Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 16 Maj 2012, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Reviderad överenskommelse mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet B/ Våruppföljning 2012 för Alingsås kommun Ärendelista Val av justerare 1. Våruppföljning 2012 för Alingsås kommun. (handlingar senare) 2. Svar på motion om att införa e-petitioner - Lena Klevenås (MP) m fl. 3. Kulturmötesplatser i centrum. (AU 2/5, ärende 9, utgick) 4. Motion Ge barnen en giftfri vardag - Miljöpartiet föreslår att kommunens förskolor miljödiplomeras -Janine Alm Ericson (MP) m fl. 5. Motion om begravningsplats för smådjur - Jan Gustafsson (VP). 6. Motion - Gör sociala investeringar möjliga i Alingsås - Joakim Järrebring (S) m fl. 7. Motion om de Glömda barnen - Lena Klevenås (MP) m fl. Kommunstyrelsens arbetsutskott i egenskap av styrgrupp för folkhälsofrågor: 1. Reviderad överenskommelse mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet Daniel Filipsson (M) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: 616130 anci.eyoum@alingsas.se
Ärende 1 Våruppföljning 2012 för Alingsås kommun
Ärende 2 Motion om att införa e-petitioner - Lena Klevenås, Janine Alm Ericson, Emma Liljewall, Alf Olofsson (MP)
Motion till Alingsås kommunfullmäktige om att införa e-petitioner Vad är en e-petition? En e-petition är en idé, en önskan om åtgärd eller förslag från en vanlig invånare. Förslaget läggs ut på kommunens hemsida och andra kan där stödja förslaget genom att signera det. E-petitioner är en enkel och lättförståelig möjlighet att engagera sig i lokalsamhällets utveckling och kan bidra till större förståelse för de demokratiska processerna. Det är kanske en av de enklaste demokratiska metoderna som finns tillgängliga idag genom att vem som helst kan lägga ett förslag och samla stöd från andra. Att införa system för e-petitioner ger kommunen nya möjligheter att få kunskap om informella diskussioner och debatter, t.ex. på sociala medier på internet, som rör den offentliga verksamheten De förtroendevaldas roll förändras inte av ett system med e-petitioner, det ger oss däremot en ökad kunskap om och förståelse för vad som engagerar invånarna i kommunen. Det är enkelheten i petitioner som gör att verktyget är speciellt lämpat för att användas via Internet. Man kan både lämna, stödja och följa förslag och se dess resultat. E-petitioner ger möjlighet till en officiell kanal på kommunens hemsida. Genom ett politiskt åtagande kan man dessutom ge möjlighet till att e-petitioner som får stort stöd lyfts in i den politiska processen. Detta ger kommunen möjlighet att hantera idéer och förslag inom den formella strukturen och synliggöra den demokratiska processen som också innefattar prioriteringar. Projekt Medborgardialog inom SKL har ett utvecklingsarbete och erbjuder kommuner och landsting hjälp om man vill pröva metoden e-petitioner. Malmö som är den första kommunen i Sverige att införa e-petitioner kallar sin metod för Malmöinitiativet. Så här presenteras den på Malmö kommuns hemsida:
Vad är Malmöinitiativet? Malmöinitiativet är en plattform där alla Malmöbor kan komma med förslag och synpunkter som gäller Malmö. Här kan alla som vill diskutera, komma med förslag eller bara följa debatten. På Malmöinitiativet kan du också stödja andras initiativ och visa att det finns fler som tycker likadant i en särskild fråga. Även du som är förtroendevald kan vara en del av Malmöinitiativet. Om minst 100 personer skriver under ett förslag så skickas det vidare till aktuell nämnd som ett informationsärende. Vill du stödja eller kommentera ett förslag? På Malmöinitiativet kan du stödja ett förslag genom att lägga till ditt namn och din adress på initiativets namninsamling. Varje förslag har en text som beskriver förslaget, och ibland finns det också lite bakgrundsinformation som hjälper dig att bestämma om du vill skriva under. Du kan också se vilka andra som har skrivit på namnlistan (bara namn och bostadsområde inte adress) eller diskutera förslaget i forumet. Vill du ge dina politiker ett förslag? På Malmöinitiativet kan du skapa ett förslag online i stället för att samla namnunderskrifter i pappersform. Det gör att ditt förslag snabbt kan nå ut till många och det blir enklare för dig att samla fler namnunderskrifter som stödjer ditt förslag. För varje förslag finns möjlighet att lägga länkar till sociala medier eller andra externa platser där alla kan diskutera förslaget och närliggande frågor. Det går också att lägga till mer bakgrundsinformation till varje initiativ. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att Alingsås kommun inför e-petioner för att utveckla och stärka den lokala demokratins funktionssätt Alingsås 2011-12-13 Lena Klevenås, Janine Alm Ericson, Emma Liljewall och Alf Olofsson, MP
Kommunledningskontoret Datum: 2012-05-07 Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: 616120 Beteckning: 2011.500 KS Svar på motion om att införa e-petitioner Lena Klevenås (MP) m fl Ärendebeskrivning Lena Klevenås (MP) m fl har lämnat en motion där de yrkar att Alingsås kommun inför e-petitioner för att utveckla och stärka den lokala demokratins funktionssätt. En e-petition är en idé, en önskan om åtgärd eller förslag från en vanlig invånare. Förslaget läggs ut på kommunens hemsida och andra kan där stödja förslaget genom att signera det. En e-petition som får stort stöd kan lyftas in i den politiska processen. Förvaltningens yttrande E-petitioner är en av många metoder för medborgardialog. Sveriges Kommuner och Landsting beskriver e-petitioner i sitt Faktablad nr 7 från projektet Medborgardialog. För att kunna hantera e-petitioner behöver Alingsås webplats kompletteras med en funktion för detta. Det finns system för e-petitioner på marknaden. Om kommunfullmäktige beslutar att e-petitioner skall införas behöver olika tekniska lösningar utvärderas, kostnadsberäknas och finansieras. Uppskattningsvis handlar det om en årlig merkostnad på på 40-80 tkr. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Motionen besvaras med kommunledningskontorets yttrande Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate
Faktablad pro j e kte t m e dborgar dialog 7 e-petitioner december 2009 Vad är en e-petition? En e-petition är en idé, önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen eller landstinget. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera det. möjlighet att hantera idéer och förslag inom den formella strukturen och synliggöra den demokratiska processen som också innefattar prioriteringar. Petition är kanske en av de enklaste demokratiska metoderna som finns tillgängliga idag. Idén är att en person kan lägga ett förslag och samla stöd från andra medborgare. E-petitioner ger medborgare en enkel och lättförstålig metod för att engagera sig i lokalsamhällets utveckling och på så sätt få förståelse för de demokratiska processerna. Detta ger alla medborgare möjligheten att också engagera sig mellan valen. De förtroendevaldas roll förändras inte av ett system med e-petitioner, det ger dem däremot en ökad kunskap om och förståelse för vad som engagerar medborgarna. att få kunskap om informella diskussioner och debatter, t.ex. på sociala medier på Internet, som rör den offentliga verksamheten. E-petitioner erbjuder kommuner och landsting en officiell kanal på de egna hemsidorna. Genom ett politiskt åtagande kan man dessutom ge möjlighet till att e-petitioner som får stort stöd av medborgarna lyfts in i den politiska processen. Detta ger kommunen och landstinget Projekt Medborgardialog har startat ett utvecklingsarbete för att erbjuda kommuner och landsting att pröva metoden e-petitioner. Vi har valt att använda det engelska uttrycket e-petitioner som arbetsnamn men hoppas att kommuner och landsting utvecklar egna namn för metoden när den presenteras för medborgarna. Malmö som är den första kommunen i Sverige att införa e-petitioner kallar sin metod för Malmöinitiativet. Det är enkelheten i petitioner som gör att verktyget är speciellt lämpat för att användas via Internet. Man kan både lämna, stödja och följa förslag och se dess resultat. Petitioner kan förstås även hanteras genom brev och telefon men den enklaste och mest kostnadseffektiva metoden och som ger många möjlighet att följa petitionen är att använda ett system över Internet. Väljer man att ta emot petitioner även via brev och telefon bör dessa läggas in i systemet så att även de blir synliga via hemsidan. Att införa system för e-petitioner ger kommuner och landsting nya möjligheter D E-petitioner är ett nytt verktyg som projekt Medborgardialog erbjuder kommuner och landsting att utveckla och pröva i ett nytt nätverk. I detta faktablad kan du läsa mer om metoden e-petitioner som har utvecklats i Storbrittanien och sedan spridits över världen. E-petitioner är ett enkelt sätt för medborgarna att lämna idéer och förslag till kommunen eller landstinget. Malmö är den första kommunen i Sverige som infört e-petitioner. Vi hoppas du finner innehållet intressant och att det kan leda till nyfikenhet på verktyget e-petitioner. Fler faktablad kommer att produceras, är du intresserad av att ta del av dessa kan du anmäla dig som prenumerant genom att skicka ett mail till marie.kullgren@skl.se. Vill du veta mer om projekt Medborgardialog är du välkommen att kontakta lena.langlet@skl.se, kjell-ake.eriksson@skl.se eller anders.nordh@skl.se. Faktablad nr 7 december 2009 1
