Marknadsrapport matfågel - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017

Marknadsrapport matfågel - utvecklingen fram till 2016 Jönköping mars 2017 Marknadsrapporten är framför allt ett statistikunderlag som visar utvecklingen av den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt en del kortare analyser av utvecklingen. Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Åsa Lannhard Öberg

Innehåll 1 Den svenska marknaden... 3 1.1 Marknadsbalans matfågel... 3 1.2 Strukturutveckling i kycklingproduktion... 5 1.3 Förprövning av kycklingstallar... 6 1.4 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU... 7 1.5 Slakt av matfågel... 8 1.6 Ekologisk produktion av kyckling... 10 1.7 Hushållens utgifter på mat och dryck... 11 1.8 Svensk förbrukning och konsumtion av kött... 13 1.9 Från hage/stall till mage... 15 1.10 Utveckling av andel svenskt kött och ägg av förbrukningen... 16 1.11 Svensk import av matfågel... 17 1.12 Export av matfågel... 22 1.13 Partipris kyckling... 25 1.14 Indexutveckling kyckling... 26 1.15 Konsumentprisutveckling... 27 2 EU-marknaden för matfågel... 28 2.1 Marknadsbalans och prognos... 28 2.2 Slakt av matfågel... 29 2.3 Handel med matfågel... 30 2.4 Partipriser kyckling... 32 3 Världsmarknaden för matfågel... 33 3.1 Handelsutvecklingen enligt OECD... 33 3.2 Förbrukningen av kött och fisk... 34

1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans matfågel Den svenska marknadsbalansen för matfågel visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För matfågel finns en serie tillbaka till 1990 och från 2014 även beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och den går att prenumerera på: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/kottmjolkochagg.4.7c4ce2e813deda4d3078000297 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av matfågel. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen, som räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, är alltså åtgången slaktad fågel med ben för att tillgodose vår konsumtion. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Svensk andel av förbrukningen är det som även går under benämningen självförsörjningsgrad. Marknadsbalansen visar att produktionen av matfågel ökat de senaste tio åren, med cirka 40 procent totalt, även om en minskad produktion kan noteras enstaka år. Även importen har ökat tydligt år från år och eftersom importen ökat mer än produktionen minus exportökningen, så har andelen svensk matfågel av förbrukningen minskat sett över hela perioden. Under 2014 ökade produktionen med nästan tio procent följt av en sexprocentig ökning 2015 och en åttaprocentig ökning 2016, och eftersom importen inte ökade lika mycket dessa tre år har den svenska andelen av förbrukningen stärkts under perioden. Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Befolkning 2007 113,3 55,1 15,6 152,7 74,2% 16,7 9 148 092 2008 115,5 62,8 11,5 166,8 69,2% 18,1 9 219 637 2009 113,5 60,2 10,9 162,8 69,7% 17,5 9 298 515 2010 121,7 64,5 13,9 172,3 70,6% 18,4 9 378 126 2011 121,3 69,2 13,4 177,0 68,5% 18,7 9 449 213 2012 117,3 78,3 14,8 180,7 64,9% 19,0 9 519 374 2013 125,7 82,8 13,9 194,6 64,6% 20,3 9 603 323 2014 137,8 89,3 17,1 210,0 65,6% 21,7 9 699 726 2015 145,9 91,2 17,5 219,5 66,4% 22,4 9 802 721 2016 158,0 96,7 20,0 234,6 67,3% 23,6 9 927 004 Källa: Jordbruksverket och SCB 3

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1 000 ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen Figuren visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i 1990, där både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar så kallade krokodilkäftar. Detta innebär att importen ökat mer än exporten samtidigt som förbrukningen ökat mer än produktionen. 250 120% 200 100% 150 100 80% 60% 40% 50 20% 0 0% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 4

Antal företag Miljontal slaktkycklingar 1.2 Strukturutveckling i kycklingproduktion Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten i stallarna ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken de flesta år på urvalsundersökningar. I två andra stora animaliesektorer, nöt och gris, har utvecklingen mot större och färre besättningar i kombination med färre djur varit tydlig under en längre tid. Antalet storskaliga företag med kycklingar är dock fler idag än för tio år sedan, vilket beror på en ökad efterfrågan gjort det möjligt för sektorn att växa kraftigt. Om man antar att de allra flesta av de 11,57 miljoner kycklingplatserna 2016 också fanns hos någon av de 117 större besättningarna, så hamnar den genomsnittliga gården på ungefär 100 000 kycklingar per omgång. Detta innebär att sektorn har en överlag storskalig struktur. 300 14 250 12 200 150 100 50 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Företag >1 000 kycklingar 108 90 90 98 101 102 102 100 103 117 Alla företag med kycklingar 212 198 183 181 202 217 242 260 263 198 Milj. kycklingar juniräkning 6,65 6,19 5,26 6,45 6,49 6,47 7,96 7,91 8,44 9,00 Milj. kycklingar normal omg. 8,18 9,65 10,48 10,90 11,80 11,57 Not: Företagsantalet baseras på lantbruksregistret (LBR). Tröskeln för att företag anses producera slaktkycklingar enligt LBR är att det ska ha minst är 1 000 slaktkycklingar, men även företag som når upp till någon annan verksamhetströskel samt har slaktkycklingar oavsett antal räknas med. Det är därför siffrorna bakom de röda staplarna ungefär dubbelt så höga som de som finns bakom de gröna staplarna. Eftersom stallarna hålls tomma för städning inför en ny uppfödningsomgång cirka sju gånger per år så har en del producenter inga kycklingar alls då frågan ställs, och därför finns även en kurva över normal omgång som visar på ett ungefär hur stor produktionen är då alla stallar är fyllda. Källa: Jordbruksverket 0 5

