Telekom är en av Unionens branscher som har den största medlemsökningen. Unionen arbetar för att teckna kollektivavtal med de företag där vi har medlemmar och arbetar även med att värva och teckna kollektivavtal på företag där vi inte finns representerade. 26

Under senare år har många startups etablerat sig i Sverige, främst i Stockholm. En startup är ett innovativt, nystartat företag som är designat för snabb tillväxt och som ofta har sin hemvist i någon av branscherna IT, Media och Finans. Det är inte ovanligt att startups kännetecknas av låg kunskap om fackligt medlemskap och en svag vilja att teckna kollektivavtal. Det är viktigt att Unionen har en kontinuerlig dialog med företagen för att marknadsföra Unionens tjänster samt få en rättvisande bild av vad som skulle göra startups intresserade av att teckna kollektivavtal hos oss. Unionen vill Värva fler medlemmar inom IT- och Telekom. Att fler startups tecknar kollektivavtal med Unionen. Att den svenska modellen med kollektivavtal som grund blir studieämne i grundskolan. 27

Referenser Utredningar och rapporter Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och Telekomsektorn, IT & Telekomföretagen, Almega, 2015 Empirica January 2014: e-skills in Europe, Sweden, Country report Empirica 2010: Monitoring e-skills Demand and Supply in Europe Svenskarna och internet 2016 från Internetstiftelsen (ISS) 2016:4 Digitaliseringens dynamik en ESO-rapport om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv Unga kvinnor och IT, Unga kvinnors syn på IT som bransch och yrke, 2015 Women active in the ICT sector, European Commission, DG Communications Networks, Content and Technology, 2013 FORBA: Understanding the impact of outsourcing in the ICT sector to strengthen the capacity of workers organisations to address labour market changes and to improve social dialogue (IMPOS), Vienna 2017 CSR-varumärkesjippo eller vägen till en bättre värld?, Unionen, 2013 SKI/Kommentus stora IT-konsultupphandling, 2014 Svensk Telekommarknad 2015, Post- och Telestyrelsen Jobbflytt över gränserna- på gott och ont, Unionen, 2016 Unionens trendspaning inom IT- och Telekom, 2013 Konjunkturinstitutets KI-barometer, 2017 Nätet http://www.business-sweden.se/globalassets/svensk-handel- 2016_170408.pdf 28

http://www.regeringen.se/49bbbd/contentassets/5a2872db2182439cb18d2eef5eeb7125/bredbandsstrategi-forsverige http://www.regeringen.se/contentas- sets/a1a50c6a306544e28ebaf4f4aa29a74e/sverige-helt-uppkopplat- 2025-slutlig.pdf http://europa.eu/rapid/press-release_ip-17-16_en.htm https://www.jusek.se/globalassets/pdf/medelloner_2017.pdf http://computersweden.idg.se/2.2683/1.650338/it-konsulter-priser http://barometer.ework.se/#ptsection-2 https://www.svd.se/inte-fler-kvinnor-inom-it-och-telekom https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/proposal-regulation-privacy-and-electronic-communications https://www.itotelekomforetagen.se/fakta-och-debatt/statistik/statistik-andel-kvinnor-och-man http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hotoch-vald https://www.itotelekomforetagen.se/fakta-och-debatt/hallbarhetsradet/fragor-och-svar-om-hallbarhet https://computersweden.idg.se/2.2683/1.611305/vart-fjarde-arbetstillstand-till-it-proffs--it-branschen-loser-kompetenskrisen-medimport 29

IT- OCH TELEKOM är en mångsidig bransch som kännetecknas av en hög tillväxttakt, kraftig struktur omvandling, branschglidningar och stor dynamik. Svenska IT- och Telekomföretag har ett gott rykte internationellt vilket återspeglas i exportstatistiken där IToch Telekom är en av de största sektorerna. Hela vårt samhälle bygger i allt större utsträckning på god tillgång till information och digital infrastruktur där IT- och Telekom är tätt sammanlänkande med andra branscher och aktörer. Ungefär hälften av dem som arbetar med IT gör det i verksamheter utanför den IT- och Telekomlevererande branschen. Här återfinns sektorer som finans, handel, media, industri och offentlig sektor. Unionens politik för IT- och Telekom sammanfattar hur vi ser på branschen och vad som behöver göras för att den ska fortsätta att utvecklas i positiv riktning. Två frågor är extra framträdande när det kommer till branschens utmaningar. Det är svårigheterna att rekrytera kvinnor till branschen samt att hitta rätt kompetens. I den här rapporten föreslår vi konkreta åtgärder för att branschen ska kunna fortsätta att utvecklas med fokus på jämställdhet och kompetens. Unionen har mer än 58 000 medlemmar inom IT- och Telekom vilket gör den till en av Unionens största. Branschen är även en av dem där medlemsantalet ökar som mest. Du som är tjänsteman på en arbetsplats i den privata sektorn kan vara medlem i Unionen. En stor del av Unionens medlemmar har högskoleutbildning och många är chefer. Utöver våra yrkesverksamma medlemmar välkomnar Unionen även egenföretagare och studenter. Unionen är Sveriges största fackförbund med över 640 000 medlemmar. Vår vision är att skapa trygghet, framgång och glädje i arbetslivet. www.unionen.se Tnr 2753-1 Produktion: Unionen Tryck: Unionen POD September 2017