Utgiven av Neuroförbundet augusti 2014 Special
100 % av förmågan 100 % av lönen D et finns en tyst jobbkris i Sverige och det är inte arbetslösheten bland de unga eller personer med utländsk bakgrund jag talar om. Den kris jag talar om är gruppen personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning. Det finns många orsaker till att det ser ut som det gör. Men det finns ett par linjer som gör problematiken extra tydlig. Personer med nedsatt arbetsförmåga står först i kön att åka ut och sist i kön för att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen skriver rakt ut att det är svårt för gruppen att konkurrera om jobben. Samtidigt har det visat sig svårt att hitta arbetsgivare som vill nyanställa en person med subventionerad anställning. Lise Lidbäck är förbundsordförande i Neuroförbundet.» Vi tror att flexjobb kan hjälpa till att hindra utslagningen från arbetsmarknaden. «Det borde finnas en lösning på dessa problem. Vi tror att Flexjobb kan hjälpa till att hindra utslagningen från arbetsmarknaden. Flexjobb är i korta drag en anpassad tjänst för personer med permanent nedsatt arbetsförmåga. Arbetsgivaren betalar för det jobb som utförs och staten skjuter till resten. Flexjobbare ger 100 procent av sin förmåga och får en heltidslön. Det är mycket bra lösning för den som inte klarar att jobba fullt ut till följd av en funktionsnedsättning. Men flexjobb är mer än en lösning för denna grupp det är ett allmänintresse snarare än ett särintresse. Om vi inte löser den här gruppens behov på arbetsmarknaden löser vi inte arbetslösheten. Och alla tjänar på flexjobb då fler i arbete ger mer välfärd att dela på. Inspirationen kommer från Danmarks fleksjob som har varit en succé i stort. Vi har prövat många saker i Sverige, men ändå har vi inte löst frågan om en arbetsmarknad för alla. Därför måste vi tänka nytt: ett svenskt förslag till flexjobb. Frågan om flexjobb är inte bara en fråga om system och ersättningsnivåer hit och dit det är också en fråga om moral. Jag tror att alla människor har både rätt och plikt att bidra till samhället efter sina förutsättningar. Flexjobb gör det möjligt för fler att ge 100 procent av sin egen arbetsförmåga på arbetsmarknaden. När man ger 100 procent av förmågan så borde man få 100 procent av lönen. Det tjänar alla på. Reflex SPECIAL Flexjobb - Utgiven av Neuroförbundet, augusti 2014. Ansvarig utgivare: Marit Jenset Adress: Box 49084, 100 28 Stockholm Telefon: 08-677 70 10 Hemsida: neuroforbundet.se Layout: Mediabaren, reviderad 2014 av Peter Winberg Text: Håkan Sjunnesson Foto: Håkan Sjunnesson Omslagsfoto: Malin Hoelstad Tryck: Sjuhäradsbygdens tryckeri Upplaga: 5 000 exemplar Plusgiro för gåvor: 90 10 07-5 2
Danmarks flexjobb leder till kraftig minskning av förtidspensionering Procentandel personer som har MS, fördelad utifrån när de diagnostiserades Källa: NORSTAT Denmark A/S Denmark MS association. Baserad på medlemmar av Sclerose-föreningen i Danmark. Så här ska flexjobben fungera i Sverige Flexjobb ska ge människor med funktionsnedsättningar möjlighet att arbeta efter egen förmåga. Så här ser flexjobbsmodellen ut: Flexjobb är en anpassad tjänst som kan innebära kortare arbetsdagar och anpassade arbetsuppgifter. Den som har en väsentligt och permanent nedsatt arbetsförmåga kan kvalificera sig. Alla möjligheter till ett annat arbete, omskolning eller utbildning för arbete på ordinarie arbetsmarknad ska redan vara prövad. Den som söker flexjobb gör, i samråd med ett team med social och medicinsk kompetens, en bedömning av generell arbetsförmåga. Därefter beslutas om personen kvalificeras samt hur stor del av lönen som kommer att betalas av staten. Varje jobb har individuella krav. Därför tar arbetstagaren, arbetsgivaren, teamet med medicinsk och social kompetens fram dessa villkor. Flexjobben är riktiga jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsinsatserna ska vara behövda och relevanta både för arbetsgivaren och för flexjobbaren. Arbetsgivaren betalar lön för den arbetstid som finns reglerad för den enskilda individen. Staten skjuter till resterande. Arbetsgivaren får tillskottet från staten och är den som betalar ut lönen till den anställde. Grundprincipen är likvärdig lön för likvärdigt arbete. Flexjobbaren ska få 100 