1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?
Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer och nya renare bränslen. Men i väntan på det: försök minska bilanvändningen. Gå, cykla, samåk, åk kollektivt. Det är illa att vi har byggt upp ett samhälle där det är självklart att vi åker långa vägar till köpcentra istället för att affärerna finns lokalt, och det är illa att det är lika självklart att produkterna vi köper har transporterats långa vägar. Vi kan minska transporterna genom att utnyttja IT för att läsa tidningar och böcker i telefon, på surfplatta eller dator, lyssna på musik på Spotify och itunes istället för på CD, jobba hemifrån, använda mejl och sms istället för vanlig post och så vidare.
1. I Sverige har vi vattenverk och reningsverk som renar vattnet både innan vi använder det och efteråt. I en del fattiga länder saknar man nästan helt vattenrening. Vad tror du det betyder för människornas hälsa? 2. Vad kan vi göra åt det? 3. Vattnet är orättvist fördelat på jorden, men hjälper det om du duschar kortare tid? Försök reda ut hur det ligger till genom att använda dina kunskaper i kemi.
Kommentarer 1. Ett stort och viktigt etiskt problem. Först och främst måste vi tänka på att det är sannolikt att vatten är en bristvara i de här länderna. För att människorna ska få något vatten alls att dricka, och till hygien, tvätt och disk, är de hänvisade till det smutsiga vatten som finns. Om inte urin och avföring tas bort från vattnet sprids sjukdomar. Och om avloppsvattnet från fabriker inte renas kommer det ut gifter i vattnet. Orenat vatten är alltså en stor hälsofara. 2. Vattenbrist och smutsigt vatten är främst en fråga om ekonomisk orättvisa. Vi som privatpersoner kan ge pengar till hjälporganisationer. Ett effektivt sätt verkar vara tv-sända galor där vi direkt ser att många andra ger. Men tyvärr är ändå det enda sättet att helt utrota vattenbristen på jorden politiska beslut. Rika länder måste hjälpa de fattiga länderna, både genom att ge pengar och genom att dela med sig av kunskaper och teknik. Forskning och utveckling av ny teknik, som avsaltning av havsvatten, och ekonomiskt bistånd för vattenrening och effektiva brunnar/pumpar/vattenledningar är viktiga sätt att se till att inga människor på vår vattenplanet behöver dö av törst eller smutsigt vatten. 3. Ett svårt problem. Lite förenklat uttryckt gör vattnets kretslopp att de vattenmolekyler som vi använder när vi duschar kommer tillbaka till våra egna vattenkranar i Sverige (eller i varje fall norra Europa). Om vi duschar kortare tid hjälper det alltså inte ett barn som håller på att dö av törst i Afrika. Det som skulle hjälpa är om vi skickade stora vattentankar till länder med vattenbrist. Men det skulle behövas mycket omfattande transporter, främst med lastbilar och båtar, och det skulle öka växthuseffekten. En ökad växthuseffekt ger ökade klimatförändringar, och ökade klimatförändringar kan i värsta fall ge en ännu värre vattenbrist i de länder där situationen redan är allvarlig.
1. Hur ska vi göra för att spara på fosforn så att den räcker längre? Ge förslag. 2. En del skolor och familjer har en köttfri dag i veckan. Tänk ut argument för att övertyga din familj att ni också ska prova det.
Kommentarer 1. Det kanske viktigaste är att minska användningen av konstgödsel, och det gäller inte bara inom jordbruket utan även hemmaodlare (i trädgårdar och på kolonilotter). I jordbruket kan man antingen gå över till ekologisk odling, eller i varje fall utnyttja teknik för att mäta näringsinnehållet i jorden och bara gödsla där det verkligen behövs. Hemmaodlaren kan ha egen kompost för mat- och trädgårdsavfall, och sedan använda komposten som näring i trädgårdsland och rabatter. Det är bättre att kompostera trädgårdsavfall än att bränna det. Det är också bra om hemmaodlaren tänker på att inte använda för mycket konstgödsel. 2. Det är billigare att använda till exempel bönor och kikärter som proteinkälla än kött. (Det är ett argument som familjen direkt kan se nyttan av.) Om man tänker på längre sikt är vegetarisk mat ett sätt att hushålla med jordens resurser så att de räcker längre. När vi äter kött utnyttjas näringsämnena dåligt, eftersom de måste ta omvägen via växter innan vi kan äta dem. Då är det bättre att vi äter produkter från växtriket direkt. Dessutom går det åt väldigt mycket vatten, eftersom det först behövs vatten för att odla växterna som djuren äter och sedan måste djuren ha vatten att dricka. Ett annat argument (som är svårare att komma på innan ni har läst kapitel 9 i boken) är att det är bra att äta en varierad kost. Då är det störst chans att vi får alla näringsämnen vi behöver.
1. Varför är det bra att forskarna har kommit på möjligheten att använda avfall från jordbruk och skogsbruk som ersättning för råolja? Vilka miljöproblem kan det hjälpa till att lösa? Kan det finnas några nackdelar med tekniken? 2. Det är inte bara för miljöns skull som det är bra att ersätta råoljan med produkter från bioraffinaderier. Vilka andra problem skulle vi kunna lösa på det sättet?
Kommentarer 1. Den nya tekniken är ett väldigt bra exempel på resurshushållning. Till att börja med så utnyttjar man skräp och restprodukter, som annars skulle få förmultna eller kanske brännas. Eftersom råvaran kommer från levande växter är den också förnybar och kan inte ta slut. Så småningom kanske det inte räcker att använda avfall, men då kan vi odla olika växter som vi använder helt och hållet i bioraffinaderierna. Om man tillverkar biobränslen fungerar de som ersättning för fossila bränslen och gör därför att koldioxidhalten inte ökar lika mycket. Biobränslen ger ju ingen ny koldioxid i atmosfären. Så länge växtavfallet räcker är det svårt att se några nackdelar med tekniken. Men om vi måste börja odla växter för att använda i bioraffinaderierna kan den odlingen komma att konkurrera med odlingen av livsmedelsgrödor (till exempel vad gäller den odlingsbara marken). Det kan leda till att livsmedelspriserna stiger och kanske att fler människor svälter. 2. Om man kan ersätta fossila bränslen med material från bioraffinaderier kan man också minska behovet av energikrävande transporter. Fossila bränslen finns bara på en del platser på jorden och måste transporteras till andra länder. Men råvarorna till bioraffinaderierna kan man odla i alla länder.