Barn som anhöriga Barndag Karlskrona den 29 november 2017 Pauline Johansson Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland
Uppdrag Nka o Nka har uppdrag av regeringen att vara ett långsiktigt kompetenscentrum för stöd till anhöriga i alla åldrar oavsett sjukdom, diagnos eller funktionsnedsättning. o Vara expertstöd till kommuner, landsting och enskilda utförare avseende anhörigstödsfrågor o Vad gäller barn som anhöriga ska Nka särskilt bidra till sådant stöd att närståendes svårigheter inte inkräktar på barnets hälsa, utveckling och skolgång.
Barn och unga berättar http://www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/barn-och-unga-berattar/trailer-barn-ochunga-berattar/
Barn som anhöriga (BSA) Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Patientsäkerhetslag (2010:659) Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel (eller spel om pengar - tillkommer i HSL fr 1/1-2018). Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.
Barn som anhörig till förälder med psykisk sjukdom/missbruk
Barn som anhöriga Förälder med psykisk sjukdom/missbruk 17 % har en förälder som vårdats vid öppenvård eller dömts för rattonykterhet eller drogrelaterade brott 7,8 % har en förälder som vårdats på sjukhus pga psykisk sjukdom eller missbruk o Ca 26 000 barn/år som har >1 en förälder som vårdas på sjukhus pga psykisk sjukdom eller missbruk. o 1/3 av fäder och 2/3 av mödrar som vårdats på sjukhus för missbruk bor tillsammans med sina barn Barn födda 1987-1989 för sin 18-årsdag
Barn som anhöriga Förälder med psykisk sjukdom/missbruk Utomeuropeiska föräldrar vårdades i mindre omfattning på sjukhus pga missbruk men i högre omfattning för psykisk sjukdom jmf med föräldrar med svenskt ursprung Av barn som varit >5 år inom social vård o 61 % >1 förälder som vårdats på sjukhus pga psykisk sjukdom/missbruk o 23% har en förälder som avlidit innan 18 årsdagen 77 % av de barn som lever ihop med en förälder med missbruk har varit utsatta för någon form av barnmisshandel (fakta Barnahus)
Barn som anhöriga Lämnade åk 9 utan gymnasiebehörighet 2003-2008, (n=665 000) Förälder med Pojkar Flickor - missbruk (far/mor) % 27/30 23/27 - psykisk sjukdom (far/mor) % 22/23 17/18 - Utan missbruk/psykisk sjukdom % 12 10 (Hjern, et al., 2013)
Barn som anhöriga 30-35 år 3 ggr högre dödlighet om förälder missbrukat 2 ggr högre dödlighet om förälder haft psykisk sjukdom 2-3 ggr fler får psykisk sjukdom som krävt öppen/sluten vård 4-5 ggr fler får eget missbruk om förälder missbrukat 2 ggr fler får eget missbruk om förälder haft psykisk sjukdom 4 ggr fler lever med försörjningsstöd om förälder missbrukat 2 ggr fler lever med försörjningsstöd om förälder haft psykisk sjukdom 535 000 barn födda 1973-1978 (Hjern, et al., 2014)
Barn som anhörig till förälder med fysisk sjukdom/avlidit
Barn som anhöriga Förälder med fysisk sjukdom/avlidit 28,4 % har en förälder med långvarig eller kronisk sjukdom 12,6 % har en förälder som vårdats på sjukhus >1 vecka för fysisk sjukdom 3,4 % har >1 förälder som avlidit, ca 3500 barn/år 1/3 av fäder och 1/5 av mödrar dör en plötslig oväntad död (självmord, våld eller olycka), drygt 600 barn/år, vanligast före skolåldern
Barn som anhöriga Lämnade åk 9 utan gymnasiebehörighet 2003-2008, (n=66 5000) Förälder som Pojkar Flickor - avlidit (far/mor) % 23/17 18/15 - kärnfamilj, ingen avlidit % 10 7 - separerade, ingen avlidit % 15 15 (Hjern, et al., 2013)
Barn som anhöriga senare i livet Förälder avlidit jmf med barn i kärnfamilj 2-3 ggr fler har avlidit om förälder avlidit i plötslig död 60% om förälder avlidit av andra orsaker 2 ggr fler har drabbats av psykisk sjukdom om förälder avlidit i plötslig död 9-12% om föräldern avlidit av andra orsaker 3-4 ggr fler fått egen vård för självmordsförsök om förälder avlidit i plötslig död 5ggr fler får vård för missbruk om förälder avlidit i plötslig död, Ökad risk även vid annan orsak 535 508 barn födda 1973-1978 (uppföljning 2008-2009)
Barn som anhöriga senare i livet Förälder avlidit jmf med barn i kärnfamilj Mödrars död innan skolålder, särskilt hög risk för psykisk ohälsa och död i vuxen ålder, ffa för flickor 25-35 % färre med avslutad eftergymnasial utbildning 4-5 ggr fler dömda för brott med påföljd skyddstillsyn, rättspsykiatrisk vård eller fängelse
