Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation

Relevanta dokument
Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Lathund Resultat utifrån förutsättningar

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Lathund Resultat utifrån förutsättningar

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Folkhälsostatistik i Skåne

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng

Folkhälsoplan Grästorp

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Västra Götalandsregionen. Användarguide. PrimärvårdsKvalitet

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

2(16) Innehållsförteckning

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Om ÖJ Folkhälsa och utvecklingsarbetet

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Avdelning för hälsofrämjande -

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Analys Gotland utifrån Öppna jämförelser Region Gotland

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Så använder du Socialstyrelsens statistikdatabas

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 projektledare Indikator

Studerandes sysselsättning YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

FOLKHÄLSORAPPORT Örnsköldsvik

Studerandes sysselsättning YH-studerande som examinerades 2014

Hur jämlik är vården?

Lathund för rapporter och statistik i Synergi

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

*****************************************************************************

Kom igång med FolkhälsoStudio en manual

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Sociala kompassen Folkhälsa

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

öppna jämförelser Folkhälsa

Välkommen till återföringsverktyget för Nationell patientenkät på patientenkat.se

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Socialstyrelsens äldreundersökningar, manual till Indikators webbverktyg

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Grundläggande statistik kurs 1

Valresultat Riksdagen 2018

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Diagram. I detta kapitel lär du dig: m Diagrammets beståndsdelar. m Att skapa både inbäddat diagram och diagramblad. m Att ändra diagramform.

52 Att göra bra diagram i Excel

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

öppna jämförelser Folkhälsa

Bilaga Datum

Information efter genomgång av Microsoft Excel 2010

Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner. Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Användarguide Indikatorlabbet

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Bilaga 2 Beskrivning av indikatorer. Öppna jämförelser 2014 Folkhälsa

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

FolkhälsoAtlas Labmiljö - en handledning

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt

Statistikinfo 2014:07

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Excel-guide. Introduktion

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Diagram för olika situationer

Appendix målnivåer. Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011

Seriehantering. [En enkel guide för hur du som serieadministratör använder SVEMO TA.]

Dokumentnamn. Införandet av ny generell kursvärderingsenkät HT2011

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum

Välfärdsbokslut Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Lönerapport 2010 Juli 2011

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Så här använder du VASS

Östgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Handledning till VIS. Ledningsvy. Maj 2018 VIS förvaltningsgrupp

Lönerapport 2008 Maj 2009

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Hälsa på lika villkor 2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Enkätundersökning 2012 Familjedaghem/Pedagogisk omsorg - Rawley, Gisela Sara Ulrika. Älvsjö sdf

Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel

Elever och personal i fritidshem hösten 2014

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Yrkeshögskolan. Statistik från Årsrapport myh.se

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Transkript:

