Ändra från forskarstuderande till doktorander (överallt)

Motion #ovrigt_1-1 Ändra från forskarstuderande till doktorander (överallt) Det heter doktorand och inte forskarstuderande. För noggrannare genomgång av detta se motion på stadgan. Därför yrkar vi att: - på alla ställen i SFS styrdokument där det står "forskarstuderande" eller böjningar av detta ordet byta det till "dokrorand" eller motsvarande böjningsform. Bakom denna motion står: Uppsala studentkår Styrelsens motionssvar #ovrigt_1-1 Styrelsen vill tacka för den inkomna motionen. Doktorand är en term som ofta missvisande används om forskarstuderande, trots att den egentligen syftar på en anställningsform. Begreppet forskarstuderande är mer inkluderande och täcker in såväl doktorander som dem som saknar doktorandanställning. Styrelsen önskar därför att användningen av ordet forskarstuderande ska kvarstå. - avslå motionen Motion #ovrigt_1-1 Dnr: O411-6/1617 1

Motion #ovrigt_2-1 Litet k i kunskapssamhället På SFSFUM2014 i Norrköping antog SFS sitt nuvarande principprogram. Detta var ett helt nytt dokument som var till för att ha som ideologisk kompass för SFS presidium i att bedömma vad sfs som organisation och i förlängningen dess medlemskårer tycker i högskolefrågor. Man gick från att ha flertalet rätt specifika åsikter som var ganska fasta i tiden och var svårt att luta sig mot när nya frågor man inte förutsätt dyker upp. (För att gå lite utanför frågan har man ju på senaste med de specifika programmen frångått idén med att inte ha väldigt specifika åsiker i vissa frågor). I detta program så inleder man med att fastslå SFS vision av kunskapssamhället. Då väljer man att stava kunskapssamhället med inledande stor bokstav alltså Kunskapssamhället. På detta sätt upphöjer man detta kunskapssamhälle och den idén så mycket att man vill göra det till ett egennamn. Det skapar en onödig distans mellan de SFS anser ingår eller ska ingå i detta kunskapssamhället och övriga världen på ett ganska elitistiskt vis. SFS använde sig därtill av uttrycket kunskapssamhället lite då och då i sin opinionsbildning och interna dokument bland annat den 17 november 2015 när man lanserar Fyra förslag för ett öppet kunskapssamhälle både på SFS hemsida och i dagens arena. Där skriver man kunskapssamhället med liten begynnelsebokstav. I SFS önskelista och julhälsning 2016 skriver presidiet kunskapssamhälle med liten begynnelsebokstav. SFS styrelse har till i år skrivit en verksamhetsplan där de genomgående har skrivit kunskapssamhället med litet k. Så eftersom att kunskapssamhället med stort k är elitistiskt och att SFS inte använder sig av den stora bokstaven i sin opinionsbildning yrkar vi att vi ska luta skriva det med stor K i styrdokumenten. (Samt vi kommer inte sluta motionera om det här tills det ändras) Motion #ovrigt_2-1 Dnr: O411-6/1617 1

Därför yrkar vi att: - i alla SFS styrdokument i där ordet Kunskapssamhället (eller olika böjningsformer av det ordet) förekommer ska ändras till kunskapssamhället (eller olika böjningsformer av det ordet) Bakom denna motion står: Uppsala studentkår Styrelsens motionssvar #ovrigt_2-1 Styrelsen tackar för inkommen motion. - bifalla motionen Motion #ovrigt_2-1 Dnr: O411-6/1617 2