Antal stallplatser Antal stallavdelningar 1.3 Förprövning av kycklingstallar Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Figuren visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning per år samt nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många redan befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Under 2015 ökade förprövningarna för kycklingstallar med cirka 1 000 procent från året innan, och nivån 2016 var nästan lika hög som 2015. Det kan också noteras att förprövningarna 2015 avsåg mindre stallavdelningar i genomsnitt än tidigare år. Detta syns i figuren nedan genom att det var fler förprövade stallavdelningar i relation till antalet stallplatser, och detta kan vara en indikation på att intresset ökar för ekologisk och free-range produktion av kyckling. Förprövade stallar 2015 kan ha tagits i bruk redan 2016, vilket den stora produktionsökningen under året indikera. Nivån på förprövningarna 2016 borgar för fortsatta produktionsökningar. 1 200 000 Kyckling 70 1 000 000 60 800 000 50 600 000 400 000 200 000 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Förprövade stallplatser 89 145 262 236 248 821 701 014 1 034 72 93 610 133 115 86 614 859 095 820 018 Nettoökning stallpatser 87 120 259 736 267 815 683 114 943 327 93 610 133 115 86 614 838 287 820 018 Förprövade stallavd. 3 13 6 21 27 2 9 4 62 33 0 Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 6

Spanien Cypern Italien Portugal Ungern Belgien Tyskland Kroatien Polen Frankrike Bulgarien Tjeckien Nederl. Estland Slovakien Storbrit. Schweiz Österrike Irland Danmark Luxemburg Rumänien Lettland Litauen Slovenien Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad vikt 1.4 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrigt antibiotikum. Av de 29 jämförda EU-länderna 2014 minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 17 länder, av de som funnits med i statistiken mer än ett år, däribland i SE med 9 procent. Danmark som har mer än fyra gånger så hög försäljning som Sverige minskade med 2 procent, medan Tyskland som har tretton gånger så hög försäljning som Sverige minskade med 17 procent. Länderna kring Medelhavet (Cypern, Spanien, Italien, Portugal) toppar med högst försäljning 2014. Sverige har den lägsta försäljningen av antibiotika till lantbrukets djur i EU, men grannländerna Norge och Island ligger ännu lägre. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2013 2014 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 7

1.5 Slakt av matfågel Slakten av matfågel i Sverige domineras av kyckling som 2016 stod för omkring 94 procent av den totala slakten uttryckt i vikt. Som framgår av tabellen har antal slaktade matfåglar ökat med cirka 20 procent de senaste fyra åren. Antal slaktade Levandevikt, kg/st Slaktutbyte, % Total slaktvikt, kg 2013 Kyckling 81 825 727 1,913 0,75 117 399 462 Höns 3 855 448 1,800 0,65 4 510 874 Tupp/moderdjur 326 462 4,000 0,65 848 801 Gås 15 806 5,000 0,70 55 321 Anka 1 334 3,000 0,70 2 801 Storkalkon 135 597 18,050 0,70 1 713 268 Minikalkon 316 376 4,600 0,83 1 207 924 Totalt 86 476 750 125 738 451 2014 Kyckling 89 680 967 1,919 0,75 129 073 332 Höns 3 558 326 1,800 0,65 4 163 241 Tupp/moderdjur 396 038 4,000 0,65 1 029 699 Gås 16 459 5,000 0,70 57 607 Anka 8 924 3,000 0,70 18 740 Storkalkon 197 042 18,430 0,70 2 542 039 Minikalkon 224 178 4,800 0,83 893 125 Totalt 94 081 934 137 777 783 2015 Kyckling 94 111 234 1,939 0,75 136 861 262 Höns 3 448 790 1,800 0,65 4 035 084 Tupp/moderdjur 428 515 4,000 0,65 1 114 139 Gås 20 081 5,000 0,70 70 284 Anka 1 700 3,000 0,70 3 570 Storkalkon 216 885 18,570 0,70 2 819 288 Minikalkon 248 962 4,700 0,83 971 201 Totalt 98 476 167 145 874 828 2016 Kyckling 99 292 995 1,994 0,75 148 492 674 Höns 3 108 112 1,800 0,65 3 636 491 Tupp/moderdjur 619 661 4,000 0,65 1 611 119 Gås 15 634 5,000 0,70 54 719 Anka 2 803 3,000 0,70 5 886 Storkalkon 248 758 18,240 0,70 3 176 142 Minikalkon 368 857 4,800 0,83 1 048 811 Totalt 103 556 820 158 025 842 Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel 8

