tidning till Holmens aktieägare 1 Februari 2010 holmen-profilen Sören ny skogsdirektör Bravikens Sågverk byggs i trä Holmen ett företag med brett engagemang Köpenhamnskonferensen - lyft för skogen Offensiv satsning på BOKPAPPER Bokslutsrapport för 2009 SIDAN 14
Bokslut i lågkonjunkturens kölvatten Holmens bokslut för 2009 speglar inte oväntat den globala ekonomiska recession och den lågkonjunktur som präglat året som gått. Efterfrågan på våra produkter har varit svag. Leveranserna till Europa av såväl tidningspapper som färskfiberkartong har sjunkit jämfört med 2008 på ett sätt som vi aldrig upplevt tidigare. Även konsumtionen av sågade trävaror var under det normala, men marknadsläget var trots allt något bättre på grund av litet utbud och låga lagernivåer. På tidningspapperssidan är det trögt. Orderingången i Europa har inte förbättrats även om det är värt att komma ihåg att branschen ofta har legat sent i tidigare konjunkturuppgångar. I skrivande stund pågår prisförhandlingar om tidningspapper där det signaleras sjunkande priser. Tyvärr upplever vi samtidigt ett visst tryck uppåt på kostnaderna för virkes- och returpapper. För Holmen Papers del kommer 2010 att innebära ett fortsatt effektiviserings- och besparingsarbete samtidigt som kvalitetsförbättringar och breddningen av produktpaletten pågår. Det finns tecken på att vi är på väg ut ur den värsta krisen. Annars finns det tecken på att vi inom flera områden är på väg ut ur den värsta krisen. Marknadsläget för färskfiberkartong förbättrades successivt under senare delen av året och orderläget är idag relativt starkt. Redan genomförda prishöjningar på den brittiska marknaden förväntas följas av motsvarande på den övriga europeiska marknaden. Stängningen av en kartongmaskin vid bruket i Workington genom fördes i december och innebär en ökad förädling av produktmixen. Marknadsläget för sågade trävaror förbättrades under året men det kalla vädret har för senare delen av kvartalet medfört en lägre byggaktivitet och minskad efterfrågan. Den kraftiga volymnedgången till trots slutade årets resultat på 1 620 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med föregående års 1 412 miljoner kronor (exklusive jämförelsestörande poster). Förklaringen ligger i högre priser på tidningspapper och kartong, samtidigt som svag efterfrågan medfört omfattande produktionsbegränsningar vilket hållit tillbaka resultatförbättringen. Avkastningen på sysselsatt kapital blev 7,2 procent och resultatet per aktie ökade från 7,6 till 12,0 kronor. Mot bakgrund av ett fortsatt osäkert marknadsläge för tryckpapper, och de satsningar som genomförs, bland annat genom byggandet av ett nytt sågverk, föreslår styrelsen att utdelningen per aktie minskas från 9 till 7 kr. Avslutningsvis några reflektioner under en kall vinterdag. En riktig vinter är någonting jag tror de flesta av oss älskar och ser fram emot. Samtidigt tycks vi bli förvånade varje gång som kylan sätter press på vår känsliga elförsörjning. Under de senaste veckorna har exceptionellt höga elpriser under vissa timmar fått hela Sverige att skaka till. Men egentligen borde vi vara tacksamma för dessa varningstecken eftersom detta visar vad som händer om elförsörjningen är otillräcklig. Holmens affärsidé är att förädla råvarorna till produkter som våra kunder efterfrågar och el är en av våra viktigaste råvaror. Det borde inte vara svårt att förstå att funktionsduglig baskraft till konkurrenskraftiga priser är en förutsättning för en vital svensk basindustri. Magnus Hall VD och koncernchef Innehåll Skogsindustrin positiv till klimatkonferensen... 4 Boken i fokus Potential för bokpapper... 5 Full aktivitet vid Bravikens Sågverk...10 4 12 Bokslutsrapport för 2009...14 Holmen Business Report är producerad av koncernstab Information i samarbete med Intellecta Publicisterna, Stockholm, www.intellectacorporate.se Ansvarig utgivare: Ingela Carlsson Tryck: Intellecta Infolog, Solna, 2010 Omslagsfoto: Bengt Höglund/Johnér Holmen AB (publ) Box 5407, 114 84 Stockholm Tel 08-666 21 00 info@holmen.com, www.holmen.com Organisationsnummer: 556001-3301 Säte: Stockholm Holmens nätverk stöttar affärerna...12 Holmen-Profilen Långvägare i Holmen ny skogsdirektör... 24 2 Holmen Business Report februari 2010
Nytt från holmen Vindkraftpark i Skutskär invigd I november förra året invigdes VindIns vindkraftpark i Skutskär utanför Gävle. Den består av fem vindkraftverk med en kapacitet att leverera 10 18 MW. VindIn är ett företag som ägs gemensamt av ett antal elintensiva industri företag, bland andra Holmen. Syftet är att förse den nordiska elmarknaden med mer förnybar elenergi, baserad på vindkraft. För VindIn är Skutskär ett första steg. Inom fyra år planerar företaget att bygga 150 vindkraftverk, och satsningen på ny elproduktion ska fortsätta. Ambitionen är att under ett normalår kunna producera 1 TWh vindkraft. Holmen får ny ekonomi- och finansdirektör Anders Jernhall har utsetts till ny ekonomi- och finansdirektör i Holmen. Nuvarande ekonomi- och finansdirektör, Anders Almgren, kommer att sluta för att ta en ny anställning utanför koncernen. Anders Almgren har varit en mycket uppskattad medarbetare och utvecklat Holmens finans- och ekonomiverksamhet med stor framgång, säger Magnus Hall, koncernchef och VD i Holmen. Anders Jernhall är idag koncerncontroller i Holmen och har varit verksam i olika befattningar inom koncernen sedan 1997. Tillträde kommer Anders Jernhall att ske 15 april 2010. Anders Jernhall som nu tar över är erfaren och har god kunskap om Holmen-koncernen. Han kommer att bidra till bolagets verksamhet på ett mycket bra sätt, säger Magnus Hall. Anders Jernhall är 39 år och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Han har de senaste fem åren varit koncerncontroller och dessförinnan treasurer inom koncernen under fyra år. Invercote certifierat för kompostering Nu är delar av produktfamiljen Invercote från Iggesund Paperboard certifierade för kompostering enligt europanormer. Certifieringen innebär att Invercote har en vetenskapligt dokumenterad biologisk nedbrytbarhet vid såväl industriell som hushållsmässig kompostering. Certifieringen omfattar kartongen Inver cote G i ytvikter från 260 till 380 gram per kvadratmeter och Invercup, en specialkvalitet för tillverkning av dryckesmuggar, från 210 till 266 gram per kvadratmeter. Iggesund sänkte förbrukningen av fossila bränslen Under 2009 minskade Iggesund Paperboard sina utsläpp av koldioxid från fossila källor med 65 procent vid Iggesunds Bruk. Sänkningen, som