Fortsättning Vad är en e-petition? Mål och syfte med e-petitioner Att vara tydlig i definitionen av målen för att införa e-petitioner utgör grunden för hur systemet för e-petitioner utformas. Därmed tydliggörs syftet för medborgarna så att rätt förväntningar skapas. Målen kan förstås variera men oftast är fokus på att få fler människor delaktiga i utvecklingen av samhället för att motverka ett demokratiskt underskott. Men detta räcker inte utan målet måste också vara att effektivisera verksamheten och öka kvaliteten genom att medborgarna kan bidra med sina kunskaper om kommunen eller landstingets service. Ur ett medborgarperspektiv kan ett övergripande mål för arbetet beskrivas som att medborgarna får en god demokratisk erfarenhet där de upplever: Att de i förväg förstår vad som ska hända och vilka fördelar som kan uppnås genom att delta. Kommunen eller landstinget har fullföljt det som utlovades. Man kanske inte har fått precis som man velat men man har förståelse för resultatet. Man har fått möjlighet att möta andra medborgare och tillsammans kommit med förslag för att påverka utvecklingen av samhället man lever i. Start i Storbritannien E-petitioner kommer från början från Storbritannien och länder anslutna till samväldet. I dessa har man haft en lång tradition av petitioner/förslag där medborgare samlar namnunderskrifter för ett förslag som sedan överlämnas till beslutfattare. Under slutet av 1990-talet startade ett moderniseringsprogram för offentliga verksamheter i Storbritannien. Målet för arbetet var att skapa större tillit till offentlig verksamhet och att det också skulle leda till en mer effektiv verksamhet. I detta arbete ställdes också krav på att involvera medborgare i utvecklingen av verksamheten. Flera offentliga verksamheter utvecklade nya metoder för att involvera medborgare och en del av dem var IT-baserade. Under 2006 startade en särskild satsning på utveckling av Internetmetoder för att skapa delaktighet för medborgarna. Ett antal pilotkommuner, bl.a. Kingston och Bristol, utvecklade olika metoder varav en var e- petitioner. Tanken var att göra hanteringen av petitioner mer transparent och att ge möjlighet för nya grupper att komma med initiativ till kommunen/landstinget. E-petitioner har sedan spridits till andra länder i Europa och över världen bland annat till Sverige. Utformningen och ansvaret för e-petitioner skiljer till viss del mellan länder och organisationer. Utgångspunkten har varit att forma ett system som passar den verklighet som kommunen/landstinget befinner sig i. Fördelar med e-petitioner E-petitioner är en enkel metod som är lätt för medborgarna att förstå och hantera. Genom sin enkelhet är det en bra metod för att stimulera det lokala engagemanget. E-petitioner hanteras genom Internet och är en metod som gör att man kan nå nya grupper av medborgare. Effektiva system för e-petitioner utlovar respons och på så sätt främjas ett positivt engagemang. Alla medborgare, den som lämnat e-petitionen, politiker och tjänstemän kan följa e-petitionens gång. Metoden bygger på öppenhet och transparens. Det är lätt att signera en e-petition, det behövs inga särskilda kunskaper för detta. E-verktyg för petitioner kan anpassas för olika storlekar på organisationer och gör det därför möjligt att använda såväl för små kommuner som för stora kommuner och landsting. E-petitioner ger förtroendevalda möjlighet att bli mer synliga för medborgarna och de har en viktig roll att spela när man inför e-petitioner. Kommunen och landstinget har möjlighet att fortsätta att hålla kontakt med dem som signerat e-petitionen och får på så sätt möjlighet att nå flera medborgare som visat engagemang. Faktablad nr 7 december 2009 2
Vägen till system för e-petitioner 10 steg för en lyckad process Fas 1 Initiering Initiativet till att införa e-petitioner kan komma från olika håll, från enskilda tjänstemän eller förtroendevalda eller från ett parti i kommunen som tagit ställning för metoden. Oberoende av vem eller vilka som för fram förslaget om e-petitioner behöver man genomföra en djupare diskussion om vad man vill åstadkomma genom att införa möjligheten att lämna en petition. Om slutsatsen av diskussion blir att man ska införa ett system för e-petitioner bör ett politiskt beslut tas om detta och hur det ska hanteras. Fas 2 Planering När kommunen/landstinget har fattat ett beslut om att införa system för e-petitioner inträder planeringsfasen. Ju mer noggrann man är i denna fas desto större chans att man når framgång. Det handlar bl.a. om att se över den interna hanteringen, hur systemet skall hanteras praktiskt, att skapa en tydlig struktur gentemot medborgare och vilka resurser som ska avsättas för att hantera systemet. Fas 3 Teknikval Tekniska överväganden Här finns olika alternativ det kan handla om att hyra tjänsten eller att drifta den inom den egna verksamheten. Det vanligaste är att e-petitionen inlämnas via kommunen/landstingets hemsida, publicerade e-petitionern blir på så sätt synliga för alla. I teknikvalet gäller det att utgå från vilka funktioner man vill att systemet ska klara av att hantera. Fas 4 Implementering När beslutet är fattat och planeringen för genomförandet är gjord samt IT-systemet valts börjar arbetet med implementera systemet. Det viktigaste i denna fas är att forma hur petitionen presenteras på webben. System för e-petitioner kan se olika ut för olika kommuner eller landsting men de innefattar vanligtvis följande delar: En beskrivning av hur e-petitionen tas om hand i organisationen. En beskrivning av regler för e-petitionen. Information om vilka eventuella trösklar, hur många signaturer som behövs, innan kommunen eller landstinget ska ta upp förslaget till behandling. En beskrivning av en uppförandekod. Tydliggöra handläggningstider. Systemet för petitioner måste utformas och beskrivas på förstålig svenska. Beskriv hur modereringen av e-petitionerna går till. Fas 5 Pilot Innan man lanserar sitt system för e-petitioner är det bra att genomföra en pilottest. Genom att ta fram ett antal utmanande e-petitioner testas både teknik och moderation. Här är fokus på hela processen och inte bara det tekniska systemet. Fas 6 Marknadsföring Marknadsföring handlar till stor del om timing, det gäller att inte komma för tidigt men inte heller för sent. Vid införandet av ett system för e-petitioner är det viktigt att arbeta med marknadsföring och information hela tiden tills det blir en metod som medborgarna upplever som självklar för att påverka. Att nå dit kräver tålamod, uthållighet och envishet och är inget man åstadkommer på ett, två år. I arbetet med marknadsföring bör man tänka på att medborgare inte är en homogen grupp som alla söker information på samma sätt, det gäller att välja flera metoder för att sprida information. Fas 7 Lansering Vid lanseringen av systemet för E-petitioner, den första dagen, kan det vara idé att uppmärksamma detta extra. Genom festligheter, utställning på centrala platser där man kan pröva metoden, walk and talk aktiviteter där man bjuder in till deltagande etc. man kan också kombinera lanseringen med redan invanda evenemang. Även här är det viktigt med timing för att få största möjliga effekt. Fas 8 Genomförande och moderering Systemet är i full drift alla delar skall vara på plats och medarbetarna som sköter moderering m.m. har förhoppningsvis ett antal e-petitioner att hantera. Det kan då vara idé att göra veckovisa avstämningar i inledning för att diskutera hur arbetet på såväl insidan som utsidan fungerar. Fas 9 Uppföljning Redan i planeringsfasen bör man ha slagit fast hur uppföljningen ska ske. Det är också viktigt att ta beslut om vem som ansvarar för uppföljningen, tidplan och hur resultatet ska förmedlas vidare till politiker, tjänstemän och medborgare. Fas 10 utvärdering, förbättring, lärande och resultatspridning Genom att ytterligare analysera resultat från de uppföljningar som sker kan förbättringsförslag arbetas fram och åtgärder vidtas. Man bör reflektera över vad man kan lära sig av processen och resultatet och hur detta kan påverka, utveckla och förändra arbetssätt. Utgångspunkten ska vara att utvärdera och analysera om man når de mål som satts upp för arbetet med e-petitioner både vad gäller demokratisk utveckling och ökad effektivitet. Faktablad nr 7 december 2009 3
