Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998

Transkript

1 Miljöguide Lokalt Agenda 21-arbete, 1998

2 MILJÖGUIDE Miljöguide Hushållen står för nära hälften av de totala utsläppen i Sverige. Nästan allt vi gör påverkar miljön mer eller mindre och hushållen bidrar därför till samtliga miljöproblem. Bostäder och resor bidrar till växthuseffekt, försurning och övergödning. De varor som hushållen använder ger upphov till andra miljöproblem. Maten vi äter bidrar till att sjöar, hav och vattendrag blir övergödda. Miljöfarliga metaller, som sprids från apparater, batterier och andra konsumtionsvaror, lagras i marken och läcker ut i vattendragen. Denna miljöguide ger en kort faktabakgrund och några tips på vad Du skulle kunna göra inom ett antal områden med påverkan på vår miljö (till stora delar hämtat från Naturvårdsverkets utbildningsmaterial Hushållens miljöval från 1997). Din insats betyder mycket. Tillsammans kan vi åstadkomma den förändring som är nödvändig för att vi ska nå ett hållbart samhälle. Tänk på att ingen kan göra allt men alla kan göra något! Energi Hushållen använder energi till värme, varmvatten, spis, kyl/frys, belysning och andra elektriska apparater. Hushållen använder också stora mängder energi för att åka till arbetsplatser, skola, köpcentra, fritidshus och semesterresor. Maten står för en mycket stor del av hushållens energianvändning genom den energi som används för att producera och distribuera livsmedlen. Välj värmesystem som gynnar miljön (t ex solvärme, fjärrvärme, miljöanpassad ved- eller pelletspanna med ackumulatortank) Välj rätt temperatur inomhus (för varje grad temperaturen sänks minskar energiförbrukningen med ca 5 %) Använd lågenergilampor (börja med att byta ut traditionella glödlampor som är tända under lång tid) Välj energieffektiv utrustning när du köper nytt (det lönar sig att betala lite mer för en kyl/frys som drar mindre ström) Använd snålspolande duschmunstycke (en familj med fyra personer som duschar 10 minuter var per dag kan spara kwh per år) Kontakta den kommunala energirådgivningen för att få råd

3 Resor Vuxna svenskar reser i genomsnitt 80 minuter per dag. Restiden är ungefär den samma för bilister och personer som reser kollektivt. Hela 80 % av alla bilresor är kortare än en mil. Bilen används mest privat, för att handla, hälsa på släkt och vänner och för resor på fritiden. När en bil används för 50 korta resor på en mil blir utsläppen betydligt högre än när bilen används för en lång resa på 50 mil. Den som går eller cyklar ger inte upphov till någon miljöbelastning alls. Undvik korta bilresor (gå eller cykla!) Kör mjukt och håll hastighetsgränser Välj bränslesnål bil med bästa miljöklassning Använd tåg vid långa resor Mat Våra livsmedel påverkar miljön redan innan de hamnar i våra kök och fortsätter att göra det när de hamnat i avfallet eller avloppet. Ekologiskt odlade jordbruksprodukter har stora miljöfördelar eftersom varken konstgödning eller bekämpningsmedel får användas. Den som äter mycket kött bidrar till höga utsläpp av kväve både i jordbruket och via avföring och urin till avloppet. Genom att äta mer vegetabilier kan hushållen bidra till lägre kväveutsläpp. Kött från får och nötkreatur som betat på ogödslade ängs- och hagmarker är det bästa valet ur miljösynpunkt eftersom det öppna landskapet är en förutsättning för många hotade arters möjligheter att överleva. Maten är den del av hushållens konsumtion som kräver mest energi, cirka kwh per år för en barnfamilj (energianvändningen i övrigt fördelas på transporter kwh och bostaden kwh per år). Hur mycket energi som går åt beror på hur mycket vi äter av olika livsmedel, men också på hur maten har producerats, transporterats och förädlats. Ät ekologiskt producerade livsmedel Byt en del kött mot vegetabilier Välj kött från djur som betat ute Köp mat som transporterats rätt (lokalt producerade livsmedel belastar ofta miljön mindre) Anpassa inköpsresorna 2

4 Kläder, skor, textil och möbler Tyget i våra kläder, gardiner, skor och möbler är i regel tillverkade av naturliga material som bomull, ylle eller läder. Det kan vara svårt att tro att dessa varor kan skada miljön. Men textilier påverkar miljön under hela sin livscykel, när de odlas, bereds, vävs och färgas och när de hamnar bland soporna. Vid bomullsodling används stora mängder konstgödning, bekämpningsmedel och avlövningsmedel och vid beredning av såväl bomullsfibrer som syntetiska fibrer används stora mängder kemikalier. Skor och möbler kan också innehålla en rad ämnen som är skadliga för miljön. Om hushållen förbrukar mindre kläder, textilier och möbler minskar miljöbelastningen automatiskt i samma proportion. Välj bra kvalitet med lång hållbarhet Välj miljömärkta varor Sköt om och reparera Lämna kläder, skor och möbler som inte längre används till insamlingar så att de kan återanvändas Tvätta och städa Hushållen använder tvättmedel, diskmedel och andra rengöringsmedel för att tvätta och städa, tvål och schampo för personlig hygien, kosmetika för skönhetsvård, färger för att måla samt olika medel till att vårda bilar och båtar. Tvättmedel är den i särklass största produkten. Tvättmedel hamnar via avloppet i vattendragen. Färger och bil- och båtvårdsartiklar innehåller ofta lösningsmedel. Hushållskemikalier kan också innehålla så kallade organiska miljögifter och tungmetaller, som sprids till miljön eller som stör reningsprocesserna och förorenar slammet i reningsverken. Välj miljömärkta kemikalier Hushålla och dosera rätt Använd de gamla husmorsknepen vid fläckborttagning Spola aldrig ned kemikalier eller annat ovidkommande i avloppet Lämna alla överblivna kemikalier till Återvinningscentralen Sjömansäng 3

5 Fritid Ungefär hälften av bilresorna sker på fritiden. Hur miljöbelastningen från hushållens resor kan minskas har beskrivits i tidigare avsnitt. I fritidshuset kan miljöbelastningen minskas med samma åtgärder som i bostaden, genom att hushålla med energin och minska användningen av hushållskemikalier. Under 1991 använde hushållen 240 ton bekämpningsmedel i sina trädgårdar. Det är tio gånger mer än jordbruket per kvadratmeter. Trädgårdar kan naturligtvis skötas ekologiskt. Även bilars och båtars skötsel kan vara miljöbelastande om det inte sker på rätt sätt. Det är också viktigt att hushållen visar hänsyn i naturen. Undvik kemikalier i trädgården (en vanlig kompost ger näring åt gräsmattor och rabatter) Välj i första hand handdrivna och i andra hand miljömärkta gräsklippare Tvätta inte bilen på gatan (orenat vatten rinner då ned i dagvattenbrunnar och vidare ut i sjöar och vattendrag) Tag hänsyn till naturen (allemansrätten) Källsortering Hushållens avfall har ökat kraftigt de senaste årtiondena och dess innehåll och sammansättning har förändrats. Hushållens soppåsar innehåller matrester, papper, metaller och miljögifter, som i stället borde komposteras, återvinnas eller tas om hand på ett säkert sätt. Tidningspapper och förpackningar av glas, kartong, hårdplast och metall samlas in och återvinns till stor del idag. Genom det producentansvar som införts har tillverkarna ansvar för att ta hand om produkterna när de kasserats. Förpackningsförordningen ger landets hushåll i uppgift att sortera ut förpackningar och lämna dem för bortforsling i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Finspångs Tekniska Verk har en hemsida där du hittar allt du behöver veta om avfall, sortering och återvinningsstationer i Finspångs kommun ( 4

6 Miljömärken Många är de miljömärken och andra symboler som finns på produkter i handeln. Men det är framförallt fyra märken du kan lita på. Produkter märkta med Svanen, Bra Miljöval, KRAV och EU-blomman har genomgått granskning utifrån ett antal miljökrav eller kriterier och blivit godkända. Miljömärkningen ska underlätta för konsumenterna att välja de varor som är minst skadliga för miljön. Bra Miljöval Bra Miljöval är framtagen av Naturskyddsföreningen i samarbete med handeln. Den kallas ofta även Falken. Denna symbol är världens enda miljömärkning som kontrolleras av en oberoende miljöorganisation. Målet med miljömärkningen är att produkterna ska utvecklas och bli mindre miljöstörande. För att bli märkt med Bra Miljöval måste produkten uppfylla uppställda miljökriterier och det är tillverkaren som ansöker om godkännande. Märkningen är tidsbegränsad och kraven för godkännande höjs allt eftersom fler produkter i ett varusortiment blir godkända. Bra Miljöval finns på produkter som konsumenterna köper någorlunda ofta, bland annat på tvätt- och diskmedel, hushållskemikalier, tvål, papper och textilier. Under de senaste åren har Naturskyddsförningen miljömärkt el och transporter. Läs mer: Svanen Svanen är det nordiska miljömärkningssystemets symbol. I Sverige drivs arbetet av SIS Miljömärkning AB. Produkter som märkts med Svanen ska uppfylla särskilda kriterier som säkerställer att dessa produkter innebär mindre miljöproblem än andra produkter för samma ändamål. Kriterierna tidsbegränsas och revideras successivt. Hänsyn tas till produktens miljöpåverkan under hela dess livscykel, från råvara till avfall eller återvinning. Kvalitets- och funktionskrav ställs för att garantera minst samma egenskaper som för andra produkter. I likhet med Bra Miljöval bygger Svanen på ett licenssystem där tillverkaren ansöker om rätten att få använda symbolen på sin produkt Svanen kan man bland annat hitta på tvättmedel, pappersmaterial, hushållskemikalier, toalettpapper, bilvårdsprodukter och batterier. Läs mer: 5

7 KRAV KRAV är miljömärket för mat och andra jordbruksprodukter. Det är Kontrollföreningen för ekologisk odling som står bakom märket. Tidigare hette föreningen Kontrollföreningen för alternativ odling, därav förkortningen. KRAV-märket garanterar att varan är framställd utan konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. I den ekologiska odlingen får man inte heller använda sig av GMO (genmodifierade organismer). När det gäller kött- och mejeriprodukter ställs också krav på djurhållningen. Djuren skall bland annat få vistas utomhus och fodret till ska till stor del ha producerats på gården. För att en vara ska bli miljömärkt måste hela kedjan från tillverkning till distribution vara godkänd av KRAV. Bearbetade varor skall innehålla KRAV-märkta ingredienser. KRAV-märkta produkter är till exempel ägg, mjöl, bröd, kött, frukter, bär och grönsaker samt importerade varor som kaffe, te och exotiska frukter. Läs mer: EU-blomman EU-blomman är en relativt ny miljömärkning som kan betraktas som EU:s motsvarighet till den nordiska Svanen. Vid bedömningen av en produkt tittar man på hela livscykelanalysen. De miljömärkta produkterna ska uppfylla normala krav på funktion och i miljökriterierna kan det därför finnas krav på prestanda och effektivitet. Produktgrupper och kriterier beslutas av Kommissionen efter det att medlemsländerna har yttrat sig. Kriteriernas giltighet är högst tre år. Inom EU-blomman har fastställts kriterier för ett drygt tiotal produktgrupper och ett par hundra produkter är hittills miljömärkta, i Sverige hittills främst inomhusfärg. Läs mer: 6