Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Sjukgymnaster



Relevanta dokument
Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Fysioterapeuter

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Fysioterapeuter

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Fysioterapeuter

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Personnummer Efternamn Förnamn Barnets region Barnets distrikt

Uppföljningsprogram för barn med cerebral pares - CPUP. Samverkan barnortopedi habilitering.

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum. (åååå-mm-dd)

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum. (åååå-mm-dd)

MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum. (åååå-mm-dd)

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum. (åååå-mm-dd)

Manual till CPUP Fysioterapeuter - Pappersformulär

Dominerande neurologiskt symtom:

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

Manual till CPUP Fysioterapeuter - Pappersformulär

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Fysioterapeuter

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R)

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

Dominerande neurologiskt symtom:

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Vuxen

Selektiv dorsal rhizotomi SJUKGYMNASTIK

CPUP vuxen, Manual till undersökningsformulär, version

Nationellt uppföljningsprogram Manual CPUP fysioterapeuter, version

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

CPUP vuxen, Manual till undersökningsformulär, version

Uppföljnings- program. Nationellt kvalitetsregister

Utrapport till CPUP-deltagare

Detta händer i din grupp!

Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus

Hur? Created with novapdf Printer ( Please register to remove this message.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

Manual till CPUP Fysioterapeuter - Pappersformulär

Observerande Gånganalys

CPUP vuxen, Manual till undersökningsformulär, version

Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Arbetsterapeut

Under småbarnsåren och vid svårigheter att medverkakan graderingen god, svag, ingen användas (Hislop et al. 1995, McDonald et al. 1986).

Skandinaviskt referensprogram för spinal muskelatrofi

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck mars

Ryggmärgsbråck. Ryggmärgsbråck Annika Blomkvist Leg sjukgymnast

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi

Sidhopp med bålrotation

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

Gånganalys med videovektor- Ett adekvat verktyg vid förskrivning av ortoser för gång

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Manual till undersö kningsförmula r CPUP vuxen

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Träning efter lårbensamputation

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik

Motorisk träning. Karin Shaw.

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR CP-HEMIPLEGI

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

Startprogram version 3

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast och fysioterapeut

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

H Formulär - ADL H Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

Short Physical Performance Battery

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Seniorsportutrustning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning

Träningsschema LÖPNING. CRfitness AB #PROJECTBESTOFME. CRfitness AB 2017 Sida 1 av 13

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Strandträning med funktionella övningar

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

Original: L. Seaby, Ottowa, Canada Svensk översättning 1995 L Hasselgren, M. Omgren m.fl. MANUAL

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Ett rörligare liv Hemövningar knä

Passet är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Höftortoser.

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Sida 1 av 6. Ryggliggande

Exempel på olika syften med sittanalys

MÅLVAKTSTRÄNING BK HÖLLVIKEN P02

Transkript:

1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Sjukgymnaster Personnummer Efternamn Förnamn Barnets tillhörande region Barnets distrikt Bedömningsdatum (år mån dag) Bedömning utförd av Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataxi Ej klassificerbar/blandform Grovmotorisk klassifikation GMFCS-E&R: I II III IV V Functional Mobility Scale (FMS). Be föräldrarna eller personen att uppskatta vanligast förekommande funktionella förflyttning vid samtliga tre avstånd nedan. Ange en gradering vid respektive avstånd. 5 meter 50 meter 500meter N= Inte tillämpbart; t.ex. personen fullföljer inte avståndet. C= Kryper: Personen kryper vid förflyttning i hemmet (5 m) 1= Använder rullstol: Kan ev. stå vid förflyttningar, kan ev. ta några steg med hjälp av annan person eller rollator/stöd. 2= Använder rollator eller stöd; utan hjälp av annan person. 3= Använder kryckkäppar; utan hjälp av annan person. 4= Använder käppar (en eller två); utan hjälp av annan person. 5= Självständig gång på jämnt underlag; använder inte gånghjälpmedel eller hjälp av annan person*. Behöver ledstång vid trappgång. *Om möbler, väggar, staket, skyltfönster används som stöd, anges siffran 4 som korrekt beskrivning. 6=Självständig gång på alla underlag; använder inga gånghjälpmedel eller hjälp från annan person när personen går på olika underlag inklusive ojämn mark, trottoarkant och i folksamlingar.