Malmö första kommun att införa e-petitioner i Sverige Malmö kommun är den första kommunen att införa e-petitioner i Sverige. Som sagts tidigare så kallar Malmö metoden för Malmöinitiativet. Så här berättar kommunalråd Anneli Philipson och projektledare Grethe Lindhe om deras arbete. Anneli Philipson, hur kommer det sig att ni införde möjligheten att lämna en e-petition? I Malmö har vi provat flera olika metoder för att utveckla e-demokrati. I dialog med nämnderna framkom att man var intresserad av att utveckla e-demokratin ytterligare, utifrån det utvecklade vi två olika e- demokrativerktyg det ena är Malmöinitiativet och det andra är Malmöpanelen. Malmöinitiativet är ett verktyg som kan beskrivas som en sorts förenklad förslagslåda på Internet. Det är ett forum där man som Malmöbo kan lämna in olika förslag på förbättringar i kommunens verksamhet. Förslagen kan sedan andra Malmöbor tycka till om och diskutera. De förslag som kommer fram på webbsidan kan förtroendevalda hämta inspiration ifrån och bära in i beslutsprocessen. Malmöpanelen är en digitalpanel med 1600 malmöbor. Deltagarna i panelen ger synpunkter och svar på frågor från de förtroendevalda i nämnderna. I panelen kan förtroendevalda stämma av olika frågeställningar ganska tidigt i en beslutsprocess. Man kan säga att vi nu har ett sätt där malmöborna kommer med idéer till politikerna och ett annat där politikerna i sin tur stämmer av sina frågor med malmöborna. Jag tycker det är viktigt att vi visar att vi är intresserade av att ha kommunikation med malmöborna, att vi är öppna för att ta emot förslag och idéer och bjuder in till dialog. Har ni fått några förslag? Nu har vi haft igång Malmöinitiativet lite mer än ett år, vi startade i juli förra året, och har fått in närmare 200 förslag. Så det är många förslag som kommit in och visar på att Malmöborna har idéer och förslag. En giftfri stadsmiljö! Vad handlar förslagen om? De flesta förslagen handlar framför allt om miljö, trafik och stadsbyggnad. Vi får inte så många idéer kring skola och äldreomsorg men Malmöinitiativet kanske inte är den bästa formen för dialog kring de frågorna. Vi får kanske hitta andra former för att få igång även den diskussionen. Får man tycka till om förslagen fast man inte bor i Malmö? Visst kan man göra det, men Initiativet handlar ju om Malmö. Man kan ju ha synpunkter på till exempel transporten till och från Malmö eller hur du bemöts när du kommer till Malmö. Förslagen behöver såklart inte bara handla om kommunpolitik, även rikspolitiker kan läsa på Malmöinitiativet och kommentera förslagen, men det är för kommunen vi har byggt upp det. Publiceras alla förslag? Det är enstaka förslag som inte publiceras. Vi har tjänstemän som granskar förslagen innan de läggs upp på Malmöinitiativet. Men det har varit ytterst få förslag som inte publicerats. T.ex. har det kommit förslag som inte kräver politiska beslut, som kan handla om enkla närmiljöfrågor, buskar som behöver klippas eller felparkerade bilar. Den typen av frågor ska ju inte in i Initiativet, men självklart skickas frågeställningen vidare till rätt instans i kommunen. Har ni något regelverk? Vi hade en diskussion om regelverk när vi startade Malmöinitiativet. Vi landade i att vi inte skulle ta fram något från början, vi ville vänta och se ifall det fanns behov. Bygg billigt för studenter och unga i Malmö! Men än så länge har behovet av ett regelverk inte funnits. Tjänstemännen modererar alla förslagen och skulle det uppstå några tveksamheter så kommer de att ta upp dessa med oss politiker. Vad kan förbättras? Det som inte fungerat så bra är dialogen kring varje förslag och det vill vi utveckla. Det måste bli enklare att diskutera och kommentera varje förslag, vi tittar nu på tekniska lösningar för att fixa de problem som finns. Det hade också varit bra om även de politiska partierna kunde vara aktiva på Malmöinitiativet. När vårt diskussionsforum kommer igång ordentligt så tror jag det blir lättare för de politiska partierna att gå in och kommentera förslagen. Det behöver ju inte vara bara kommunalråden som deltar i diskussionen om ett förslag. Hur har media reagerat? Media har varit intresserade och positiva till Malmöinitiativet. Ibland redovisar man i tidningen de fem mest populära förslagen eller att de här fem förslagen har inte någon annan skrivit under. I och med att media lyfter upp Malmöinitiativet, och att man kan vara med och påverka i kommunen, är det allt fler som blir intresserade. Hur marknadsför ni Initiativet? När vi lanserade Malmöinitiativet gjorde vi stora marknadsföringsinsatser, nu när det är etablerat informerar vi genom ordinarie kanaler, t.ex. genom tidningen Vårt Malmö. 30-gräns i Håkanstorp- Johanneslust! Kompensera Limhamn-Bunkeflo för de höga lokalkostnaderna! Gör Möllevångstorget bilfritt! De fem mest signerade förslagen! Faktablad nr 7 december 2009 4
Vill du veta mer om Sveriges Kommuner och Landstings projekt Medborgardialog kan du kontakta: Lena Langlet, tel 08-452 79 18, e-post lena.langlet@skl.se Kjell-Åke Eriksson, tel 08-452 79 13, e-post kjell-ake.eriksson@skl.se Anders Nordh, tel 08-452 74 35, e-post anders.nordh@skl.se Fortsättning Malmö första kommun att införa e-petitioner i Sverige I tidningen, som utkommer 8 gånger om året till alla Malmöbor, ska vi informera om Malmöinitiativet och möjligheten att lämna förslag. Vi kan också berätta lite om de olika förslagen och vad som händer med dem. Ni blev inspirerade av Bristol i England, hur skiljer deras sätt att använda e-petitioner med ert Malmöinitiativ? I Bristol hanterar de förslagen som våra medborgarförslag, i kommunallagens mening, där de går rakt in i beslutprocessen. Vi har ju redan medborgarförslag som stadsdelarna i Malmö hanterar. Malmöinitiativet innebär istället att vi bjuder in till dialog. En annan skillnad är hur vi bedriver politik, i England har man stor erfarenhet av att samla namnunderskrifter och e-petitioner är där ett sätt att digitalisera namnunderskrifter. Den typen av tradition kring namnsamlande har vi inte i Sverige. Däremot blev vi inspirerade av e- petitioner som tekniskt verktyg för hur man kan lämna förslag och skapa dialog mellan Malmöborna. Har du några råd till dem som tänker införa e-petitioner? Ett råd på vägen är att vara tydlig både för sig själv och för andra vad syftet är. Vill man införa e-petitioner för att få en dialog och diskussion eller för att få in färdiga förslag till beslutsprocessen? Syftet påverkar hur man utformar det tekniska verktyget. Jag är inte alltid en vän av ny teknik, eller ny teknik är inte alltid vän med mig, så för mig har det varit viktigt att det här verktyget inte ska vara krångligare än andra dialogverktyg bara för att det är via datorn. Det speciella med Initiativet är att vi bjuder in till dialog mellan Malmöbor. På Malmöinitiativet kan jag lägga ett förslag, sedan kan någon annan komma med fler synpunkter och bygga vidare på mitt förslag och sedan en tredje etc. Dialogen digitaliseras och nya förslag kan växa fram som kanske aldrig hade sett dagen ljus annars. Det skulle aldrig kunna äga rum om vi inte gjort det digitalt där Malmöborna kan kommunicera med varandra. Jag ser e-petitioner som ett, bland flera, verktyg för medborgardialog. Olika människor väljer olika sätt att kommunicera med kommunen och förtroendevalda. Många ungdomar använder Internet på ett naturligt sätt i vardagen och förhoppningsvis kan de lockas av en forum som Malmöinitiativet. Vissa kommer ha lättare att lägga förslag i initiativet, andra lyfter luren och ringer kommunalrådet, den tredje mailar och den fjärde kanske knyter näven i fickan eller tar initiativ till ett stormöte. Människor hittar olika vägar för dialog och Malmöinitiativet är ett sätt, märkvärdigare än så är det inte. För de som vill införa e-petitioner är det viktiga att vara tydlig från början med vad det är man bjuder in till och att man måste våga prova och lära sig på vägen. Grete Lindhe, projektledarer för MalmöInitivativet Vi lärde oss detta verktyg från engelskmännen som är duktiga på e-demokrati och man måste säga att Malmöborna har varit mycket mer intresserade än vi trodde. Vi har fått ca 200 förslag men det som är viktigt är ju de många fler malmöbor som stödjer förslagen där flera av förslagen har 300 människor som stödjer förslaget. Det förslag som fått flest signaturer hittills är För en giftfri stadsmiljö!. De som lagt in det förslaget har fått stor uppmärksamhet i media och de använde sig också av en egen webbsida för att skapa engagemang och samla signaturer. Förslaget ligger ute till maj 2010 så vi får se hur processen slutar. Länkar till organisationer med e-petitioner Malmö stad http://www.malmo.se/kommun--politik/paverka.html Birmingham http://epetition.birmingham.public-i.tv/ Bristol http://epetitions.bristol.gov.uk/index.php Skottlands parlament http://epetitions.scottish.parliament.uk/ Holland http://www.petities.nl/ www.malmo.se/vartmalmo Redaktör tel 040-630 64 01 info.malmo@givakt.se Ansvarig utgivare Gunilla Konradsson-Mortin tf informationsdirektör tel 040-34 10 00 gunilla.konradsson@malmo.se Annonser Henrik Olsson, Ardeo Media tel 040-16 54 80 henrik.olsson@ardeo.se Malmökalendern Anna Åmvall tel 040-34 22 27 anna.amvall@malmo.se Korrektur Margit Randén, tel 040-26 41 21 bokstaven@swipnet.se Utebliven tidning Kontakta Tidningsbärarna tel 040-17 69 00 Tryck V-TAB Upplaga 157 000 ex Peter Johnsson, Giv Akt Information AB Artikel ur tidningen Vårt Malmö. Nästa år blir läsarnas år! november Malmö varit ute i alla stadsdelar och mött er läsare. Sista träffen var på Kronprinsen i Västra innerstaden. Många läsare berättade att de använder malmo.se när de vill hitta allmän kommuninformation och att Vårt Malmö fungerar som en fördjupande nyhetskanal. Mer mode- och kulturreportage samt fler nyheter från kommunen som komplement till övriga medier stod högt på önske listan. En reporter från Sydsvenskan kom också förbi och gav tummen upp till Vårt Malmös nyhetsbevakning. Vi på redaktionen ser fram emot nästa år när vi får komma ut och möta er läsare igen. Men tills dess kan du alltid mejla eller ringa oss med tips, idéer och andra synpunkter. Våra kontaktuppgifter hittar du här nedan. Nytt i detta numret är att vi flyttar Malmöspanarna en bit bakåt i tidningen och lyfter ett spännande fenomen på malmo.se Malmöinitiativet. Vi hoppas att vi tillsammans med er läsare kan skriva om angelägna frågor i varje nummer framöver. Vi börjar med Nätverket för en giftfri stadsmiljö som hittills har fått in över 900 underskrifter på sitt förslag om att flytta en fabrik. Spännande läsning! Peter Johnsson redaktör, Vårt Malmö 040-630 64 01 info.malmo@givakt.se 2 VÅRT MALMÖ Under 2009 har Vårt Det började med att Johanna Nilsson och de andra i föreningen bakom kulturhuset Kontrapunkt skulle