Miljoner slakade kycklingar Slaktad vikt total, miljoner kg Slakteri 1 Slakteri 2 Slakteri 3 Slakteri 4 Slakteri 5 Slakteri 6 Slakteri 7 Slakteri 8 Slakteri 9 Slakteri 10 Slakteri 11 Slakteri 12 Slakteri 13 Slakteri 14 Slakteri 15 Slakteri 16 Miljontal slaktade kycklingar per slakterianläggning 2016 I dagsläget finns det 19 slakterier som är godkända för slakt av matfågel enligt Livsmedelsverkets statistik, varav 16 stycken hade slakt av kyckling 2016. Sex av slakteriföretagen är medlemmar i branschorganisationen Svensk Fågel och dessa slakterier representerar tillsammans den klart dominerande marknadsandelen. Det två största slakteriföretagen är Kronfågel och Guldfågeln, varav den senare har två anläggningar, följt av Lagerbergs kyckling. Figuren visar slakten av kyckling 2016. 60 50 40 48,8 30 24,5 20 10 0 0,0 0,1 0,0 0,2 12,4 0,0 0,5 1,3 10,4 0,8 0,0 0,0 0,1 0,0 Källa: Livsmedelsverket Trots en årliga variation i slakten både uppåt och nedåt under den första delen av det senaste decenniet, har slakten av kyckling ökat tydligt mot slutet. Slaktvikterna har samtidigt blivit lite högre, vilket syns i figuren genom att den svarta kurvan över totalt slaktad vikt höjts mer än staplarna som visar antal slaktade kycklingar. 120 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Slaktade kycklingar, styck Slaktad vikt totalt, kg Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel 9

Total kycklingslakt, antal i miljoner Slakt av ekokyckling, antal i tusen 1.6 Ekologisk produktion av kyckling Sedan 2009 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag och detta gäller även kyckling. Slakten av ekologisk kyckling är dock fortfarande så pass liten i förhållande till total kycklingslakt att den inte går att redovisa på samma axel som totalslakten. Statistik för den svenska ekoslakten 2016 har inte publicerats ännu. Under 2015 utgjorde slakten av ekologiska kycklingar 0,26 procent av total slakt, vilket är den lägsta andelen ekologisk produktion av samtliga större köttslag och även betydligt längre än den ekologiska äggproduktionen. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Total kycklingslakt 73 504 433 78 507 164 78 182 282 76 840 263 81 825 727 89 680 967 94 111 234 Slakt ekokyckling 179 050 185 020 176 030 170 035 144 022 157 612 248 357 Andel eko 0,24% 0,24% 0,23% 0,22% 0,18% 0,18% 0,26% 0 Källa: Jordbruksverket 10

1.7 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur mycket av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat kött. Utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker utgjorde 18 procent av disponibel inkomst 1980, 15 procent 1994 men bara 12 procent 2014. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter över tid. 2014 konsumerade svenska hushåll för 1 775,3 miljarder sek varav mat & dryck för 281,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 6% 11% 12% 4% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor 5% Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror 11% Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 3% 13% 4% 5% 26% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster 1994 konsumerade svenska hushåll för 833,3 miljarder sek varav livsmedel & alkoholfria drycker för 120,5 miljarder sek (exkl. uteätande) 4% 9% 15% Livsmedel, alkoholfria drycker 5% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor 11% 2% 5% Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 12% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning 2% 4% 31% Restauranger, hotell Övriga varor/tjänster Källa: SCB 11

Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 2014 för 15 procent av våra utgifter på mat och dryck. På delad andraplats kom kategorierna mejeri/ägg samt alkoholhaltiga drycker. Jämfört med 1994 har andelen för kött ökat något medan den minskat för ägg och mejeri. 2014 konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 253,2 miljarder sek varav 38,7 miljarder sek på kött och 35,2 miljarder sek på ägg och mejeri 14% 13% Bröd, spannmålsprodukter 6% 15% Kött Fisk 3% Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter 4% 9% 5% Frukt Grönsaker Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat 9% 14% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten 6% 2% Alkoholhaltiga drycker 1994 konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 143,5 miljarder sek varav 20,6 miljarder sek på kött och 19 miljarder sek på ägg och mejeri 16% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött 5% 14% Fisk Mjölk, ost, ägg 3% Oljor, fetter 4% Frukt Grönsaker 5% Godis, glass, sylt 11% 13% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Källa: SCB 8% 5% 3% Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker 12

Förbrukning, kg per person och år 1.8 Svensk förbrukning och konsumtion av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer får förbrukningen per capita inte förväxlas med konsumtionen, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion som hamnar kring hälften av förbrukningen. Mellanskillnaden är till exempel djurdelar som inte går att äta (ben, senor, fett), butiks- och hushållssvinn samt vätskeförlust vid tillagning av mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen nästan 30 procent och det är matfågel som ökat mest. Förbrukningen av matfågel var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning sedan 1995 fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 2016 landade den totala förbrukningen av kött på 87,7 kg per person, vilket innebär en ökning med ett halvt kilo från året innan. Den vegetariska trenden har med andra ord inte slagit igenom på köttkonsumtionen ännu. Det sker ett tydligt utbyte mellan gris och matfågel i vår diet, och de senaste tre åren har förbrukningen av matfågel ökat med 3,3 kg per person medan den minskat med 3 kg för griskött. Förbrukningen av nötkött har varit stabil kring 25-26 kg per person det senaste decenniet, medan förbrukningen av lammkött ökat till nästan det dubbla dock från en låg ursprungsnivå. Några tänkbara orsaker bakom den ökade förbrukningen av matfågel är mattrender, produktutveckling, klimatdebatt där produktionen av kyckling innebär lägre klimatbelastning än produktionen av annat kött, Livsmedelsverkets kostråd som numera innehåller en rekommendation att inte äta med än 500 gram rött kött och charkprodukter per vecka samt att kyckling är ett förhållandevis billigt köttslag. Även globalt ökar konsumtionen av fågelkött och prognoser pekar på att den kommer att överstiga konsumtionen av griskött omkring år 2020. I tabellen visas utvecklingen i Sverige från 2002 till 2016, men en serie finns tillbaka till 1990. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Övrigt kött 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,3 3,2 3,2 Lammkött 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 Matfågel 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,6 22,4 23,6 Nötkött 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,8 25,6 Griskött 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,5 35,0 34,1 33,5 Totalt 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,6 87,5 87,2 87,7 Källa: Jordbruksverket och SCB 13