2 Sittande - vanligast förekommande På golv sitter ej i famnen W-sittande långsittande sidsittande hö (belastar hö stjärthalva, ben åt vä) sidsittande vä (belastar vä stjärthalva, ben åt hö) skräddarställning knäsittande I stol sitter ej vanlig stol hjälpmedelsstol barnstol Uppresning till och från sittande - vanligast förekommande Utan stöd (tillåter kroppseget stöd). Med stöd (tillåter allt stöd såsom t.ex. väggar, möbler och personer). utan stöd med stöd klarar ej Uppresning till stående från sittande på golv Från stående sätta sig på golv Uppresning från sittande på stol till stående Från stående sätta sig på stol Stående Står ej Står själv endast med hjälpmedel (inkl även stöd av möbler och väggar) Står själv utan hjälpmedel (tillåter kroppseget stöd) Använder ståhjälpmedel Nej Ja Dagar per vecka: 1-2 3-4 5-6 7 Gånger per dag: 1 2 3 >3 Antal timmar per dag: <1 1-2 3-4 >4 Typ av ståhjälpmedel (flera alternativ kan anges): Tippbräda / Ståstöd Ståskal Stårullstol Ståhjälpmedel används i kombination med (flera alternativ kan anges): Ortoser Korsett

3 Rullstol inomhus - vanligast förekommande (komplement till FMS) Manuell rullstol: Använder ej blir körd kör själv Elektrisk rullstol: Använder ej blir körd kör själv Rullstol utomhus - vanligast förekommande (komplement till FMS) Manuell rullstol: Använder ej blir körd kör själv Elektrisk rullstol: Använder ej blir körd kör själv Förflyttning i trappor Tar sig själv uppför trappa Tar sig själv nedför trappa nej nej skuttar, kryper skuttar, kryper går går Går uppför trappa Går nedför trappa med levande stöd+ledstång med levande stöd+ledstång med levande stöd med levande stöd med hjälp av ledstång med hjälp av ledstång utan stöd utan stöd Cyklar (All form av cyklande t.ex. självständig med eller utan stöd, tandem, armcykel mm) ofta(dagligen) ibland(ngn gång /v) sällan(ngn gång/mån) aldrig

4 Ortoser (Flera alternativ kan anges) Använder personen ortoser? Nej Ja Aktuella ortoser för kontrakturbehandling: Genomsnittlig användningstid timmar/dygn HÖ VÄ <1 1-2 3-4 5-6 7-9 10 AFO KAFO KO HO Aktuella ortoser för funktion: Mål med ortos (flera alternativ kan anges): 1.Förbättra gångförmåga 2.Förbättra balans/ge stablitet 3.Underlätta träning HÖ VÄ FO (inlägg) Målet m ortosen uppnås AFO Målet m ortosen uppnås KAFO Målet m ortosen uppnås KO Målet m ortosen uppnås HO Målet m ortosen uppnås 4. Annat Har hudirritation/sår uppstått i samband med användning av ortosen? Nej Ja Smärta upplever personen själv, alternativt föräldrarna, att personen har ont? Nej Ja Om ja var? Huvud, nacke Rygg Armar, händer Höfter Knä Fötter Tänder Mage Tryck Hudsår Annat OBS! Skriv enbart lokalisation ej hö/vä eller ngn kommentar! Fraktur - har personen sedan föregående bedömningstillfälle haft någon fraktur? Nej Ja