Motion #ovrigt_3-1 Vision: En studentkår 2020-2025 Kårobligatoriets avskaffande förändrade förutsättningarna för alla studentkårer, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. En studentkår som har sitt verksamhetsområde på hela lärosäten kan brottas med problematiken att verka för alla studenter och samtidigt vara en produktiv medlemsorganisation. Likaså kan problematiken uppstå för en studentkår som representerar en särskild grupp studenter vid lärosätet, men samarbetar tätt med lärosätets andra studentkårer. Dessa frågor känns större än något lokalt, därför anser Linnéstudenterna att det ligger i SFS intresse att ta fram ett visionsdokument om hur studentkårernas verksamhet i form av påverkan, organisation och samarbeten bör se ut i tidsspannet 2020-2025. UKÄ:s utredning om studentinflytandet (dnr.111-99-16) visar också på att det behövs någon form av samordning och struktur för studentkårer. Visionsdokumentet anser vi skulle stärka kårernas verksamheter lokalt när det framgår om vad vi bör göra. Vi upplever att studentkårer efter kårobligatoriet drogs åt olika håll i form av verksamhet och inflytande. Att begränsa visionsdokumentet till 2020-2025 är för att SFS ska hinna ta fram ett sådant dokument och som i sin tur kan bli väl förankrat hos medlemskårerna. En femårsintervall är även att rekommendera som en pilot i hur studentkårerna i Sverige kan bedriva arbete på samma nivå hos respektive lärosäte. Därför yrkar vi att: - ge SFS styrelse i uppdrag att skapa ett visionsdokument om vad en Studentkår 2020-2025 är och bör göra för redovisning på SFSFUM2018. Motion #ovrigt_3-1 Dnr: O411-6/1617 1

Bakom denna motion står: Linnéstudenterna Karlstad Studentkår Styrelsens motionssvar #ovrigt_3-1 Styrelsen tackar för den inkomna motionen. SFS är en medlemsburen organisation. Styrelsen menar att det inte är SFS uppgift att berätta för kårerna hur de ska bedriva sina respektive verksamheter. Hur kårerna väljer att strukturera sitt påverkansarbete, sin organisation och sina samarbeten är interna frågor och inte upp till SFS att ha synpunkter på. Det är medlemskårerna som beslutar över SFS och inte tvärtom. Under en längre tid har även SFS som organisation genomgått en utveckling mot ett mer professionellt och spetstigt påverkansarbete. Detta för att möjliggöra ett kvalitativt genomslag i relation till givna förutsättningar. - avslå motionen Motion #ovrigt_3-1 Dnr: O411-6/1617 2

Motion #ovrigt_4-1 Översyn av SFS samlade åsiktsdokument SFS har genom åren antagit ett ganska gediget antal åsiktsdokument, under olika namn. Dessa inkluderar: - SFS principprogram - SFS ställningstagande: En öppen och jämlik högskola för alla - SFS syn på högskolans omfattning, utbud, finansiering och antagning - SFS bostadspolitiska ställningstaganden Det är vår åsikt att dokumenten i olyckligt hög grad är: - svårtydbara - motsägelsefulla - språkligt inkonsekventa Som exempel kan nämnas första stycket i kapitel 2.2. SFS syn på högskolans omfattning, utbud, finansiering och antagning. Här såväl som på många andra ställen finns det stora behov av att förtydliga skrivningen för att öka medlemskårernas och deras respektive medlemmars möjlighet att förstå SFS åsikter. Nulägesbeskrivningarna är ibland utdaterade. Till exempel gäller detta kap. 3 Utbud i SFS syn på högskolans omfattning, utbud, finansiering och antagning. Även en rent språklig översyn och harmonisering vore behövlig. Exempelvis förekommer verbet vetenskapsperson i principprogrammet, men ingen annanstans. Begrepp bör antingen användas konsekvent eller inte alls. Ordet studieplats används ibland för den fysiska ytan för att bedriva studier, ibland för det som myndigheterna kallar utbildningsplatser. I En öppen och jämlik högskola för alla används ordet i båda meningarna. Detta endast för att ge två konkreta exempel. Motion #ovrigt_4-1 Dnr: O411-6/1617 1