söka bygglov för en ny lokal på Norra Grängesbergsgatan. Då fick de till svar att det inte kommer att beviljas på grund av Stadex verksamhet i närheten. Stadex hanterar det cancerframkallande och brandfarliga ämnet propylenoxid. Men samtidigt finns både bostadshus och dagis ett stenkast bort, säger Johanna Nilsson. Boende och föreningar i området runt Norra Grängesbergsgatan startade i höstas gemensamt Vi har bara börjat. Vi siktar på att få stöd av fem procent av den röstberättigade befolkningen i Malmö, så att det kan tas upp till folkomröstning, säger Johanna Nilsson i Nätverket för en giftfri stadsmiljö. Med hjälp av Malmöinitiativet vill Nätverket för en giftfri stadsmiljö få bort fabriken Stadex. Många stödjer förslaget på Malmö stads hemsida. Vi tror att detta är ett bra sätt att påverka, säger Johanna Nilsson på nätverket. text: Björn solfors Bild: ewa levau Vi bestämde oss för Malmöinitiativet eftersom det verkar vara det effektivaste sättet att påverka. Nätverket för en giftfri stadsmiljö. Nätverkets mål är att Stadex slutar använda propylenoxid i sin produktion, alternativt att de flyttar hela sin verksamhet ut från staden. Vi diskuterade tidigt att ha en namninsamling för att skapa opinion. Vi bestämde oss för Malmöinitiativet eftersom det verkar vara det effektivaste sättet att påverka. Det här är en sak som Malmös politiker faktiskt kan göra något åt, säger hon. För att få så många stödjande underskrifter som möjligt på Malmö stads hemsida skickade nätverket ut mejl med en direkt länk till alla sina medlemmar. Vi fick över 900 röster på två dagar. Sedan stannade det av. Det visade sig att Malmö stad bytt namn på länken och den vi hade skickat ut fungerade inte längre. Trots hindret ökar stödet för nätverket i Malmöinitiativet. När den här tidningen trycktes hade 1 729 personer skrivit under förslaget vilket gör förslaget till det i särklass mest stödda. På nätverkets hemsida finns också en direktlänk till Malmöinitiativet. Så här fungerar det Vad är Malmöinitiativet? 900 röster på två dagar Det här är ett bra sätt att påverka R Tror du att Malmöinitiativet gör att ni lyckas? Jag hoppas det, men vi vet ju ännu inte vad Malmöinitiativet kan leda till. Jag hoppas att stadsbyggnadsnämnden ser över Stadex tillstånd att hantera propylenoxid. Eller att politikerna ber regeringen om resurser för att hjälpa Stadex att flytta. Och vi hoppas också att länsstyrelsen ser den folkliga opinionen och ser över om det går att ompröva Stadex miljötillstånd. R Det är ditt namn som står under förslaget. Vilken respons har du fått? Nätverket kunde inte starta ett initiativ, det krävdes en person. Men om det krävs för att få till en förändring så har jag gärna mitt namn där. Alla förstår att vi är många, så det är nätverket som får responsen och den är otroligt positiv från alla håll. De 10 populäraste Malmöinitiativen 1. För en giftfri stadsmiljö...1 729 2. Öka trafiksäkerheten i Klagshamn... 213 3. Caroli ny stadsplan...92 4. Bygg cykelväg längs hela Regementsgatan...59 5. Skapa cykelstråk som är helt bilfria...52 6. Kommunala nyårsraketer...45 7. Gratis lokaltrafik viktig signal...41 8. Bilfritt mellan broarna...34 9. Hemlösa ger oss dålig karma...34 10. Akuten MAS under all kritik...29 Malmöinitiativet har funnits i drygt ett år. Med Malmöinitiativet (www.malmo.se) kan alla Malmöbor komma med förslag och synpunkter som gäller Malmö. Här kan man också välja att stödja andras initiativ. Hur går det till? På www.malmo.se kan man registrera ett förslag. Varje förslag måste skrivas under med ett namn och ha en text som beskriver förslaget. Den som vill stödja förslaget kan göra det genom att skriva under med sitt namn (samt mejladress och bostadsområde ej hemadress). Det finns fler sätt att påverka www.malmo.se/paverka Många förslagställare frågar vad de ska göra när det fått in ett antal signaturer på sitt förslag och vi säger då att de kan lämna sitt förslag som ett medborgarförslag som stöds av de som signerat förslaget. Det krävs resurser för att hantera e-verktyg även om Malmöinitiativet inte kräver så mycket. Vi planerar att utveckla Initivativet med ett diskussionforum där man för varje initiativ kan föra en dialog och debatt om det enskilda förslaget. Vi tror att det kommer att utveckla det vidare. Faktablad nr 7 december 2009 5
Ärende 3 Kreativa mötesplatser, stadens centrala kulturmötesplatser
Kommunledningskontoret Datum: 2012-04-23 Kommunstyrelsen Handläggare: Katja Ketola Direktnr: Beteckning: 2011.446 KS Kulturmötesplatser i centrum Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret fick i samband med beslut om flerårsstrategin 2012 i kommunfullmäktige den 23 november 2011 i uppdrag att i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen utreda samtliga centrala kulturmötesplatser och deras verksamhetsinriktning för de kommande åren. Uppdraget skulle redovisas för kommunstyrelsen senast den 28 maj 2012. Ett förslag till målbild för hur Alingsås kan stärka sin attraktivitet genom ett antal välbelägna mötesplatser som lyfter fram kulturen som bärande kraft för kreativa möten har nu tagits fram. Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp från kommunledningskontoret och kultur och fritidsförvaltningen och i styrgruppen har utvecklingschefen på kommunledningskontoret samt förvaltningscheferna för kultur och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret ingått. Förslaget till målbild är i stora drag följande: I stadskärnan skapas möjligheter till ett stråk med kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön mer levande och upplevelserik. Stråket spänner mellan en pol som utgörs av Kulturhuset och Alströmerska magasinet, vidare över Lilla Torget och Stora Torget, till den andra polen som utgörs av Kabom-fastigheten. Målbilden innebär att det offentliga rummet både inomhus och utomhus används, med en kraftig förstärkning av Kulturhuset och utveckling av museiverksamhet i Alströmerska magasinet. Stora och Lilla Torget utvecklas till mötesplatser där olika aktiviteter kan avlösa varandra över året. I en del av Kabom-fastigheten skapas förutsättningar för en kulturmötesplats för främst föreningar, över generationsgränserna, där samverkan mellan olika aktörer kan främja kreativiteten och nya kulturaktiviteter kan skapas. Öppenhet, tillgänglighet, samverkan olika aktörer emellan som uppmuntrar delaktighet och det oväntade mötet är ett genomgående tema. Detta kan åstadkommas med ombyggnationer och anpassningar i de befintliga miljöerna och byggnaderna. Inga nybyggnationer föreslås.
Kommunledningskontorets yttrande Förslaget till målbild bör skickas på remiss till samtliga nämnder och bolag med sista svarsdatum den 28 september 2012. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Förslag till målbild för kreativa mötesplatser, stadens centrala kulturmötesplatser, skickas på remiss till samtliga nämnder och bolag med sista svarsdatum den 28 september 2012. Kommunledningskontoret Kjell Hult Utvecklingschef Katja Ketola Strategichef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate
Kreativa mötesplatser Stadens centrala kulturmötesplatser Remissversion 2012-04-23 del av Kabom-huset Torgen Alströmerska magasinet books Kulturhuset Alingsås kommun, kommunledningskontoret Illustrationer av Christina Jonsson
Kreativa mötesplatser Stadens centrala kulturmötesplatser Inledning Kommunfullmäktige gav den 23 november 2011 i samband med beslut om flerårsstrategin kommunledningskontoret i uppdrag att i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen utreda samtliga centrala kulturmötesplatser och deras verksamhetsinriktning för de kommande åren. Uppdraget skulle redovisas för kommunstyrelsen senast den 28 maj 2012. Denna utredning ger förslag på en målbild för hur Alingsås kan stärka sin attraktivitet genom ett antal välbelägna mötesplatser som lyfter fram kulturen som bärande kraft för kreativa möten. Utredningen börjar i ett vidare omvärldsperspektiv på kultur och lokal attraktivitet för att sedan efter en kortfattad beskrivning av kulturlivet i Alingsås kommun landa i de centrala kulturmötesplatserna i Alingsås stadskärna. Avslutningsvis redovisas ett förslag till organisation och genomförande. Utredningens förslag har avgränsats till att i första hand omfatta stadskärnan och de kommunala institutionerna för kultur. Förslag till målbild I stadskärnan skapas möjligheter till ett stråk med kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön levande och upplevelserik. Stråket spänner mellan en pol vid Kulturhuset och Alströmerska magasinet, vidare över Lilla torget och Stora torget, till den andra polen på Kabom-fastigheten. Målbilden innebär att det offentliga rummet både inomhus och utomhus används, med en kraftig förstärkning av Kulturhuset och utveckling av museiverksamhet i Alströmerska magasinet. Stora och Lilla torget utvecklas till mötesplatser där olika aktiviteter kan avlösa varandra över året. I en del av Kabom-huset skapas förutsättningar för en kulturmötesplats för främst föreningar över generationsgränserna, där samverkan mellan olika aktörer kan främja kreativiteten och nya kulturaktiviteter kan skapas. Öppenhet, tillgänglighet, samverkan olika aktörer emellan som uppmuntrar delaktighet, och det oväntade mötet, är ett genomgående tema. Detta kan åstadkommas med ombyggnationer och anpassningar i de befintliga miljöerna och byggnaderna. Inga nybyggnationer föreslås. 2
Målbild Kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön mer levande och upplevelserik.
