1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

Relevanta dokument
UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Vatten och luft. Åk

Min bok om hållbar utveckling

Liv och miljö Lärarmaterial

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Lektion nr 3 Matens resa

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Utveckling och hållbarhet på Åland

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Globala veckans tipspromenad

Fakta om klimatförändringar

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Min bok om hållbar utveckling

Klimat, vad är det egentligen?

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Klass 6B Guldhedsskolan

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet

1. Kunskapskrav? u1dzw&t=3s. 2. Vad är HEM: al3k1y

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Spektrum Biologi Provlektion

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

UR-val svenska som andraspråk

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

hållbar affärsmodell för framtiden

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling

Fakta om klimatförändringar

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Världen idag och i morgon

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Mat, miljö och myterna

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Mål resurshushållning i kursplanen

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

SÅ ENKELT ORDNAR VI PROBLEMET OCH BYTER SAMHÄLLE OCH MAKT SAMTIDIGT HOPPET

Brist på rent vatten

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande:

Beteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Världen har blivit varmare

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

Klimatförändringarna angår oss alla

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Klimatförändringarna angår oss alla

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Christl Kampa-Ohlsson

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Ämnesplan i Kemi Treälven

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

tokiga transporter Fakta

Varför handla ekologiskt?

Om vatten, kretslopp och ekosystem

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Av: Erik. Våga vägra kött

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Transport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Förslag till energiplan

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Fosfor en outtömlig resurs

Transkript:

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer och nya renare bränslen. Men i väntan på det: försök minska bilanvändningen. Gå, cykla, samåk, åk kollektivt. Det är illa att vi har byggt upp ett samhälle där det är självklart att vi åker långa vägar till köpcentra istället för att affärerna finns lokalt, och det är illa att det är lika självklart att produkterna vi köper har transporterats långa vägar. Vi kan minska transporterna genom att utnyttja IT för att läsa tidningar och böcker i telefon, på surfplatta eller dator, lyssna på musik på Spotify och itunes istället för på CD, jobba hemifrån, använda mejl och sms istället för vanlig post och så vidare.

1. I Sverige har vi vattenverk och reningsverk som renar vattnet både innan vi använder det och efteråt. I en del fattiga länder saknar man nästan helt vattenrening. Vad tror du det betyder för människornas hälsa? 2. Vad kan vi göra åt det? 3. Vattnet är orättvist fördelat på jorden, men hjälper det om du duschar kortare tid? Försök reda ut hur det ligger till genom att använda dina kunskaper i kemi.

Kommentarer 1. Ett stort och viktigt etiskt problem. Först och främst måste vi tänka på att det är sannolikt att vatten är en bristvara i de här länderna. För att människorna ska få något vatten alls att dricka, och till hygien, tvätt och disk, är de hänvisade till det smutsiga vatten som finns. Om inte urin och avföring tas bort från vattnet sprids sjukdomar. Och om avloppsvattnet från fabriker inte renas kommer det ut gifter i vattnet. Orenat vatten är alltså en stor hälsofara. 2. Vattenbrist och smutsigt vatten är främst en fråga om ekonomisk orättvisa. Vi som privatpersoner kan ge pengar till hjälporganisationer. Ett effektivt sätt verkar vara tv-sända galor där vi direkt ser att många andra ger. Men tyvärr är ändå det enda sättet att helt utrota vattenbristen på jorden politiska beslut. Rika länder måste hjälpa de fattiga länderna, både genom att ge pengar och genom att dela med sig av kunskaper och teknik. Forskning och utveckling av ny teknik, som avsaltning av havsvatten, och ekonomiskt bistånd för vattenrening och effektiva brunnar/pumpar/vattenledningar är viktiga sätt att se till att inga människor på vår vattenplanet behöver dö av törst eller smutsigt vatten. 3. Ett svårt problem. Lite förenklat uttryckt gör vattnets kretslopp att de vattenmolekyler som vi använder när vi duschar kommer tillbaka till våra egna vattenkranar i Sverige (eller i varje fall norra Europa). Om vi duschar kortare tid hjälper det alltså inte ett barn som håller på att dö av törst i Afrika. Det som skulle hjälpa är om vi skickade stora vattentankar till länder med vattenbrist. Men det skulle behövas mycket omfattande transporter, främst med lastbilar och båtar, och det skulle öka växthuseffekten. En ökad växthuseffekt ger ökade klimatförändringar, och ökade klimatförändringar kan i värsta fall ge en ännu värre vattenbrist i de länder där situationen redan är allvarlig.

1. Hur ska vi göra för att spara på fosforn så att den räcker längre? Ge förslag. 2. En del skolor och familjer har en köttfri dag i veckan. Tänk ut argument för att övertyga din familj att ni också ska prova det.

Kommentarer 1. Det kanske viktigaste är att minska användningen av konstgödsel, och det gäller inte bara inom jordbruket utan även hemmaodlare (i trädgårdar och på kolonilotter). I jordbruket kan man antingen gå över till ekologisk odling, eller i varje fall utnyttja teknik för att mäta näringsinnehållet i jorden och bara gödsla där det verkligen behövs. Hemmaodlaren kan ha egen kompost för mat- och trädgårdsavfall, och sedan använda komposten som näring i trädgårdsland och rabatter. Det är bättre att kompostera trädgårdsavfall än att bränna det. Det är också bra om hemmaodlaren tänker på att inte använda för mycket konstgödsel. 2. Det är billigare att använda till exempel bönor och kikärter som proteinkälla än kött. (Det är ett argument som familjen direkt kan se nyttan av.) Om man tänker på längre sikt är vegetarisk mat ett sätt att hushålla med jordens resurser så att de räcker längre. När vi äter kött utnyttjas näringsämnena dåligt, eftersom de måste ta omvägen via växter innan vi kan äta dem. Då är det bättre att vi äter produkter från växtriket direkt. Dessutom går det åt väldigt mycket vatten, eftersom det först behövs vatten för att odla växterna som djuren äter och sedan måste djuren ha vatten att dricka. Ett annat argument (som är svårare att komma på innan ni har läst kapitel 9 i boken) är att det är bra att äta en varierad kost. Då är det störst chans att vi får alla näringsämnen vi behöver.

1. Varför är det bra att forskarna har kommit på möjligheten att använda avfall från jordbruk och skogsbruk som ersättning för råolja? Vilka miljöproblem kan det hjälpa till att lösa? Kan det finnas några nackdelar med tekniken? 2. Det är inte bara för miljöns skull som det är bra att ersätta råoljan med produkter från bioraffinaderier. Vilka andra problem skulle vi kunna lösa på det sättet?

Kommentarer 1. Den nya tekniken är ett väldigt bra exempel på resurshushållning. Till att börja med så utnyttjar man skräp och restprodukter, som annars skulle få förmultna eller kanske brännas. Eftersom råvaran kommer från levande växter är den också förnybar och kan inte ta slut. Så småningom kanske det inte räcker att använda avfall, men då kan vi odla olika växter som vi använder helt och hållet i bioraffinaderierna. Om man tillverkar biobränslen fungerar de som ersättning för fossila bränslen och gör därför att koldioxidhalten inte ökar lika mycket. Biobränslen ger ju ingen ny koldioxid i atmosfären. Så länge växtavfallet räcker är det svårt att se några nackdelar med tekniken. Men om vi måste börja odla växter för att använda i bioraffinaderierna kan den odlingen komma att konkurrera med odlingen av livsmedelsgrödor (till exempel vad gäller den odlingsbara marken). Det kan leda till att livsmedelspriserna stiger och kanske att fler människor svälter. 2. Om man kan ersätta fossila bränslen med material från bioraffinaderier kan man också minska behovet av energikrävande transporter. Fossila bränslen finns bara på en del platser på jorden och måste transporteras till andra länder. Men råvarorna till bioraffinaderierna kan man odla i alla länder.