uppgår till 63 000 ton, är resultatet av en grundlig energiöversyn och investeringar på cirka 100 miljoner kronor. Som en jämförelse motsvarar sänkningen utsläppen från 17 500 personbilar som vardera körs 1 500 mil per år. Företagets energiförsörjning bygger på värme från den egna processen, och elektricitet som till nära hälften är egenproducerad. Idag genereras över 90 procent av denna elektricitet från biobränslen. När det gäller värmeförsörjningen har Iggesunds Bruk ett överskott som, förutom att driva den egna produktionen, också används till att torka trävaror i Holmen Timbers sågverk. Den räcker också till för uppvärmning av ett tusental bostäder i det närbelägna samhället. Hallsta säljer bokpapper till Norge Hallsta blir ny leverantör av bokpapper till Valdres Trykk, ett tryckeri inom det norska förlaget Tun Media som specialiserar sig på bok- och tidningsutgivning för lantbruket. Förlaget ger ut cirka 50 boktitlar per år. Under 2009 ökade dess produktion kraftigt, med hela 40 procent, och kapacitet finns för ytterligare ökning. Hallstas papper har i jämförelse med andra alternativ visat sig fungera mycket bra i produktionen. Bestrykningsmaskinen från Wargöns Bruk rullar vidare. Wargöns maskiner sålda till Kina Holmen har sålt pappersmaskinen och bestrykningsmaskinen från nedlagda Wargöns Bruk. Köpare är det kinesiska företaget Guangxi Yongkai Sugar Manufacturing Company Ltd. Köpesumman är cirka 30 miljoner kronor. Det kinesiska företaget avser att producera bestruket papper av sockerrörsfibrer. Köparen ansvarar för nedmontering av maskinerna. Delarna kommer sedan att fraktas med fartyg till Kina. februari 2010 Holmen Business Report 3
Köpenhamnskonferensen: Skogen viktig kugge i klimatarbetet Skogen och skogsprodukter kan vara en del av lösningen på den globala klimatfrågan. Det är en av slutsatserna från klimatkonferensen i Köpenhamn förra året. text: Johan Hård Foto: pawel flato, Anders Andersson/Scanpix, Henrik Montgomery/SCANPIX På klimatmötet i Köpenhamn betonades vikten av ett hållbart skogsbruk över hela världen. limatkonferensen, COP 15*, ansågs av många bedömare som ett misslyckande. I slutdokumentet saknades flera av de mål som anses viktiga för EU, bland annat gemensamma gränsvärden för minskade växthusgasutsläpp. Det finns ingen tidsfrist för att ingå ett nytt avtal under 2010; man nämner inte ens längre att det behövs ett rättsligt bindande avtal. Inte heller fastslogs hur man ska få tillväxtekonomierna att infria sina löften om utsläppsminskningar. Europeiska kommissionen var också kritisk till att man inte kunde enas om ett avtal för att kompensera de länder som förhindrar avskogning och därmed på ett avgörande sätt motverkar klimatförändringen. Konferensen lyckades dock komma överens om att utsläppen av växthusgaser ska minska med målet att hålla den globala uppvärmningen under 2 C, en uppgörelse som benämns Copenhagen Accord. Det kanske mest konkreta resultatet är dock att industriländerna åtagit sig att finansiera projekt i utvecklingsländerna för att främja renare energi, ta itu med torka, stigande havsnivåer och andra klimatförändringar. Under de kommande tre åren vill man satsa 21 miljarder euro och sedan 70 miljarder euro fram till 2020. EU har lovat att bidra med 7,2 miljarder av de 21 miljarderna till en så kallad snabbstartsfinansiering, som ska komma från både privata och offentliga källor. Skogsindustrin gör en delvis mer positiv bedömning av konferensens resultat. Den samsyn som etablerades kring skogens betydelse för klimatfrågan ses som en framgång. Konferensen gav uttryck för en internationell vilja att bevara de tropiska regnskogarna som liksom skogarna på norra halvklotet binder mycket kol. Det här är den första klimatkonferensen där skogens roll i klimatarbetet har fått stor uppmärksamhet, säger Marie S. Arwidson, VD för branschorganisationen Skogsindustrierna. Marie S. Arwidson Ett viktigt budskap på konferensen var att i-länderna kan bidra till utveckling genom att stoppa den avskogning som pågår framför allt i tropikerna. Något som främst drivs av fattiga människors behov av jordbruksmark. Denna avskogning orsakar nästan en femtedel av jordens koldioxidutsläpp, säger Marie S. Arwidson. Många länder skulle i stället kunna vinna på att dra lärdom av det svenska skogsbruket. Tillväxten i den svenska skogen är ungefär 100 miljoner kubikmeter per år. Biomassan har fördubblats på hundra år. Nettoupptaget av koldioxid uppgår till 20 30 miljoner ton. Det innebär att den svenska skogen binder betydligt mer koldioxid än den släpper ut, säger Marie S. Arwidson. Ett hållbart skogsbruk, som det svenska, tar också hänsyn till sociala intressen och bidrar till att bevara den biologiska mångfalden. * COP 15 står för Conference of the parties, den femtonde konferensen för de parter som står bakom FN:s klimatkonvention. 4 Holmen Business Report februari 2010
I en digital värld är det lätt att tro att pappersboken är död. Men glöm det. Än så länge är en god bok en god bok, e-böcker och läsplattor till trots. text: sofia eriksson Foto: Elliot ELLIOT/JOHNÈR och dan hansson/scanpix Pappersboken är inte död! Inget talar så intensivt till oss som en bok. Så sa Herta Müller, 2009 års Nobelpristagare i litteratur, i sitt tacktal vid Nobelceremonin. Mitt i en tid som hyllar informationsteknologi och digitala medier stod hon upp och talade om vilken viktig roll böcker alltid spelat i människors liv. Herta Müller mottog 2009 års Nobelpris i litteratur. De allmänmänskliga frågorna går som ett eko genom världslitteraturen och ger perspektiv. Och sa inte Herta Müllers ord något om böckers interaktivitet något vi lärt oss att associera med de digitala medierna? Genom läsplattor, mobiler och datorer har den traditionella boken fått nya kläder och blivit e-bok. Men även om urvalet läsplattor blir större och bättre, så står tekniska hinder fortfarande i vägen för upplevelsen. En internationell utblick visar en spretig utveckling. En rad läsplattor har lanserats och nya kommer hela tiden. I USA erbjuds 90 procent av de 50 000 bäst säljande tryckta titlarna i e-boksformat och när författaren Dan Brown släppte sin senaste bok nådde e-varianten större försäljningsframgångar än den tryckta. I Japan är e-boken en storsäljare, medan den i Stor britannien och Tyskland har mött svalare intresse. I Frankrike får förlagen statligt stöd för att konvertera traditionella böcker till digitala e-böcker. I Danmark existerar knappt e-bokmarknaden, medan den i Norge tar fart. I Sverige lånades det ut närmare 80 000 e-böcker via svenska bibliotek under 2008. Utlåningen av pappersböcker uppgick till cirka 58 miljoner. Samtidigt har debatten gått het kring upphovsrättsfrågor och illegal fildelning. Vad anser svenska folket om tryckta medier kontra digitala? För att få svar på detta genomförde Power of Print, ett samarbetsprojekt mellan Grafiska Företagens Förbund och Grafiska Leverantörsföreningen, en undersökning under 2009. Vad, var, när och hur läser vi? Och när fungerar det tryckta formatet bäst? februari 2010 Holmen Business Report 5
