Myndigheternas föreskrifter och annan vägledning beträffande ventilation Lars Ekberg 1 Boverkets Byggregler Arbetsmiljöverket Folkhälsomyndigheten 2 1
Två exempel på sammanfattande skrifter R1 Riktlinjer för Specifikation av Inneklimatkrav, EMTF SWESIAQs råd Sammanfattning av krav & råd från myndigheter Luftkvalitet inomhus Lågemitterande byggmaterial Fuktsäkert Föreskrivna luftflöden Effektiv ventilation Ren tilluft Koldioxid ej över 1000 ppm mer än tillfälligt Radongas 200 Bq/m 3 4 2
Val, hantering och skötsel av bygg-och inredningsmaterial ska kvalitetssäkras www.byggvarubedomningen.se www.bastaonline.se www.svanen.se www.sundahus.se www.sgbc.se/om-leed 5 5 Fuktsäkert byggande Fuktcentrum i Lund Diplomerade fuktsakkunniga http://www.fuktcentrum.lth.se/verktyg-ochhjaelpmedel/fuktsaekert-byggande/byggaf-metoden/ 6 3
Föreskrivna ventilationsflöden Boverkets byggregler: Arbetsmiljöverket: 0,35 l/s per m 2 golv 0,35 l/s per m 2 golv + Bostäder minst 0,1 l/s per m 2 golv när bostaden inte används Lokaler ok att stänga av helt 7 l/s per person Folkhälsomyndigheten: 0,35 l/s per m 2 golv 0,5 luftomsättningar per timma 4 l/s per sovplats Tumregel: Knappt 10 l/s per person för att hålla CO 2 under 1000 ppm 7 Rekommenderade frånluftsflöden Kök: 10 l/s och forceringsmöjlighet Pentry kokvrå: 15 l/s Bad-/duschrum med öppningsbart fönster 10 l/s utan öppningsbart fönster 10 l/s med forcering till 30 l/s eller 15 l/s Hygienrum för allmänheten: 20 l/s per toalettstol.. 8 4
Effektiv ventilation Hela vistelsezonen ska ventileras med avsett luftflöde Ingen kortslutning Inga stagnationszoner Boverkets byggregler Luftutbyteseffektivitet minst 40 % eller Lokalt ventilationsindex minst 90 % 9 Kraven på tilluftens renhet bestäms av Miljökvalitetsnormen (krav enligt BBR) 10 5
Koldioxid är en indikator på halten av luftföroreningar som alstras av människor Koldioxid Partiklar större än 2.0 µm CO2-Koncentration (ppm) 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 Partikelkoncentration (antal per ft 3 ) 400 0 00:00 03:00 06:00 09:00 12:00 15:00 18:00 21:00 00:00 Klockslag 11 VadbetyderCO 2 -halten? Indikator för upplevelse av föroreningar från människor 40 Andel missnöjda(%) 30 20 10 OBS! Gäller besökare 0 0 500 1000 1500 2000 2500 CO 2 -koncentration (ppm) (Efter Fanger, 1988) 12 6
Vad betyder CO 2 -halten egentligen? Motsvarar ungefär 1000 ppm CO 2 Persily, A., 2005. What we think we know about ventilation. International Journal of Ventilation, ISSN 1473-3315 Volume 5 No 3. 13 Luftkvalitetsklasser enligt R1an AQ1 AQ2 Normalt mycket liten risk för störningar i form av lukter. CO 2 -halten ej varaktigt över 800 ppm Normalt liten risk för störningar i form av lukter. Omedelbart efter inträde i lokalerna kan lukter förnimmas kortvarigt. CO 2 -halten ej varaktigt över 1000 ppm 14 7
Ytterligare råd beträffande Råd beträffande filtrering av tilluft Ozongeneratorer Återluft 15 Sammanfattning av krav & råd från myndigheter Lästips: Luftkvalitet inomhus Lågemitterande byggmaterial Fuktsäkert Föreskrivna luftflöden Effektiv ventilation Ren tilluft Koldioxid ej över 1000 ppm mer än tillfälligt Radongas 200 Bq/m 3 16 8