Snarare än att föreslå enskilda förändringar förespråkar vi att SFS bör ta ett helhetsgrepp över sitt samlade åsiktspaket. Ett sådant arbete kan endast utföras av styrelsen och behöver ta tid för att bli gediget. SFS är en medlemsorganisation vars primära syfte är påverkansarbete. Det är därför av yttersta vikt att medlemmarna kan tillgodogöra sig SFS åsikter på ett lättgripligt sätt. Tydligare åsiktsdokument underlättar också på sikt styrelsens och presidiets arbete. Därför yrkar vi att: - SFS styrelse ska genomföra en översyn av SFS fyra åsiktsdokument och till fullmäktige 2018 återkomma med förslag till revideringar av desamma som syftar till en harmonisering av åsikterna, ett mer tillgängligt och konsekvent språkbruk, förtydliganden av otydliga skrivningar samt uppdateringar och kompletteringar där behov av detta föreligger Bakom denna motion står: Stockholms universitets studentkår Styrelsens motionssvar #ovrigt_4-1 Styrelsen vill tacka för den inkomna motionen. Styrelsen håller med om att åsiktsdokumenten delvis är inkonsekventa i sitt språkbruk, men menar att detta inte påverkar möjligheten att arbeta med dokumenten. Styrelsen planerar varje år sitt arbete efter en gedigen prioriteringsprocess i relation till arbets- och verksamhetsmässiga resurser. Nästa verksamhetsår behöver SFS enligt styrelsen arbeta med flertalet stora frågor, bland annat att förbättra ekonomin, utveckla organisationen och ta fram en ny fokusfråga. Det är stora frågor som behöver få ta tid och styrelsen anser därför att det är lämpligare att genomföra en eventuell revidering av de nuvarande åsiktsdokumenten ett kommande verksamhetsår. - avslå motionen Motion #ovrigt_4-1 Dnr: O411-6/1617 2

Motion #ovrigt_5-1 Ny verksamhetsplan 2018/19 Vi anser att SFS Verksamhet i nuläget närmast tar formen av ett åsiktsdokument. Förvisso innehåller dokumentet en del konkreta åtaganden under exempelvis rubrik 2.1, men i stor utsträckning utgörs det av beskrivningar av olika utbildningspolitiska ställningstaganden. Då det i flera områden inte redovisas hur SFS ska driva de nämnda påverkansfrågorna så är det svårt för fullmäktige att utvärdera graden av måluppfyllelse. En verksamhetsplan bör inte bara redogöra för mål, utan även hur det är tänkt att de ska uppfyllas inom ramen av befintlig tid och resurser. Därför yrkar vi att: - SFS styrelse gör en genomsyn av verksamhetsplanens upplägg med syfte att till fullmäktige 2018 föreslå en verksamhetsplan som i större utsträckning innehåller konkreta, mätbara och uppföljbara mål kopplade till samtliga åtaganden som omnämns i verksamhetsplanen Bakom denna motion står: Stockholms universitets studentkårer Styrelsens motionssvar #ovrigt_5-1 Styrelsen tackar motionärerna för motionen. Styrelsen delar inte motionärernas uppfattning att SFS verksamhet liknar ett åsiktsdokument. SFS verksamhet, som består av tre delar, ser ut som den gör som en konsekvens av förra årets styrelses utredning om långsiktig verksamhetsstyrning. Utredningen tillsattes då för att komma till bukt med den detaljstyrning och överbelastning som utövades via verksamhetsplanen då. Styrelsen menar att det är essentiellt att verksamhetsplanen inte bestämmer hur-frågor, utan Motion #ovrigt_5-1 Dnr: O411-6/1617 1

fokuserar på vad-frågor så att SFS kan utforma en arbetsmetod med målstyrning. I SFS finns det flera nivåer där det fattas beslut. För att uppnå bästa resultat måste dessa nivåer vara noggrant avvägda för att inte inskränka varandra. Dagens ordning är att fullmäktige beslutar om vad-frågorna, alltså vilka politiska ambitioner organisationen ska ha följande verksamhetsår. Därefter beslutar styrelsen politiska målbilder kopplade till varje ambition. För att sedan möta målbilderna med aktiviteter som realistiskt kan genomföras arbetar kansliet med hurfrågorna, alltså vilka aktiviteter utifrån kompetens och resurser som bäst kan svara upp mot styrelsens målbilder. Styrelsen fastställer den konkretiserade verksamhetsplanen utifrån kansliets rekommendation och arbetet utifrån verksamhetsplanen rapporteras till styrelsen vid utsatta tidpunkter under året. Styrelsen tycker det är av högsta vikt att SFS fortsatt har tydliga roller och ansvar för att verksamheten ska fungera väl. De åsikter SFS driver återfinns i SFS principprogram och olika åsiktsprogram. Det är däremot logiskt att de politiska ambitionerna har sin grund i sådana frågor som SFS har åsikter i. Därför kanske det kan uppfattas som att styrelsen åsiktsbildar i verksamhetsplanen. Att den verksamhetsplan fullmäktige antar inte innehåller konkreta mätbara mål innebär inte att fullmäktige inte kan granska och utvärdera styrelsens arbete. I verksamhetsberättelsen, som fullmäktige tar del av innan frågan om ansvarsfrihet lyfts, beskriver styrelsen hur SFS har arbetat med verksamhetsplanen. - avslå motionen Motion #ovrigt_5-1 Dnr: O411-6/1617 2

Motion #ovrigt_6-1 Ändringar i SFS bostadspolitiska ställningstaganden 1 Studenter är en väldigt särpräglad grupp på bostadsmarknaden. Vårt bostadsbehov är väldigt säsongsbaserat med särskilt stort tryck vid terminsstart. Vi flyttar ofta mellan orter med kort varsel. Våra ekonomiska förutsättningar är tyvärr mycket begränsade och mycket annat. Vi är vanliga människor, så för att ge oss lika bra förutsättningar som andra att hitta en bostad behövs studentbostaden som kategoribostad, även i ett samhälle med väldigt liten eller ingen bostadsbrist. Skillnaderna är stora mellan studentbostadsbeståndet och det vanliga hyresbeståndet. Inte minst flyttar personer som bor i studentbostäder i genomsnitt två gånger på tre år, medan personer som bor i vanliga hyresrätter flyttar i genomsnitt en gång vart sjunde år. Detta, tillsammans med det mycket säsongsbaserade behovet gör det mycket svårt för det vanliga hyresbeståndet att klara av att ta emot alla studenter vid terminsstart, utan att en stor del av alla lägenheter står tomma en stor del av året - vilket det finns starka samhällsekonomiska skäl som förhindrar. Vidare vill vi att investeringsstödet anpassas så att det ger starkare incitament för studentbostadsaktörer att bygga bostäder - i dag är den huvudsakliga förtjänsten med stödet att det minskar hyreskostnaden, medan det i många fall kan försämra ekonomin för aktörer som är villiga att bygga med stödet. Avslutningsvis vill vi även särskilt betona hur viktig den kommunala markpolitiken är vid tillskapandet av fler studentbostäder. Även om den är lokal vore det fördelaktigt att medvetandegöra våra medlemskårer om att detta instrument kan och bör tillämpas lokalt. Motion #ovrigt_6-1 Dnr: O411-6/1617 1

Därför yrkar vi att: - stryka andra stycket under 2.1 Boende för studenter eller studentbostäder? i SFS bostadspolitiska ställningstagande Bakom denna motion står: Göta studentkår Styrelsens motionssvar #ovrigt_6-1 Styrelsen vill tacka för den inkomna motionen. Motionären skriver att studenter är vanliga människor och implicerar att studenter ska ges lika goda förutsättningar som andra att hitta en bostad. Detta går i linje med SFS nuvarande åsikter. I andra stycket under 2.1 Boende för studenter eller studentbostäder? i SFS bostadspolitiska ställningstagande lyfts det långsiktiga målet att kategoribostäder inte ska behövas. SFS invänder inte mot kategoribostäder, så länge de behövs och omfattas av samma regleringar som övriga bostäder vad gäller standard och kvalitet. Styrelsen upplever SFS ställningstaganden inom bostadspolitisk vara fullgoda för att kunna utföra ett nationellt påverkansarbete. - avslå motionen Motion #ovrigt_6-1 Dnr: O411-6/1617 2

Motion #ovrigt_6-2 Ändringar i SFS bostadspolitiska ställningstaganden 2 Studenter är en väldigt särpräglad grupp på bostadsmarknaden. Vårt bostadsbehov är väldigt säsongsbaserat med särskilt stort tryck vid terminsstart. Vi flyttar ofta mellan orter med kort varsel. Våra ekonomiska förutsättningar är tyvärr mycket begränsade och mycket annat. Vi är vanliga människor, så för att ge oss lika bra förutsättningar som andra att hitta en bostad behövs studentbostaden som kategoribostad, även i ett samhälle med väldigt liten eller ingen bostadsbrist. Skillnaderna är stora mellan studentbostadsbeståndet och det vanliga hyresbeståndet. Inte minst flyttar personer som bor i studentbostäder i genomsnitt två gånger på tre år, medan personer som bor i vanliga hyresrätter flyttar i genomsnitt en gång vart sjunde år. Detta, tillsammans med det mycket säsongsbaserade behovet gör det mycket svårt för det vanliga hyresbeståndet att klara av att ta emot alla studenter vid terminsstart, utan att en stor del av alla lägenheter står tomma en stor del av året - vilket det finns starka samhällsekonomiska skäl som förhindrar. Vidare vill vi att investeringsstödet anpassas så att det ger starkare incitament för studentbostadsaktörer att bygga bostäder - i dag är den huvudsakliga förtjänsten med stödet att det minskar hyreskostnaden, medan det i många fall kan försämra ekonomin för aktörer som är villiga att bygga med stödet. Avslutningsvis vill vi även särskilt betona hur viktig den kommunala markpolitiken är vid tillskapandet av fler studentbostäder. Även om den är lokal vore det fördelaktigt att medvetandegöra våra medlemskårer om att detta instrument kan och bör tillämpas lokalt. Motion #ovrigt_6-2 Dnr: O411-6/1617 1

Därför yrkar vi att: - stryka första meningen i tredje stycket under 2.1 Boende för studenter eller studentbostäder? i SFS bostadspolitiska ställningstagande Bakom denna motion står: Göta studentkår Styrelsens motionssvar #ovrigt_6-2 Styrelsen vill tacka för den inkomna motionen. Styrelsen uppfattar motionären som att denne är positiv till kategoribostäder. Det är därför inte uppenbart varför motionären vill stryka att den juridiska formen studentbostad fyller en mycket viktig funktion så länge det råder bostadsbrist. - avslå motionen Motion #ovrigt_6-2 Dnr: O411-6/1617 2

Motion #ovrigt_6-3 Ändringar i SFS bostadspolitiska ställningstaganden 3 Studenter är en väldigt särpräglad grupp på bostadsmarknaden. Vårt bostadsbehov är väldigt säsongsbaserat med särskilt stort tryck vid terminsstart. Vi flyttar ofta mellan orter med kort varsel. Våra ekonomiska förutsättningar är tyvärr mycket begränsade och mycket annat. Vi är vanliga människor, så för att ge oss lika bra förutsättningar som andra att hitta en bostad behövs studentbostaden som kategoribostad, även i ett samhälle med väldigt liten eller ingen bostadsbrist. Skillnaderna är stora mellan studentbostadsbeståndet och det vanliga hyresbeståndet. Inte minst flyttar personer som bor i studentbostäder i genomsnitt två gånger på tre år, medan personer som bor i vanliga hyresrätter flyttar i genomsnitt en gång vart sjunde år. Detta, tillsammans med det mycket säsongsbaserade behovet gör det mycket svårt för det vanliga hyresbeståndet att klara av att ta emot alla studenter vid terminsstart, utan att en stor del av alla lägenheter står tomma en stor del av året - vilket det finns starka samhällsekonomiska skäl som förhindrar. Vidare vill vi att investeringsstödet anpassas så att det ger starkare incitament för studentbostadsaktörer att bygga bostäder - i dag är den huvudsakliga förtjänsten med stödet att det minskar hyreskostnaden, medan det i många fall kan försämra ekonomin för aktörer som är villiga att bygga med stödet. Avslutningsvis vill vi även särskilt betona hur viktig den kommunala markpolitiken är vid tillskapandet av fler studentbostäder. Även om den är lokal vore det fördelaktigt att medvetandegöra våra medlemskårer om att detta instrument kan och bör tillämpas lokalt. Motion #ovrigt_6-3 Dnr: O411-6/1617 1

Därför yrkar vi att: - stryka fjärde stycket under 2.1 Boende för studenter eller studentbostäder? i SFS bostadspolitiska ställningstagande Bakom denna motion står: Göta studentkår Styrelsens motionssvar #ovrigt_6-3 Styrelsen vill tacka för den inkomna motionen. Det fjärde stycket under 2.1 Boende för studenter eller studentbostäder? i SFS bostadspolitiska ställningstagande tar upp vikten av att även andra än studenter måste kunna nyttja bostäderna när den ursprungliga målgruppen inte längre är i behov av dem. Detta bidrar till en långsiktig samhällsplanering. Motionären skriver att det finns starka samhällsekonomiska skäl som förhindrar att det vanliga hyresbeståndet kan ta emot alla studenter vid terminsstart. Det är styrelsens mening att tillgången på bostäder inte ska hindra någon från att studera. Om däremot endast studenter kan nyttja de bostäder som krävs vid terminsstart behöver potentiellt bostäderna stå tomma under resten av året. Därför vill vi i första hand verka för bostäder som studenter kan efterfråga. - avslå motionen Motion #ovrigt_6-3 Dnr: O411-6/1617 2

Motion #ovrigt_6-4 Ändringar i SFS bostadspolitiska ställningstaganden 4 Studenter är en väldigt särpräglad grupp på bostadsmarknaden. Vårt bostadsbehov är väldigt säsongsbaserat med särskilt stort tryck vid terminsstart. Vi flyttar ofta mellan orter med kort varsel. Våra ekonomiska förutsättningar är tyvärr mycket begränsade och mycket annat. Vi är vanliga människor, så för att ge oss lika bra förutsättningar som andra att hitta en bostad behövs studentbostaden som kategoribostad, även i ett samhälle med väldigt liten eller ingen bostadsbrist. Skillnaderna är stora mellan studentbostadsbeståndet och det vanliga hyresbeståndet. Inte minst flyttar personer som bor i studentbostäder i genomsnitt två gånger på tre år, medan personer som bor i vanliga hyresrätter flyttar i genomsnitt en gång vart sjunde år. Detta, tillsammans med det mycket säsongsbaserade behovet gör det mycket svårt för det vanliga hyresbeståndet att klara av att ta emot alla studenter vid terminsstart, utan att en stor del av alla lägenheter står tomma en stor del av året - vilket det finns starka samhällsekonomiska skäl som förhindrar. Vidare vill vi att investeringsstödet anpassas så att det ger starkare incitament för studentbostadsaktörer att bygga bostäder - i dag är den huvudsakliga förtjänsten med stödet att det minskar hyreskostnaden, medan det i många fall kan försämra ekonomin för aktörer som är villiga att bygga med stödet. Avslutningsvis vill vi även särskilt betona hur viktig den kommunala markpolitiken är vid tillskapandet av fler studentbostäder. Även om den är lokal vore det fördelaktigt att medvetandegöra våra medlemskårer om att detta instrument kan och bör tillämpas lokalt. Motion #ovrigt_6-4 Dnr: O411-6/1617 1

Därför yrkar vi att: - under rubriken Investeringsstöd i 4.2 Förutsättningar för byggande i SFS bostadspolitiska ställningstagande ändra långsiktigt och hållbart till långsiktigt, hållbart och skapar incitament till att tillskapa fler billiga hyresrätter och bostäder för studenter Bakom denna motion står: Göta studentkår Styrelsens motionssvar #ovrigt_6-4 Styrelsen tackar motionärerna för motionen. Redan idag står det i SFS bostadspolitiska ställningstaganden följande: SFS ställer sig positiva till införandet av investeringsstöd för byggande av mindre hyresrätter.. SFS utgångspunkt i frågan om investeringsstöd är alltså att investeringsstödet ska tillfalla byggandet av mindre hyresrätter. Vidare står det i samma stycke: Det bör även kopplas till krav på lägre hyror. Därför menar styrelsen att SFS har fullgoda åsikter inom det område motionen berör. Vidare ställer styrelsen sig frågande till hur motionärerna menar att investeringsstödet idag inte skapar incitament till byggandet av billiga bostäder. Det fulla investeringsstödet lämnas bara till hyresrätter under 35 kvadratmeter och ställer krav på högstanivå för hyra. Detta gör att det blir billigare att bygga hyresrätter med lägre hyresnivå. - avslå motionen Motion #ovrigt_6-4 Dnr: O411-6/1617 2

Motion #ovrigt_6-5 Ändringar i SFS bostadspolitiska ställningstaganden 5 Studenter är en väldigt särpräglad grupp på bostadsmarknaden. Vårt bostadsbehov är väldigt säsongsbaserat med särskilt stort tryck vid terminsstart. Vi flyttar ofta mellan orter med kort varsel. Våra ekonomiska förutsättningar är tyvärr mycket begränsade och mycket annat. Vi är vanliga människor, så för att ge oss lika bra förutsättningar som andra att hitta en bostad behövs studentbostaden som kategoribostad, även i ett samhälle med väldigt liten eller ingen bostadsbrist. Skillnaderna är stora mellan studentbostadsbeståndet och det vanliga hyresbeståndet. Inte minst flyttar personer som bor i studentbostäder i genomsnitt två gånger på tre år, medan personer som bor i vanliga hyresrätter flyttar i genomsnitt en gång vart sjunde år. Detta, tillsammans med det mycket säsongsbaserade behovet gör det mycket svårt för det vanliga hyresbeståndet att klara av att ta emot alla studenter vid terminsstart, utan att en stor del av alla lägenheter står tomma en stor del av året - vilket det finns starka samhällsekonomiska skäl som förhindrar. Vidare vill vi att investeringsstödet anpassas så att det ger starkare incitament för studentbostadsaktörer att bygga bostäder - i dag är den huvudsakliga förtjänsten med stödet att det minskar hyreskostnaden, medan det i många fall kan försämra ekonomin för aktörer som är villiga att bygga med stödet. Avslutningsvis vill vi även särskilt betona hur viktig den kommunala markpolitiken är vid tillskapandet av fler studentbostäder. Även om den är lokal vore det fördelaktigt att medvetandegöra våra medlemskårer om att detta instrument kan och bör tillämpas lokalt. Motion #ovrigt_6-5 Dnr: O411-6/1617 1

Därför yrkar vi att: - under 4.2 Förutsättningar för byggande i SFS bostadspolitiska ställningstagande lägga till ett nytt stycke enligt nedan: MARKPOLITIK Bostadsförsörjningsansvaret i Sverige är kommunalt. Samtidigt innehar Sveriges kommuner väldigt mycket mark som de kan låta bebygga och ställa långtgåendekrav på bostadsinnehåll och kategori. Detta instrument har en mycket stor potential att tillskapa särskilt fler studentbostäder. Sveriges kommuner behöver upplåta mer mark till studentbostäder och upplåta marken till rimliga priser för att minska hyreskostnaderna. Bakom denna motion står: Göta studentkår Styrelsens motionssvar #ovrigt_6-5 Styrelsen vill tacka motionärerna för motionen. Styrelsen menar att sådana frågor som avgörs på kommunal nivå, exempelvis markpolitiken, inte ska vara föremål för SFS ställningstagande. Styrelsen ser det inte som rimligt att SFS ska rikta sig mot enskilda kommuner för att påverka deras markpolitik, utan att det bäst sker på lokal nivå. Den principiella frågan om kommunpolitisk påverkan var även uppe för diskussion när SFS bostadspolitiska ställningstaganden antogs av fullmäktige 2015. Då menade både styrelse och fullmäktige att sådana frågor inte lämpade sig för nationell påverkan. Sittande styrelse delar den uppfattningen. - avslå motionen Motion #ovrigt_6-5 Dnr: O411-6/1617 2