Cirka 1 000 personer i åldrarna 18 80 år intervjuades om läsvanor och attityder. Resultatet sammanställdes i trendrapporten POP09. Den pekar åt ett och samma håll; pappersboken är långt ifrån död. Tvärtom. Drygt hälften av intervjupersonerna läser tryckta böcker minst en gång i veckan, 32 procent svarar att de läser i en bok minst en gång om dagen. Fyra av fem i åldrarna 18 22 vill läsa ännu mer vilket går emot den allmänna uppfattningen om att yngre generationer föredrar internet och datorer. Enligt trendrapporten uppfattas att läsa en vanlig bok som ett sätt att uppleva och koppla av. Intressant är att 18 22-åringarna är den grupp som allra mest använder boken som avkoppling före sömnen! POP09 visar också att pappersformatet än så länge vinner över det digitala formatet. Pappersboken upplevs mer tillgänglig, den har en början och ett slut och är lättare att överskåda. Detta bekräftas även i andra studier som visar att skolelever presterar bättre resultat när de läser en text på papper, i stället för på en datorskärm. Det antas bero på att texter sällan är anpassade för skärmläsning och att navigering genom en lång skärmtext gör det svårare att få bra översikt. Den senaste branschstatistiken från Svenska Förläggareföreningen (från 2008) visar dock ett trendbrott. Medlemmarnas utgivning och bokförsäljning som ökat stadigt sedan slutet av 1990-talet avtog under 2008 och förväntas avta ytterligare i 2009 års siffror. Beror det på lågkonjunkturen? Beror det på en ökad konkurrens från digitaliseringen och dess baksida, piratkopiering och illegal fildelning? Boken går en spännande framtid till mötes. Eller som det uttrycks i POP09: Det trycktas utmaning är inte att finna läsare, utan produktionskostnaden, det digitalas utmaning är inte produktionen, utan att bli läst. 1 Fanny är en av eleverna i Kumla skola i Tyresö utanför Stockholm. Jag läser mycket. Just nu håller jag på med Twilight-böckerna. De är jättebra! Satsning på regelbunden läsning Forskning visar att läsbeteendet hos ungdomar har försämrats och att pojkar läser färre böcker än flickor. Men det ser man inget av på Kumla skola i Tyresö. Här läser alla varje dag. Kumla skola i Tyresö kommun går cirka 800 elever från förskoleklass till 9:an. Här har eleverna schemalagd läsning varje morgon under en 30 minuter lång mentorsstund där lärare och elever träffas. Efter en stunds diskussion läser alla tillsammans i cirka 15 minuter, tyst eller högt. I de yngre klasserna finns utställda boklådor i varje klassrum. Skolbiblioteket är öppet för alla lässugna i årskurserna 6 9. Eleverna tycker det är roligt att läsa. Ännu har ingen frågat efter en e-bok, säger Anette Ångström, lärare i svenska och engelska samt skolbibliotekarie i Kumla skola Kumla skola har gjort medvetna satsningar för att öka elevernas läsintresse. För att tidigt fånga upp de elever som ännu inte hittat hem i böckernas värld, genomförs bokprat med alla 6:or. Genom ett biblioteksråd berättar äldre elever om favoritböcker och nya böcker, i samspråk med bibliotekarien och de yngre eleverna. Läsinslagen är viktiga för att utveckla elevernas ordförråd samt läs- och skrivförmåga. Men också för elevernas självbild. Får man tidigt lära sig att läsa böcker är det lättare att klara av skolan och livet i stort, säger Anette Ångström. På Kumla skola ser man inget av trenden som säger att läsbeteendet hos barn och ungdomar har försämrats och att pojkar läser mindre än flickor. Här läser alla dagligen gärna fantasy, deckare och kärlekshistorier. Men det ställer krav på att lärarna jobbar med att lära ut lässtrategier och arbetar tillsammans med eleverna, säger Anette Ångström. Det räcker inte med att eleverna kan läsa, de måste också förstå vad de läser på ett djupare plan, kunna läsa mellan raderna och tolka det som står. Därför är högläsningen extra viktig. Sedan ska man komma ihåg att läsningen är något av en färskvara. Studier visar att barn som inte läser över sommarlovet går bakåt i sin läsutveckling. Därför är det viktigt att även föräldrar läser med sina barn. 1 Foto: Ingela Carlsson 6 Holmen Business Report februari 2010
Brombergs ser ljust på bokens framtid Brombergs Bokförlag är för många känt som förlaget som brukar pricka in och ge ut många nobelpristagare i litteratur. Dorotea Bromberg är förlagschef och VD. Hon ser ljust på bokens framtid, i alla dess former. text: Johan hård Foto: Benkt Eurenius /scanpix De senaste åren har förlagets utgivningstakt hållit en nivå kring 30-talet nya titlar. Den nya tekniken, till exempel läsplattor, har inte påverkat vår utgivning. För oss handlar det mer om att bevaka rättigheter för författarna och göra tilläggsavtal som även innefattar ny teknik, säger Dorotea Bromberg. Att läsplattor skulle växa på den traditionella pappersbokens bekostnad tror inte Dorotea Bromberg kommer att hända. Nej, snarare tvärtom. Det blir ett komplement. För oss är det viktiga att människor läser. Kan ny teknik göra god litteratur tillgänglig för fler är det bara positivt, det kan nog snarare öka intresset för pappersboken också. När ljudboken kom för ett antal år sedan märkte vi att vi nådde fram till nya läsargrupper, det kan säkert bli samma utveckling också med annan teknik. Utmaningen för bokbranschen är, enligt Dorotea Bromberg, distributionen. Här har det skett stora förändringar. Den traditionella bokhandeln, och även bokklubbarna, har fått stå tillbaka för internethandel och mer lågprisinriktade försäljningskanaler, till exempel livsmedels handeln. Men jag tror också att den traditionella bokhandeln kan flytta fram sina positioner genom att använda modernare metoder för logistik och lagerhållning. Och framför allt genom att lära känna sin kundkrets! En lokal, engagerad bokhandlare som Dorotea Bromberg på Brombergs förlag tror att ny teknik kan komplettera pappersboken. Den nya tekniken, till exempel läsplattor, har inte påverkat vår utgivning känner sina kunder väl kommer alltid att kunna lyckas. Jag