Fler krav & råd från myndigheter som påverkar ventilationen och andra installationer Ljud Uppkomst och spridning av ljud ska begränsas så att olägenheter för människors hälsa kan undvikas Allmänt råd: Ljudlass C enligt SS25268 Ljudtrycksnivå från installationer Exempelvis för kontorsrum 35 db(a) & 55 db(c) 30 db(a) om variationer eller toner Ljus God tillgång till direkt dagsljus Allmänt råd: Beräkning som visar dagsljusfaktor 1% Schablon 10% av golvarean Belysning anpassad till den avsedda användningen ska kunna ordnas Råd angående utsikt Ljud utifrån Ljud från angränsande rum Stegljud, efterklangstid 17 Var ska kraven vara uppfyllda? A=10,5m 2 A=10m 2 A=10m 2 3,0m 1,8m A=3,4m 2 3,0m 3,0m A=7, 5m 2 3,0m 3,0m A=8,7m 2 1,9m 3,5m 3,5m2,5m 3,5m 2,9m 0,1-2,0 m över golvet Folkhälsomyndigheten 0,1-2,0 m över golvet BBR 0,0-1,8 m över golvet P-märkt innemiljö 18 9
Riktlinjer i just din organisation? Beställare/byggherre Riktlinjer för projektering Riktlinjer vid planering av typrum Projekthandledning för hyresgäster Förvaltare / driftentreprenör Driftinstruktioner / driftkort Gränsdragning egen personal / driftentreprenör Rutiner för felanmälan Konkreta målvärden för inneklimatet i rambeskrivningar, rumsfunktionsprogram och hyresavtal 19 Ventilationstekniska principer 20 10
Ventilationstekniska principer Luft in i renare rum Luft ut i mindre rena rum Luften kan transporteras med eller utan fläktar S -självdrag F - mekanisk frånluft FT -mekanisk tilluft FTX - FT med värmeåtervinning 21 Mekanisk till- och frånluft -> förvärmd och filtrerad tilluft Självdrag & mekanisk frånluft -> Obehandlad tilluft 22 11
Tre principer Parallellströmning Deplacerande Omblandande Laboratorier Operationsrum Industrier Auditorier Bostäder Kontor Klassrum 23 Termisk plym Högt luftflöde Lågt luftflöde Mellanstort luftflöde Stratifiering 24 12
Hög stratifieringshöjd kräver stort luftflöde 3,00 Stratifieringshöjd (m) 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 0 40 80 70 W 280 W h Luftflöde (l/s) Luftflödet måste matcha flödet i den termiska plymen 25 Luftföringen i rummet (d v s luftens väg genom rummet) Exempel på brister: -fel inblåsningstemperatur -fel flöde -fel kastlängd -fel placering av tilluftsdonen 26 13
Deplacerande ventilation Rätt! Värmekällor i rummet Undertempererad tilluft Fel! För hög inblåsningstemperatur! Teckning: SP 27 Omblandande ventilation Rätt! Undertempererad tilluft Tillräcklig kastlängd Fel! För hög inblåsningtemperatur! För låg inblåsningshastighet! 28 14
Ventilation Luftföring i rum och luftväxling Hur kan vi veta om luftväxlingens storlek är den föreskrivna? Hur kan vi veta om ventilationen är effektiv? 29 Behovsstyrning av ventilation Luftflödet anpassas efter aktuellt behov (närvaro, temperatur & luftkvalitet) 30 15
Vilka är motiven till behovsstyrd ventilation? Lägre energianvändning Ej onödigt högt luftflöde minskar avsevärt - behovet av elenergi för fläktdrift - behovet att eftervärma tilluften - behovet att kyla tilluften Förbättrad inomhusmiljö Minskar risken för allt för torr luft vintertid Reducerar buller från ventilationssystemet 31 Funktionen hos ett traditionellt ventilationssystem (CAV) Avluft Uteluft Kanalsystem Injusteringsspjäll Tilluftsdon (fasta inställningar) Luftbehandlingsaggregat CAV constant air volume (airflow rate) Illustration: Mari-Liis Maripuu (2009) 32 16