Långsiktiga kostnader Nationell registerbaserad långtidsuppföljning Födda 1973-1978 (sista mätning 30-35 år) Mätperiod 1991-2008 (följts i 12-18 år) Kostnadsdata år 2009 BSA till föräldrar med psykisk sjukdom/missbruk Studiepopulationen =535 508 BSA =41 770 (8%) Totalt 52 305 föräldrar med psykisk sjukdom eller missbruk Hovstadius, Ericson, & Magnusson (2015)
Antal i BSA-gruppen (0-17 år) (n= 41 770) med >1 förälder med psykisk sjukdom, och/eller missbruk
Psykiatrisk vård Av alla i studien har 3 % fått inneliggande psykiatrisk vård och 7 % fått psykiatrisk öppenvård någon gång under åren 1991 2008. Motsvarande för BSA-gruppen är 7,7 % och 14 %
Vård för alkoholmissbruk Av alla i studien har 0,6 % fått inneliggande vård för alkoholmissbruk och 0,6 % fått öppenvård under åren 1991 2008 Motsvarande för BSA-gruppen är 2 % och 1,8 %
Vård för narkotikamissbruk Av alla i studien har 1 % fått inneliggande vård för narkotikamissbruk och 0,7 % fått öppenvård för narkotikamissbruk någon gång under åren 1991 2008 Motsvarande för BSA-gruppen är 3,6 % och 2,3 %
Av alla i studien som vårdats för psykisk sjukdom/missbruk BSA utgör 21 % av alla i studien som vårdats för psykisk sjukdom. BSA utgör 31 % av alla i studien som vårdats för alkoholmissbruk BSA utgör 35 % av alla i studien som vårdats för narkotikamissbruk
Långsiktiga kostnader (forts.) BSA står för ca 1/4 dvs. 52 mdkr av samhällets årliga kostnader för psykisk sjukdom, missbruk av alkohol/ narkotika Psykisk sjukdom 29 mdkr Merkostnad 16,9 mdkr/år Alkoholmissbruk 15 mdkr Merkostnad 11,8 mdkr/år Narkotikamissbruk 8 mdkr Merkostnad 6,5 mdkr/år Kan minska kostnaderna 35 mdkr/år om omfattningen kan sänkas till samma nivå som övriga befolkningen Mest indirekta kostnader produktionsbortfall vid sjukskrivning, förtidspensionering, förtidig död
Unga omsorgsgivare
Unga omsorgsgivare (UO) Young Carers <18 år som ger vård, omsorg eller stöd till en annan familjemedlem (förälder, även syskon, mor-/farföräldrar eller annan anhörig) som pga fysisk/psykisk sjukdom/funktionsnedsättning, missbruksproblematik eller av annan anledning har ett behov av omsorg, stöd eller vård (Becker, 2000).
Unga omsorgsgivare i Sverige (15 år) Stödjande omsorg (minst 1 gång/vecka) o 20 % håller ett öga på sin förälder o 27 % försöker få sin förälder att må bättre o 26 % håller sin förälder sällskap Avlastning o 16 % tar ett föräldraansvar för syskon minst 1 gång/vecka o 15 % ber inte om hjälp med skolarbete/läxor o 12 % ber inte om stöd när de har problem n=2424 (Nordenfors, Melander & Daneback 2014)
Unga omsorgsgivare i Sverige (15 år) 12 % arbetar för att tjäna pengar till hushållet >1 gång/månad 7 % utför omfattande omsorgsarbete - 2,5 % hjälper en förälder att tvätta sig minst 1 g/mån -1,6 % hjälper föräldrar att klä på/av sig minst 1 g/mån 3 % stannar hemma från skolan minst 1 gång/vecka för att ta hand om förälder, syskon eller annan anhörig
Konsekvenser för Unga omsorgsgivare o Stress, vill flytta o Psykisk ohälsa, vill inte leva o Går ut skolan med ofullständiga betyg/ hoppar av skolan o Svår att få vidare utbildning och arbete o Social exkludering
o Motivation o Perception o Problemlösning o Stresshantering o Kommunikation o Teamwork o Självkänsla/förtroende o Motståndskraft/styrka Positiva konsekvenser Unga omsorgsgivare På lång sikt en tillgång i övergången till anställning eller vidare utbildning
Rätt stöd kan förebygga
Rätt stöd kan förebygga Uppmärksamma barn som anhöriga och unga omsorgsgivare Stöd till familjens, föräldrarnas och barnens behov Stärka skyddsfaktorer o adekvat information, svara på frågor, familjen tala om problemen, barnen ge uttryck för oro/upplevelser, o möjlighet till kamratrelationer och fritidsintressen o stöd i skolarbetet o trygga relationer i familjen, stödjande vuxen utöver o föräldrarna stöd i sitt föräldraskap
Rätt stöd kan förebygga Fungerande vardag rutiner/struktur Avlasta barn och unga övermäktigt ansvar och tung omsorgsbörda Införa systematisk uppföljning o Vilka problem har barnen? o Vilka insatser får barnen? o Förändras situationen efter insatsen? o Når vi uppsatta mål med insatsen? o Vad anser barnen om insatsen? o Är det rätt insats utifrån barnens behov?
