Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Malmö 4 september 2017 Värdegrund & interkulturalitet

Relevanta dokument
Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Klippan 15 september 2017 Värdegrund & interkulturalitet

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Bromölla 1 september 2017 Asylprocess & ansvar

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Eslöv 29 september 2017 Samverkan idéburen sektor

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan

Resultat workshop. Båstad 29 maj Arbetsmarknad och etablering. Kommunförbundet Skåne

Resultat workshop. Lund 4 maj Samverkan idéburen sektor. Kommunförbundet Skåne

Resultat workshop. Trelleborg 2 maj Arbetsmarknad & etablering. Kommunförbundet Skåne

Simrishamn 17 maj Samverkan och organisation

Plan för Överenskommelsen i Borås

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Kommunförbundet Skåne. Jenny Strand, integrationsstrateg Dhara Söderström, projektledare BOSS

Malmös väg mot en hållbar framtid

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen

Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

Förskoleområde Trångsund 2016

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Sammanställning över utvärdering av MYSAMworkshop Bollnäs nov 2015

Program för Öppen ungdomsverksamhet

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Kulturskolan i storstan minskat utanförskap genom samverkan 3 (12)

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Ett nytt sätt att styra och leda

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen

Kvalitet på Sallerups förskolor

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Handlingsplan 2016-vt 2017 för BOiU

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Program för ett integrerat samhälle

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

samverkan motivera agerar

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor som rör DIG

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Konsten att mötas. Programblad. En utbildning i antirasism, öppenhet och mångfaldsstrategier februari 2017 i Stockholm

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Leda kollegor i förskolan med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Skolledarkonferens september 2016

Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare projektledare nyanländas lärande Pedagogiskt centrum GR Utbildning

FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v

Verksamhetsplan Förskolan 2017

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

SAM Samverka Agera Motivera

Vision och målbild förskola och grundskola

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Rädda Barnens arbete mot barnfattigdom, socioekonomisk utsatthet och strukturell diskriminering

Verksamhetsplan Färentuna förskola

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Galaxen

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Vad betyder hållbar utveckling?

ARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH INTEGRATION VÄNERSBORGS KOMMUN

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

En tillgänglig lärmiljö- från kartläggning till handling

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Handlingsplan 2015-vt 2016 för BOiU

VILL DU VETA MER?

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Trollflöjtens/Bullerbyns arbetsplan

Biblioteket verkar i olika sammanhang och ska vara en klok, spännande och intressant samarbetspartner både i närområdet och utanför.

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

SÄTRAS. Barnets namn: Period: Ansvariga pedagoger:

Plan mot kränkande särbehandling

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Transkript:

Resultat Workshop Malmö 4 september 2017 Värdegrund & interkulturalitet Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se Telefon: 072-885 4700

Program 09.00 Inledning BOSS-teamet 09.15 Normkritiskt arbete Linn Alenius 10.20 Lokala exempel - Malmökommissionen och Integrationsriktlinjer för ensamkommande barn Malmö stad 11.10 Workshop med Linn Alenius 13.00 Kunskapsallianser som samverkansform Gustavo Nazar Pedagogisk Inspiration, Malmö Stad, Sanne Cederstam, Malmö stad, Nicolas Lunabba, Hela Malmö & Philip Lalander, Malmö Högskola arbetar utifrån frågeställningen: Hur kan vi samverka för att främja social hållbarhet och likabehandling i vårt arbete med nyanlända och ensamkommande barn och unga? BOSS stödjer samverkan och förändringsprocesser genom regionala utbildningar och lokalt stöd www.kfsk.se/boss 14.20 Workshop med Gustavo Nazar & Sanne Cederstam 15.30 Summering och utcheck Foto: Hanna Nordehammar Foto: Hanna Nordehammar