Funktionen hos ett system med behovsstyrning (DCV) Fläktstyrning (variabla inställningar) VAV-spjäll VAV-don DCV demand controlled flow rate Uppmätt behov (närvaro, temp. och eller luftkvalitet) Illustration: Mari-Liis Maripuu (2009) 33 Examples from case study buildings Electric Airflow Power [kw] rate [m³/s] 7 6 5 4 3 2 1 Airflow Supply rate airflow m3/s Electricity Power kw Design value 11 900 CFM Average 8 900 CFM 0 0 2000 4000 6000 8000 Time, [h/year] Electric Airflow Power [kw] rate [m³/s] 6 5 4 3 2 1 Supply airflow, rate m 3 /s m3/s Design value 10 600 CFM Electricity Power, kw kw Average 4 250 CFM 0 0 2000 4000 6000 8000 Time, [h/year] Case study 1 Case study 2A Fan electricity: from 1.5 kwh/ft 2 per year to 0.7 kwh/ft 2 per year Additional cooling: 2000 BTU/ft 2 per year (electricity equiv. about 0.2 kwh/ft 2 ) Heating of ventilation air: from 2 200 BTU/ft 2 per year to 0 BTU/ft 2 per year Reference: Mari-Liis Maripuu (2009) 34 17
Behovsstyrning är lämpligt där verksamheten varierar mycket Konferensrum, auditorier Klassrum Restauranger Biografer Kontorsbyggnader Hur stor fläktkapacitet krävs? Hur stort samtidigt behov ska det dimensioneras för? Vilken sammanlagringsfaktor ska användas? 35 Hur ska behovet mätas? Närvarosensorer Temperatur i vistelsezonen Koldioxidkoncentration Det blir allt vanligare att använda även VOC-givare 36 18
Störningar orsakade av ventilationssystemet 37 Vilka störningar kan uppstå? Var? 38 19
Störningar Fel temperaturstyrning Fel drifttider, fel luftflöde Lukt från dåligt skötta filter Störande ljud från fläkt (utslitna lager?, fel placerad ljuddämpare?) Buller p.g.a för hög lufthastighet trånga kanaler, spjäll etc. Smutsiga kanaler > för låga flöden, dålig lukt, brandrisk? Fel injusterat för låga flöden i vissa rum, för höga i andra Drag, pga för hög lufthastighet i vistelsezone För hög hastighet och fel luftspridning från don För låg hastighet och temperatur -> fel luftspridning från don Fel kyleffekt periodvis > för kallt eller för varmt 39 Drag Lokal avkylning på grund av luftrörelser 20
Risken för besvär av dragökar om Temperaturen är låg Lufthastigheten är hög Lufthastigheten varierar mycket Diagrammet gäller för en dragrisk motsvarande DR=15% enligt SS-EN ISO 7730 (Fanger) 41 The DCV air distribution components Airflow control in a wide flow range (5-100 %) Stable supply air pattern in a wide flow range Quiet diffuser operation in wide flow and operational pressure ranges Low supply air temperature (approx. 59 F = 15 C) without risk of draught Illustration: Swegon 42 21
Ljud - installationsbuller Om toner eller varierande ljud -5 db(a) 43 Ljud - installationsbuller Om toner eller varierande ljud -5 db(a) 44 22
Hur inomhusklimatet uppstår Avvikelse från önskat klimat Önskat klimat Belastningar Solinstrålning, människor, maskiner, belysning, föroreningsalstring, byggmaterial, inredning. Kompensation med installationer / ventilation 45 Fastighetsförvaltarens och driftorganisationens arbete för kvalitetssäkrad ventilation 46 23