Vald kommun: Variation Variation bland bland Rikets kommuner kommuner Kön/Totalt Område Nummer Kortnamn Värde Felmarginal värde Min - Max Värde Felmarginal Min - Max Hälsan i befolkningen 2 72 2,9 73 6-82 6 3,4 8-86 3 14 2,2 14 6-2, 7-23 4 7 2,8 73 9-88 77 3, 61-83 Insjuknande - Hjärtinfarkt 2 4,4 3 117-6 349,1 184-761 9 14 2,2 17 1-23 13 2,4 9-22 1 39,4 3,8 32,4 12,2-49,2 44,3 4, 13,7-3,7 13 1 997 us 2 637 1343-486 2 274 us 168-3736 14 MPR-vaccination av barn 98,2 2,4 97,3 89,-1 96,9 3, 8,3-1 Livsvillkor & Barns deltagande i förskoleverksamhet 7,8 3,6 83,8 66,-1 72,7 3,6 6,9-1 levnadsförehållanden 16 Pedagogisk utbildning inom förskolan 1,4 us 3, 21,3-87,6 3, us 26,7-94,1 17 94,1 4,4 87,8 74,1-99,3 88,3,7 69,9-1 18 82,4 us 77,2 7,4-91,3 8,8 us 6-91,4 19 6,1 us 9,3,7-6, us,-14,7 2,1,36 3,8,82-8,1 1,7,33,43-,49 21 Långvarigt ekonomiskt bistånd 19,9 us 36,7 7,-6,7 12,7 us 2,1-47,3 22 Valdeltagande 82, us 82,8 6,6-92 78,6 us 61-9, 23 us us 4 29-2 us us us 24 us us 6,1 3,2-7,9 us us us us us 7,8 6,2-8,7 us us us 26 Trygg i skolan 88 6,6 94 77-1 us us 27 13 2,2 21 3-33 13 2,4 4-4 28 24 2,8 27-39 24 3,1 14-41 29 49 9, 36-77 39 11,9 36-8 Levnadsvanor 31 12 2,1 13 7-33 11 2,3 7-32 68 3, 66-73 66 3,4-7 33 19 us 3-71 16 us 7-6 34 21 2,6 24-26 3,1 12-31 13 2,2 11 3-17 13 2,4 6-21 37 2,3 16 8-26 2, 8-26 Bakgrundsvariabler B1 Invånarantal 12 3 12 3 B2 Andel kvinnor 49,6 49,4 B3 Medelålder 4,8 4,2 B4 Utrikes födda 12, 1,8 B Förvärvsarbetande 79,2 76,1 B6 Eftergymnasial utbildning 29,7 28, B7 Medianinkomst 4 687 233 246 B8 Ekonomiskt utsatta barn 11,2 B9 Ekonomiskt utsatta äldre,3 16, Hälsan i befolkningen 1 Medellivslängd 84,3 us 83,6 79,-86,2 83, us 79,6-8,6 2 69 4, 71 3-81 61 4,7-82 3 14 3, 14 7-26 13 3,3 6-27 4 7 3,7 76 6-8 77 4,1 66-84 9 17 3,2 1-27 3, 12-27 1 49,,9 39,4,8-64,3,4 6,4 16,1-62,6 13 2 39 us 3 18 6-9 2 714 us 198-4693 Livsvillkor & 17 9,1,6 89,1 77,1-1 84,8 9,4 66,7-1 levnadsförehållanden 18 86,6 us 79,7 2,4-9,1 82,4 us 6-92,7 19 6,3 us 9,4,2-18 6,1 us 4,9-16,9 2,3, 3,7,83-8,76 1,9,,38-,61 23 us us 4 29-3 us us us 24 us us 6,2 3,-8,2 us us us us us 7,9 6,3-8,7 us us us 27 22 3,6 33 6-48 21 4, 7-28 22 3,6 27 14-39 22 4, 17-41 29 7 1, 8 38-82 36 14,4 36-82 Levnadsvanor 31 14 3, 13 6-22 11 3,1 6-27 32 6 4,1 6 3-72 64 4,7 49-76 33 14 us 23 1-49 14 us 1-47 34 28 3,9 31 19-46 34 4,6 16-41 3, 12 4-16 3,6 8-23 36 Rök- och snusvanor bland blivande mammor 17,6 4,8 7, 1,9-26,2 8, 3,,9-43,7 37 14 2,9 13 4-21 3,4 4-41 Oskyddat sex Tonårsaborter 19,3 us 19,9 3,2-43,8,2 us 9,9-41,1 Hälsan i befolkningen 1 Medellivslängd 79,4 us 79,7 74,4-83,3 79, us 74,-83,1 2 7 4,2 7 7-83 7 4,9-8 3 13 3,3 14 8-16 3,8 6-26 4 74 4,3 7 9-8 77 4,4-8 9 11 3, 14 8-19 11 3,3 6-19 1, 4,7,1 8,6-38,4 33,6 4,9 9,3-44, 13 1 429 us 1 98 987-321 1 88 us 142-328 Livsvillkor & 17 93, 6,9 86,6 67,4-99,1 91, 6,8 6,7-1 levnadsförehållanden 18 78,3 us 74,9 42,3-9, 79,3 us 44,7-93,9 19 6, us 9,2 4,3-16,6,9 us 4,-16,3 1,7, 3,9,82-9,29 1,6,4,4-,37 23 us us 39 26-2 us us us 24 us us 6,1 3,3-7,8 us us us us us 7,7 6,1-8,6 us us us 27 4 1,9 9-19 4 2,2 1-18 28 4,3 27 13-39 27 4,7 11-42 29 29, -69 * * 24-69 Levnadsvanor 31 9 2,8 14 8-34 12 3,4 7-21 32 72 4,4 67 48-77 68 4,9-8 Totalt Kvinnor Män