Det finns konsumtionsstatistik från 50-talet, även om den inte beräknats på exakt samma vis under hela den långa perioden. I figuren visas utvecklingen sedan 1990, och det är uppenbart att det är matfågel som är raketen i vår ökade förbrukning av kött och ägg. Den enda kategori som minskat är övrigt kött, som omfattar inälvor samt kött från häst, vilt och ren. Det är framför allt förbrukningen av viltkött och inälvor som minskat, men hästkött äter vi numera endast ett par tuggor av per person och år. Förändrad förbrukning kött och ägg 1990-2016 350% 300% 300% 250% 200% 150% 100% 50% 0% -50% -100% 126% 51% 45% 7% 10% Griskött Nötkött Matfågel Lammkött Övrigt kött Kött totalt Ägg -43% Källa: Jordbruksverket och SCB 14

kg/person och år 1.9 Från hage/stall till mage Den förbrukning som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna beräknas på ett liknande vis som vår totalkonsumtion, som är den officiella siffran för vår konsumtion av kött i slaktad vikt. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Det finns möjlighet att beräkna en stege av vår konsumtion från hage/stall till mage, med hjälp av officiell statistik över slakt och utrikeshandel, ett antal vedertagna omräkningstal samt Livsmedelsverkets matvaneundersökning som görs med 5-10 års mellanrum. Figuren visar resultatet av denna beräkning, där det röda köttet grupperats tillsammans för att kunna matcha Livsmedelsverkets matvaneundersökning. I denna har nämligen konsumtionen av kött delas in i de tre grupperna rött kött, korv (staplarna till vänster, som kan ställas i relation till kostrådet att inte äta mer än 500 gram rött kött och charkprodukter per vecka) och kyckling (staplarna till höger, och för denna konsumtion finns inga rekommendationer i kostråden). Beräkningen visar bland annat att konsumtionen av rött kött uppgår till omkring 50 procent av slaktad vikt, samt att medelsvensken äter omkring 25 procent mer rött kött än vad rekommendationen säger. För kyckling är andel konsumtion av förbrukningen endast 33 procent, men då konsumtionssiffran på 10,5 kg per person och år endast motsvarar ungefär en liten kycklingfilé per vecka förefaller den vara något underrapporterad. 120 107,5 100 80 60 40 20 64,1 49,0 42,0 32,5 26,0 29,9 23,6 19,7 10,5 7,8 0 Nöt, gris, lamm, övrigt kött Matfågel Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = tillagad vikt och slutkonsumtion Livsmedelsverkets kostråd, maximal rekommenderad konsumtion om 500 gram/person/vecka Not: Omräkningen från levande vikt till slaktad vikt görs med hjälp av Jordbruksverkets schablontal som är 0,5 för nöt, 0,75 för gris, 0,45 för lamm och 0,75 för kyckling. Omräkningen från slaktad vikt till försäljning i detaljhandeln görs med hjälp av EU-kommissionens schablontal som är 0,70 för nöt, 0,78 för gris och 0,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). 15

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.10 Utveckling av andel svenskt kött och ägg av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början 1995. Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och mot slutet av perioden syns en viss förstärkning, framför allt för matfågel och griskött. Svenskt kött har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med mervärden kopplat till friska djur, generösa utrymmen i stallar (det vill säga lägre beläggningsgrad jämfört med många andra länder), beteskrav för nötkreatur och strikt efterlevnad av förbudet mot att kupera knorren på grisar. Det tydliga prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med konsumenternas behov av trygghet, att bidra till en hållbar livsmedelskonsumtion och omsorg om den egna hälsan. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Ägg Källa: Jordbruksverket och SCB 16

1 000 ton produktvikt 1.11 Svensk import av matfågel Nedan följer ett antal grafer över handeln med matfågel. Den statistik som visas i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt så kallade kn-nummer. För matfågel omfattas cirka 170 olika kn-nummer på åttasiffrig detaljnivå, vilket är betydligt mer än för övriga köttslag. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Handelsstatistiken visar det land produkten kommer ifrån eller hamnar i logistiskt, men säger inget om första ursprung eller slutlig destination. För att göra handelsstatistiken så heltäckande som möjligt visas beräkningarna på några olika sätt. I den övergripande balans som visades i inledningen av denna rapport har handeln räknats om till slaktad vikt via schablontal för att det ska vara möjligt att jämföra med produktionen och även räkna ut en förbrukning. I nedanstående figurer uttrycks dock handeln i produkternas verkliga vikt när de passerar gränsen. Under 2016 ökade importen av såväl färsk och fryst som bearbetad matfågel. Det förekommer en förhållandevis liten import av slaktbiprodukter som inte används till livsmedel under de kn-nummer som omfattas, men i denna figur har de dragits av i beräkningen. Jordbruksverket gör inga analyser av handelsstatistiken på detaljnivå, den är snarare ett sifferunderlag för den som vill göra egna analyser. 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2012 2013 2014 2015 2016 Bearbetad matfågel 28,4 29,9 30,8 28,8 30,6 Fryst matfågel 31,2 34,2 36,9 39,3 40,2 Färskt matfågel 10,5 10,4 10,9 12,0 14,2 Källa: Jordbruksverket och SCB 17

I tabellen har kn-nummer där det förekommit import specificerats på sexsiffrig nivå. Även slaktbiprodukter som inte används till livsmedel omfattas av statistiken i nedanstående tabell, men dessa är en mycket liten del i importen. Överlag ökar importen i alla grupper med större volym, medan minskningar kan noteras för några marginella importprodukter. Kn-nr Produkt, ton produktvikt 2012 2013 2014 2015 2016 16/15 020711 Helkycklingar, färska 1 544 1 076 1 345 1 482 1 470-1% 020712 Helkycklingar, frysta 1 846 2 499 2 931 3 126 4 618 48% 020713 Styckningsdelar av kyckling, färska 4 846 4 953 5 388 5 995 6 399 7% 020714 Styckningsdelar av kyckling, frysta 30 881 33 628 36 051 37 524 38 189 2% 020724 Hela kalkoner, färska 337 142 3 1 1 0% 020726 Styckningsdelar av kalkon, färska 1 442 1 515 1 156 1 293 1 598 24% 020727 Styckningsdelar av kalkon, frysta 548 689 697 1 021 1 097 7% 020741,42,44,45 Anka, färsk/fryst 814 830 799 959 925-4% 020754,55,60 Gäss/pärlhöns, färska/frysta 257 113 122 90 107 19% 160231 Bearbetat kalkonkött 1 482 1 550 1 761 1 999 2 041 2% 160232 Bearbetat kycklingkött 25 129 26 233 27 173 25 081 26 624 6% 160239 Bearbetat kött anka/pärlhöns/gäss 1 210 1 056 837 704 681-3% 02109939 Fågelkött i saltlake 554 1 066 1 052 1 014 1 226 21% TOTALT 70 890 75 350 79 315 80 289 84 976 6% Källa: Jordbruksverket och SCB 18

10% 7% Import av färska styckningsdetaljer av kyckling, 2016 kn-nummer 020713, marginell andel slaktbiprodukter 5% 2% 1%2% 39% Danmark Nederländerna Tyskland Lettland Finland Frankrike Storbritannien Övriga 34% (ton produktvikt) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Danmark 1 525 2 507 3 101 2 759 2 444 2 508 Nederländerna 889 847 925 1 350 1 927 2 197 Tyskland 950 1 172 240 275 633 637 Lettland 30 18 281 593 625 468 Finland 82 61 43 139 68 278 Frankrike 63 56 110 117 157 144 Storbritannien 67 20 120 107 63 67 Övriga 114 165 133 48 78 100 Totalt 3 720 4 846 4 953 5 388 5 995 6 399 Källa: Jordbruksverket och SCB 19

11% Import av frysta styckningsdetaljer av kyckling, 2016 kn-nummer 020714, marginell andel slaktbiprodukter 3% 1%1%2% Danmark Tyskland Nederländerna 12% Polen Lettland Litauen 70% Övrigt (ton produktvikt) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Danmark 19 829 21 480 24 715 27 693 26 991 26 793 Tyskland 2 453 2 368 2 084 2 385 4 041 4 622 Nederländerna 3 267 4 006 4 273 4 110 4 411 4 111 Polen 20 24 48 261 595 1 244 Lettland 708 761 571 267 338 477 Litauen 61 65 332 240 192 301 Övrigt 2 140 2 177 1 605 1 095 956 641 Totalt 28 478 30 881 33 628 36 051 37 524 38 189 Källa: Jordbruksverket och SCB 20

9% 10% 7% Import av bearbetat kycklingkött 2016 kn-nummer 160232 2% 7% Danmark Nederländerna Thailand Tyskland Lettland Storbritannien Övriga 12% 53% (ton produktvikt) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Danmark 11 668 13 241 12 879 13 793 12 664 14 212 Nederländerna 751 909 2 535 2 673 2 608 3 222 Thailand 4 701 4 781 4 273 3 542 2 953 2 612 Tyskland 2 237 2 571 2 000 2 304 2 438 2 344 Lettland 196 749 1 323 1 832 1 861 1 924 Storbritannien 145 557 513 1 102 1 012 518 Övriga 1 792 2 321 2 710 1 927 1 545 1 792 Totalt 21 490 25 129 26 233 27 173 25 081 26 624 Största övriga länder Frankrike 559 948 807 418 318 443 Kroatien 67 74 38 16 81 350 Polen 14 61 349 266 169 285 Kina 0 89 41 246 124 164 Irland 202 61 238 155 125 157 Källa: Jordbruksverket och SCB 21