Övergripande målsättningar Kommunens Vision 2019 skall vara en ledstjärna för allt arbete och all planering i Alingsås kommun. Alingsås är den moderna mötesplatsen, med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har 42 000 invånare år 2019. Kommunfullmäktige anger i kommunens Flerårsstrategi 2012 prioriterade mål. De av målen som närmast hänger samman med denna utredning är: I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande I Alingsås har vi ett rikt och stimulerade kultur- idrotts och föreningsliv 4
Kultur och lokal attraktivitet i ett omvärldsperspektiv Regeringen anger i sin handlingsplan för kulturella och kreativa näringar att kultur och kulturmiljöer kan ha en betydande roll för regioners innovativa utveckling och attraktionskraft. De påpekar att en bild av Sverige som ett kreativt, öppet land där kultur och konstnärligt skapande tas tillvara kan bidra till ökad handel och investeringar. 1 Västra Götalandsregionen menar att kultur är en grundförutsättning för aktiva och engagerade medborgare att delaktighet bidrar till demokratisk utveckling. De skriver att kulturen kan få människor att växa och har stor betydelse för sysselsättning, regional utveckling och tillväxt i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har i november 2011 presenterat en ny kulturstrategi, En mötesplats i världen Västra Götalandsregionens kulturstrategi, där de anger att förhoppningen är att Västra Götaland också framöver ska vara en levande kulturregion, en skapande mötesplats i och för världen 2 Kulturbegreppet har i många avseenden breddats i jämförelse med hur det tidigare använts. För efterkrigsgenerationen stod kulturbegreppet mellan ett folkbildningsideal och förvaltandet av kulturarv, traditioner och finkultur. Under 1970-talet kom kulturen av många att anses vara en viktig arena i den politiska kampen för ett jämlikare samhälle, medan 1980- och 90-talets kultursyn varit mer marknadsorienterad. Idag är kulturen en naturlig beståndsdel både i lokalt- och regionalt utvecklingsarbete och ses samtidigt som en självklar byggsten för städers och platsers attraktivitet. Kultur och kreativitet har givits en plats bland samhällets övriga näringar och begreppen kulturindustri, kreativa näringar och upplevelseindustri figurerar ofta då kulturens betydelse för tillväxt och utveckling diskuteras. Ett exempel på hur kultur och tillväxt allt oftare sammankopplas i den politiska diskursen gavs nyligen i en debattartikel i Göteborgsposten. En ledamot av Västra Götalands regionens kulturnämnd poängterar här hur de kulturkreativa näringarna sammantaget omsätter mer än bilindustrin både i Sverige och inom EU 3. Denna jämförelse med bilindustrin har sitt ursprung i en studie gjord av konsultföretaget KEA European Affairs på uppdrag av EU-kommissionen under år 2005-2006 4 och är vanligt förekommande då kulturens roll för ekonomin poängteras. Orsakerna till den ökade fokuseringen kring kulturens ekonomiska betydelse är flera, dels har konkurrensen om invånare hårdnat allt mer i ett tidevarv som präglas av urbanisering och utvidgad livsgeografi. Människor väljer i allt större utsträckning bostadsort utifrån möjligheter till självförverkligande och potentiell livskvalitet snarare än arbetsmöjligheter. Det är framförallt unga välutbildade människor, ofta i kreativa yrken, (den ibland s.k. kreativa klassen ) som nyttjar globaliseringens potential för rörlighet och självförverkligande. Företagen antas i sin tur lokaliseras där den mest kvalificerade arbetskraften är bosatt och kulturen blir härigenom ett viktigt fält i konkurrens mellan städer om både invånare och kapital. Av denna anledning arbetar många kommuner med kultursatsningar som ett medel för att öka sin attraktivitet som livsmiljö och därigenom stärka platsens identitet. 1 Näringsdepartementet, Kulturdepartementet, Promemoria 2009-09-16, Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. 2 Västra Götalandsregionen, Kulturnämnden, 2011-12-16. http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Kultur/ 3 Göteborgsposten, Debatt, Lyft fram kulturen som tillväxtkraft den 25 mars 2012 4 KEA Eyropean Affairs, The Economy of Culture in Europe. 2006 5
I de studier som praktiskt genomförts på lokal/kommunal nivå har det emellertid visat sig vara svårt att på ett effektivt sätt mäta de direkt ekonomiska konsekvenser av kultursatsningar. En studie av konserthuset i Vara visade exempel på olika sätt att beräkna sådana effekter 5. Utöver effekterna mätt i kronor och ören genom försäljning och antal gästnätter osv. visade studien att en insats för kulturell attraktion i ett mindre samhälle dels innebär en stor finansiell insats, men samtidigt kan skapa en förändring genom att nätverk och relationer byggs upp som i sin tur främjar den lokala utvecklingen. Kulturen har under senare år fått en allt större del av våra liv, detta konstateras bl.a. då statens kulturråd studerar svenska kulturvanor ur ett 30-års perspektiv 6. Kulturrådet kan konstatera att under de senaste 30-åren har besökandet ökat medan egna kulturaktiviteter minskar ytterligare. Exempelvis har restaurang och konsertbesök ökat under 2000-talet medan bokläsandet och biblioteksbesöken fortsatt att minska. Teateroch museibesökandet har däremot inte förändrats nämnvärt under de senaste åren. Det finns samtidigt stora skillnader i kulturkonsumtion mellan exempelvis män och kvinnor, unga och gamla, infödda svenskar och invandrare, arbetare och tjänstemän, storstadsbor och glesbygdsbor osv. Men i flera avseenden kan myndigheten konstatera att gamla mönster håller på att brytas. Samtidigt konstaterar den nyskapade myndigheten Kulturanalys i sin omvärldsanalys att det blir allt svårare att skilja mellan kulturproducenter och kulturanvändare. Enkelt uttryckt, en tydlig trend är att de roller som individer tar idag växlar allt mer mellan producent och användare 7. Exempelvis genom att inte bara läsa, utan själv också skriva, och inte bara lyssna utan också spela själv. Sammanfattningsvis kan vi se att attraktiva stadsmiljöer med stark identitet är allt viktigare samtidigt som konkurrensen om invånare, arbetskraft och besökare ökar. Kvaliteten i det liv som ska levas i staden kommer i allt starkare fokus. Det finns också en potential att bredda kulturkonsumtionen genom att gynna att fler kan bli aktiva deltagare eller medskapare i kulturen. För detta har kulturmötesplatser stor betydelse. 5 Armbrecht J & Andersson T,2010, Varas Värde Varar- en studie om värdet av Vara konserthus Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet 6 Kulturen i siffror, 2008:6 Nya kulturvanor - Svenska kulturvanor i ett 30-årsperspektiv: 1976 2006, En rapport från Kulturrådet 7 Kulturanalys 2012, En rapport från Myndigheten för kulturanalys år 2012 6
Alingsås kulturliv I Alingsås finns ett rikt kulturliv med en mängd aktiva människor som verkar i lokala konst-, teater- och musikgrupper. Utmärkande för Alingsås kulturliv är ett stort lokalt engagemang och ett rikt föreningsliv som arrangerar och producerar mycket kultur i olika former. I kommunen finns idag (2012) över 35 aktiva kulturföreningar och 13 musikföreningar som bedriver olika sorters kulturverksamhet. Det fria kulturlivet har bland annat skapat olika festivaler såsom Jazzfestivalen, Bluesfestivalen och Bjärkedagen. Det bor också många kulturutövare i kommunen och detta bidrar starkt till det lokala engagemanget. Exempelvis sätter Alingsås musikteatersällskap årligen upp en uppskattad musikalföreställning och runt om i kommunen finns en mångfald av skickliga musiker. Många utövande bildkonstnärer bor och arbetar i Alingsås och flera gallerier runt om i kommunen har utställningar med både lokala och nationella konstnärer. Vidare ordnas årligen konstrundor där konstnärer håller öppet hus i sina ateljéer och gallerier, exempelvis konstrundan Konstanten i Bjärke. Exempel på scener i kommunen är Albert Hall i Långared, Bjärkehallen i Sollebrunn, Palladium, Arena 11, Alströmer-teatern samt biografen Saga i Alingsås. Saga-biografen visar nya biograffilmer sex kvällar i veckan och har investerat i teknik som gör det möjligt att visa direktsänd opera, teaterföreställningar och utställningar. Alingsås har en gedigen historia med många sevärdheter såsom Anten-Gräfsnäs Järnväg, Gräfsnäs slottsruin, Jättegrytorna i Brobacka och Karin Boyes sten. Aktiva hembygdsgårdar drivs som drivs med hjälp av ideella krafter skapar ett intresse för Alingsås kommuns historia. Ett annat inslag i Alingsås kulturutbud är Lights in Alingsås som har placerat alingsås på kartan både nationellt och internationellt. Varje år lockar Lights in Alingsås världsledande ljusdesigners, den nationella såväl som internationella ljus- och belysningsbranschen, och intresserade besökare från alla världens hörn till Alingsås. Savannen och skateparken i Alingsås utgör platser som många unga tar sig till och bedriver olika sorters kulturprojekt. Ungdomarnas bidrag till kulturverksamhet har därmed också bidragit till att staden har fler levande platser. Kultur och Fritidsförvaltningen driver i samverkan med andra aktörer en stor del av den offentliga kulturen i Alingsås genom Evenemangsavdelningen, Event & Ungdomscenter, kulturskolan, biblioteken, museiverksamheten och en mindre konsthall i Alingsås samt bidrag som stimulerar ideella initiativ och stöttar ideella krafter. Alingsås är alltså en kommun med ett rikt kulturliv med bland annat ett rikt föreningsliv, kommunal kulturverksamhet och historiska sevärdheter. En målbild som anger en inriktning och ger stöd på lång sikt har dock saknats. De senaste åren har diskussioner förts i media om hur Alingsås tar tillvara kulturlivet och de engagerade krafterna som finns i föreningslivet och bland fria aktörer. Debatterna har exempelvis handlat om Alingsås museums stängning, om verksamheter i Kabomhuset och inspel om nybyggnation av konsthall under Stora Torget. Kulturlivet i Alingsås är, och har varit, en fråga som engagerar. 7
Framtida inriktning och nulägesbeskrivning för kulturmötesplatser i stadskärnan I de centrala delarna av staden finns byggnader och platser som på olika sätt påverkas av den målbild för kreativa mötesplatser som föreslås. För berörda byggnader och platser lämnas här förslag till framtida inriktning som ska ge förutsättningar för att målbilden ska kunna nås. Förslagen innefattar ombyggnationer och anpassningar i de befintliga miljöerna och därmed föreslås inga nybyggnationer. Alströmerska magasinet Framtida inriktning Alströmerska magasinet är en resurs för kulturlivet, och då framförallt den kommunala museiverksamheten, i staden. Alströmerska magasinet är en plats för lärande möten mellan olika människor med ett avstamp i en museiverksamhet som speglar då, nu och framtid, i första hand genom utställningar. Byggnaden är fortsatt karaktärsskapande för stadskärnan och bildar ett tätt gaturum tillsammans med Kulturhuset över Bankgatan. Möjligheterna att inrymma museets kulturhistoriska samling, helt eller delvis i ett öppet magasin, bör undersökas i Kulturhuset, Kabom-huset och i Alströmerska gymnasiets lokaler. Strävan bör dock vara att öppna magasin i möjligaste mån placeras i de centrala lägena i stadskärnan (Kulturhuset eller i Kabom-huset). Nuläget Alströmerska magasinet är stadens äldsta profana byggnad, från 1731, och är byggnadsminnesmärkt. Tre våningsplan i huset nyttjas av VIA Sweden för deras verksamhet med Lights in Alingsås och i ett våningsplan har Kultur och fritidsförvaltningen viss verksamhet, såsom möten och workshops, sedan museets publika verksamhet stängdes 2010. Källarvåningen används periodvis för restaurangverksamhet (dock utan kök). Till museet hör en gedigen kulturhistorisk samling med cirka 30 000 föremål, 600 000 fotografier och mer än 3000 dokument. Dessa finns i lokaler i Väktaregården, i Kabomhuset samt två förråd i Bjärke. Fabs ab äger fastigheten och hyr den i sin helhet till Kultur- och fritidsförvaltningen. VIA Sweden hyr lokaler via det kommunala bolaget ABAR av Kultur- och fritidsförvaltningen. Detta avtal har sagts upp till den 31 december 2012. Museiparken Framtida inriktning Parken är en inbjudande fin liten pärla till stadspark som samspelar med verksamheterna i Alströmerska magasinet i större utstäckning än i dag. Nuläget Parken ligger centralt i staden, intill Lilla Torget och Alströmerska magasinet. Den används främst som en liten lugn stadspark, men ibland även för olika evenemang. Parken är viktig som ett grönt inslag i staden och har ett kulturhistoriskt värde kring Alströmerska magasinet. Parken samspelar med byggnaden. Parken har under de senaste åren rustats upp, bland annat har den ljussatts. 8
Kulturhuset med bibliotek och konsthall Framtida inriktning Kulturhuset utvecklas till en kreativ mötesplats för alla åldrar, dock med betoning på unga och familjer, och olika människor med en inbjudande och öppen entrémiljö. Aktiviteter inne i Kulturhuset är synliga ut i de offentliga rummen; Hotellparken och gatorna runt omkring, och lockar till såväl planerade som oplanerade besök. Kulturhuset utvecklas från att ge ett intryck av att huvudsakligen vara ett bibliotek till ett kulturhus, en plats att vara på, med en större variation av kulturaktiviteter. Det kan handla om att från konstutställningar, till museiverksamhet och en mindre scen för olika uppträdanden. Möjligheterna att rymma hela eller delar av museets kulturhistoriska samling, helt eller delvis i ett öppet magasin, i Kulturhuset bör undersökas. Kontorsytorna minskas till förmån för verksamhetsytor i huset. Nuläget Kulturhuset är väl beläget nära resecentrum utmed ett väl frekventerat stråk. Den ramar tillsammans med First Grand Hotel och så småningom den evenemangshall som är under uppförande in Hotellparken. Huvudbiblioteket har öppet 49 timmar/vecka och tidningsrummet har öppet 54 timmar/vecka. I huvudbiblioteket finns bland annat barnavdelning, sagorum för barn och rum för Unga Vuxna. Dessutom ordnas aktiviteter såsom Sagostunder för barn, stickkafé för unga vuxna, med mera. Biblioteket driver även en programverksamhet med varierat innehåll. Under 2011 lanserades en ny serie under begreppet Öppet Kulturhus där intressanta kulturutövare och andra föreläste om vitt skilda ämnen. På biblioteket finns även ett forskarrum med en släktforskarhörna som hör till museiverksamheten. Konsthallen visar relevanta, engagerande och utmanande samtidskonstutställningar som visar på den mångfald som finns inom konsten idag. Alingsås konsthall har 2011 visat sex tillfälliga utställningar. Särskilda arrangemang ordnas under skolloven för barn och unga. Samarbetet med skola och förskola har ökat och skolbesöken har ökat markant under 2011 jämfört med 2010. I Kulturhuset finns även delar av museiverksamheten samt kontorslokaler för kulturoch fritidsförvaltningens stab och evenemangspersonal. Fastigheten ägs av Sparbanken Alingsås. Kultur- och fridsförvaltningens hyreskontrakt löper ut den 31 december 2013, med ett års uppsägningstid. Avtalet har förlängts med ett år till den 31 december 2014. Hotellparken Framtida inriktning Parken välkomnar besökare som kommer från stationsområdet in till stadskärnan. Den samspelar med entrémiljöerna till Kulturhuset, First Grand Hotel och den evenemangshall som är under uppförande. Parken har utvidgats och omfattar även den del som idag rymmer en parkeringsplats (byggbodar) på parkens östra sida. Den har utvecklats till en park som ändrar uttryck, exempelvis med hjälp av ljussättning, och används till aktiviteter som hänger samman med verksamheterna runt parken. Parken har utvecklats till en naturlig mötesplats i staden. 9
Nuläget Hotellparken, eller biblioteksparken som den ibland kallas, är en grön lunga och en liten prydnadspark. Parken ramas in av Kulturhusets ljusa väggar, First Grand Hotell med sin huvudentré mot Bankgatan och parken och så småningom även den evenemangshall som är under uppförande som kommer att ha två entréer mot parken. Parken har en lång kontinuitet som grön plats i staden, men inbjuder inte idag till att slå sig ner eller uppehålla sig i parken längre stunder, bland annat då en del av sittytorna vätter mot en parkering. Estrad Alingsås Tommy Byggare ab uppför vid Hotellparken på uppdrag av Kulturarena Fastighetsbolag AB och P-bolaget i Alingsås AB en ny arena för kultur, konferens, event och sport, med plats för upp till 2800 personer samt p-hus med knappt 600 parkeringsplatser. Arenan kommer även att innehålla en foajé/lobby och kontorslokaler. Den planeras stå klar i april 2013. Lilla torget och Stora torget På torgen skapas en miljö som ger goda förutsättningar för att torgen ska kunna användas för flera olika aktiviteter så att de i högre utsträckning blir mötesplatser i staden. På torgen kan det stadsmässiga och kulturhistoriska möta konst som utmanar. Tekniska nämnden har fått i uppdrag att under 2012 visa en planering för ett bilfritt Stora torget. Torgen utgör idag tillsammans med byggnaderna kring torgen och Lillån som rinner mellan torgen en viktig del av Alingsås identitet och har en lång historisk kontinuitet som torg. Kabom-huset Framtida inriktning Inom fastigheten skapas förutsättningar för ett kluster med kulturföreningar och kulturidkare där samverkan mellan olika aktörer kan främja kreativiteten och nya kulturaktiviteter kan skapas. Husets centrala läge i staden nyttjas för att möjliggöra god tillgänglighet och skapa en stark målpunkt för olika åldrar. Möjligheterna att även fortsättningsvis rymma hela eller delar av museets kulturhistoriska samling, helt eller delvis i ett öppet magasin, i bör undersökas. Det kulturhistoriska arv som byggnaden bär på får en fortsättning in i framtiden. Nuläget Kommunledningskontoret genomför tillsammans med Fabs ab en förstudie om Kabomhusets framtida användning sedan Kultur- och fridsförvaltningen har flyttat större delen av sina verksamheter från fastigheten till det nya Estetikum och Arena 11 vid Rektorsgatan. Palladium Framtida inriktning Palladium har ett attraktivt läge och arrangemangen i lokalen bidrar till en levande stadsmiljö. Det ökade antalet besökare visar att det finns behov av en scen för olika arrangemang i stadskärnan. Den nya Estrad Alingsås som uppförs på privat initiativ kommer att utgöra ett tillskott vad gäller utbudet av scener, likaså den mindre scen som inryms i Kulturhuset. Det finns dock inget motiv till att kommunen hyr Palladium 10
fortsättningsvis, utan denna bör kunna hyras av en annan aktör. Därför bör kommunen inte hyra Palladium kontinuerligt i sin helhet. Nuläget Palladium är en kultursalong med en foajé. Palladium rymmer 214 sittplatser. Palladiumhuset kallades tidigare även för Hantverkshuset och uppfördes under 1920- talet på uppdrag av Alingsås Fabriks- och Hantverksförening. Byggnaden ligger centralt i stadskärnan vid Nygatan. Kultur och fritidsnämnden hyr lokalen och avtalet sträcker sig fram till år 2020. Palladium används för exempelvis filmvisning, teater, konserter och konferenser, både externt och internt i kommunen. Internt används den för bland annat Kultur och Fritidsförvaltningens Evenemangsprogram för både barn och vuxna och av skolor som vill arbeta i en professionell scenmiljö och få visa sina produktioner. Ett exempel på externa arrangemang är kulturföreningar som hyr Palladium under en längre period och uppför sina föreställningar, som till exempel Krönikespelet Snövit. Besöksantalet har under 2011 ökat från 17 500 till över 20 000 personer. Nolhaga slott Framtida inriktning Nolhaga slott och dess sammanhang har stor betydelse för helhetsmiljön i Nolhaga park. Slottet bör bli mer tillgängligt för allmänheten och har potential för exempelvis visning av konst i kombination med restaurang/ caféverksamhet. Kultur och fritidsnämnden bör få i uppdrag att ta fram ett förslag på hur detta skulle kunna åstadkommas. Kommunledningskontoret har av kommunstyrelsen fått i uppdrag utreda möjligheterna att överföra ansvaret för Nolhaga slott till Fabs. Externa hyresintäkter förutsätts täcka kostnaderna för drift och förvaltning av slottet. Nuläget Nolhaga slott utgör en central del av Nolhaga park och dess historia. Kommunen äger fastigheten genom samhällsbyggnadsnämnden och arrenderar ut Nolhaga slott i sin helhet till en privat hyresgäst. I upplåtelsen ingår även det markområde som ligger i anslutning till byggnaden. Slottet används främst för konferenser och restaurangverksamhet. Kommunen använder vigselrummet på slottet i samband med vigslar. I viss begränsad omfattning är slottet öppet för allmänheten. Tillgängligheten till slottet är idag inskränkt på grund av starkt begränsat öppethållande. Kontaktstiden löper mellan 1 oktober 2005 och 30 april 2014. Uppsägningstiden är 12 månader, i annat fall förlängs kontraktet med 3 år för varje gång. Avtalet kan sägas upp fram till den 30 april 2013. 11
Organisation och genomförande Åtgärder för att skapa förutsättningar för målbilden bör genomföras under åren 2013-2015. Kultur och fritidsnämnden bör få i uppdrag att arbeta vidare med ett genomförande i enlighet med målbilden. Dessutom bör nämnden genomföra en förstudie för att utreda lämplig lokal för museets samlingar och ett öppet magasin samt de kostnader som en inventering och iordningsställande av ändamålsenliga lokaler medför. Kultur och fritidsnämnden bör också ta fram ett förslag om Nolhaga slott, i enlighet med inriktningen enligt målbilden. Tekniska nämnden har sedan tidigare i uppdrag att utveckla Hotellparken, i samverkan med de verksamheter som finns i de byggnader och entréer som parken samspelar med, samt att under 2012 visa en planering för ett bilfritt Stora torget. 12
Målbild Kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön mer levande och upplevelserik.
del av Kabom-huset Torgen Alströmerska magasinet books Kulturhuset Remissversion 2012-04-23 Alingsås kommun, kommunledningskontoret Illustrationer av Christina Jonsson
Ärende 4 Motion Ge barnen en giftfri vardag - Miljöpartiet föreslår att kommunens förskolor miljödiplomeras -Janine Alm Ericson (MP) m fl
Ärende 5 Motion om begravningsplats för smådjur - Jan Gustafsson (VP)
Ärende 6 Motion - Gör sociala investeringar möjliga i Alingsås - Joakim Järrebring (S) m fl
Alingsås Alingsås 2012-04-14 Motion till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige i Alingsås Gör sociala investeringar möjliga i Alingsås Investeringar i byggnader och infrastruktur är vardag i den kommunala verksamheten. Men hittills har det varit nästan omöjligt att på samma sätt investera i människor. Trots att de flesta är ense om att vi måste satsa mer förebyggande används resurserna i allt för stor utsträckning istället till att reparera redan uppkomna skador. Det barn som växer upp i en miljö där han eller hon riskerar att hamna i ett utanförskap, med dåliga skolbetyg, en väntande arbetslöshet samt ett eventuellt missbruk, drabbas inte bara av en personlig tragedi. Utanförskap innebär också stora kostnader för samhället. Idag finns sociala bokslut och andra metoder för att sätta kronor och ören på de förebyggande insatserna 1. Det visar sig då att förebyggande arbete är en lönsam investering och det gäller även om lyckandefrekvensen skulle visa sig låg. På samma sätt som vi ställer upp investeringskalkyler för byggnader och beräknar risker och utfall kan vi investera i människor. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson, som under flera år arbetat med just de här frågorna, finns det inte en riskaktie på börsen som ger lika bra avkastning som att verkligen satsa på barn och unga. Genom att sätta en prislapp på utanförskapet i form av långvarig arbetslöshet och social utslagning har han gjort det möjligt att tala om vad det är värt att undvika utanförskapet. Genom att avsätta ekonomiska resurser för sociala investeringar gör vi det möjligt att idag också i handling prioritera det förebyggande arbetet i Alingsås kommun. Det handlar inte om någon engångsinsats utan om att styra om resursanvändningen i budgeten över tid så att ett nytt förhållningssätt med större fokus på tidiga insatser kan få fäste. Med kunskapsbaserade och kostnadseffektiva metoder och utifrån aktuell forskning kring riskfaktorer ska investeringar i förebyggande arbete kunna göras. Investeringar som minskar kommunens kostnader samtidigt som mänskliga vinster görs. Hur sociala investeringar ska göras möjliga i Alingsås och hur finansiering, regelverk, beslut och uppföljning ska se ut bör utredas närmare av kommunstyrelsen i samråd med berörda 1 Se bland annat Skrifter från Unga i arbetslivet 2010:3 Unga som är utanför arbetsmarknaden En socioekonomisk diskussion, Ungdomsstyrelsen 2010 Socialdemokraterna i Alingsås www.socialdemokraterna.se/alingsas
Sida 2 av 4 nämnder och andra aktörer samt anpassas utifrån Alingsås förhållanden. Det finns dock en hel del inspiration att hämta från andra delar av landet: Norrköpings kommun var i december 2010 först ut i landet med att inrätta en social investeringsfond. Efter att Norrköpings kommuns egna finansiella mål uppnåtts har delar av kommunens överskott i bokslutet öronmärkts för inrättandet av en social investeringsfond. Umeå kommun 2 har avsatt 120 miljoner kr för sociala investeringar under perioden 2011-2014. Investeringarna ska förebygga framtida social- och ekonomisk marginalisering under barn och ungas uppväxt. Detta för att alla medborgare, varaktigt och långsiktigt, ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa. Vidare ska investeringarna underlätta och stimulera gränsöverskridande ansatser mellan olika verksamheter. Medlen prioriteras till förmån för målgrupper där utmaningarna idag är som störst. Insatser av förebyggande karaktär och som innebär att man tidigt ger rätt stöd till barn och unga är särskilt prioriterade. I Trelleborgs kommun 3 har man valt att sälja av sitt aktieinnehav för att istället placera pengarna i en fond för investeringar inom det sociala området. Pengarna som investeras efter ansökan och beslut i kommunstyrelsen ska användas för projekt, över förvaltningsgränserna, som ligger utanför den ordinarie verksamheten. Exempel på riskgrupper som kan komma i fråga är barn och unga som far illa i sina familjer, som på grund av sin sociala situation inte når målen i skolan, har fysiskt eller psykiskt funktionsnersättning eller barn och äldre som saknar tillhörighet i sociala sammanhang. Det kan också handla om att förebygga arbetslöshet för gymnasieungdomar, unga arbetslösa, långvarigt bidragsberoende och personer med tidigt missbruk eller de som av olika skäl befinner sig utanför samhället genom missbruk, arbetslöshet, kriminalitet eller funktionsnedsättning. 2 Se bland annat www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/planerochstyrdokument/utvecklingochplanering/utvecklingsproj ekt/socialainvesteringarochtilda/socialainvesteringar.4.63e2dc8c1328c8f067e80004645.html 3 Se www.trelleborg.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter-2011/nyheter-november-2011/sa-skaden-socialasamfonden-styras/ samt www.trelleborgsallehanda.se/trelleborg/article1486296/aktiepengar-gar-till-socialinvestering.html Socialdemokraterna i Alingsås www.socialdemokraterna.se/alingsas
Sida 3 av 4 Enligt de riktlinjer 4 som i bred politisk enighet antagits för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond kommer upprätthållandet av det sociala investeringskapitalet ske genom öronmärkningar av det framtida driftsresultatet i den eller de nämnder som drar ekonomisk nytta av den sociala investeringen. Detta ska liknas vid hanterandet av fysiska investeringar där kostnaderna fördelas över investeringens livslängd genom årliga avskrivningar. Genom dessa årliga avskrivningar/utgiftsminskningar i de nämnder där kostnadsminskningen uppstår bygger man upp ett kapital som kan användas för nya sociala investeringar. Fysiska investeringar Investeringsbudget Avskrivningar --> Nytt investeringsutrymme Sociala investeringar Öronmärkta resultat från driftbudget Lägre kostnader --> Nytt öronmärkt resultat --> Nytt investeringsutrymme Skillnaderna mellan en fysisk investering och en social investering åskådliggörs i figuren nedan. I det här exemplet jämförs en investering á 10 miljoner kronor i en fastighet som skrivs av enligt en linjär plan under 10 år med en social investering á 10 miljoner kronor där de minskade kostnaderna som beräknas uppstå år 3, 4 och 5 omvandlas till resultatmål för de berörda nämnderna. Precis som en fysisk investering ger ökade tillgångar i balansräkningen hamnar inte den kostnadsminskning som den sociala investeringen till att återuppbygga det sociala investeringskapitalet och möjliggör på så sätt nya investeringar. Projekt som är väl avgränsade i tid och som följs upp (i exempelvis ett socialt bokslut) kan få medel ur den sociala investeringsfonden. För varje investering ska det framgå hur resultatet ska mätas och 4 Se bland annat riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/riktlinjer/ekonomi/riktlinjer-socialinvesteringsfond.pdf Socialdemokraterna i Alingsås www.socialdemokraterna.se/alingsas
Sida 4 av 4 vid vilka tidpunkter redovisning ska ske. Årligen göras en samlad uppföljning kopplad till det långsiktiga syftet som till exempel kan vara att få ned arbetslösheten. Sociala investeringar som uppvisar goda resultat ska övergå i ordinarie verksamhet när investeringen är slutförd. Ett vetenskapligt råd är med och bedömer ansökningarna om sociala investeringar och bistår i utformningen av insatser och uppföljning. Möjligheten att använda samma tankesätt inom vård- och äldreomsorgen bör också belysas. Den sociala investeringsfonden ska användas nämnd-, förvaltnings- och verksamhetsövergripande och i samverkan med regionen och statliga myndigheter. Ansvaret placeras lämpligen under kommunstyrelsen. Vi föreslår därför att kommunstyrelsen får i uppdrag att hitta en bra finansieringsmodell för fonden samt för att ta fram ett regelverk för hur fonden ska skötas och investeringarna följas upp. Detta arbete bör göras i samråd med Barn- och ungdomsnämnden, Utbildningsnämnden, Socialnämnden, Vård- och äldreomsorgsnämnden samt Kultur- och fritidsnämnden. Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: Att uppdra till kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag på hur inrättande av en social investeringsfond skulle kunna se ut. Socialdemokraterna Tore Hult Birgitta Larsson Pär-Göran Björkman Gun Pettersson-Bohlin Anders Sandberg Birgitta Carlsson Bo Olsson Birgit Börjesson Leif Hansson Anne-Marléne Hjortskog Joakim Järrebring Billy Westerholm Carl-Eric Bergsén Lennart Allbro v. ordf. Kommunstyrelsen, Kommunalråd KSAU v. ordf. Utbildningsnämnden v. ordf. Alingsåshem v. ordf. Vård- och äldreomsorgsnämnden v. ordf. Kultur- och fritidsnämnden v. ordf. Samhällsbyggnadsnämnden v. ordf. Miljöskyddsnämnden v. ordf. Barn- och ungdomsnämnden v. ordf. Fabs v. ordf. Socialnämnden v. ordf. Alingsås Energi/Alingsås Energi Nät v. ordf. Tekniska nämnden 1:e v. ordf. Fullmäktige Socialdemokraterna i Alingsås www.socialdemokraterna.se/alingsas
Ärende 7 Motion om de Glömda barnen - Lena Klevenås (MP)
Motion till Alingsås kommunfullmäktige om de Glömda barnen De Glömda barnen kallas barn och ungdomar som växer upp i familjer där det förekommer våld, missbruk, psykisk ohälsa, förståndshandikapp och/eller, kriminalitet. Den främsta orsaken till problem för barn i dessa dysfunktionella familjer är föräldrarnas alkoholmissbruk. Enligt folkhälsoinstitutet finns det minst 385.000 barn i Sverige i familjer med risk- och missbruk av alkohol. En tumregel för att få ner nationella siffror till alingsåsnivå är att dela med 250. I detta fall skulle vi få resultatet att det finns 1540 barn i Alingsås. En verksamhet som stöder barn som lever i familjer där våld och missbruk förekommer är Familjecentralen i Alingsås. Deras verksamhet SOL, Samtal och Lek, som riktar sig till barn och föräldrar som har en utsatt livssituation, är en livsviktig verksamhet. Familjecentralen i Alingsås startade våren 2010 efter att ha diskuterats under hela 13 år. När det första budgetposten klubbades i kommunfullmäktige i nov 2006, satsade kommunen bara 300 000 kr. Det begärda anslaget var mer än det dubbla och det blev svårt att komma igång. Samverkan sker med regionen och verksamheten består av flera olika delar. Vid studiebesök i kan man lätt konstatera att särskilt SOL verkar ha för lite personella resurser. Man tappar många barn. I kommunens flerårsstrategi finns ett prioriterat mål: I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid med bl. a indikatorn att Andelen elever som är nöjda med sin skolmiljö och undervisning skall öka Detta gäller också de glömda barnen, trots att de bär på bekymmer och tankar som splittrar deras koncentration och stör deras inlärning. När skolan märker att något inte står rätt till med en elev startar en utredning och görs ett åtgärdsprogram. Inte alltid finns det resurser till det extra stöd som behövs. T o m skolinspektionen har påpekat detta. Men alla elever med behov utreds inte och grundbemanningen är tyvärr för dålig för att på ett naturligt sätt i skolvardagen fånga upp de elever som behöver mer hjälp.
Nyligen presenterad forskning visar på att barn som gått i små klasser på mellanstadiet har högre inkomst i vuxen ålder. I Alingsås har vi stora grupper och låg personaltäthet. Alingsås ligger i botten när det gäller lärartäthet, siffran för 2011 är på 259:e plats av landets kommuner. I stället för att försöka identifiera, diagnostisera och biståndsbedöma barn kunde vi satsa på en ökad grundbemanning. Det borde finnas någon slags schablonberäkning på vad ett barn från en dysfunktionell familj behöver i genomsnittligt stöd. Precis som vi när vi bygger en fastighet kan luta oss mot en schablonberäkning av hur många parkeringsplatser som behövs skulle vi behöva en schablon att luta oss mot för att beräkna hur mycket ett barn från en dysfunktionell familj behöver i extra grundbemanning. En del görs redan. Nu finns en Familjecentral vid Noltorps vårdcentral och ett Familjehus i Bjärke. Det senare som ett tvåårigt projekt, framarbetat av eldsjälar. På båda ställena görs ett mycket gott arbete, men mycket tyder på att kommunens omsorg och stöd till de glömda barnen har för lite och för osäkra resurser. En hållbar kommun ska också vara socialt hållbar. Med anledning av vad som ovan anförts yrkar vi att: kommunen gör en bedömning av hur många barn som finns i Alingsås som kan räknas till kategorin de glömda barnen kommunen gör en schablonberäkning av hur mycket extra resurser dessa barn behöver för att klara sin skolgång kommunen utvärderar om arbetet på Familjecentralen, särskilt SOL, har tillräckliga resurser för sitt arbete kommunen planerar för en fortsättning på Familjehuset i Bjärke efter projekttidens slut kommunen utreder ökade samverkansmöjligheterna mellan förvaltningar och myndigheter för arbetet med de glömda barnen Alingsås den 25 april 2012 Lena Klevenås, Janine Alm Ericson, Britt-Marie Kuylenstierna, Boel Marteleur och Alf Olofsson, MP
Ärende 8 Reviderad överenskommelse mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet
Kommunledningskontoret Datum: 2012-05-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Wallin Direktnr: 0322-61 61 07 Beteckning: 2012.246 KS Reviderad överenskommelse mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet Ärendebeskrivning Med anledning av att en trygghetsundersökning genomfördes 2011 ska samverkansöverenskommelsen mellan polisen och kommunen, som antogs i Kommunstyrelsen den 1 november 2011, 258, ses över och eventuellt revideras. Det omfattar både de prioriterade samverkansområdena och åtgärdsplanen. Syftet med överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan kommunen och polisen och därigenom förbättra tryggheten för medborgare och verksamma i kommunen. Initiativet till samverkansöverenskommelsen kom genom ett direktiv från Rikspolisstyrelsen. Förvaltningens yttrande Brottförebyggande gruppen i Alingsås har arbetat fram ett förslag till en reviderad överenskommelse mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet. Utgångspunkten har varit trygghetsundersökningen 2011 med tillhörande analysrapport. Förslaget har förankrats i BUS ledningsgrupp och inom polisledningen. Följande samverkansområden föreslås: Utveckla och fördjupa samarbetet kring det geografiska området Centrum. Forma en gemensam struktur för samarbetet kring ungdomar med riskbeteende och ungdomar generellt. Få ett tryggare och vackrare Alingsås. Skapa rutiner kring organiserad brottslighet och livsstilskriminella Utveckla arbetet med våld i nära relationer Förslaget innebär en vidareutveckling och en utökning av antalet samverkansområden, jämfört med den tidigare överenskommelsen. Åtagandeplanen har därför också fått justerats och kompletteras med åtaganden. Ansvarig för genomförande av åtgärderna är samma som tidigare, det vill säga, kommunen för sin del och polisen för sin del. Kommunstyrelsens arbetsutskott har ett samordningsansvar för åtagandeplanen för kommunens del. Kommunledningskontoret föreslår att förslaget enbart tas för beslut i Kommunstyrelsens arbetsutskott, då de är styrgrupp för folkhälsoarbetet och det brottsförebyggande arbetet.
Förslag till beslut i Kommunstyrelsens arbetsutskott Reviderad överenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Alingsås kommun godkänns. Kommunledningskontoret Kjell Hult Utvecklingschef Malin Wallin Folkhälsostrateg Godkänd av: Kjell Hult Titel: Datum: 2012-05-07
Samverkan i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Överenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Alingsås kommun 2012-05-05