5 Operationer och spasticitetsreducerande behandling Har personen sedan föregående bedömningstillfälle genomgått operation? Nej Ja Vilken/vilka operationer? Datum Har personen sedan föregående bedömningstillfälle fått Botulinumtoxin i nedre extremiteterna? Nej Ja Vilka muskler? Datum Behandlas personen med spasticitetsreducerande medicin som t.ex. Baklofen? Nej Ja Spasticitet/Muskeltonus Saxning vid gång / aktivitet ingen lätt uttalad Saxning i vila ingen lätt uttalad Fotklonus Höger Nej Ja Vänster Nej Ja Skattning av muskeltonus i vila enligt Mod Ashworthskala (se även manual) 0=ingen förhöjd muskeltonus; 1=lätt förhöjning av muskeltonus, visar sig som catch and release eller som ett minimalt motstånd i slutet av rörelsebanan; +1=lätt förhöjning av muskeltonus, visar sig som catch följt av minimalt motstånd genom resten av rörelsebanan (mindre än hälften av rörelseomfånget); 2=mer markant förhöjning av muskeltonus genom större delen av rörelsebanan, men rörelsen är fortfarande lätt att utföra; 3=avsevärd förhöjning av muskeltonus, svårt att utföra passiva rörelser; 4=stelhet vid flexion eller extension av kroppsdelen. Hö 0 1 +1 2 3 4 0 1 +1 2 3 4 Höftflexorer Höftextensorer Adduktorer Knäflexorer Knäextensorer Plantarflexorer Vä Kommentar:

6 Rörelsestatus för standardiserade utgångsställningar se manual Ryggliggande Hö Vä Avviker från standardiserad utgångsställning Höft Abduktion (obligatorisk) Underbenen utanför britskant, extenderade Nej Ja höfter och flekterade knän. Abduktion (frivillig) Extenderade höfter och knän. Nej Ja Knä Hamstringsvinkel Nej Ja 90 höftflexion (fullt extenderat knä = 180 ). Extension Nej Ja Extenderad höft (full extension = 0 ). Fotled Dorsalflexion vid flekterat knä. Nej Ja Dorsalflexion vid extenderat knä. Nej Ja Magliggande forts Höft Inåtrotation Extenderade höfter och flekterat knä. Nej Ja Utåtrotation Extenderade höfter och flekterat knä. Nej Ja Elys test (längden på rectus) Fixera bäcken, flektera knä. Nej Ja Extension Benen utanför britskanten, extendera ett ben, Nej Ja andra handen på bäckenet.

7 Bedömning - fot (se manual) Kan belasta båda fötterna: Nej Ja OBS! Om Nej angetts är följande två bedömningar ej akutella. Belastad höger häl är: Normal Varus Valgus Belastad vänster häl är: Normal Varus Valgus Bedömning - rygg och skolios (se manual) Skoliosopererad Nej Ja (om ja, bedömning nedan ej obligatorisk) Bedömd i stående sittande på brits liggande Har skolios Nej Ja Hö Vä Thorakal konvex konvex Thorakolumbal konvex konvex Lumbal konvex konvex Skoliosen är: korrigerbar ej korrigerbar Skoliosen bedöms vara: lätt måttlig uttalad Korsett Använder korsett? Nej Ja Avsikten med korsetten är att (flera alternativ kan anges): Korsetten har avsedd effekt 1. Förhindra deformitet/kontrakturbehandling 2. Stabilisera/positionering 3. Förbättra arm- handfunktion 4. Förbättra huvudkontroll Genomsnittlig användningstid timmar/dygn: <1 1-2 3-4 5-6 7-9 10