Sammanfattning från dagens föreläsare Linn Alenius Linn Alenius, Winnet Skåne, var dagens första föreläsare och hon talade om hur vi normkritiskt kan granska våra verksamheter. Med diskrimineringsgrunderna som utgångspunkt vässades deltagarna i intersektionalitet och antidiskriminerande förhållningssätt. Linn lät deltagarna normspana sina egna verksamheter utifrån följande frågor; Vad tas för givet? Vem är verksamheten anpassad för? Vad som inte måste sägas? Vilka ses som självklara och som det finns färre fördomar mot? Lokala exempel - Malmö stad Sandra Lundberg, Henrietta Josefsson och Johanna Olander från Malmö Stad talade om Malmökommissionens inverkan på stadens riktning och arbete och om utvecklingsarbetet med att ta fram integrationsriktlinjer för verksamheten ensamkommande barn. Malmökommissionens syfte var att med ett vetenskapligt underlag ta fram en bas för hur hälsan skulle kunna förbättras för alla Malmöbor. Uppdraget var särskilt inriktat mot de mest utsatta. Det fanns tre områden som kommissionen prioriterade; barn och ungas uppväxtvillkor, demokrati och inflytande i samhället samt sociala och ekonomiska förutsättningar. 2013 kom slutrapporten för Malmökommissionen, och efter den märks en tydlig förbättring; nämnder sätter social hållbarhet på agendan mer tydligt, bättre service och ett försök till att brygga gapet som skapats. Resultat från workshopen förmiddag Utifrån från frågeställningen: Hur kan vi samverka för att främja social hållbarhet och likabehandling i vårt arbete med nyanlända och ensamkommande barn och unga? Gruppdiskussioner Samtliga deltagare sätter sig i fem mindre grupper och reflekterar utifrån temat värdegrund och interkulturalitet utifrån förmiddagens föreläsare, med stöd av följande punkter: 1. Utbildning och arbete 2. Sammanhang och kontaktytor 3. Externa samarbeten 4. Interna samarbeten 5. Ungas aktörskap Philip Lalander, Gustavo Nazar, Sanne Cederstam och Nicolas Lunabba Kunskapsalliansen är ett kunskapssamarbete mellan bland annat Malmö Stad, Hela Malmö, Malmö Högskola och Ensamkommandes förening. Syftet är att företrädare för olika sorts kunskap ska mötas för ett lärande och bygger på tanken att kommuninvånarna har viktiga kunskaper och erfarenheter som kan vara betydelsefulla för stadens utveckling. Tillsammans talade Gustavo Nazar, Sanne Cederstam, Philip Lalander samt Nicolas Lunabba om deras respektive arbete och om hur detta arbete kan knytas till arbetet i kunskapsalliansen.

Sammanfattning av förmiddagens reflektioner 1. (Utbildning och arbete) Vi ser både visioner men ser även problem. Våra barn och unga har olika förutsättningar. Den juridiska status som de har kan hindra att komma ut på arbete och praktik. Vi tar inte tillräckligt tillvara den kunskap som eleverna har med sig, varken kunskapsmässigt eller arbetslivserfarenhet. Det vore bättre med ett samarbete mellan olika aktörer i kommunen. För höga trösklar in i vanliga klasser på både gymnasiet och högskola. Normer- Varför ser vi olika på en utbytesstudent från Japan eller USA till skillnad från en Syrisk elev? Resultat från workshopen eftermiddag Workshopen från eftermiddagen utgick från nedanstående bild. Deltagarna satt sig i tre olika grupper. 2. (Ungas aktörskap) Många delar i ungas aktörskap som är svårt - vilka forum krävs, hur ser vi på detta, antingen en resurs eller en belastning? Vi ställer högre krav på den gruppen än vad vi gör på barn och unga som är uppvuxna här. Finns inga kollektiva lösningar. Civil- och föreningslivet är viktigt. 3. (Samarbete internt) Pratade kring möjligheter och hinder kring interna samarbete. Att dela goda exempel, samverkan håller ihop med personbundna relationer, hur man som person värderar olika typer av samverkansprocesser, det saknas kunskap i vad vi menar med begreppet integration. Normkrockar inom vår organisation. 4. (Externa samarbete) Hur svårt det kan vara att skapa långsiktiga relationer med externa aktörer. Ibland är det personbundet samarbete. Ett annat problem kan vara att vi går in med vi vet vad vi ska göra för att lösa detta. En lösning kan vara att tänka mer normkritiskt: vilka mål har vi, vilka är vi, vad har den andra parten för mål osv. Medskapande processer - att inkludera de vi samverkar för (målgruppen) i processen. 5. (Sammanhang och kontaktytor) De stora områdena var vi behöver ha kontaktytor, skola, praktik, BUP, fritid. Vad är sammanhang med: det är kanske inte de som kommer till oss som har problem, utan att det är vi som har problem. Vad behöver vi för att anpassa oss till verkligheten? Hur gör vi i de olika sammanhangen för att ta tillvara till varandra - istället för att klaga på varandra. Hur kan vi granska oss själva innan vi granskar någon annan?