procent av heltidslön för att arbeta 100 procent av sin arbetsförmåga. Löner sätts efter kollektivavtal. Löne utvecklingen följer kollektivavtalen och lönen förhandlas i vanlig ordning. Kollektivavtalets regler och försäkringar gäller för flexjobbaren som har samma rättigheter och skyldigheter som anställda på reguljära jobb. Flexjobb friskriver inte arbetsgivarna från sitt arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Det ska finnas ett tak för hur mycket staten betalar ut i kompensation på lön. Grundprincipen ska dock vara likvärdig lön. Arbetsförmågan följs upp varje år i dialog mellan arbetstagaren, arbets - givaren, facket, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan och mot en medicinsk bakgrund. 3
FLEXJOBB Neuroförbundet anser: De danska fleksjoben har varit en succé. Just nu pågår en reformering av modellen som infördes 1998 i Danmark. I Sverige kan vi därför lära av de danska erfarenheterna och utvärderingarna och införa en svensk flexjobbsmodell. I korthet Över 50 000 danskar med nedsatt arbetsförmåga som en följd av funktionsnedsättning har i dag flexjobb.det motsvarar 20 000 heltidsjobb. I Danmark infördes flexjobb dels för att minska antalet unga som förtidspensionerades, dels för att ta tillvara outnyttjad arbetskraft bland personer med nedsatt arbetsförmåga. Enligt Danmarks arbetsmarknadsminister kostar flexjobben statsbudgeten strax under 5,5 miljarder danska kronor. Då räknar man inte med flex jobbarnas bidrag till samhälls ekonomin. Fyra av tio medlemmar i Neuroförbundet, skulle kunna jobba mer om de fick rätt stöd. Julle Semmelhaack är en av de över 50 000 personer i Danmark som har ett flexjobb som möjliggör arbete efter egen förmåga. Flexjobb är ett kanonbra system som har fungerat perfekt för mig. Jag har hittat en balans i livet där jag också är ekonomiskt självgående och mår så bra jag kan, säger Julle Semmelhaack som har diagnosen ms (multipel skleros). Jobbet ger mig extra energi Danska Julle Semmelhaack nöjd med sitt flexjobb Jag är så tacksam för att jag bor i Danmark och att vi har detta system med flexjobb och anpassade arbetsvillkor, säger Julle Semmelhaack i Holbecks kommun utanför Köpenhamn. Hon fick sin första flexjobbsanställning 2001 på en skola. Då var det inte helt enkelt eftersom systemet med flexjobb var nytt och varken arbetsgivaren eller mina kollegor visste vad ett flexjobb egentligen innebar. Den erfarenheten visar att kollegor måste få bra information om att den flexjobbsanställde jobbar till 100 procent utifrån sin egen förmåga, vilken varierar individuellt. Det är alltså inte en vanlig anställning. otroligt mycket. Det är också viktigt att det finns en förståelse för hur den som är flexjobbs anställd har det och att det finns en flexi bilitet. När det fungerar får jag ofta extra energi och gör mer än jag egentligen ska, säger hon och skrattar. Staten betalar resten Julle Semmelhaack är hälsovägledare vid Holbeck kommuns hälsocenter i Köpenhamnsregionen och arrangerar olika former av sjukdomsförebyggande kurser. Hon jobbar så mycket som hon orkar och kan, på grund av sin sjukdom. Det vill säga 100 procent utifrån sin egen person liga förmåga. 40 % Källa: Neuroförbundets medlemsenkät Får extra energi över Sedan 2008 har hon sin nuvarande flexjobbsanställning inom Holbecks kommun. Hon har fått några villkor specificerade i anställningen; bland annat att det inte ska vara tunga lyft och inga stressande arbetsuppgifter. Det fungerar mycket bra och jag har omtänksamma kollegor och chefer som har sett till att mitt arbete har gått att utföra även de dagar som jag haft lite mindre energi över än vanligt. Hur det soci ala samspelet fungerar betyder» Jag har inte bett om att få ms. Nu har jag sjukdomen och vill göra rätt för mig och få jobba med det jag är utbild ad för. «4
