Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Relevanta dokument
Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Palliativregistret - värdegrund

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Patientlagen 2014:821

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Palliativ vård i livets slutskede

Rutin fast vårdkontakt

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Palliativ vård i samverkan

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Vård av äldre i livets slut

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Säkerhet, roller och riktlinjer

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård.

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Behandlingsstrategi beslut om begränsning av livsuppehållande åtgärd.

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124

Att få med läkarna på tåget

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Kommunikation och bemötande. Empati

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Hur ska bra vård vara?

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering:

Validand och valideringshandledare

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Svensk författningssamling

Vägledning för en god palliativ vård

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Rutin för vård i livets slutskede

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Transkript:

Brytpunktsamtal Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation SK-kurs Palliativ vård, 2016-04-08, Maria Jakobsson, PKC

Brytpunktsprocess Palliativa insatser Brytpunkts process Palliativ vård i livets slutskede rädda liv förlänga liv livskvalitet livskvalitet

Den palliativa vårdens hörnstenar

SOSFS 2011:7 3:e kapitlet När det inte är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling Den nytta behandlingen gör får vägas mot eventuell skada för patienten Det kan röra sig om att behandlingen saknar förutsättningar att ge en medicinsk effekt. Hälso-och sjukvårdens resurser ska inte användas för behandlingar som inte motsvarar god vård, saknar medicinsk effekt och kan betraktas som utsiktslösa.

Vardagsetik Medicinsk fråga: Vad kan jag som vårdare göra? maximal vård Etisk vardagsfråga: Vad bör jag som vårdare göra av det jag kan göra? optimal vård

Olika typer av samtal (Aspegren Läkartidningen 2006)

Tidpunkt för samtal (Hancock et al) Vid livshotande, avancerad och progressiv sjukdom Vid förändring av ett sjukdomstillstånd Vid behandlingsbeslut Vid orealistiska förväntningar Vid behandlingskomplikationer eller då behandlingen inte fungerar Vid tidpunkt för remittering till palliativ enhet

Definitioner - Socialstyrelsens termbank Brytpunkt till palliativ vård i livets slutskede Övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande Brytpunktssamtal Samtal mellan ansvarig läkare eller tjänstgörande läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 2b Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten.

Brytpunktssamtalet varför? Samtalet en vägledning och ett möte Ändring av målsättning med vården Förklara innehållet med den palliativa vården, vad man kan göra och inte göra Skapa delaktighet och valfrihet i vården möjligheter att förbereda sig Var, hur och med vilket livsinnehåll patienten vill leva sista tiden av sitt liv Etablera tydliga kontaktvägar Skapa förutsättningar för teamet att ge rätt vård

Olika typer av Brytpunktsamtal Det reaktiva Idag det vanligaste, ex Sjuksköterskan ringer till Dig att någon svårt sjuk patient har försämrats Ny information i ett röntgensvar förändrar situationen Det proaktiva Ett stabilt men potentiellt allvarligt tillstånd där en förändring kommer att inträffa inom överskådlig tid Varför genomförs det inte? Svårt med timing lätt att patientens integritet kränks (?) Betraktas som Överkurs Men ofta lugnande och på sikt tidsbesparande

Brytpunktssamtalet Ett eller flera samtal? Oftast en kedja av händelser och samtal som leder fram till brytpunktsamtalet Fånga samtalet i stunden! Patienten signalerar ofta med sina frågor. Samtalet tar oftast inte särskilt lång tid. Det är bättre med ett kort och oplanerat brytpunktsamtal än inget samtal alls! Brytpunktsamtalet är ofta patientens dörr in till möjligheten att få avsluta livet så som han/hon önskar och närståendes möjlighet till förberedelse

Hinder för brytpunktssamtal (?!) Prognostiska svårigheter Kommunikationsutmaning - rädsla Missuppfattningar om sjukdomen - misslyckande Missuppfattning om vård i livets slutskede inga åtgärder Resursbrist

Att genomföra ett brytpunktssamtal Förberedelse inför Brytpunktssamtalet Vid besöket inhämta ev ny information Informationssituationen Patienten och närståendes tolkning av informationen Mötet rollförändring Dokumentation

Förberedelse inför Brytpunktsamtal Läs på patientens sjukhistoria kunna förklara varför brytpunktsbedömning gjort Vem ska delta förutom patienten närstående, ssk? Vad kan vården erbjuda framåt vad bör göras av det som kan göras? Hur ska vården för patienten organiseras och genomföras?

Besöket inhämta ev ny information Hur mår patienten idag? kompletterande frågor och ev undersökning Fråga om möjligt patienten hur han/hon ser på sin sjukdomssituation Stämmer den preliminära bedömningen?

Informationssituationen Sammanfatta sjukdomshistorien stäm av med patient och närstående Var står patienten idag? Vad är nytillkommet? Beskriv vad som nu är den bästa vården för patienten och varför relatera ev till godhetsoch icke-skada principen Informera konkret om tänkt kortsiktig planering Spekulera aldrig använd fakta

Informationssituationen forts Efterhör hur patient/närstående uppfattat informationen och vad de tänker om det som sagts Skapa en relation och vägled vidare mot andra viktiga frågor, förutom de medicinska Ger förutsättningar för nytt förändrat hopp Skapa samsyn avseende vårdens inriktning och mål

Rollförändring: från läkare till medmänniska Djupt vatten Fortsättningen kan Du inte kontrollera men om Du gjort grundarbetet blir oftast alla överens om resan, nuläget och vad som är bästa möjliga vård Våga vara kvar, det är då mötet kan ske! Försök svara på de kompletterande frågorna Kommer han att lida? Vad kommer att ske? Hur lång tid är det kvar? Vissa frågor måste ställas men kan inte besvaras och det vet patient och/eller närstående

Jag har gett information, men patienten har inte förstått!!? Patienter kan pendla mellan att förstå och inte förstå - att leva i två parallella spår Behov av pauser i informationsflödet Dosera informationen Behov av repetition Oförmåga till acceptans! men måste man acceptera? Stöd i att kunna förhålla sig till situationen, informationen och vetskapen om att livet går mot sitt slut Erbjudande om extra samtalsstöd

Dokumentation av brytpunktsamtal Bakgrund till brytpunktsbedömning Skriv gärna berättande vad gavs för information vad sa patienten hur reagerade närstående vad planerades etc Informationsöverföring till teamet som fortsätter vården

Journalmallar i livets slutskede Cosmic Brytpunktsbedömning Checklista - Bakgrundsdata Daglig vård Uppföljning Dödsfallet Efterlevande samtal

Vårda med framförhållning Ett framförhållande, proaktivt arbetssätt är oftast ett lyckat arbetssätt Tydliga vårdmål Att förutse vårdförlopp och vara steget före symtomen Skapar trygghet och ett väl fungerande samarbete mellan vårdgivare, patient och närstående.

Repetition av ett vinnande arbetssätt för vård i livets slutskede Identifiera patienten Medicinsk (brytpunkts) bedömning Brytpunktssamtal Patientens valfrihet Planera för lämpliga åtgärder Utvärdera och korrigera