När barnkonventionen blir svensk lag vad innebär det för kommunen? Titti Mattsson Juridiska fakulteten Lunds universitet
Struktur Barnrätt(ighet)sperspektivet ett ökande krav oavsett i verksamheter som möter barn men vad är det? Utvecklingen fram till idag och implementeringen av delar av Barnkonventionen i svensk lag Utvecklingen framöver och vilka krav som vi kan förvänta oss
Vad är ett barnrättsperspektiv?
Offentlig definition Ett barnrättsperspektiv ska grundas på de normer och principer som uppställs i barnkonventionen Regeringskansliet, Regeringes strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2011), s. 8.
Ett barnrättsperspektiv är en ganska ny företeelse i svensk lagstiftning historiskt sett
Fyra synsätt på barn i lagtext 1. Samhället minimal roll i barnets förhållanden Familjeenheten i fokus 2. Samhället betydande roll i barnets förhållanden Barnet i fokus 3. Föräldrars rätt att ha barn Föräldrarna i fokus 4. Barnets rättigheter BARN OCH UNGA I FOKUS
Krav på fokus på barns rättigheter i internationell reglering FN:s konvention om barnets rättigheter EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (barns rätt till delaktighet och beslut ska ske i enlighet med barnets bästa) Europakonventionen, artikel 3 (rätten att inte bli utsatt för kränkande behandling), artikel 6 (rätten till rättvis rättegång) och artikel 8 (rätten till privat- och familjeliv)
Dessa krav på fokus på barns rättigheter i internationell reglering har medfört att svensk lag och praktik ändrats under de senaste åren och kommer att fortsätta att förändras. Föräldrabalken Socialtjänstlagen LVU Skollagen Hälso- och sjukvårdslagen Patientlagen Kommande ny förvaltningslag, kommunallag m.m.
Exempel på hur lagar får ett barnrättsperspektiv Patientlagen (2014:821) 1:8 När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. 4:3 3st När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.
Även en pågående förändrad syn i våra domstolar mot ett ökat barnfokus
Barn kan ofta inte själva tillvarata sin rätt: Vuxnas skyldighet
Betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19
Bakgrunden Regeringen beslutade i 2013 att tillkalla en särskild utredare (lagmannen Anita Wickström) med uppdrag att kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnets rättigheter enligt barnkonventionen och de två fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt. Utredaren skulle också analysera och redovisa vilka för- och nackdelar en inkorporering i svensk rätt av konventionen skulle kunna medföra. I februari 2015 beslutade den nuvarande regeringen att utvidga utredarens uppdrag till att även omfatta att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen. Utredaren skulle vidare belysa vissa rättsliga och praktiska frågor som aktualiseras vid en inkorporering. Betänkandet av Barnrättighetsutredningen kom i februari förra året, SOU 2016:19 Betänkandet fick en hel del kritik av remissinstanserna. I somras lämnade regeringen ett färdigt förslag om inkorporering till Lagrådet.
Vad innebär en inkorporering? Idag är Barnkonventionen ratificerad. I och med ratificeringen är konventionen juridiskt bindande för staten. Hittills har 196 stater ratificerat barnkonventionen. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Idag är det bara USA som inte har ratificerat konventionen. OM Barnkonventionen blir inkorporerad. Inkorporering eller inkorporation innebär att hela konventionen tas in i den nationella lagstiftningen. Den blir alltså svensk lag. Planen är nu att BK ska bli lag 1 januari 2020.
Förslaget är alltså att lyfta in hela BK genom en ny lag: Förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Artiklarna 1 43.1 och artikel 44.6 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gä lla som lag här i landet. Originaltexterna ska ha samma giltighet. Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
Vad händer då? Det vet vi inte Allmänt brukar man säga ungefär så här: 1. En inkorporering stärker barns rättigheter generellt. 2. Barns rättigheter kommer att tas på större allvar, inte minst inom det svenska rättsväsendet. 4. Luckor i lagen täpps till 3. Konventionen kommer att åberopas oftare av våra domstolar och myndigheter.
Remissrundan vissa har varit positiva Genom att barnkonventionen görs om till lag markeras den politiska viljan att säkerställa barnets rä ttigheter. Det får vidare en pedagogisk betydelse. De särskilda mänskliga rättigheter som tillkommer barn blir samlade i en lag och barnkonventionen får därmed en starkare status. Uppsala kommun Att barnkonventionen blir svensk lag innebär inte att arbetet med att förverkliga barnets rättigheter går i mål. Tvärtom är det ett startskott och en början för ett förändringsarbete för att ge barnkonventionen ett starkare avtryck, inte minst i övrig nationell lagstiftning genom en fördjupad transformering. Det är inte en förändring som kommer att ske över en natt, men med barnkonventionen som lag förbättras förutsättningarna för att göra konventionen till verklighet i varje barns vardag. Barnombudsmannen
och andra mer skeptiska.. Barnkonventionen innehåller många relativt vaga formuleringar och har i många fall inte alls den precision som svenska förvaltningsmyndigheter och domstolar är vana vid från svensk lagstiftning och som krävs för en enhetlig och förutsägbar tillämpning. Artiklarna måste ges en tolkning efter förhållandena i Sverige. Det innebär stora förändringar att inkorporera barnkonventionen. Konventionen är allmängiltig och genom en inkorporering blir den tillämplig på samtliga rättsområden. Kammarrätten vill framhålla att det inte går att överblicka de sammantagna konsekvenserna av en inkorporering och de föreslagna kompletteringarna och förtydligandena i lagstiftningen. Kammarrätten anser inte att det finns något att vinna på att ge konventionen status som nationell lag.» Kammarrätten i Stockholm
Lagrådet avvisar förslaget i sin helhet! "Det kan betvivlas att lagefterlevnaden blir bättre om det införs ytterligare ett lager av bestämmelser.. Kritik att de flesta av konventionens paragrafer är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för tillämpning i enskilda fall och att den kan komma att kollidera med andra lagar. Kritik att först ska lagen införas, sedan ska en utredning analysera brister. Kritik att översättandet av BK till svenska inte var färdig innan lagrådsremissen skickades till Lagrådet.
"Arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag den 1 januari 2020 fortsätter". Statsminister Stefan Löfven vid regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande 12 sept.
Vad innebär förändringen för Vimmerby?
Om vi håller oss till de allmänna artiklarna Lika rättigheter och värde Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 2 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
Artikel 2 Icke-diskriminering Barns rätt att inte bli diskriminerade får vi koppla till de svenska diskrimineringsreglerna. Det får inte finnas regionala skillnader i möjligheterna för barn att få sina rättigheter tillgodosedda. Det kan exempelvis komma att få konsekvenser för kommunal ramlagsverksamhet som styrs lokalt, såsom hälso- och sjukvården och skolan. Frågor kring det kommunala självstyret kan möjligen därför också aktualiseras.
Exemplet LSS - Är LSS-reglering och tillämpning i landet i enlighet med artikel 2? De diskrimineringsgrunder som omnämns i artikel 2 kommer inte tydligt till uttryck i LSS. Förslag på lagförtydligande. Studier visar att det finns regionala skillnader i Sverige vilket gör att de insatser som barnen får enligt LSS ser olika ut beroende på var i Sverige barnen bor. Det är även en fråga som belysts av barnrättskommittén i deras rekommendationer till Sverige år 2009 där de rekommenderar att Sverige stärker sina åtgärder för att övervaka och följa upp de beslut som fattas på kommunal och regional nivå.
Barnets bästa Art. 3 Vid alla åtgärder som rör barn, var sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, adm. myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Principen omfattar alla samhällsområden där barn kan vara berörda - och därmed alla beslut, handlingar, förslag, tjänster, förfaranden och andra åtgärder som rör barn. Även underlåtenhet att genomföra åtgärder omfattas. Barnrättslagen får företräde framför till exempel förordningar och myndighetsföreskrifter.
Barns delaktighet Art. 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Artikel 12 Rätten att få komma till tals Utredningen föreslår att det i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen införs en ny bestämmelse enligt vilken barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i ärenden som rör barn, och att barnet ska få informationsrätt, yttranderätt och dess åsikter tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Bestämmelsen finns redan som en del av den kommunala verksamheten, exv socialtjänsten. Inom andra verksamheter kan det komma att krävas ytterligare resurser för att höra barn inför beslut där detta inte reglerats i nationell rätt (och kanske muntligen istället för skriftligen som myndigheter är vana vid). Det kan i vissa fall kommer att behöva utredas om det finns barn som berörs av ett beslut och hur de berörs för att avgöra om de ska höras. Det kan alltså komma att krävas att hänsyn tas till intressen som inte kommer till uttryck i den materiella lagstiftningen.
Artikel12 fortsättning Genom att anta barnkonventionen som lag får barn en möjlighet att överklaga vissa myndighetsbeslut vilket de inte har idag (ej klart vilka). Det är troligt att fler kommer att överklaga förvaltningsmyndigheters beslut och hänvisa till att barnkonventionen inte beaktats på ett korrekt vis. Exempelvis rörande ett barns rätt att få relevant information i och om processen. Informationen behöver vara anpassad efter barnets ålder och mognad, vilket innebär att det inte är möjligt att ha en allmän, generell information riktad till barn.
Domstolarna rättstillämpning Det blir sannolikt fler överklaganden av myndighetsbeslut inom nya områden Domstolarna kommer att skapa ny rätt genom sin praxisbildning. Hur den ser ut kan vi inte förutse. Det blir emellertid viktigt att följa rättsutvecklingen lokalt och nationellt.
Synen på barn: hjälper det verkligen med fler regler..? De kartläggningar som utredningen gjort inom fyra rä ttsområden visar att barnets rättigheter inte får tillräckligt genomslag i rä ttstillämpningen trots att barnkonventionens grundprinciper finns explicit uttryckta i t.ex. socialtjänstlagen (2001:453) och många andra lagar. Oklart om barns rättigheter stärks i praktiken genom en inkorporering. Barnrättsbyråer
Redan påbörjat arbetet Regeringen genomför ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen och barnets rättigheter bland olika yrkesgrupper som arbetar i statliga och kommunala myndigheter. Kunskapslyftet omfattar också förtroendevalda i stat, kommun och landsting. Det ska också spridas kunskap om metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter samt vad barnets bästa som ett tillvägagångssätt innebär. Även kunskapen om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta ska ingå i kunskapslyftet. Barnombudsmannen har i uppdrag att genomföra utbildningsinsatserna och bidra till spridning och användning av metoder för att stärka barnrättsperspektivet i myndigheters rättstillämpning.
Tack för mig och lycka till i det fortsatta arbetet!