Flexjobbare gör mer än de egentligen ska Råd om hälsa. Tack vare ett flexjobb kan danska Julle Semmelhaack fortsätta använda sin yrkes - kompetens i arbetslivet och arbetar nu som hälsorådgivare. FOTO: HÅKAN SJUNNESSON Flexjobbsanställda jobbar många gånger lite mer än de egentligen ska göra. De är så tacksamma över att ha ett jobb som de är utbildade för och trivs med, säger Karen Schur, chef på Holbecks kommun i Köpenhamn. Hon menar att detta är viktigt för arbetsledare att vara uppmärksam på, så att ingen blir utarbetad. Det är också mycket viktigt med öppenhet om flexjobben. Att alla på arbetsplatsen informeras om hur en flexjobbsanställning fungerar. Det är också bra om den flextidsanställda personen är öppen om sin sjukdom och situa tion, som Julle Semmelhaack är. Det bäddar för en betydligt bättre grund för att det ska bli en succé. Det är också viktigt att arbetsplatsen anpassas innan personen börjar arbeta, betonar Karen Schur. Helhetsbilden med familjeliv och småbarn innebär att hon i dag arbetar halvtid. För det får hon ändå en heltidslön, eftersom hon jobbar till 100 procent utifrån sin egen förmåga. Kommunen som är hennes arbetsgivare får dock ersättning från den danska staten för den andra halvtiden, som Julle Semmelhaack inte kan uppfylla på grund av sin sjukdom. I dag är över 50 000 personer anställda med flexjobb i Danmark. Det kostar cirka 10 miljarder danska kronor brutto per år. Men eftersom alla flexjobbsanställda betalar sin skatt kostar systemet netto under 5,5 miljarder danska kronor. Då räknar man inte med flexjobbarnas bidrag till samhälls ekonomin i stort. Får använda sin kompetens Den arbetssituation jag har i dag är i stort sett så normal som den kan vara jämfört med situationen för mina vänner som också har arbete. Jag betalar tacksamt min skatt och sparar själv till min ålderspension och jag känner att jag bidrar på ett nyttigt sätt till samhället ekonomiskt. För Julle Semmelhaack är det extra viktigt hur hennes dagliga resurser används. På morgonen känner jag efter och frågar mig själv: är mitt energiglas fullt eller halvfullt i dag? Hur ska jag disponera min kraft så att den räcker till allt jag vill och måste göra i dag? Vad ska jag prioritera och använda mina resurser till? Jag har inte bett om att få ms. Nu har jag sjukdomen och vill göra rätt för mig och få jobba med det jag är utbildad för. Min kompetens blir använd och jag har en rejäl grundlön utan tillägg, som gör att jag klarar mig själv. Vi har råd att låta våra barn vara med andra i fritidsaktiviteter och jag har energi över att vara med i barnens fritidsliv, säger Julle Semmelhaack. HÅKAN SJUNNESSON 5
FLEXJOBB En flexjobbsanställning skulle passa polisen Hans Arnell väl. Han lever med Parkinsons sjukdom och jobbar halvtid på grund av hälsan, men tillför sin arbetsgivare en värdefull yrkeskompetens. - Jag jobbar 100 procent av min förmåga och det vore fantastiskt att få 100 procents ersättning för det också, jämfört med idag. Flexjobb mer rättvist för polis med Parkinson Hans Arnell var tidigare arbetsledare för ett 20-tal personer på en av polisens ledningscentraler och har alltid haft stor passion för jobbet. För 20 år sedan började han märka av sjukdomssymtom och efter några år fick han diagnosen Parkinsons sjukdom. På grund av symtomen fick han avsluta arbetsledartjänsten 2003. - Jag hade höga krav på mina poliser men när jag märkte att jag inte kunde svara upp till mina egna krav på dem, insåg jag att jag inte kunde ha kvar den tjänsten. Det var ett hårt slag, säger Hans Arnell. Spaning och utredning Han fick dock en annan tjänst inom polisen och jobbar halvtid, med olika former av utredningsarbete och stöldgodsspaning. Arbetet sker varannan dag och det passar honom bra orkesmässigt. För övrigt har han 50 procents sjukbidrag från Försäkringskassan, som förnyas med jämna mellanrum. Han trivs bra, har en förstående arbetsledning och goda kollegor, som både ser hans kompetens och när sjukdomens symtom får energin att tryta mellan varven. Men ekonomiskt skulle han kunna få det bättre. 100 procents lön vid reform Om 100/100-flexjobbsreformen infördes skulle det påverka vardagsekonomin och arbetssituationen för Hans Arnell och många andra med någon form av funktionsnedsättning. Att kunna ha kvar sin anställning eller kunna få en anställning, trots att man lever med en kronisk sjukdom. Kunna jobba 100 procent av sin egen förmåga och få 100 procent i lön, som alla andra har som jobbar heltid till 100 procent av sin egen personliga förmåga. - Det låter väldigt bra. Det finns en oerhörd kompetens och kunskap som går förlorad när en person inte får jobba kvar fast han eller hon skulle kunna det, om än i lite lägre omfattning. Man har ju inte blivit dum i huvudet bara för att man fått en kronisk neurologisk sjukdom, påpekar Hans Arnell. Socialt och mentalt viktigt Flexjobb skulle fungera bra för många Hans Arnell trivs bra som utredningspolis på halvtid. Men hans privatekonomi skulle troligen se mer positiv ut om 100/100-flexjobbsreformen infördes. Istället för halvtids sjukbidrag som han har nu, skulle han få heltidslön och hans arbetsgivare skulle kompenseras med statliga medel för den arbetsinsats han inte utför, jämfört med en normal heltidsanställning. Foto: Håkan Sjunnesson tjänster med administrativa arbetsuppgifter och till exempel olika former av butiksarbeten. Samtidigt finns det arbetsuppgifter och tjänster som inte lämpar sig för flexjobbs-principen. Tjänster som är starkt schemalagda och/eller som kräver att tjänsteinnehavaren av säkerhetsskäl inte har någon allvarlig sjukdom, som pilot, buss- och tågförare. En stor viktig del i flexjobbsreformen är att personen i flexjobb skulle kunna ha kvar sitt sociala sammanhang på arbetsplatsen och det förstår Hans Arnell väl. HÅKAN SJUNNESSON 6
Neuroförbundet anser: Flexjobb blir inte dyrare för samhället än de nya lönestöd som regeringens utredare presenterat under våren 2012. Det kan tvärtom bli billigare. Att inte införa flexjobb kan leda till avsevärda kostnader för samhället. I korthet Personer med funktionsnedsättning är den grupp som har de längsta inskrivningstiderna på Arbetsför medlingen. 9 procent av befolkningen i åldern 16 64 år uppger att de har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 45 % av dessa står helt utanför arbetsmarknaden. I en rapport som publicerades i tidningen Kommunalarbetaren framgår att 43 procent av Kommunals medlemmar, som varslades under 2010, var sjuka. Exemplet Per, 45 år Per arbetar som marknadschef, drabbas av Parkinsons sjukdom och tvingas gå ner till 75 procents arbetstid. Per har en lön på 42 000 kronor i månaden. Företaget där Per arbetar har höga krav som Per inte klarar. Den senaste statliga utredningens förslag: Utvecklingssanställning, som Per har tur och får. Han blir marknadschef på ett annat företag. Taket för den lönestödsgrundande lönekostnaden för den typen av anställning är 19 800 kronor per månad. Per betalar cirka 31 procent i kommunal skatt på sin inkomst vilket uppgår till 2 824 i månaden. Den totala utgiften för samhället blir 12 576 kronor per månad. Var tredje medlem i Neuroförbundet är rädd för att förlora sitt jobb 33 % Neuroförbundets förslag till lösning: Flexjobb Pers arbetsgivare vill behålla hans kompetens och går med på att omvandla hans anställning till ett flexjobb. Per går ned i arbetstid till 75 procent men erhåller sin fulla lön. Arbetsgivaren betalar 75 procent av Pers lön, vilket uppgår till 31 500 kronor i månaden. Resten, 10 500 kronor per månad, betalar staten. Per betalar cirka 31 procent i kommunal skatt och utöver det betalar han ytterligare 20 procent i statlig inkomstskatt. Den totala skatten uppgår till en summa av 12 485 kr. Den totala intäkten för samhället blir 1 985 kronor i månaden. Källa: En medlemsenkät som Neuroförbundet genomfört visar att var tredje person är rädd att förlora sitt jobb till följd av sin funktionsnedsättning, som leder till nedsatt arbetsförmåga. 7
Ju fler vi blir desto mer syns vi Prova medlemskap utan kostnad i tre månader Ingen kan ännu sätta stopp för neurologiska diagnoser, men vi kan underlätta livet för dem som har en. Vi påverkar beslutsfattare och ger dig röst och inflytande. Du får diagnosinformation, råd/stöd via vårt diagnosstöd och våra rättsombud. Gemenskap och relevanta aktiviteter finns också. Anmäl dig som prova-på-medlem på: neuroforbundet.se/prova-pa-medlemskap Box 49 084 info@neuroforbundet.se 100 28 Stockholm neuroforbundet.se Besök: S:t Eriksgatan 44, 4tr Tel: 08-677 70 10 Neuroförbundet (tidigare Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR) är Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vårt mål är att människor med neurologiska diagnoser ska få samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Vi står för livslust, full delaktighet och stark framtidstro. Neuroförbundet har ca. 13 000 medlemmar. Vi företräder ett stort antal diagnoser och stödjer och följer spetsforskningen inom neurologi.