33 23 us 36 4-92 17 us 6-78 34 14 3,4 16 7-23 17 3,9 8-22 12 3,1 1-19 1 3,2-19 37 16 3,6 11-26 3,8 1-28 * För litet underlag us Upppgift saknas

Tips! Klistra in diagrammen i ett bildspel - bakgrundsdiagrammen (nedan på rad ) får plats fyra på en bild. Underlag indikatordiagram: Vald kommun: Diagrammens skalor är låsta till +/- % - om avvikelserna är större går det att se värdet genom att föra markören över stapeln, klicka på stapeln för att se dess längd utanför diagrammet. Procentuellt "bättre"/"sämre" än rikets senaste mätperiod. Obs! storleken på procentuella avvikelser är inte direkt jämförbar mellan indikatorerna, notera i första hand riktningen och förändringen sedan tidigare mätperiod (läs mer under fliken Information och innehåll). Senaste mätper Tidigare mätperi felmarg t felmarg t-1 Riktning Även värdet för den tidigare mätperioden relateras till rikets värde den senaste mätperioden (för att den faktiska utvecklingen ska framgå vid jämförelse av staplarna). Självskattat gott allmänt hälsotillstån -1,2-1,4 4, 4,7 1 Indikatordiagaram med avvikelse från riket: 22-1 16 2 18 3-1 :. Kvinnor:. Män: 1,, 3,8 4,1 1 Insjuknande - Hjärtinfarkt 29,1-7,6 12,,4-1 Insjuknande - Hjärtinfarkt Medellivslängd Medellivslängd 19,9 23,2 13, 14,1-1 Regelbunden behandling sömn- och -21,8-36,9 11,7 12,3-1 24,3 13,8 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! -1 MPR-vaccination av barn 1, -,4 2, 3,1 1 Barns deltagande i förskoleverksamh -, -13,3 4,4 4,3 1 Pedagogisk utbildning inom förskolan -3,9, #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1 MPR-vaccination av barn Barns deltagande i förskoleverksamhet 7,1,, 6, 1 6,7 4,7 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1 Unga som varken arbetar eller stude 34,1,9 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! -1 47,2 3,9 9,4 8,6-1 Pedagogisk utbildning inom förskolan Långvarigt ekonomiskt bistånd Valdeltagande Långvarigt ekonomiskt bistånd 4,8 6,4 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! -1 Valdeltagande -,4 -,1 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1 Trygg i skolan -6, #VÄRDEFEL! 7,1 #VÄRDEFEL! 1,3 38,2 1,7 11, -1 11, 9,7 1,3 11,4-1 11,1 28,7 16,2 21, -1 Trygg i skolan 12,7 16,4,6 16,9-1 Fysisk aktivitet minst en halvtimme o 4,3,8 4,6,2 1-36,4-46, #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1-1,2 8, 11,2 13,2 1-19,1 -, 19,8 22, -1 9,2 8, 14,1, -1 Invånarantal #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #SAKNAS! - -4 - - -1 1 4 Rök- och snusvanor bland blivande mammor Oskyddat sex Tonårsaborter - -4 - - -1 1 4 - -4 - - -1 1 4 Andel kvinnor #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #SAKNAS! Medelålder #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #SAKNAS! Utrikes födda #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #SAKNAS! Förvärvsarbetande #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #SAKNAS! Eftergymnasial utbildning #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #SAKNAS! Medianinkomst #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #SAKNAS! Ekonomiskt utsatta barn #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #SAKNAS! Ekonomiskt utsatta äldre #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #DIVISION/! #SAKNAS! Medellivslängd,9 -,6 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1 Självskattat gott allmänt hälsotillstån -2,3-14,2,7 6,7 1 Öppna jämförelser folkhälsa 14 Öppna jämförelser folkhälsa 14 Öppna jämförelser folkhälsa 14-2,2 1, 22,2 24,4-1 -1,3 1, 4,9,3 1 16,9 23,1 16,1 17, -1 Regelbunden behandling sömn- och -24, -4,, 16,2-1,2 14,7 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! -1 Bakgrundsvariabler (cirklarnas area motsvarar invånarantalet): 6,7-4,9 6,2 1,6 1 Könsfördelning (% kvinnor i befolkning) 13 Medelålder (år) 13 Utrikes födda (% av 64 åringar) 13 Förvärvsarbetande (% av 64 åringar) 12 Eftergymnasial utbildning (% av 64-åringar) 12 Medianinkomst (Kr 64-åringar) 12 Ekonomiskt utsatta barn (% av 17-åringar) 12 Ekonomiskt utsatta äldre (% av pensionärshushåll) 12 8,7 3,4 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1 Unga som varken arbetar eller stude 32,6,2 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! -1 38,4 48,2 14,6 13,2-1 2 9 7 38 49 48 7 37 36 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1 32,2,9 1,9 12, -1 17,8 19,3 13,4 14,8-1 1,2 36,9 18,3 24,9-1 -11,7 14,8 23,7 23,8-1 1 47 4 8 6 34 Fysisk aktivitet minst en halvtimme o,3 -, 6,4 7,3 1-39,4-39,4 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1-1,4 1,7 12, 14,9 1 46 4 6 3-21,8-37,,,1-1 Rök- och snusvanor bland blivande m -149,3 -,6 68,1 49,2-1 4 8 3 -, -13,3 23, 26,6-1 Oskyddat sex Tonårsaborter 2,9-1,6 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! -1 49 44 43 7 4 31 29 Medellivslängd -, -,9 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1 Självskattat gott allmänt hälsotillstån, -7,2,6 6, 1,8-12,9 23,9 27,7-1 4,6 9, 6,1 6,3 1, 23, 21, 23, -1 48 42 41 4 7 4 28 27 26 Regelbunden behandling sömn- och -19,2-33,8 18,9 19,4-1 28, 8,9 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! -1 7,4,7 7,9 7,8 1 4,,9 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1 Unga som varken arbetar eller stude, 36, #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! -1,4 9,1 12, 11,3-1 47 39 38 37 36 1 6 2 24 2 2 21 1 1 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1 4,7, 22,, -1,6,,9 17,4-1 41,2 #VÄRDEFEL! 31,1 #VÄRDEFEL! -1 37,1 17,9 19,9 24, -1 Fysisk aktivitet minst en halvtimme o 8, 1,9 6, 7,4 1-36,6-3,2 #VÄRDEFEL! #VÄRDEFEL! 1-14,2 2,,8 24,2 1 46 6-12,7 1,,6 31, -1 18,3 21,8 18,3 19,2-1

Öppna jämförelser folkhälsa 14 Tabeller och profildiagram för kommun - utdrag från Bilaga 3. INFORMATION: Indikatorbeskrivningar, datahantering och datakällor Av utrymmesskäl är måtten för indikatorerna förkortade och källor utelämnade i tabeller och diagram, detta och mer om indikatorerna finns i huvudrapporten. Ingående beskrivning av indikatorerna och hantering av data finna i bilagorna: 1. Hantering av data från folkhälsoenkäter. 2. Indikatorbeskrivningar. Tabellen för "din" kommun - dvs första fliken Här visas alla indikatordata för en kommun eller landsting grupperat efter respektive kön/totalt. Samt rikets värde för senaste perioden. Exakt vilken mätperiod som avses för respektive indikator med "senaste" och "tidigare" framgår i den ursprungliga tabellbilagan som finns på webben - se "lathund" Inget värde i tabellerna? US = Uppgift saknas (I cellen står texten "us" med vit text. Anledningen är att förhindra att värdet förväxlas med "" vid vidare bearbetning.) * =För litet underlag För att en uppgift ska tas med i jämförelsen krävs ett minsta underlag om "observationer" (för ett andelsvärde är det antalet fall i nämnaren). Undantaget är data från folkhälsoenkäter där det krävs minst 1 besvarade enkäter (se bilaga 1 för mer information om hantering av data från folkhälsoenkäter). För antal fall i "täljaren" krävs minst 4 stycken, t. ex. antal hjärtinfarkter (i förhållande till befolkningen). Konfidensintervall och felmarginal I tabellerna visas uppgift om felmarginal i de fall det finns beräknade konfidensintervall. Felmarginalen är det samma som halva konfidensintervallets längd vilket också är det samma som utbredningen av intervallet i respektive riktning +/- från indikatorvärdet, I profildiagrammen redovisas konfidensintervall i de fall sådana uppgifter finns. Intervallet för avvikelserna från riket utgår då enbart från kommunen/landstingets konfidensintervall och inte rikets. Mer om konfidensintervall står i inledningen till huvudrapporten. Du hittar mer om hur du kan undvika fallgropar i statistiken i verktygslådan - se "lathund" Om Profildiagram Diagrammen visar kommunens procentuella avvikelse från riket. Alla avvikelser i önskvärd riktning visas som positiva värden (+) och i ej önskvärd riktning med negativa värden (-). Exempelvis visas fler hjärtinfarkter än riket som ett negativt värde (t.ex. -%). En färgad stapel visar det senaste mättillfället och en grå den tidigare jämförelseperioden. Även jämförelseperioden relateras till rikets senaste värde. Genom att använda samma referens för båda perioderna kan faktiska förbättringar och försämringar ses direkt i diagrammet (istället för relativt rikets förändring). OBS! notera att storleken på de procentuella avvikelserna för olika indikatorer inte är direkt jämförbara med varandra. I första hand bör därför riktningen på avvikelsen och förändringen mot föregående period noteras framför att jämföra storleken på avvikelserna mellan olika indikatorer. Till exempel har förväntad medellivslängd i genomsnitt små procentuella avvikelser jämfört med andelen med fetma - eftersom de relateras till helt olika storheter. Dessutom: om indikatorn för exempelvis fetma istället skulle anges som andelen som inte hade fetma skulle de faktiska avvikelserna förbli lika stora, men de %-avvikelserna skulle bli mycket mindre (eftersom värdet den faktiska avvikelsen relateras till är större). För Värmlands och Skånes kommuner förekommer i vissa fall data från deras regionala folkhälsoenkäter, vilken enkät som används var framgår genom kommentarer vid resultaten (på länsnivå används nationella folkhälsoenkäten genomgående). För mer om hantering av data från folkhälsoenkäter se bilaga 1. Om ingen stapel syns kan det bero på att värdet är det samma som riket ELLER att värdet saknas i redovisningen. Diagrammen kan med fördel markeras och klistras över till Power-Point. Diagrammens skala är fast till +/- %. För att se värdet för större avvikelser kan man föra markören över stapeln. Till höger om diagrammen finns även sifferunderlaget till diagrammen (som i sin tur bygger på uppgifter i fliken med kommunens resultat). Här kan du hitta mer data och jämföra dina resultat med andra kommuner Detta dokument är endast ett utdrag från Öppna jämförelser Bilaga 3 - där du dels kan få fram samma information som du får här (förutom min - max -värden). Om du hämtar Bilaga 3 så kan du dessutom hitta liknande tabeller och diagramprofiler för ditt län/landsting men även göra extra sorteringar: Tabellerna "/landsting" - hitta liknande utifrån bakrundsvariabler eller grupperingar. Här finns alla indikatordata på ett ställe: könsuppdelat och totalvärden med angivna mätperioder samt i förekommande fall felmarginaler och även bakgrundsvariabler. Du kan sortera och filtrera på olika bakgrundsvariabler. Hitta liknande kommuner/landsting genom att klicka på filtreringsknappen och sortera stigande eller fallande. Eller välj alternativet "Talfilter" för att filtrera efter ett intervall. I kommuntabellen kan du även sortera resultaten utifrån att hitta liknande kommuner/landsting utifrån; kommunstorlek, alla kommuner inom ett landsting, eller kommungrupp. Tabell med indikatordata uppdelat på utbildningslängd och län Här visas data för indikatorerna från den nationella folkhälsoenkäten (HLV). Till skillnad från huvudrapportens diagram, med utbildningskategorier på riksnivå, har här en annan åldersavgränsning används dessutom ingår de tilläggsurval som kommuner och landsting finansierar. Orsaken är att kunna visa uppgifter för så många län som möjligt. Tabellen har formaterats så att värdena även visas som en stapel i cellerna. Staplarna för respektive indikator har samma skala för totalvärdet, kvinnor och män. (Alla skalor börjar från noll och maxvärdet anges på

rad 74.)