Hur säkerställer vi att det blir bra? Ställ rätt krav Projektera rätt Bygg rätt Funktionskontrollera, drifta och sköt Använd lokalerna på rätt sätt Förvaltare & brukare lyssna och svara 47 Hjälpmedel för förvaltning och drift Uppdaterade och tillgängliga driftinstruktioner / driftkort Checklistor löpande kontroller Utnyttja styr- och övervakningssystemet Gränsdragning egen personal / driftentreprenör Rutiner för felanmälan 48 24
Stämmer dokumentationen? Befuktning 49 Visar systemet korrekt information? Stämmer det med verkligheten? Är givarna rätt inkopplade? Visas signalerna på rätt ställe? 50 25
Visar systemet korrekt information? 51 Stämmer funktionerna? 52 26
Är driften stabil? 53 Variationer över tid! Är tidsskalan lämplig? 54 27
Alternativ till tidsplottar Hur blev det efter åtgärd? Varaktighetsdiagram 55 Husets styr-och övervakningssystem kan vara en mycket värdefull källa till information men ta inte för givet att det stämmer från början 56 28
Det handlar om att lägga det här pusslet! Teknisk funktion Luftflöde, vätskeflöde, temperaturer, styrsignaler, läge på ställdon etc. Referens: Teknisk beskrivning, driftkort etc. Inneklimatfaktorer Termiskt klimat, luftkvalitet, ljud, ljus Referens: Kravspecifikation, rumskort, råd och krav från myndighet, föreläggande etc. Upplevelse Vi behöver mäta! Samtal, ekätundersökning, nöjd-kund-index Referens: Annan del av huset, annat hus på området, normalvärden från liknande hus/verksamheter 58 29
Mätning av luftflöde Mät: på tilluftsdon på mätdon i kanal Uppgifter om aktuellt don: tryckfall, flöde kastlängd, spaltbredd ljudalstring Foto: Daniel Olsson Finns det förslag på några enkla indikerande metoder? 59 Enkla indikerande metoder: Foto: Daniel Olsson Foto: Daniel Olsson Pappersmetoden slutsats om flödets storlek? 60 30
Koldioxid för bedömning av ventilation - Människans CO 2 -alstring är ca 20 l/tim vid kontorsarbete - CO 2 -koncentration ute ca 400 ppm Koldioxidkoncentration (ppm) 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0 5 10 15 20 25 30 Uteluftsflöde (l/s per person) 61 Koldioxid för bedömning av ventilation - Människans CO 2 -alstring är ca 20 l/tim vid kontorsarbete - CO 2 -koncentration ute ca 400 ppm Koldioxidkoncentration (ppm) 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 10 20 30 40 50 60 Uteluftsflöde (l/s per person) 62 31
Att mäta termiskt klimat Operativ temperatur 1. Instrument som mäter operativ temperatur direkt 2. Globtemperatur ev. med korrigering 3. Strålningstemp i 6 riktningar samt beräkning 4. luft- och yttemperaturer samt beräkningar Vertikal temperaturgradient Skillnad mellan nivåerna 0,1m och 1,1 m över golv Strålningstemperaturasymmetri 1. Speciellt instrument (strålningstemperatur i två riktningar) 2. Yttemperaturer och beräkning m h t geometri Lufthastighet (dragrisk) Låghastighetsanemometer (t ex varmtråd) 63 Gör det inte krångligare än nödvändigt! En pingisboll funkar för att mäta operativ temperatur Se SS-EN-ISO 7726 64 32
En globtermometer reagerar på strålning och konvektion Utdrag ur SS-EN ISO 7726: En pingisboll funkar för mätning av operativ temperatur 65 Att mäta luftkvalitet Direktvisande instrument Uppsamling på filter eller adsorbent Kemiskt analys på laboratorium Instrument kan ibland hyras från Arbets-och miljömedicinsk klinik. Annars konsulttjänst. Arbets-och miljömedicinsk klinik, SP och IVL erbjuder instrument och analyser. -Det finns en hel del inneklimatkonsulter, skadeutredare -Var noggrann och försiktig vid upphandling av sådana tjänster -Utnyttja SWESIAQ-modellen! 66 33