Grupp 1 Vi har berättat hur vi i Eslöv jobbar med barnkonventionen, de vi hade tur att rekrytera en barnrättsstrateg som arbetat på Rädda Barnen. Förskola och skola känns som naturliga verksamheter att jobba med barnkonventionen. Utveckla en metod för att jobba med barn i stadsmiljöfråg. Har kommit olika långt - vissa har kommit på god väg, svårt att komma vidare om man inte har rätt nätverk. Grupp 2 KFSK, Lomma Kommun, Klippan Ser olika ut i olika kommunerna och inom kommunerna mellan förvaltningar och verksamheter. Lomma jobbar med barnrätt mellan strateger, Klippan har ett ungdomsråd (modernt och framtidsinriktat). Konstaterat att försätta jobba med samverkan och barnrätt för att det ska genomsyra barnets alla verksamheter. Vi pratade om att barns inflytande också behöver leda till faktisk förändring! Det tar lång tid (processer) och det kan upplevas som inte så meningsfullt för barnen.

Grupp 3 Malmö stad ska börja med detta nu. Det sker massa olika samverkas och samarbetspartner, alla aktörer finns i Malmö, det är inte det som är bristen, bristen ligger på kunskap om varandras verksamheter och koordinering! Vi behöver bli bättre på att känna till de olika delarna av våra verksamheter. Kommunikation är viktigt - med målgruppen. Malmö testade med youtubers för att få ut deras jätteutbud av aktiviteter. Ingen utvärdering än men verkar har haft en god effekt. Målgruppen 6-15 år är i vanliga fall svår att nå. Utcheck från deltagare Vissa ämnen här är lite längre bort från för mig, men alltid intressant att träffa kollegor. Alltid lärorikt. Ta med sig det Eslöv berätta: utbilda en barnrättsstrateg för valtningsstrateg i varje förvaltning. Intressant att träffa andra kommuner och dela med sig av erfarenheter. Intressant att träffa andra från kommuner. Tips och idéer. Lärt mig mycket om min egen organisation som jag inte visste. Lägger ansvaret hos mig själv vad kan jag göra efter en heldagskonferens- en att göra lista. Fått upp ögonen för den egna organisationen Många från Malmö som är väldigt värdefullt. Philip Lalanders slutsatser från hans forskning är väldigt intressant. Måste tänka mer på barnperspektivet och jämställdheten Dagens genererar praktisk handling. En liten att-göra lista. Philips forskningsinput får mig att påminna mig att söka mig till den världen. Att träffa andra, och lyssna på andra. Bra mix mellan eget arbete, forskning, normkritik. Flyttade fram BOSS mer i medvetandet. Positivt med nätverkande, bra input, bra nätverkande. Väck er mycket tankar på det som behövs göras. Erfarenheter. Att komma och ersätta det i målgruppen. Vi står inte själva inför dessa utmaningar. Era berättelser när det gick- när det funkade.

Stort tack för ert engagemang! Dhara, Tobias och Yuriy! För mer nyheter och information om BOSS, besök kfsk.se/boss