8 Fysioterapi Har personen sedan föregående bedömningstillfälle erhållit fysioterapeutiska insatser utöver CPUP bedömning? Nej Ja Om ja, hur ofta har det vanligtvis skett? mindre än 1 g/mån 1-3 ggr/mån 1-2 ggr/v 3-5 ggr/v mer än 5 ggr/ v Hur ofta har sjukgymnasten varit närvarande vid dessa tillfällen? mindre än 1 g/mån 1-3 ggr/mån 1-2 ggr/v 3-5 ggr/v mer än 5 ggr/ v Har personen haft en eller flera träningsperioder med en högre intensitet sedan föregående bedömningstillfälle? Nej Ja Fysisk aktivitet Har personen sedan föregående bedömningstillfälle aktivt deltagit och utfört fysiska idrottsaktiviteter i förskole- /skolidrott? Nej Ja Om ja, hur ofta har det vanligtvis skett? mindre än 1 gång/ vecka 1-2 ggr/vecka 3-5 ggr/vecka Har personen sedan föregående bedömningstillfälle regelbundet deltagit och utfört fysiska fritidsaktiviteter? Nej Ja Om ja, hur ofta har det vanligtvis skett? mindre än 1 gång/vecka 1-2 ggr/vecka 3-5 ggr/vecka Vilken/vilka fysiska fritidsaktiviteter? Simning Ridning Fotboll Dans Styrketräning Gymnastik Skidåkning Skridsko Basket Boccia Bågskytte Kälkhockey Annat

9 Kroppsfunktioner och Kroppsstrukturer Har personen sedan föregående bedömningstillfälle erhållit fysioterapeutiska åtgärder som avser befrämja och påverka följande rörelserelaterade funktioner och strukturer? Nej Specifikt Integrerat i Både specifikt vardagliga aktiviteter och integrerat Muskelkraft Muskeltonus Muskeluthållighet Rörlighet i leder Stabilitet i leder Kondition Balans Kroppsuppfattning Respiration Smärta Har personen haft dokumenterade konkreta uttalade mål? Nej Ja Aktivitet/delaktighet-bibehålla kroppsställning Har personen sedan föregående bedömningstillfälle tränat att bibehålla kroppsställning i? Nej Specifikt Integrerat i Både specifikt vardagliga aktiviteter och integrerat Liggande Sittande Knästående Stående Har personen haft dokumenterade konkreta uttalade mål? Nej Ja

10 Aktivitet/Delaktighet ändra position Har personen sedan föregående bedömningstillfälle tränat att ändra position från: Nej Specifikt Integrerat i Både specifikt vardagliga aktiviteter och integrerat Liggande till sittande? Sittande till stående? Har personen haft dokumenterade konkreta uttalade mål? Nej Ja Aktivitet/Delaktighet - förflyttning Har personen sedan föregående bedömningstillfälle tränat följande rörelserelaterade aktiviteter/delaktighet? Nej Specifikt Integrerat i Både specifikt vardagliga aktiviteter och integrerat Stjärthasning Rulla Krypa Gå* Springa Hoppa Förflytta sig** *kortare eller längre sträckor med eller utan hjälpmedel ** med rullstol eller annat transportmedel Har personen haft dokumenterade konkreta uttalade mål? Nej Ja Aktivitet/Delaktighet - personlig vård Har personen sedan föregående bedömningstillfälle tränat färdigheter för aktiviteter/delaktighet inompersonlig vård? Nej Specifikt Integrerat i Både specifikt vardagliga aktiviteter och integrerat Äta och dricka Personlig hygien Sköta toalettbehov Av- och påklädning Har personen haft dokumenterade konkreta uttalade mål? Nej Ja

11 GMFM och PEDI Om följande mätinstrument använts kan resultaten anges här. GMFM utförd (år mån-dag) GMFM 66 GMFM-66 poäng SE 95% KI - GMFM - 88 Total (%) Målpoäng (%) Dimensionspoäng (%) A B C D E Ange målområden: A B C D E PEDI utförd (år mån-dag) Del I Funktionella färdigheter Personlig vård Rörelseförmåga Socialförmåga Skalpoäng SE Del II Hjälpbehov Personlig vård Rörelseförmåga Socialförmåga Skalpoäng SE Del III Förekomst av antal anpassningar Personlig vård Rörelseförmåga Social förmåga Inga Allmänna Hjälpmedel Omfattande Kommentarer: