FÖRETAGET SOM FÖREMÅL FÖR BROTT OCH OEGENTLIGHETER 2017

FÖRETAGET SOM FÖREMÅL FÖR BROTT OCH OEGENTLIGHETER 2017

UTREDNING FÖRETAGSSÄKERHET I FINLAND Att avvärja brott och oegentligheter är mera fördelaktigt än att utreda skador. Företagssäkerhet skyddar företagets affärsverksamhet, intressentgrupper, information och egendom mot mänskliga fel, oegentligheter och brottslighet. I planeringen av företagssäkerhet behöver företagen information om brottsföreteelser och medel att skydda sig mot dem. Centralhandelskammaren och Helsingforsregionens handelskammare har för fjärde gången kartlagt risker om brott och oegentligheter som riktas mot företag samt företagens sätt att skydda sig mot dessa. Utredningen baserar sig på svar från 762 företagsledare. Fler brott mot storföretag 44 % av finska företag uppskattar att antalet brott ökat under de tre senaste åren. Av dessa uppskattar 7 % att antalet brott ökat i hög grad. Pessimistisk bedömning av säkerhetsläget inom handeln och byggbranschen Synen på utvecklingen av brott mot företag var mest pessimistisk inom handeln och byggbranschen. I byggbranschen är det svårt och dyrt att ordna med tillräcklig bevakning på byggarbetsplatser. Hela 58 % av respondenterna i byggbranschen rapporterade verktygs- och maskinstölder. Handeln möter också allt fler former av informations- och bedrägeririsker. Inom alla branscher rapporterar företagen att säkerhetsläget har försvagats betydligt jämfört med föregående mätning. I undersökningen som gjordes för fem år sedan ansåg en femtedel av bygg- och industriföretagen, en fjärdedel av serviceföretagen och en tredjedel av företagen inom handeln att antalet brott höll på att öka. År 2017 anser hälften av byggföretagen och företagen inom handeln samt fyra av tio industri- och serviceföretag att antalet brott är på tillväxt. Vartannat storföretag ser en ökning i antalet brott och missbruk riktade mot företag under de tre senaste åren. Jämfört med föregående mätning växer andelen märkbart (34 % --> 52 %). I samtliga fyra enkäter (2017, 2012, 2008 och 2005) har storföretagen upplevt att de råkar ut för brott och missbruk oftare än genomsnittet. 2

Hotsituationer i vart tredje företag inom handeln och servicebranschen fortfarande bristande beredskap Vart tredje företag inom handeln och servicebranschen har varit med om hotfulla situationer. Många företag inom handeln (44 %) och servicebranschen (38 %) saknar fortfarande anvisningar för hantering av vålds- och hotsituationer. I dessa företag är det nödvändigare att utarbeta anvisningar än i bolag inom andra branscher som har en lägre risk för hot eller våld. 3

40 % oförberedda på den allmänna dataskyddsförordningen EU:s nya dataskyddsförordning börjar tillämpas 25.5.2018. EU:s dataskyddsförordning medför fler skyldigheter för hanteringen av register och personuppgifter. 40 procent har inte förberett sig på dataskyddsförordningen, medan en femtedel inte kan ta ställning till saken. Företag med färre anställda än genomsnittet är sämre förberedda. En dryg tredjedel av småföretag som sysselsätter under 50 personer, hälften av medelstora företag och tre fjärdedelar av stora företag har förberett sig på förordningen. Brist på sekretessavtal och hanteringsanvisningar ökar småföretagens sårbarhet En femtedel av företagen har inte tecknat sekretessavtal eller sekretessförbindelser. Att teckna sekretessavtal är märkbart ovanligare i småföretag än i storföretag. Detta ökar småföretagens sårbarhet. 23 % av småföretagen använder inte sekretessavtal. Bland storföretagen är andelen 3 %. Risken för brott mot småföretagens datasäkerhet höjs även av att över hälften av småföretagen inte utarbetat anvisningar för hantering av affärs- och yrkeshemligheter. Jämfört med mätningen för fem år sedan har hanteringsanvisningar blivit vanligare speciellt hos storföretag, medan förändringarna varit rätt små i övriga företag. 4

Identitetsstölder ökar I fråga om risker som riktas mot information framkom i företagssäkerhetsenkäten år 2017 många fall där företagens identitet antingen hade blivit kapade eller där någon hade försökt kapa företagets identitet. Oftast hade man försökt få företagen att av misstag betala små eller stora summor till brottslingens konto. Storföretag tycks oftare bli valda som brottsoffer. 5 % av småföretagen, 11 % av de medelstora företagen och hela 28 % av storföretagen rapporterade att deras identitet hade kapats eller att någon hade försökt kapa företagets identitet. En jämförelse mellan de olika enkäterna visar på en tillväxt av fenomenet. Då 3 % av alla företag och 4 % av företag med fler än fem anställda år 2012 meddelade att deras identitet hade kapats eller att någon hade försökt kapa företagets identitet, steg andelen år 2017 till 8 % i båda målgrupperna. År 2017 varierade andelarna mellan 7 10 % beroende på bransch, medan andelarna fem år tidigare hade legat mellan 3 5 %. Åren 2017 och 2012 var båda andelarna högst inom handeln (år 2017 10 % och år 2012 5 %). Omfattningen av fenomenet som framkom i enkäten och det stora antalet fall kommunicerar ett starkt budskap. Företagen måste ta fenomenet på allvar i sin riskhantering och i sina personalanvisningar. Olovligt företagsspionage ökar inom handeln, industrin bättre på att identifiera informationskapital som bör skyddas Företagen inom handeln uppgav flest inträffade informationsrisker och företagen inom byggbranschen uppgav färre fall än företagen i övriga branscher. Inom handeln var procentandelen som meddelat om olovligt företagsspionage hela 15 procent, vilket ger orsak att särskilt satsa på riskhantering i branschen. I övriga branscher låg andelen på 7 8 procent. Oavsett fallen av företagsspionage anser endast en tredjedel av handelns företag sig besitta information som intresserar konkurrenter. Inom industrin anser störst andel företag (50 %) sig besitta information som kunde vara föremål för otillåten övervakning eller otillåtet företagsspionage. 5

Vart tredje företag har stött på en opålitlig samarbetspartner Vart tredje företag har dåliga erfarenheter av samarbetspartners. I enkäten år 2017 rapporterade handeln flest fall av opålitliga samarbetspartners. Hela 40 % av företagen inom handeln rapporterade om opålitliga samarbetspartners. Enligt enkäten år 2017 har 38 % av företagen inom byggbranschen haft en opålitlig samarbetspartner under de senaste tre åren. Andelen av företag som var missnöjda med sina samarbetspartners inom byggbranschen har dock ständigt minskat. I servicebranschen och industrin låg andelarna i snitt på en tredjedel. Likväl har ändå så många företag inom alla branscher stött på opålitliga partners att företagen borde ägna klart mer tid åt att utvärdera sina samarbetspartners pålitlighet än i nuläget. Drygt hälften av företagen utvärderar sina samarbetspartners pålitlighet. Bedrägerier riktas oftare mot större företag Bedrägerierna växer kraftigt och görs allt oftare med hjälp av datanät. 13 % av företagen uppgav sig ha blivit utsatta för bedrägerier av en extern part inom de tre senaste åren. I offentligheten anses många bedrägeriförsök drabba främst mindre företag. I en jämförelse av företagens storhetsklasser framkom emellertid att mindre och medelstora företag råkat ut för bedrägerier på genomsnittlig nivå (12 13 %), medan en fjärdedel (25 %) av storföretagen uppgav sig ha blivit utsatta för bedrägerier av utomstående parter. Bedrägerier kan avsiktligt riktas mot storföretag, vars anställda i praktiken inte alltid kan känna varandra. Detta underlättar bedrägerier, ifall personalen inte är förberedd på möjligheten till bedrägeriförsök. Mutförsök rapporteras oftare än förr, andelarna ännu små Av respondenterna hade 3 procent (1 % --> 3 %) av företagen blivit föremål för mutförsök av myndigheter och fem procent (3 % --> 5 %) i samarbete mellan företag. Mutförsök påträffas mer än förr, men i snitt är andelarna fortfarande rätt små. Andelen av företag som råkat ut för mutförsök i fråga om uträttande av myndighetsärenden växte med åtskilliga procentenheter inom alla branscher åren 2012 2017. I samarbetet mellan företag var det företag i byggbranschen som råkade ut för flest mutförsök. Andelen byggföretag som rapporterade om mutförsök steg till 9 procent (6 % --> 9 %). Av företagen som rapporterat om mutförsök inom samarbete mellan företag ökade andelen för handelns företag från 4 % till 6 % och inom servicebranschen från 2 % till 6 %. Inom industrin steg andelen från 3 % till 4 %. 6

Fortsatta åtgärder för att trygga företagens kontinuitet nödvändiga Av alla respondenter hade bara drygt en tredjedel en kontinuitetsplan. Av storföretagen hade rentav en fjärdedel inte utarbetat en plan. Företagen har en viktig roll när det gäller att trygga samhällets förmåga att hantera störningar. Därför är det viktigt att öka antalet kontinuitetsplaner hos företag i alla storleksklasser. Definitionen av längsta tillåtna avbrottstid ger ledningen ett begrepp om vilka företagets kritiska funktioner och tjänster är och hur länge dessa kan vara ur spel. Vissa företag kan ha funktioner som inte alls kan upphöra, eller som kan vara avbrutna för en kort tid. Av alla respondenter hade bara tre av tio (29 %) definierat längsta tillåtna avbrottstid. Numera har nätverk med samarbetspartners och leverantörskedjor stor betydelse för företagens framgång. Bland stora och medelstora företag har många företag fortfarande inte tagit hänsyn till att trygga leveranskedjans kontinuitet, även om de är beroende av leveranssäkerheten hos underleverantörer och samarbetspartners. Av alla respondenter hade bara drygt en fjärdedel skriftligt avtalat om hur man bereder sig på störningssituationer hos leverantörer. Många företag får inte den information som behövs Bara en femtedel av företagen får myndighetsinformation om brottsfenomen. Läget är svagast inom industrin, där 15 procent får den information som behövs. Speciellt handeln behöver information eftersom branschen utsätts för fler egendoms-, person- och informationsrisker än medeltalet. Inom handeln behöver 45 procent av företagen information. I övriga branscher behöver en tredjedel av företagen mer information. 7

Undersökningsmetod Undersökningen är den fjärde riksomfattande företagssäkerhetsundersökningen. Utredningen år 2017 baserar sig på uppgifter från 762 finska företagsledare. 89 procent av företagsledarna svarade på finska och elva procent på svenska. De som svarade var i ledande position i handelskamrarnas medlemsföretag. Av företagen representerade 34 procent service, 28 procent industri samt 12 procent handel. Tio procent av de som svarade var företag inom byggbranschen. 15 prosent representerade någån annan branch. Största delen (72 %) av företagen som svarade är små företag med under 50 anställda. Av de som svarade är 19 procent medelstora företag med 50-250 anställda och nio procent stora företag med över 250 anställda. Utredningen är utarbetad av expert Kaisa Saario från Centralhandelskammaren och expert Panu Vesterinen från Helsingforsregionens handelskammare på basis av en elektronisk enkät som genomförts av Taloustutkimus. Angående kontinuitetsplanering har man samarbetat med Försörjningsberedskapscentralen. Utredningen är utförd i samarbete med Finlands handelskamrar. Handelskamrarna arbetar för ett livskraftigt Finland. Med våra 20 000 medlemmar är Handelskammaren den enda näringslivsorganisationen som representerar alla branscher i alla delar av landet allt från små- och medelstora företag till de största börsbolagen. Mera information om handelskamrarna och om företagssäkerheten finns på webbsidan www.chamber.fi. Mera information om företagssäkerhetsundersökningen: Kaisa Saario, expert Centralhandelskammaren kaisa.saario@chamber.fi Panu Vesterinen, expert Helsingforsregionens handelskammare panu.vesterinen@chamber.fi