Exempel på etablerade metoder Metoderförmätningavluftflödeniventilationsinstallationer, Rapport T9:2007, FORMAS Nordtestmetod NT VVS 114, Indoor air quality: measurement of CO 2. Attundersökainomhusmiljö, SP Rapport 1999:01, NordtestTechnical Report No 212. Mätkapitel i R1 utgåva 2013, Energi & Miljötekniska Föreningen Acceptanskriterier: -Projekterade värden(beakta ev. ändrad verksamhet) -Tala om i vilken mån man kan acceptera avvikelser 67 Vad är fel? -Exempel 1 Sekelskifteshus med tillbyggnad utförd på 2000-talet Uppglasade fasader Utvändig automatisk solavskärmning Här är jättevarmt på sommaren Här är iskallt på vintern 68 34
Vad är fel? -Exempel 2 Föreläsningssal Nyligen kontrollerad och godkänd ventilation med behovsstyrning Här är instängt och varmt! Ventilationen är dålig! 69 Vad är fel? -Exempel 3 Nybyggt kontorshus ½ år efter inflytt Jag mår väldigt dåligt här. Dessutom luktar det illa Foto: Åsa Lundén/Moderna Museet 70 35
Viktiga frågor Människorna Vem/vilka upplever obehag? Var? När? Miljön Ska vi mäta? Vad ska vi mäta? När & hur ska vi mäta? Tekniken Är det funktionskontrollerat Fungerar det som det är tänkt Behöver vi mäta? Ansvar Vem gör vad & när? Dokumentation? Återkoppling? 71 Hur sker felanmälan? Muntligt Skriftligt Återkoppling att felanmälan är mottagen & namn på kontaktperson I samråd med förtydligande diskussion på plats Återkoppling om hur problemet hanteras och tidplan Uppföljning efter åtgärd 72 36
Vilka frågor måste besvaras? -av brukaren? -av förvaltning / drift? Vad är fel? När? Var? Varför? Är det funktionskontrollerat och godkänt? Finns någon känd teknisk brist? Behöver vi mäta? Vad? Vem hanterar problemet? Behöver vi extern hjälp? 73 Kan vi komma överens om en checklista? Svar Fråga Brukarna Förvaltn. Vad är problemet? Hur upplever jag problemet? När/hur ofta är det problem? (tid på dagen, väder etc ) Hur länge har det varit problem? Vilka är drabbade? Var i huset, var i rummet? / Gäller det flera rum? Sitter de drabbade i vistelsezonen? Har brukarna själva någon uppfattning om orsaken? Hur många brukar sitta i rummet? Hur många räcker ventilationen till? Hur brukar man vara klädd? Vilka kontroller/mätningar har gjorts? Vad blev resultatet? Har brukaren mätt själv? Behövs ytterligare mätningar? Är det fråga om en teknisk brist / felfunktion? 74 37
Är det fråga om en teknisk brist / felfunktion? NEJ troligen inte Ja troligtvis Visa att tekniken fungerar som den ska Klargör de tekniska begränsningarna Kan det lösas med service/enkla justeringar? Krävs det mer omfattande ändringar? Vad kan brukaren göra själv? RAPPORTERA ÅTERKOPPLA 75 Varför slutade hyresgästen klaga? Någon försöker lösa problemet på ett proffsigt sätt Man förstår förutsättningarna och begränsningarna Problemet har lösts: temperaturen är tillräckligt rätt Det är för sent när: Hyresgästen eller individer bestämt sig för att flytta 76 38
Att utreda och åtgärda ventilationsproblem SWESIAQs råd http://www.swesiaq.se/media/18565/ventilationsutredning-swesiaqversion-10-_-2017-03-14.pdf 77 Tack för idag! lars.ekberg@cit.chalmers.se 0703-15 11 55 78 39