1 000 ton produktvikt 1.12 Export av matfågel Under 2016 ökade exporten av såväl färsk och fryst som bearbetad matfågel. Det förekommer en förhållandevis stor import av slaktbiprodukter som inte används till livsmedel under de kn-nummer som omfattas, men i denna figur har de dragits av i beräkningen. 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: Jordbruksverket och SCB 2012 2013 2014 2015 2016 Bearbetad matfågel 7,0 5,6 5,4 5,5 5,8 Fryst matfågel 6,0 5,1 5,5 7,0 8,5 Färsk matfågel 4,4 5,2 7,9 7,1 7,7 I exporten av matfågel utgör slaktbiprodukterna en stor del av vissa kn-nummer, framför allt under 070314 och 070314. I huvudsak går de exporterade slaktbiprodukterna till djurfoder i Danmark. I siffrorna i tabellen framgår den stora exporten av slaktbiprodukter, genom att den totala exporten uppgår i princip till samma kvantitet som importen. Den övergripande balansen är rensad från slaktbiprodukter till djurfoder. Kn-nr Produkt, ton produktvikt 2012 2013 2014 2015 2016 16/15 020711 Helkycklingar, färska 127 104 389 13 0-100% 020712 Helkycklingar, frysta 3 084 3 322 3 562 2 543 2 748 8% 020713* Styckningsdelar av kycklingar, färska 33 041 33 044 37 155 38 248 46 948 23% 020714* Styckningsdelar av kycklingar, frysta 14 744 15 407 18 491 24 387 25 621 5% 020724,25,26,27 Hela/styckade kalkoner, färska/frysta 18 54 50 65 297 357% 160231 Bearbetat kalkonkött 150 127 52 66 68 3% 160232 Bearbetat kycklingkött 6 761 5 464 5 228 5 264 5 659 8% 160239 Bearbetad anka/pärlhöns/gäss 51 17 57 98 60-39% 02109939 Fågelkött i saltlake 16 30 35 29 10-66% TOTALT 57 992 57 569 65 019 70 713 81 411 15% Källa: Jordbruksverket och SCB 22

Export av färska och frysta vingar 2016 KN-nummer 02071330 och 02071430 1% 5% 11% 29% Malaysia Danmark* Sydkorea Hongkong Övriga 54% (ton produktvikt) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Malaysia 1 775 2 146 1 071 731 1 609 2 253 Danmark* 1 365 1 050 1 691 2 738 3 364 4 174 Sydkorea 0 23 0 0 905 819 Hongkong 1 261 1 440 1 369 1 527 97 77 Övriga 212 122 186 320 671 364 Totalt 4 613 4 781 4 317 5 316 6 646 7 687 Källa: Jordbruksverket och SCB 23

8% 10% 4% 4% 12% Export av bearbetat fågelkött 2016 KN-nummer 160232 3% 3% 5% 51% Danmark Tyskland Finland Belgien Storbritannien Norge Spanien Italien Övriga (ton produktvikt) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Danmark 2 019 3 185 1 902 1 947 2 391 2 887 Tyskland 19 160 179 222 581 694 Finland 531 541 778 799 962 601 Belgien 546 633 550 285 359 458 Storbritannien 1 899 1 795 1 606 1 674 422 222 Norge 134 100 115 127 175 209 Spanien 9 79 90 49 44 165 Italien 40 80 79 16 41 149 Övriga 113 188 165 109 289 274 Totalt 5 310 6 761 5 464 5 228 5 264 5 659 Källa: Jordbruksverket och SCB 24

SEK/kg 1.13 Partipris kyckling Enligt EU-förordning ska partipriser för kyckling rapporteras till myndigheterna i respektive medlemsland varje vecka. För både kyckling och ägg är det slakteriernas respektive packeriernas försäljningspriser som ska rapporteras, till skillnad från nöt-, gris- och lammsektorerna där slakteriernas betalning till producenterna ska rapporteras. Priserna för kyckling i Sverige baseras på rapportering till Jordbruksverket från de största slakteriföretagen, viktat för slaktvolym aktuell vecka. Dessa priser rapporteras sedan vidare till Bryssel för att användas i EU-statistiken. Att priserna steg kraftigt i början av 2016 berodde till viss del på att Jordbruksverket såg över viktningen av priserna för de fyra kategorier kyckling som ingår i det sammanvägda priset; kyld och fryst gödkyckling samt kyld och fryst grillkyckling. Tidigare hade den frysta gödkycklingen relativt stor fast vikt i det sammanvägda priset, vilket hör samman med att denna kategori längre tillbaka i tiden var mer vanlig. Numera sker viktningen varje vecka utifrån hur stor produktionen varit av de fyra kategorierna. Nedanstående diagram plus några fler serier för kyckling uppdateras varje vecka och läggs ut på Jordbruksverkets webbplats: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/kottmjolkochagg.4.7c4ce2e813deda4d3078000297 3.html. Det går även att prenumerera på statistiken. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, men de prisdiagram som hänvisas till ovan finns både i sek och euro. Partipris kyckling 2013-2017 -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna 28 26 24 22 20 18 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Jordbruksverket 25

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Index, 2005=100 1.14 Indexutveckling kyckling Prisindexserierna visar förändringar av de absoluta priserna i indexform, från basåret 2005, och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av slakteriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. För kyckling kan endast konsumentprisindex redovisas sedan några år tillbaka av sekretesskäl, då det är för få företag som ingår i beräkningen av de övriga två indexen. Jämförelsen visar att priserna till de svenska producenterna ökat betydligt mer sedan 2005 än priserna i efterföljande led, så länge index redovisas för samtliga tre nivåer. I konsumentprisindex ingår även importerad kyckling. 150 KYCKLING 140 130 120 110 100 90 Matfågel A-indx Matfågel PPI-J Matfågel KPI-J Källa: Jordbruksverket 26

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utveckling av KPI enligt index, 1994=100 1.15 Konsumentprisutveckling I diagrammet jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal livsmedel med KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentpriserna på kyckling visar att det är billigare att köpa kyckling idag i dagens penningvärde än det var i det penningvärde som rådde 1994. Detta gäller även för griskött (och glass) vars kurvor också ligger under kurvan för KPI totalt. Nötkött och mjukt bröd är i princip lika dyrt att köpa idag i aktuellt penningvärde som det var 1994. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen, följt av strösocker, ost och ägg. Inget av priserna var lägre i absoluta tal 2015 än det var 1994 (det vill säga under indexnivå 100), även om kyckling låg nära för några år sedan. 190 170 150 130 110 90 70 Mjukt bröd Potatis Strösocker Mjölk Ost Glass Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT Källa: Jordbruksverket 27

2 EU-marknaden för matfågel I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s matfågelmarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färsk statistik över marknadsutvecklingen. Via länken finns även annan marknadsinformation, till exempel prognoser: http://ec.europa.eu/agriculture/poultry/index_en.htm 2.1 Marknadsbalans och prognos EU:s prognos på lång sikt visar en ökning av produktionen, konsumtion och handel i båda riktningarna till och med 2026 medan priserna antas sjunka både inom EU och på världsmarknaden. EU bedöms vara nettoexportör av matfågel även 2026. Förbrukningen per capita antas öka med ca 1,5 kg per capita under perioden, till 24,4 kg 2026. För att räkna om förbrukningen i slaktad vikt till försäljning i handelsledet antar EU-kommissionen att 12 procent går bort från slakt till detaljhandel, försäljningen av matfågel är således förbrukningen multiplicerat med 0,88. Förbrukningen av matfågel i EU som genomsnitt 2016 låg på precis samma nivå som den svenska förbrukningen på 23,6 kg per person. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,70 för nötkött, 0,78 för griskött och 0,88 för får- och lammkött. Utveckling 2016-2026, vikt/euro Utveckling 2016-2026, % (1 000 ton slaktad vikt 2015 2016 2017 2026 2016-2026- 2006-2016- om inget annat anges) 2006 2016 2016 2026 Produktion 13 771 14 315 14 494 15 043 3 415 728 2,8% 5,1% Konsumtion 13 277 13 730 13 897 14 349 2 967 619 2,5% 4,5% Förbrukning/capita (kg) 22,9 23,6 23,8 24,4 4,6 0,7 2,2% 3,1% Import (kött) 852 895 913 1 000 152 105 1,9% 11,8% Export (kött) 1 346 1 480 1 509 1 695 601 214 5,3% 14,5% Nettohandel (kött) 494 586 596 695 449 109 15,6% 18,6% EU-pris, euro/ton 1 906 1 783 1 653 1 764 241-19 1,5% -1,1% VM-pris, euro/ton 1 493 1 414 1 267 1 356 474-58 4,2% -4,1% Källa: EU-kommissionen 28

1 000 TON SLAKTAD VIKT 2.2 Slakt av matfågel Stapeldiagrammet visar slakten av matfågel totalt samt varav kyckling, som till omkring 80 procent av den totala matfågelslakten i vikt under hela perioden. Motsvarande andel för Sverige är 94 procent, så det är en större mix i den genomsnittliga matfågelslakten i EU. Det nedre pajdiagrammet visar fördelningen av matfågelslakten per land 2016, där Sverige ligger i ungefär mitt i listan från störst till minst. Många av de mindre producentländerna har en matfågelslakt på omkring 1 procent av EU:s totala slakt. 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Källa: EU-kommissionen 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 prognos MATFÅGEL 11 640 12 945 13 035 13 220 13 367 13 797 14 325 14 688 15 127 VARAV KYCKLING 9 036 9 876 9 932 10 173 10 445 10 729 11 295 11 689 12 189 3% 2%2% 16% 4% 7% 12% 9% 12% Källa: EU-kommissionen 10% 11% PL FR DE UK ES IT NL HU RO PT BE EL CZ DK SE LT IE FI 29

1 000 TON SLAKTAD VIKT 2.3 Handel med matfågel EU är nettoexportör av matfågel, även om man för tio år sedan var nära att ha en import som var på samma nivå som exporten. De senaste åren har exporten ökat mer än importen. 1 800 EU:s handelsbalans för matfågel 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Källa: EU-kommissionen 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 IMPORT 302 277 292 310 371 676 794 480 614 616 858 891 876 821 857 855 807 846 872 899 EXPORT 1 017 1 101 1 116 1 153 1 114 1 275 1 063 1 046 997 997 867 982 1 016 1 265 1 431 1 431 1 428 1 504 1 491 1 616 30

Brasilien Thailand Ukraina Chile Kina Argentina Schweiz Israel Övriga 1 000 TON SLAKTAD VIKT Sydafrika Filippinerna Hong Kong Saudiarabien Benin Ukraina Ghana Kongo Vietnam Gabon Ryssland Övriga 1 000 TON SLAKTAD VIKT Det är tydligt att exporten är betydligt mer splittrad än vad importen är, då gruppen övriga länder är klart dominerande i exportstatistiken. De största exporten till ett enskilt land går numera till Sydafrika, följt av Filippinerna och Hong Kong. Importen är betydligt mer koncentrerad och det allra mesta importeras via förmånskvoter från Brasilien Thailand, i form av saltad eller bearbetad kyckling. EU:s export av matfågel per land 2012 2013 2014 2015 2016 600 500 400 300 200 100 0 Källa: EU-kommissionen EU:s import av matfågel per land 2012 2013 2014 2015 2016 600 500 400 300 200 100 0 Källa: EU-kommissionen 31

2014-07 2014-13 2014-19 2014-25 2014-31 2014-37 2014-43 2014-49 2015-03 2015-09 2015-15 2015-21 2015-27 2015-33 2015-39 2015-45 2015-51 2016-04 2016-10 2016-16 2016-22 2016-28 2016-34 2016-40 2016-46 2016-52 2017-06 euro/100 kg 2.4 Partipriser kyckling För kyckling och ägg rapporterar medlemsstaterna partipriser, till skillnad från nöt-, gris- och lammkött där avräkningspriserna ska rapporteras. Många länder rapporterar en mycket liten prisvariation mellan veckorna, medan exempelvis de svenska priserna har en betydligt större variation. De svenska partipriserna för kyckling ligger i dagsläget högre än övriga länder i jämförelsen, och i relation till EU-snittet är de svenska priserna i dagsläget cirka 0,7 euro/kg högre. På den följande länken finns prisserier både i euro och svenska kronor: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handelmarknad/kottmjolkochagg/priserforkottochagg.4.45 9982ee152aeb2b7653dd61.html Partipriser kyckling 3 år bakåt, euro/100 kg -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna 300 280 260 240 220 200 180 160 Sverige Danmark Nederländerna Tyskland EU Källa: Jordbruksverket och EU-kommissionen 32

3 Världsmarknaden för matfågel I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för fågelkött övergripande. Liksom för EUmarknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på bland annat OECD:s hemsida. Mer marknadsinformation finns på följande länk: http://www.agri-outlook.org/ 3.1 Handelsutvecklingen enligt OECD OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med fågelkött i de stora handelsblocken visar att Nord- och Latinamerika, och även EU, får en reducerad positiv handelsbalans fram till 2025. De minst utvecklade länderna (MUL) och Asien minskar sitt handelsunderskott. Utveckling av handelsbalans matfågel, tusen ton 2025 2016 MUL Kina Asien Latinamerika Oceanien, utvecklade Ryssland Nordamerika EU-28-6 000-4 000-2 000 0 2 000 4 000 6 000 Källa: OECD 33

1 000 ton 3.2 Förbrukningen av kött och fisk Figuren visar utvecklingen av den totala förbrukningen av kött och ägg i världen från 2016 fram till 2025. Förbrukningen av nöt-, gris- och lammkött mäts i slaktad vikt (cwe) medan den mäts i handelsledet för fågelkött (rwe). Prognosen visar att förbrukningen av matfågel går om griskött 2025, medan fisk alltjämt är det vi äter mest av i jämförelsen. 600 000 Global förbrukning av kött och fisk 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Källa: OECD 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Fisk 170 782 173 546 177 043 181 322 185 623 186 444 188 356 190 792 193 344 195 827 Fårkött (cwe) 14 492 14 805 15 107 15 453 15 818 16 229 16 562 16 844 17 105 17 430 Matfågel (rtc) 115 247 117 608 119 321 120 895 122 766 124 392 126 058 127 888 129 565 131 255 Griskött (cwe) 118 398 119 742 121 337 122 833 124 261 125 640 126 914 128 325 129 628 130 797 Nötkött (cwe) 68 832 69 718 70 598 71 934 72 836 73 874 74 851 75 666 76 586 77 461 TOTALT 487 751 495 419 503 405 512 436 521 305 526 579 532 742 539 514 546 228 552 769 34

I figuren visas förbrukningen av kött i ett axplock av länder i världen. Hur mycket kött medborgarna i ett land äter styrs i grund och botten av ekonomi, men även traditioner påverkar. Indien är exempelvis ett land med en djupt rotad vegetarisk matkultur, och även om Indien åtminstone till delar närmar sig ett ökat välstånd så har inte konsumtionen av kött hängt med. En snabbare utveckling av köttkonsumtionen kopplat till ökat välstånd kan å andra sidan skönjas i bland annat Kina. Indien Zambia Thailand Kina Saudiarabien Ryssland EU-28 Brasilien Sverige Australien USA 0 20 40 60 80 100 120 Nötkött (cwe) Griskött (cwe) Fågelkött (rwe) Lammkött (cwe) Källa: FAO Global köttförbrukning 35