Kostnadsbaserad anslagsavräkning Mt Mats Tolander Tl och hanna Loréhn Seminarium i 10 juni 2009
Innehåll Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel Positiv respektive negativ övergångseffekt 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital Realekonomisk k fördelning
16 Anslagsförordningen Utgifter för egen verksamhet ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. En myndighet ska avräkna utgifter för transfereringar mot anslag det dtbd budgetår dåbtli betalningarna sker. Utgifter för transfereringar av varor och tjänster ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Vissa undantag finns dock då mottagaren beställer varor/tjänster. Övriga utgifter ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket utgifterna hänför sig.
Vilka nya typer av transaktioner ska avräknas? Periodiseringsposter i (t ex alla upplupna och förutbetalda poster) Bokfört värde (eg. reavinst/reaförlust) Orealiserade kursdifferenser Befarade kundförluster Avskrivningar Avsättningar (avräknas när beslut tas, t ex delpensionsbeslut och omstruktureringskostnader) reringskostnader) Undantag: Semesterlöneskulden avseende dagar sparade t.o.m. 2008
Nya rutiner för periodiseringar Belopp som har stor påverkan på anslagsutfallet/månad ll ska periodiseras bestäm vad är stor påverkan är Periodiseringar avseende hyror och avskrivningar ska göras månadsvis, oavsett belopp. Semesterlöneskulden (avseende dagar sparade efter 2008) bokförs månadsvis eller vid bokslut, beroende på vad som angetts i Hermes.
Att fundera på avseende periodiseringar Vilken periodiseringsgräns vid månadsavslut? Högre krav på periodiseringsgränsen vid delårs- el. årsbokslut? Mot vilken ORG- enhet bokförs periodiseringar? Hur får ekonomienheten information från verksamheten om upplupna kostnader? Återföringen av periodiseringen ska göras när kostnaden utfaller Nya rutiner behövs
Upplupna kostnader Gamla modellen med utgiftsmässig avräkning Bokföring av upplupna revisionsarvoden, Ex 1.A 1) Periodisering i av upplupna revisionsarvoden i 200712 2) Faktura för revisionsarvodet betalas 2008 anslaget belastas 3) Återföring av periodiseringen som bokades upp 200712 4) Periodisering av upplupna revisionsarvoden 200812
Upplupna kostnader Gamla modellen med utgiftsmässig avräkning Bokföring av upplupna revisionsarvoden, i Ex 1.A 5419 2711 1741 3011 1) 200 200 1) 2) 200 200 2) 200 3) 3) 200 4) 200 200 4) 2561 5418 2) 200 200 2)
Upplupna kostnader - exempel på positiv övergångseffekt g Bokföring av upplupna revisionsarvoden med övergångseffekt, Ex 1.B 1) Periodisering i av upplupna revisionsarvoden i 200812 2) Faktura för revisionsarvodet betalas anslaget belastas 3) Återföring 2009 av periodiseringen som bokades upp 200812 4) Bokföring av övergångseffekten mot det nya anslaget på utg.omr. 26, juni 2009 5) Bokföring av tilldelade medel utg.omr. 26, juni 2009, dvs. hela övergångseffekten som har redovisats till ESV 6) Indragningen avs 2009 på det ordinarie anslaget bokförs i juni 2009 7) Periodisering av upplupna p revisionsarvoden 200912
Upplupna kostnader - exempel på positiv övergångseffekt Bokföring av upplupna revisionsarvoden med övergångseffekt, Ex 1.B 5419 2711 1741 3011 1) 200 200 1) 2) 200 200 2) 200 3) 200 3) 200 3) 3) 200 7) 150 150 7) 7) 150 150 7) 2561 5418 200 2) 2) 200 1759 1910 6) 200 5) 200 200 6) 2070 1741utg.omr. 26 1758 200 4) 4) 200 200 5)
Förutbetalda kostnader Gamla modellen med utgiftsmässig avräkning Bokföring förutbetald serviceavgift med, Ex 2.A 1) Periodisering av förutbetald serviceavgift, 200712 2) Återföring av periodiseringen 2008 3) Ny faktura avseende serviceavgift för nästkommande år bokförs 200812 4) Periodisering av förutbetald serviceavgift, 200812
Förutbetalda kostnader Gamla modellen med utgiftsmässig avräkning Bokföring förutbetald serviceavgift, Ex 2.A 5369 1612 1741 3011 100 1) 1) 100 3) 100 100 3) 2) 100 100 2) 100 4) 4) 100 5362 2581 3) 100 100 3)
Förutbetalda kostnader -exempel på negativ övergångseffekt g Bokföring förutbetald serviceavgift med övergångseffekt, Ex 2.B 1) Periodisering av förutbetald serviceavgift, 200812 2) Återföring av periodiseringen 2009 3) Bokföring av övergångseffekten mot det ordinarie anslaget, juni 2009 4) Ny faktura avseende serviceavgift för nästkommande år bokförs 200912 5) Periodisering av förutbetald serviceavgift, 200912
Förutbetalda kostnader - exempel på negativ övergångseffekt Bokföring förutbetald serviceavgift med övergångseffekt, Ex 2.B 5369 1612 1741 3011 100 1) 1) 100 2) 100 100 2) 120 5) 5) 120 2) 100 100 3) 100 2) 4) 120 120 4) 120 5) 5) 120 5362 2581 4) 120 120 4) 100 3) 2070
Övergångseffekten för en myndighet med både ex. 2.A och ex. 2. B Om myndighetens övergångseffekt både består av det upplupna revisionsarvodet i och den förutbetalda t serviceavgiften ift blir övergångseffekten totalt sett positiv (200-100=100), dvs. en indragning gav anslaget görs om 100 tkr. Indragningen bokförs på motsvarande sätt som steg 4-6 i Ex 2 B; 1) Övergångseffekten om 100 tkr bokförs mot det nya anslaget på utg.omr. 26 i juni 2009 2) Tilldelade medel om 100 tkr på utgiftsområde 26 bokförs i juni 2009 3) Indragningen g avs 2009 på det ordinarie anslaget bokförs i juni 2009
Upplupna kostnader - exempel på positiv övergångseffekt Bokföring av övergångseffekt, nettoeffekt av ex 1.B och 2.B 2070 1741utg.omr. 26 1758 100 1) 1) 100 100 2) 2) 100 1910 100 3) 3) 100 1759
13:e månaden ger ökad belastning genom; Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Avskrivningar dec 2009 Intjänade och sparade semesterdagar 2009 Motverkas av Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter
Påverkan på budget/uppföljning 2009? - Disponibla medel har ändrats jmf med myndighetens budgetbeslut enligt gamla principer 2008 - Periodiseringar mm avräknas numera mot anslag Budget totalt och på org.enhet måste ses över
Påverkan på budget, ex. delpensioner 1) Faktura från SPV D/K Konto Org Bl Belopp Anslag D 4132/33 Avd 150 tkr 150 tkr K 2561-150 tkr 2) Återföring av skuld D/K Konto Org Belopp Anslag K 4136/37 Avd -150 tkr -150 tkr D 2210/11 150 tkr
Semesterlöneskuld Bokföring av förändringen av semesterlöneskulden Nya och gamla S koder S koder 2008 S koder 2009 S kod S kod Semesterlöneskuld S4119 S4115 S2712 S2712 Uppl avg på sem skulden S4128 S4123 S2713 S2713 Uppl avtalspensionspremie på skulden S4129 S4125 S2713 S2713 Uppl avgift Kåpan/IÅPEN S4139 S4125 S2713 S2713 Särskild löneskatt Kåpan/IÅPEN S4139 S2713 S4125 S2713
Ex. på bokföring av semesterlöneskulden 2009 1) Engångsöverföring av gamla sem.löneskulden från 200812 om 450 tkr. Bokföringen görs i juni 2009. 2) Utbetalning av semesterlöner om 2000 tkr, varav 50 tkr avser gamla dagar. 3) Bokföring av förändringen av semesterlöneskuld 200912, 550 tkr (Består av: utbet. av gamla dgr 50 tkr + 2009 års sparade dgr -600 tkr = 550 tkr) 4) Avräkning av anslag avseende utbetalning av gamla dagar från 200812
Forts. exempel semesterlöneskuld 2070 1780 1781 1741 450 1) 1) 450 2) 2000 4111/4121/4122 2) 2000 Varav 50 är fr 200812 1910 2000 2) Varav 50 är fr 200812 50 4) Varav 50 är fr 200812 3) 550 Varav -50 är fr 200812 4) 50 3011 4115/4123/4125 123/ 12 2712/2713 13 3) 550 550 3) Varav -50 är Varav 50 är fr 200812 fr 200812 2000 2) Varav 50 är fr 200812 550 3) Varav 50 är fr 200812
Differens på kapital
Måste redas ut Differens på kapital Eventuellt samråda med ESV (FÅB 7 kap 1 ) Möjliga felkällor: Vädi Vändning av periodisering idi i mot tflktit felaktigt resultatkonto lttk t Fel hantering av amorteringar Dubbelfinansiering i i Felaktig reglering av över-/underskott i avgiftsfinansierad verksamhet Dubbelavräkning avskrivning/amortering mot bidrag
Differens på kapital ett exempel Felaktig vändning av periodisering avseende förutbetald kostnad 1) Fakturan avseende förutbetalda serviceavgifter bokförs 200712 med anslagsavräkning på 5362 mot leverantörsskulder 2581 2) Beloppet periodiseras på 1612 mot periodiseringskonto 5369 200712. 3) Beloppet ger en kapitalförändring på 8999 mot 2090 4) Nu börjar 2008, 2090 förs om till 2070 5) Felaktig vändning av IB på 1612 mot 5362, vilket ger anslagsavräkning igen! Detta ger INTE en kapitalförändring som reducerar den kapitalförändring som uppstod 2007. En differens på kapitalet har uppstått!
Differens på kapital ett exempel Bokföring som ger differens i kapitalförändringen 5362 2581 1741 3011 1) 100 100 1) 1) 100 100 1) Fl Fel 5) 100 Fel 5) 100 100 5) Fel 5369 1612 8999 2090 100 2) 2) 100 100 5) Fel 100 3) 100 3) 2070 IB 100 4)
Utredning av differens kapitalförändring -tips Använd ESV:s tabeller för gamla år Vid förändring av differensen ta fram alla verifikationer som är periodiseringar i ekonomisystemet (balans och resultatkonton) Klipp över till Excel Sortera och summera Analysera där summan inte är noll, kan vara förklaring till differens.
Realekonomisk fördelning Måste göras manuellt i Hermes för anslagsavräkning som görs direkt på 17-konto: - Gammal semesterlöneskuld - Avräkning av övergångseffekten Schablonmässig fördelning OK Måste göras om varje kvartal
Kul att ni ville komma! Hör gärna av er till oss på Calona om ni har frågor