hoppas många nya, unga entreprenörer ser möjligheter med det. 1 Bröderna Fridolf, Albin och Caesar läser gärna riktiga böcker. Logga ut och läs en bok De är bröder, 90-talister, och tillhör en generation som aldrig upplevt en värld utan datorer. För dem är bokläsning en skön kontrast till internet. Albin (19 år), Caesar (17 år) och Fridolf Eriksson (13 år) bor i Valskog i Västmanland. På frågan om de läser böcker svarar de nästan provocerat ja. Varför skulle de inte göra det? Våra föräldrar har alltid läst. Ofta är det Albin som rekommenderar böcker, och så hakar vi på, säger Caesar. Fridolf läser en stund varje kväll innan han somnar, Caesar sträckläser och slukar böcker varje vecka, Albin är periodare. Varför läsa böcker? För att det är kul så klart. Och för att det är ett bra sätt att chilla (koppla av), konstaterar bröderna. Fantasy, vampyrberättelser och äventyr lockar mest. Rekordet i omläsning har Caesar; exempelvis läste han den första Harry Potter-boken åtta gånger. Fridolf läser just nu en vampyrbok på engelska. Men varför är fantasyböcker så bra? De är fulla av magi. Vad som helst kan hända och man kan drömma sig bort en stund, säger Fridolf. Bröderna använder internet och datorer varje dag. De spelar spel, håller kontakten med kompisar, lyssnar på musik och hämtar information. Men e-böcker kommer aldrig att ersätta vanliga böcker, tror de. Det är inte lika mysigt att ha en dator med sig under täcket eller i fåtöljen, och det är stressigare att läsa på skärm, säger Albin. Böcker ger nya tankebanor, är avstressande och avslappnande. Fler borde logga ut från MSN och läsa en bok, avslutar Albin Eriksson. 1 Foto: Sofia Eriksson februari 2010 Holmen Business Report 7
Europeiska förlag efterfrågar i allt högre grad papperskvaliteter med minimal miljöpåverkan. Bokpapper är därför en intressant marknad för Holmen. text: sofia eriksson Bokpapper en tillväxtmarknad för Holmen olmen Paper erbjuder ett stort produktsortiment inom bokpapper som i dag produceras vid Hallsta Pappersbruk. Under november 2008 flyttade vi produktionen av bokpapper till pappersmaskinen PM 12 i Hallsta, vilket optimerade tillverkningsprocessen och kostnadseffektiviteten, säger Tommy Wiksand, försäljnings ansvarig för bokpapper inom Holmen Paper. Satsningen var ett led i Holmen Papers strategi att renodla produktionen av specialprodukter och minska andelen tidningspapper. Bokpapperet Holmen Book är specialutvecklat för att underlätta läsning. Ytan är ren och jämn, vilket ska göra det vilsamt för läsarögat. Papperet kan levereras i olika ytvikter, ljusheter och nyanser. Dessutom är det anpassat för både heatset- och coldsettryck, och kan användas både till inlaga i pocketböcker eller böcker med hård rygg. Holmen Papers försäljning av bokpapper ökar hela tiden. Störst efterfrågan kommer från förlagen i Tyskland, England och Italien. Pocketböcker är det starkast växande segmentet. Man bör vara ödmjuk inför de tekniksprång som kommer. I dag finns det ingen teknisk pryl som kan ge samma läsupplevelse som en bok. De läsplattor som finns är inte tillräckligt bra. Men de kommer att komma, vi vet bara inte när. Ljudböcker finns ju redan, men är ingen konkurrent, snarare ett komplement. Framtidens bokpapper kommer i stort sett att se ut som dagens, tror Tommy Wiksand. Men med stort fokus på miljökrav. Holmen Paper är miljöcertifierat enligt FSC och PEFC (se förklaring på sidan 13) för sitt bokpapper och kan även nu redovisa kompletta beräkningar av Carbon Footprint enligt riktlinjer från den europeiska branschorganisationen CEPI. Carbon Footprint är ett mått på de totala utsläppen av fossil koldioxid och andra växthusgaser som tillverkningen av en produkt ger upphov till. Utsläppen beräknas i de olika delarna av en produktionskedja och summeras till ett Carbon Footprint-värde. Holmen Papers bokpapper är helt koldioxidneutralt när vi räknar med Holmens egen skog i Carbon Footprint-värdet, avslutar Tommy Wiksand. 1 E-böcker påverkar miljön Minst 33 böcker behöver man läsa på en läsplatta för att den ska löna sig ur klimatsynpunkt, jämfört med traditionella pappersböcker. Ett vanligt argument för att välja läsplattor framför pappersböcker är att de är bättre ur ett miljöperspektiv. Men nu visar en rapport baserad på en studie vid KTH:s forskningscentrum Centre for Sustainable Communication att det inte stämmer. Studien jämför miljöpåverkan hos en tryckt pappersbok, köpt i traditionell eller webbaserad bokhandel, med en e-bok som läses på läsplatta. Utgångspunkten i studien är att den tryckta pappersboken har en hård rygg och 360 sidor. Den trycks med coldset i Sverige på träfritt, obestruket papper, 80 gram per kvadratmeter. Den läses av någon för att efter en tid slängas bort. Kasserad antas den avfallsförbrännas med energiåtervinning. E-boken består av det format som är vanligast idag, det vill säga en PDF-fil på 1,5 MB. För att bedöma bokvarianternas miljöpåverkan har man utgått från ett livscykelperspektiv från råvaruutvinning, produktion och användning till avfallshantering. Studiens resultat visar att det inte är stor skillnad i miljöbelastning mellan en e-bok och en pappers bok. En e-bok är långt ifrån miljövänlig på grund av den energi som krävs av de servrar där e-boken lagras. Även den elektroniska distributionen via internet samt hårdvaran ger miljöpåverkan. 33 böcker à 360 sidor måste man läsa på en läsplatta för att den ska vinna ur miljösynpunkt. Hur läsarna beter sig för att skaffa sig sina böcker spelar också stor roll. Exempelvis står biltransporten till bokhandlarna för 20 procent av miljö belastningen för pappersboken. 1 8
Nytt om skog och trä Första parkeringshuset i trä Skellefteå har fått ett nytt parkeringshus som är byggt i trä. Huset har sex våningar, två under jord och fyra över. Det är det första huset i sitt slag som byggts i Sverige. I Schweiz och Österrike har hustypen byggts i cirka 10 år. Huset ligger på köpgatan mitt i staden och från utsidan ser byggnaden ut som ett magasin. Det är Martinsons Trä, ett lokalt byggföretag, Ökad export till Nordafrika Svenska sågverk exporterade 45 procent mer sågade trävaror till Egypten, Algeriet och Marocko under 2009 jämfört med 2008. Egypten är det tredje största exportlandet för svenska sågverk. Totalt utgör exporten till Nordafrika 23 procent av den svenska exporten för sågade trävaror, enligt Wood Resource Quarterly. Den ökade efterfrågan har lett till att priserna på svenska trävaror stigit med cirka 20 procent under andra halvåret 2009. specialiserat på trähusbyggande, som byggt parkeringshuset. En viktig beståndsdel är själva byggplattan som produceras av korslaminerat massivträ. Även ramperna mellan de sex våningarna är gjorda med den korslaminerade plattan som bas. Balkar och pelare är av limträ. De två nedre våningarna, under mark, är det enda på huset som inte byggs av trä, utan betong. Bioenergi värmer villor Bioenergi är nu den vanligaste källan för uppvärmning av småhus i Sverige. 2008 kom över hälften av energin för uppvärmning och varmvatten från bioenergi. Detta är ett resultat av både direkt användning av biobränslen för uppvärmning och indirekt användning via främst fjärrvärme. Fjärrvärmen använder i snitt 70 procent biobränsle för värmeproduktionen. El är fortfarande vanligt för uppvärmning, direkt via radiatorer eller indirekt via värmepumpar. Sju procent av den svenska elproduktionen kommer från biomassa som används i kraftvärmeverk och skogs industrier. Fossila bränslen som olja och naturgas minskar, till förmån för förnybar energi i allmänhet och bioenergi i synner het. Kineser ska lära sig nya byggmetoder Kina kan om 15-20 år vara världens starkaste nation ekonomiskt. Landet har en hög tillväxttakt och satsningarna är många. Inte minst inom byggsektorn. Möjligheter öppnas för skogs industrin, som vill övertyga kineserna om fördelarna med att bygga i trä. I dag är trä relativt okänt som byggmaterial i Kina. Det är mest betong, murverk, stål och glas som används. Trä ser man mer som ett material för dekoration, inte som en del av själva bygg konstruktionen. Branschorganisationen Skogsindustrierna driver sedan 2004, tillsammans med motsvarande organisationer i Tyskland, Österrike, Frankrike och Norge, projektet European Wood Initiative, EWI. Ett syfte är att introducera trä som byggmaterial i Kina. Hittills har arbetet handlat om standard- och normarbete för att få träbyggsystem tillåtna. Nästa steg är att införa tekniken på den kinesiska byggmarknaden, i första hand som hybridteknik där man kombinerar betong och trä i byggnaderna, till exempel takstolar, ytterväggar och limträelement. Minskad produktion under 2009 Produktionen av massa, papper och sågade trävaror sjönk under 2009, enligt färsk statistik från branschorganisationen Skogsindustrierna. Exporten av papper minskade något, men exporten av massa och sågade trävaror ökade. Värdet av skogsindustriexporten uppgick 2009 till 122 miljarder kronor, att jämföra med 129 miljarder för 2008. Den internationella lågkonjunkturen, och på vissa håll recessionen, uppges som orsaker till den minskade efterfrågan. Konsumtionen av papper i Europa bedöms ha minskat med cirka 10 procent, motsvarande 8 miljoner ton, jämfört med 2008. Vad gäller sågade trävaror minskade den europeiska efterfrågan med drygt 20 procent. Den svenska exporten ökade dock, bland annat med anledning av gynnsamma valutakurser. Sverige har bland annat tagit marknadsandelar i Storbritannien och Nordafrika. februari 2010 Holmen Business Report 9
Bilderna visar exempel på träbyggnad med moderna metoder, utförda av Martinsons Trä. Till vänster virkesmagasin vid Ingarps trävaror AB, i mitten uppförande av nytt justerverk vid Martinsons i Bygdsiljum. Liknande byggtekniker kommer att användas vid uppförandet av Bravikens Sågverk. Byggstart i Bravi Bravikens Sågverk börjar nu ta form. Efter omfattande markarbeten startade byggandet planenligt i mitten av januari. text: anders thorén Foto: Gösta Wendelius och Martinsons trä i tar tillfället i akt att använda modern och klimatvänlig träbyggnadsteknik, säger Anders Öquist, platschef på Bra vikens Sågverk. I nuläget är det mest pålnings- och grundläggningsarbete som pågår, men i mars kommer resningen av stommarna att påbörjas. Huvudbyggnaderna uppförs med stomme av limträ och väggelement av massivträ. Projektet löper enligt en tidplan som innebär att anläggningen tas i drift i januari 2011. Bravikens Sågverk blir det största i Skandinavien och ligger i samma storleksklass som de modernaste centraleuropeiska sågverken. Det är väldigt tillfredsställande att kunna genomföra en sådan offensiv satsning i en tid då många andra företag tvingas lägga ned kapacitet, säger Anders Öquist. Rekryteringen av de 110 nya medarbetarna är också i full gång. Bravikens Sågverk har tagit emot 1 400 jobbansökningar. Den första vågen av 35 medarbetare bestående av operatörer, elektriker, mekaniker och tekniker ska vara på plats i april. Att anställningarna sker så tidigt beror på att medarbetarna ska få en grundlig teoretisk och praktisk utbildning. De praktiska delarna genomförs främst vid Iggesunds Sågverk. Till exempel ska ett 20-tal ny rekryterade operatörer tjänstgöra som sommarvikarier på Iggesundssågen för att vara väl förberedda då testkörningarna i Braviken startar. Resterande medarbetare rekryteras i två omgångar för att matcha driftsättningen. De ska vara på plats i november i år respektive maj nästa år, säger Anders Öquist. Efter testkörningarna, som kommer att pågå oktober december, påbörjas den kommersiella produktionen i januari 2011. Inledningsvis är siktet inställt på en produktionsnivå om cirka 550 000 kubikmeter per år, men sågverket är dimensionerat för att kunna producera 750 000 kubikmeter per år. Hur snabbt en upptrappning till fullt kapacitetsutnyttjande ska ske avgörs av marknadsutvecklingen, men också av råvarutillgången. För att öka produktionen krävs även utbyggnad av tork- och hyvelkapacitet. Inledningsvis behöver det nya sågverket drygt en miljon kubikmeter grantimmer per år, för att vid fullt kapacitetsutnyttjande stiga till en och en halv miljon kubikmeter. Eftersom Holmens egna skogar till största delen finns i norra Sverige kommer huvuddelen av timret att köpas av 10 Holmen Business Report februari 2010
Gran är råvaran i Bravikens Sågverk. Foto: lars klingström ken Detta är Bravikens Sågverk Kapacitetsmål: 750 000 kubikmeter Produkt: Konstruktionsvirke av gran Råvarubehov: Grantimmer, 1 500 000 fastkubikmeter under bark (vid fullt kapacitetsutnyttjande) Anställda: Cirka 110 personer. Till detta kommer cirka 100 arbetstillfällen hos entreprenörer, åkare och underleverantörer. Huvudmarknader: Skandinavien, Storbritannien och USA. externa leverantörer, främst privata skogsägare. Holmen Skog har sedan lång tid tillbaka affärsrelationer med cirka 5 000 skogsägare i Norrköpingsregionen, vilka levererar massaved till Bravikens Pappersbruk. Det är en stor fördel att ha goda och långvariga relationer med så många privata skogsägare i området och vi räknar med att de flesta även kan bli timmerleverantörer. Men vi behöver ändå knyta nya leverantörer till oss och det är förstås en utmaning, säger Jan Orke som är marknadschef på Holmen Skog, region Norrköping. Som en förberedelse för sågverksstarten har Holmen Skog under 2008 09 förstärkt sin inköpsorganisation. Norrköpingsregionen har utvidgats med två nya inköpsdistrikt i Västmanlands respektive Örebro län och 15 nya medarbetare har anställts. Just nu trappas inköpsaktiviteterna upp ytterligare. I februari lanseras den så kallade BravikenGran-satsningen som omfattar en rad marknadsföringsaktiviteter riktade till skogsägarna i regionen. Vi vänder oss i första hand till de som har avverkningsmogen skog med hög grantimmerandel, säger Jan Orke. Leverantörerna av BravikenGran får ett konkurrenskraftigt erbjudande som bland annat innehåller professionell hjälp med alla delar av skogsbruket, till exempel återbeskogning, röjning, skogsbruksplaner och certifiering. Allt i syfte att trygga sågens virkesförsörjning vid starten, säger Jan Orke. 1 Vi genomför många olika åtgärder för att bevara och förstärka de biologiska kvaliteterna i området, säger Hanna Triumf på Holmen Skog. Projekt för att bevara mångfald För att ge plats åt det nya sågverket fick Holmen Skog tillstånd att avverka ekbevuxna områden med höga naturvärden. Cirka 300 vuxna ekar sågades ned och som kompensation för detta görs nu omfattande naturvårdsinsatser i de angränsande områdena. Till exempel kommer 3 000 nya ekar att planteras. Dessutom används all avverkad ekved till naturvårdsåtgärder. Stammar läggs ut eller grävs ned som högstubbar för att ge livsrum för ekoxar och andra sällsynta insekter. Även grenar och toppar läggs ut för att gynna arter som behöver sådana miljöer. Syftet är att bevara och stärka den biologiska mångfalden. 1 Sänder positiva signaler Holmens satsning på Bravikens Sågverk sänder positiva signaler i hela regionen, menar Anne Revland, näringslivsdirektör i Norrköpings kommun. Anne Revland När en så stark aktör investerar får det positiva effekter, dels i form av sysselsättning direkt och indirekt, dels genom ökad optimism inom näringslivet som helhet. Etableringen innebär att den lokala skogsindustrin breddas och ger förutsättningar för ytterligare verksamhet inom exempelvis träförädling och på bioenergiområdet. Sådana satsningar drar också till sig investeringar i andra branscher. Vi för diskussioner med många företag och sannolikt får vi på sikt se ett antal nyetableringar, säger Anne Revland. 1 februari 2010 Holmen Business Report 11
Innventia (Tidigare STFI Packforsk). Bedriver forskning och utveckling inom massa-, pappers- och förpackningsområdet. Holmen ett engagerat företag första hand är Holmen naturligtvis ett affärsdrivande företag med syfte att tillgodose marknadens behov av produkter och tjänster inom tryckpapper, kartong och trävaror samt ägarnas krav på god lönsamhet och avkastning. Men Holmen har dessutom ett gediget och noga avvägt engagemang utöver den egentliga affärsverksamheten. Ett engagemang som på olika sätt bidrar till att driva verksamheten framåt. Holmen förekommer som aktiv part i en rad olika nätverk, samarbeten och organisationer, såväl lokalt och nationellt i Sverige Skogsindustrierna Den svenska massa-, pappers- och trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Holmen förekommer i flera sammanhang, exempelvis Trämekaniska sektionen, Kompetensförsörjningskommittén och Sirius (Skogsindustrins råd för industriell utveckling i samverkan, ett organ som verkar för utveckling av arbetsmiljön i branschen) samt Skogsindustriernas miljö- och energikommitté. Träcentrum Norr Bedriver branschnära forskning och utveckling samt verkar för att öka förädlingsvärdet och stärka konkurrenskraften i branschen. Baserat i Luleå, i anslutning till Luleå tekniska universitet. CEPI Confederation of European Paper Industries, den europeiska branschorganisationen för pappers- och kartongtillverkande företag. text: Johan hård Illustration: Lotta sjöberg - Universitet och högskolor Exempelvis Kungliga Tekniska högskolan, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Mittuniversitetet, Karlstads universitet, Luleå tekniska universitet, University of Manchester, Universidad Complutense de Madrid med flera. CDP Carbon Disclosure Project, ett internationellt projekt som bevakar energianvändning och utsläpp av koldioxid i världen. PappersKretsen Ett samarbetsorgan inom pappersindustrin och den grafiska branschen med syfte att infria målen i producentansvarsförordningen för returpapper. som internationellt. Det kan handla om att främja och ta tillvara forskning, att driva bransch- och hållbarhetsfrågor, att förmedla kunskap till allmänheten och verka för en god och säker arbetsmiljö. Allt i syfte att stötta affärerna på såväl kort som lång sikt. Härigenom får Holmen del av kontaktnät och informationskanaler samt kunskaper och erfarenheter som hade tagit betydligt mer resurser i anspråk att få tillgång till på egen hand. På det här uppslaget presenteras några av de olika sammanhang där Holmen medverkar. 1 SSG Standard Solutions Group, arbetar med standardisering, rådgivning, information och utbildning samt informations- och transaktionshantering inom teknik, logistik, inköp, hälsa, säkerhet och miljö. MekMassaIniti Ett initiativ från Holmen, SCA, Skog för att industrin och myn Norge gemensamt ska finans elenergibesparingar vid tillver baserade på mekanisk massa SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, är ett friståend nätverk som genom forskning, bokutgivning och seminar bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor. NMC Näringslivets Miljöchefer, en ideell förening för företag och andra organisationer som aktivt arbetar med att förbättra sitt miljöarbete. Östsvenska handelskammaren Driver och påverkar näringslivets och samhällets utveckling i regionen. FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Organisationen sköter samtliga återvinningsstationer för papper i Sverige. Holmen har producentansvar för det papper och den kartong företaget tillverkar. 12 Holmen Business Report februari 2010
Värmeforsk Bedriver forskning och utveckling inom området bränslebaserad kraft- och värmeproduktion. MoRe Research Ett fristående forsknings- och utvecklingsbolag inom massa- och pappersindustri, kemisk industri och bioraffinaderiområdet. ativet StoraEnso och Norske digheter i Sverige och iera forskning inriktad på att kning av produkter. e ier vill IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Oberoende arena för kunskapsutbyte. Initierar och stimulerar kontakt mellan olika kompetensområden och över nationsgränser. BasEl i Sverige AB Ett 20-tal elintensiva företag med verksamhet i Sverige och utomlands står bakom BasEl som arbetar med konkreta projekt som ska öka tillgången på el till konkurrenskraftigt pris på Nordpools marknader. Återvunnen Energi Industrigruppen Återvunnen Energi är en grupp industriföretag som arbetar för ökad återvinning och användning av industriell restvärme i fjärrvärmenät. NoCC Nordic Climate Cluster, ett nätverk mellan forskningsinstitutioner, industrier, myndigheter och departement i Sverige och Norge. Arbetar bland annat med klimatpåverkan, bioenergi, annan förnybar energi, miljövänliga material, energi effektivisering, utbildning och forskning. Global Compact FN:s initiativ för främja ett socialt och miljömedvetet ansvarstagande hos internationellt verksamma företag. SKGS Ett samarbetsorgan för den svenska basindustrins branschorganisationer inom skog, kemi, gruvor och stål. SKGS arbetar med bas industrins energifrågor. Skogforsk Det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, som arbetar med att tillföra svenskt skogsbruk tillämpbara kunskaper, tjänster och produkter som bidrar till ett lönsamt, hållbart bruk av skogen. ICC Internationella Handelskammaren, bedriver näringslivsprogram för hållbar utveckling. FSCN Fibre Science and Communication Network, startades som ett samarbetsprojekt 1999 mellan KK-stiftelsen, Skogsindustriernas Forskningsstiftelse, SCA och Mittuniversitetet med målet att etablera ett skogsindustriellt tvärvetenskapligt forskningscenter av internationell betydelse. PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification, ett system för certifiering av miljövänligt och resurshushållande skogsbruk. PEFC liknar de certifieringsregler som tagits fram av FSC, men är mer anpassat till det småskaliga privata skogsbruket. VindIn Ett gemensamägt företag, bildat av ett antal elintensiva industrier med syfte att utveckla, bygga och driva vindkraftverk för att därigenom tillföra mer förnybar elenergi till den nordiska elmarknaden. Industrikraft AB Ett bolag som har ambitionen att, tillsammans med en elproducent, utveckla ny kraftproduktion i Sverige. Fokus ligger på kärnkraft. Industrikraft ägs till lika delar av Boliden, Eka Chemicals, Stora Enso, SCA Forest Products och Holmen. FSC Forest Stewardship Council, en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. februari 2010 Holmen Business Report 13
holmen Holmen tillverkar och säljer tryckpapper, kartong och trävaror. Verksamheten bedrivs via tre produktinriktade affärsområden, Holmen Paper, Iggesund Paperboard och Holmen Timber, samt två råmaterialinriktade affärsområden, Holmen Skog och Holmen Energi. Av koncernens totala försäljning går cirka 90 procent till kunder i Europa. Antalet anställda är cirka 4 600. Koncernens nettoomsättning uppgick 2009 till cirka 18,1 miljarder kronor. Holmen-aktien finns på Nasdaq OMX Nordic, Large Cap. bokslutsrapport För 2009 Kvartal Helår Mkr 4-09 3-09 4-08 2009 2008 Nettoomsättning 4 659 4 387 5 043 18 071 19 334 Rörelseresultat* 392 442 284 1 620 1 051 Resultat efter skatt 225 280 271 1 006 642 Resultat per aktie, kr 2,7 3,3 3,2 12,0 7,6 Avkastning på eget kapital, % 5,5 7,0 6,9 6,4 3,9 * I rörelseresultatet för helåret 2008 ingår jämförelsestörande poster om 361 Mkr. Resultatet efter skatt för 2009 uppgick till 1 006 (2008: 642) Mkr. Resultat per aktie blev 12,0 (7,6) kr. Avkastningen på eget kapital var 6,4 (3,9) procent. Styrelsen föreslår att utdelningen sänks till 7 (9) kronor per aktie. Rörelseresultatet uppgick till 1 620 (1 051) Mkr. I 2008 års resultat ingick jämförelsestörande poster om -361 Mkr. Resultatförbättringen förklaras av högre priser för tidningspapper och kartong. Svag efterfrågan har medfört omfattande produktionsbegränsningar som påverkat resultatet negativt. Rörelseresultatet uppgick under fjärde kvartalet till 392 Mkr, vilket var 50 Mkr lägre än under tredje kvartalet 2009. Kvartalet innehåller säsongsmässigt högre kostnader samt reserveringar och nedskrivningar på 125 Mkr. Resultatutvecklingen inom samtliga affärsområden, förutom Holmen Paper, var positiv. Efterfrågan inom koncernens produktområden har varit svag under året. I Europa föll efterfrågan på tidningspapper med 14 procent och för färskfiberkartong med 9 procent jämfört med 2008. 14 Holmen Business Report februari 2010
Holmen Paper Kvartal Helår Mkr 4-09 3-09 4-08 2009 2008 Nettoomsättning 2 310 2 348 2 854 9 303 10 443 Rörelsens kostnader 2 126 2 024 2 617 8 084 9 268 Avskrivningar enligt plan 218 217 217 878 896 Jämförelsestörande poster 361 Rörelseresultat 34 107 20 340 81 Investeringar 94 114 108 287 679 Operativt kapital 8 789 9 170 10 237 8 789 10 237 Rörelsemarginal, % * 2 5 1 4 3 Avkastning på operativt kapital, % * 2 5 1 4 3 Produktion, 1 000 ton 437 431 500 1 715 2 033 Leveranser, 1 000 ton 456 455 539 1 745 2 044 * Exkl. jämförelsestörande poster. Marknadsläget för tidningspapper var fortsatt svagt under fjärde kvartalet med cirka 14 procent lägre efterfrågan i Europa än under fjärde kvartalet 2008. För helåret 2009 sjönk leveranserna av tidningspapper till Europa med 14 procent jämfört med föregående år. En svag efterfrågan även utanför Europa medförde att kapacitetsutnyttjandet för europeiska producenter var lågt. Efterfrågan på MF Journal i Europa var 20 procent lägre under 2009 jämfört med föregående år. För SC-papper var nedgången 9 procent och för bestruket papper 22 procent. Holmen Papers leveranser minskade till 1 745 000 ton, jämfört med 2 044 000 ton 2008, till följd av låg efterfrågan och nedläggning av kapacitet. Minskningen har främst skett inom standard tidningspapper och bestruket papper medan Holmen Papers leveranser av MF Journal har varit högre. Jämfört med tredje kvartalet var leveranserna oförändrade. Holmen Papers rörelseresultat för 2009 uppgick till 340 Mkr jämfört med 280 Mkr för föregående år (exklusive jämförelsestörande poster). Försäljningspriserna var högre, men det svaga marknadsläget medförde omfattande produktionsbegränsningar och ökad försäljning utanför Europa. Lägre kostnader för virke och returpapper påverkade resultatet positivt, samtidigt som kostnaden för energi ökade. Jämfört med tredje kvartalet försämrades rörelseresultatet under fjärde kvartalet med 141 Mkr till -34 Mkr. Kostnaderna för energi, personal och underhåll ökade säsongsmässigt. I resultatet för fjärde kvartalet ingår en reservering för personalneddragningar i Braviken med 15 Mkr. Neddragningar pågår med cirka 100 personer och beräknas få full effekt på kostnaderna mot slutet av 2010. Prisförhandlingar pågår för 2010 men har inte avslutats. Bedömningen är dock att priserna sjunker, vilket har medfört nedskrivningar av färdigvarulager som har påverkat resultatet med -50 Mkr. iggesund Paperboard Kvartal Helår Mkr 4-09 3-09 4-08 2009 2008 Nettoomsättning 1 260 1 223 1 194 5 023 4 860 Rörelsens kostnader 1 027 1 008 1 085 4 244 4 173 Avskrivningar enligt plan 93 86 93 361 368 Rörelseresultat 140 128 16 419 320 Investeringar 75 54 98 260 327 Operativt kapital 4 114 4 143 4 254 4 114 4 254 Rörelsemarginal, % 11 11 1 8 7 Avkastning på operativt kapital, % 14 12 2 10 8 Produktion, kartong, 1 000 ton 118 118 113 471 491 Leveranser, kartong, 1 000 ton 123 118 115 477 494 Marknaden för färskfiberkartong har återhämtat sig under hösten. Under fjärde kvartalet var leveranserna från europeiska producenter till Europa 2 procent högre än motsvarande kvartal föregående år som dock var en svag period. För helåret 2009 är nedgången 9 procent. Priserna har varit stabila under det fjärde kvartalet. Iggesund Paperboard genomförde under hösten prishöjningar för falskartong på den engelska marknaden och har aviserat prishöjningar för övriga Europa för 2010. Iggesund Paperboards leveranser under 2009 uppgick till 477 000 ton, vilket var 3 procent lägre än under föregående år. Jämfört med tredje kvartalet var leveranserna högre. Iggesund Paperboards rörelseresultat för 2009 blev 419 (320) Mkr. De prishöjningar som genomfördes under andra halvåret 2008 har tillsammans med pundoch kronförsvagning påverkat resultatet positivt. Samtidigt har produktionsbegränsningar och höga tillverkningskostnader belastat resultatet särskilt under första halvåret 2009. I december stängdes en kartongmaskin, BM 1, i Workington permanent. Reserveringar och nedskrivningar till följd av stängningen har belastat resultatet för helåret med 75 Mkr. Jämfört med tredje kvartalet ökade resultatet för fjärde kvartalet med 12 Mkr till 140 Mkr. Förbättringen beror främst på högre leveranser och lägre åtgångstal i produktionen. I fjärde kvartalet ingår 60 Mkr i kostnader relaterade till stängningen av BM 1 i Workington. Tredje kvartalets resultat innehöll 15 Mkr i kostnader relaterade till stängningen. I samband med stängningen av BM 1 uppgraderades kapaciteten på den kvarvarande kartongmaskinen i Workington. Bruket har efter detta en årskapacitet på 200 000 ton (tidigare 250 000), en volym som är bättre anpassad till marknaden. Som en konsekvens av förändringen minskas personalstyrkan i Workington med cirka 100 personer. februari 2010 Holmen Business Report 15
Holmen timber Kvartal Helår Mkr 4-09 3-09 4-08 2009 2008 Nettoomsättning 155 142 109 553 499 Rörelsens kostnader 129 120 107 501 452 Avskrivningar enligt plan 7 8 9 31 34 Rörelseresultat 19 13 7 21 13 Investeringar 69 40 11 110 19 Operativt kapital 396 324 366 396 366 Rörelsemarginal, % 12 10 7 4 3 Avkastning på operativt kapital, % 21 17 8 6 4 Produktion, 1 000 m 3 76 75 72 291 279 Leveranser, 1 000 m 3 76 76 63 313 266 Konsumtionen av sågade trävaror i Europa var lägre 2009 än under föregående år. Samtidigt har tillgången på råvara varit begränsad för många sågverk. Tillsammans med den låga efterfrågan har detta medfört omfattande produktionsbegränsningar bland europeiska producenter. Marknadsläget har dock förbättrats tack vare lågt utbud och låga lagernivåer. Priserna på sågade trävaror har vänt uppåt sedan våren 2009 efter det kraftiga prisfallet från toppnivåerna i mitten av 2007. Holmen Timber har ökat leveranserna till 313 000 kubikmeter under 2009, jämfört med 266 000 kubikmeter under föregående år. Leveranserna under fjärde kvartalet var på en fortsatt hög nivå. Holmen Timbers rörelseresultat för 2009 blev 21 (13) Mkr. Högre leveranser och lägre råvarukostnader påverkade positivt samtidigt som den genomsnittliga prisnivån var lägre. Jämfört med tredje kvartalet förbättrades rörelseresultatet under fjärde kvartalet med 6 Mkr till 19 Mkr. Förbättringen beror på högre försäljningspriser. Råvarupriset som gick ned vid inledningen av året har ökat under andra halvåret. Byggandet av Bravikens Sågverk utanför Norrköping pågår och produktionsstarten planeras till årsskiftet 2010/2011. Holmen skog Kvartal Helår Mkr 4-09 3-09 4-08 2009 2008 Nettoomsättning 1 306 1 048 1 365 4 799 5 443 Rörelsens kostnader 1 083 926 1 151 4 184 4 769 Avskrivningar enligt plan 9 6 9 27 26 Operativt resultat 214 116 205 589 648 Värdeförändring skog 35 31 26 16 16 Rörelseresultat 179 147 179 605 632 Investeringar 54 4 9 69 21 Operativt kapital 11 384 11 437 11 415 11 384 11 415 Avkastning på operativt kapital, % 6 5 6 5 6 Avverkning egen skog, 1 000 m 3 859 704 770 2 897 2 649 Efterfrågan på timmer var fortsatt hög under fjärde kvartalet och timmerpriserna ökade i stora delar av Sverige. Efterfrågan på massaved var på normal nivå och marknadspriserna har varit oförändrade. Holmen Skogs rörelseresultat för 2009 uppgick till 605 (632) Mkr. I resultatet ingår värdeförändring av skog beräknad enligt IAS 41 med 16 (-16) Mkr. Det operativa resultatet (resultatet före värde-förändring skog) minskade med 59 Mkr till 589 Mkr på grund av lägre priser samtidigt som högre avverkning i egen skog hade en positiv resultateffekt. Skogsvårdens omfattning har ökat, vilket har medfört högre kostnader. Jämfört med tredje kvartalet ökade det operativa resultatet för fjärde kvartalet med 98 Mkr till 214 Mkr. Högre avverkningsvolym på egen skog samt säsongsmässigt lägre skogsvårdskostnader påverkade resultatet positivt. Holmen energi Kvartal Helår Mkr 4-09 3-09 4-08 2009 2008 Nettoomsättning 465 363 501 1 628 1 834 Rörelsens kostnader 320 286 386 1 194 1 488 Avskrivningar enligt plan 7 5 5 21 19 Rörelseresultat 138 72 110 414 327 Investeringar 19 15 35 88 76 Operativt kapital 3 207 3 175 3 006 3 207 3 006 Avkastning på operativt kapital, % 17 9 15 13 11 Produktion egen vattenkraft, GWh 355 229 311 1 090 1 128 Rörelseresultatet för 2009 blev 414 (327) Mkr. Resultatförbättringen förklaras av högre priser. Produktionen var två procent lägre än under ett normalår. Jämfört med tredje kvartalet ökade rörelseresultatet under fjärde kvartalet med 66 Mkr till 138 Mkr. Priserna var bättre och produktionen var högre än normalt för årstiden. Nivån i Holmens vattenmagasin var vid utgången av året på normala nivåer. 16 Holmen Business Report februari 2010