Nka - pågående arbete för barn som anhöriga på nationell och internationell nivå
Arbete Nka Hemsidan www.anhoriga.se o Publikationer, filmer, konferenser, länkar, nyhetsbrev etc. Konferenser, seminarier etc. o 2nd International Young Carers Conference, Malmö Maj 2017 o Värna våra yngsta späda barns rätt till hälsa och utveckling, Stockholm oktober 2017 o Deltar - kunskapsspridning Webbinarier Tema Späda barn o Webbinarier, fyra genomförda, 18/1, prel febr-mars o Konferens och rapporter
EU Horizon 2020, MeWe Projekt UO Nka/Lnu o 39 månader, start januari, 7 länder (SE, UK, BE, CH, NL, IT, SI), 10 partners o 15-17 år, systematisera kunskap, utveckla/testa psykosociala interventioner o Förbättra UO mentala hälsa och välbefinnande ESF Motivation leder till framgång o Nio kommuner i Kalmar län, lärare/skolpersonal o 15-19 år, öka gymnasiebehörighet, anställningsbarhet, social inkludering o Kartläggning UO och metoder för att möjliggöra att nå betyg Erasmus+ EDY-CARE o 30 månader, start oktober, 5 länder (SE, BE, IT, PT, SI), lärare/skolpersonal o 16-19 år, öka gymnasiebehörighet, anställningsbarhet, social inkludering o Instrument för identifiering, handbok, metoder/insatser, MOCC
Nätverk o Landsting/regioner, idéburna organisationer, forskarnätverk, anhörigkonsulenter Internationellt samarbete o Eurocarers o Nätverk unga omsorgsgivare inom Eurocarers o Skandinaviskt nätverk och nordiskt myndighetsnätverk o EU-projekt Utbildning o Webbbaserad kurs Barn som anhöriga 7,5 hp, avancerad nivå, Linnéuniversitetet o Webbutbildning Våga fråga (Kunskapsguiden) Systematisk uppföljning Arbete Nka
Referenser Becker, S. (2000). Young carers. In M. Davies (Ed.), The Blackwell Encyclopedia of Social Work Oxford (pp. 378). Oxford: Blackwell Publishers Ltd Becker, S. (2015). Gestaltning av begreppet "unga omsorgsgivare" och politiskt gensvar: ett transnationellt perspektiv. In U. Jäekestig Berggren, L. Magnusson, & E. Hanson (Eds.), Att se barn som anhörga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar (pp. 367-380). Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet. Becker, S., & Leu, A. (2014). Young Carers. Oxford Bibliographies in Childhood Studies. Heather Montgomery (Hrsg): Oxford University Press. Hanson, E., Magnusson, L., & Sennemark, E. (2011). Blended learning networks supported by information and communication technology: An intervention for knowledge transformation within family care of older people. The gerontologist, 51, 561-570. Hjern, A., Arat, A., & Vinnerljung, B. (2014). Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hjern, A., Berg, B., Arat, A., Klöfvermark, J., Manhica, H., Rostila, M., & Vinnerljung, B. (2017). Children as next of kin in Sweden. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hjern, A., Berg, L., Rostila, M., & Vinnerljung, B. (2013). Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hjern, A., & Manhica, H. (2015). Barn som anhöriga i vården - hur många är de? Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hovstadius, B., Ericson, L., & Magnusson L. (2015). Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga Nordenfors, M., Melander, C., & Daneback, K. (2014). Unga omsorgsgivare i Sverige. Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet.
Kontakt och information pauline.johansson@anhoriga.se Hemsida Nka: anhoriga.se Facebook: @Nka.anhoriga Twitter: @Nka_anhoriga Instagram: nka_anhoriga Youtube: nkaplay Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland