DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik 2013 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-6-59 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2015

Förord Detta är den femtonde rapporten som presenterar DRG-statistik med patientregistret (PAR) som underlag. Rapporten syftar till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården samt att beskriva vårdkonsumtion i Sverige. Rapporten ges ut årligen. Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur applikationen DRGstatistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats samt den pivot tabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 3. Rapportens målgrupper är ekonomer, vårdpersonal, administratörer inom hälso- och sjukvårdssektorn och andra som har intresse för DRG-statistik. Lisbeth Serdén vid Enheten för öppna jämförelser 1 har sammanställt rapporten. Stockholm i juni 2015 Birgitta Lindelius Tf. Enhetschef Enheten för öppna jämförelser 1 Avdelningen för statistik och utvärdering

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Kort introduktion av DRG... 8 Syfte med rapporten... 8 Metod... 8 Tolkning av materialet... 9 DRG-statistik för slutenvård på Internet... 9 Användningsområden för DRG... 9 Användningen av DRG...11 Utvecklingsarbete...11 Resultat... 13 Volymer slutenvård i patientregistret...13 Övergripande beskrivning av vården...13 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå...16 Öppenvård i patientregistret...18 Dagkirurgi...20 Vårdkonsumtion...22 Litteratur... 25 Referenser... 26 Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret... 27 Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård 2013... 29 Bilaga 3 Underlagsdata i pivottabell för slutenvård 2013 (Excel-fil)... 32

Sammanfattning Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukhusverksamhet på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra och ersätta sjukvård. I rapporten har en rad exempel på möjliga jämförelser avseende vårdkonsumtion och vårdpraxis i landstingen tagits fram. Urvalet ska ses som ett axplock av alla de möjligheter som DRGstatistiken ger till uppföljning och analys. Rapportens resultat visar att det finns stora skillnader mellan landstingen avseende samtliga jämförelser. Socialstyrelsen kommer att fortsätta utvecklingen av statistiken för att underlätta för och bidra till den lokala uppföljningen och dialogen. Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukvård för ett flertal variabler. Några resultat: Genomsnittet av diagnoser per vårdtillfälle har minskat från 3,3 till 3,1 diagnoser mellan år 2012 och 2013. I patientregistret 2012 redovisades felaktigt för stort antal diagnoser för Region Skåne, vilket påverkat statistiken. Registreringsmönstret avseende diagnoser skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Antalet diagnoser per vårdtillfälle varierar från en till knappt sju diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Cirka 60 procent av sjukhusen har kodat tre eller fler diagnoser per vårdtillfälle 2013. Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,1 dagar per vårdtillfälle år 2013, vilket är en minskning med 0,9 dagar jämfört med år 1998. Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 16 procent av samtliga vårdtillfällen för 2012 och är därmed den största organspecifika patientgruppen i sjukvården, följd av rörelseorganens sjukdomar med 11,5 procent och sjukdomar i matsmältningsorganen med 11 procent av vårdtillfällena. De vanligaste orsakerna till inläggning i slutenvård var 2013 förlossning, buksmärtor, hjärtbesvär och lunginflammation. De vanligaste dagkirurgiska vårdkontakterna 2013 var hudingrepp och kataraktoperationer. Dessa åtgärder utförs nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklinisering, hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med kirurgisk slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska vårdkontakter i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Värmland, Halland och Stockholm i nämnd ordning. Samtliga resultat i rapporten som avser jämförelser mellan landsting visar på stora skillnader. Med hjälp av denna rapport, inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats, kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna uppföljningar. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 7

Kort introduktion av DRG DRG, diagnosrelaterade grupper, är ett system för att beskriva sjukhusens patientsammansättning (så kallad casemix). Genom att vårdkontakterna i det svenska DRG-systemet delas in i cirka 1 200 grupper för slutenvård, öppenvård och psykiatrisk vård, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Det är avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt språk mellan exempelvis ekonomer och medicinskt verksamma. DRG kan justera för samsjuklighet per patient (så kallad casemix) vid jämförelser mellan exempelvis sjukhus. Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med DRG i Sverige och att administrera det svenska patientregistret. I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att fungera som ett kunskapscenter när det gäller sekundär patientklassificering 1. Socialstyrelsen ska även delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem. De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Den årliga uppdateringen av NordDRG sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för validering och uppdatering av systemet. Syfte med rapporten Syftet med denna rapport är att beskriva vårdkonsumtionen i Sverige med hjälp av DRG. Rapporten kan också ge enskilda landstinget, sjukhuset eller kliniken inspiration till egna uppföljningar. Metod Socialstyrelsens patientregister (PAR) innehåller patientdata för hela rikets somatiska slutenvård och cirka 90 procent av läkarbesöken i specialiserad öppenvård. I PAR ingår data kring varje vårdkontakt om var vården utförts (sjukhus och klinik), uppgifter om den aktuella patienten (ålder, kön, hemort, med mera) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I PAR ingår dock inga kostnadsdata. Patientdata som redovisas i rapporten omfattar alla de vårdkontakter som finns i PAR år 2013, förutom psykiatrisk och geriatrisk vård, hälso- och sjukvård i särskilt boende, 1 Sekundär patientklassificering innebär att en vårdkontakt inordnas i en viss kategori med hjälp av data från en eller flera primärklassificeringar. Exempel på primärklassificering enligt diagnoser är ICD-10 8 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

palliativ vård, eftervård, konvalescensvård samt sjukhemsvård. Mer information om DRG-grupperingen finns i bilaga 1. Tolkning av materialet Jämförelsetalen, till exempel i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa på en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning. Några exempel på sådana orsaker är skillnader i: Omhändertagandet efter vårdtillfället i slutenvård. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med den geriatriska verksamheten och kommunerna, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell. Klinikens ansvar och del i vårdkedjan. Patienternas situation och förutsättningar (till exempel ålder och ensamboende). Produktivitet eller effektivitet på sjukhusen. Eftersom det kan finnas många orsaker till skillnaderna mellan sjukhusen rekommenderas en viss försiktighet i tolkningen av resultaten. DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens webbplats förstasida under rubriken Utveckling och kvalitet, Statistik och sedan Statistikdatabasen. Presentationsverktyget är interaktivt och besökaren utformar själv statistikuttaget utifrån DRG-grupperna eller övergrupperingen MDC (Major Diagnostic Category). Statistiken omfattar antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, medelålder, andel patienter över 75 år, beräknad medelvårdtid och DRG-vikt. Uppgifterna finns för åren 1997 2013 och går att redovisa på landstingsnivå, sjukhus- och kliniknivå. För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogar Socialstyrelsen i denna rapport en pivottabell i Excel med patientdata för år 2013, se bilaga 3. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas, som dock inte innehåller information som kan kopplas till enskilda individer, med den lägsta nivån klinik-drg. Detta innebär att materialet kan användas för att analysera enskilda klinikers DRG-profiler och jämföra den egna klinikens medelvårdtider eller andra jämförelsemått med andra kliniker i övriga landet. Pivottabellen finns även publicerad på Socialstyrelsens webbplats. Användningsområden för DRG DRG är ett överskådligt sätt att beskriva patientsammansättningen (casemix) som gör det relativt enkelt att göra jämförelser över tid eller att jämföra vården vid olika sjukhus eller landsting. Sjukhusens casemix anger hur svårt sjuka eller resurskrävande patienter är vid ett sjukhus i förhållande till andra sjukhus. Genom att använda en gemensam viktskala går det att jämföra DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 9

sjukhusens casemixindex beräknat som antalet producerade DRG-poäng dividerat med antalet vårdkontakter. DRG korrigerar för skillnader i sjukdomssvårighet och det är av stor betydelse vid alla former av jämförelser. Det betyder att ett sjukhus som har sjukare patienter än genomsnittet kan justera sina kostnader till genomsnittlig casemix. Att ta hänsyn till skillnader i sjukdomssvårighet ger således en mer rättvis jämförelse. DRG kan ingå som en del i styr- och ledningssystem. I verksamhetsuppföljningen kan DRG tillsammans med kostnadsdata, KPP-data, ge svar på vad som produceras och till vilken kostnad. I KPP kan resursförbrukningen följas upp för enskilda patienter, olika patientgrupper eller diagnosgrupper. Det finns information om var kostnader uppstår i vården, till exempel vid röntgen, operation, IVA eller avdelning. Även skillnader i olika behandlingskostnader kan följas upp. Uppföljning kan göras av hur genomförda förändringar i vården fallit ut av förbättrings- och utvecklingsområden och behandlingspraxis kan identifieras. Att mäta vad man gör är en viktig del i det interna kvalitetsmedvetandet och arbetssättet. Det kan bidra till att förbättra verksamheten och dessutom höja kvaliteten i sjukvårdens datakällor. Det bidrar till ett mer öppet informationsflöde om vårdens verksamhet och resultat. Eftersom DRG-systemet är konstruerat med beaktande av resursförbrukning, det vill säga kostnader, kan det också användas för att jämföra olika sjukhus avseende kostnadseffektivitet, så kallad benchmarking. Jämförelse kan göras över tid och mellan olika nivåer inom vården inom det egna landstinget eller med andra landsting. Svar kan ges på frågor som: Är vården tillräckligt kostnadseffektiv? Vad i vården är dyrare i förhållande till andra och varför? Hur arbetar vi i förhållande till andra? DRG-systemet mäter inte vårdkvalitet i sig själv men genom att knyta kvalitetsmått till DRG kan kvalitet mätas på ett överskådligt sätt jämfört med att mäta per diagnos. Några exempel på kvalitetsmått som kan knytas till DRG är: andel postoperativa infektioner andel återinläggningar andel reoperationer andel postoperativ mortalitet ytterfall i DRG andel fallskador vårdens följsamhet till nationella och regionala vårdprogram DRG används även som ett budgetinstrument vid planering av sjukvård. DRG kan då vara underlag för anslagstilldelning till sjukhusen eller underlag för sjukhusens interna budget. DRG är vanligt som del i ersättningssystem. I de landsting som tillämpar prestationsersättning istället för anslagsfördelning används DRG som debiteringsunderlag för utförd vård till sjukhus. Ersättningssystem består inte enbart av DRG utan en rad avtal och bestämmelser som reglerar ersättningen. DRG utgör normalt inte hela basen för ersättning, 10 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

till exempel ersätter landstingen sina sjukhus genom en blandning av rörlig DRG-ersättning och fast anslagsersättning. Andelen rörlig ersättning varierar bland landstingen. Därutöver styr avtal utformningen av ersättningen. Uppskattningsvis ersätts 65 procent av slutenvården med NordDRG samt 30 procent för öppenvården till någon del. Användningen av DRG Samtliga landsting/regioner använder DRG i någon form inom den slutna vården. Användningen är något mindre inom den specialiserade öppenvården och minst används DRG inom psykiatri. I den slutna vården använder nästan samtliga landsting/regioner DRG för uppföljning av verksamheten och ersättning för utomlänsvård. DRG används som budgetinstrument och för ersättning inom det egna landstinget/regionen av nio av 21 landsting/regioner. I den specialiserade öppenvården använder två tredjedelar av landsting/regioner DRG för uppföljning av verksamheten, drygt hälften för ersättning utom landstinget/regionen. DRG används som budgetinstrument och för ersättning inom det egna landstinget/regionen av en tredjedel av landstingen/regionerna. Inom psykiatrin använder landsting/regioner DRG mest för uppföljning av verksamheten, vilket omfattar nio landsting/regioner. Några få landsting/regioner använder DRG för budgetering och ersättning inom psykiatrin. Användningen av DRG i landstingen har utvecklats, för 15 år sedan använde visserligen två tredjedelar av landsting DRG för beskrivning av den slutna vården, men endast ett landsting använde NordDRG för ersättning inom det egna landstinget. En blandning av olika DRG-system användes då i landstingen. Utvecklingsarbete En ny version av NordDRG har utvecklats i Sverige för att få en bättre beskrivning av patientens komplicerande tillstånd och comorbiditet (samsjuklighet). År 2012 introducerades den nya versionen av NordDRG. Den skiljer sig från tidigare NordDRG-versionen avseende en förbättrad möjlighet att beskriva patienternas komplikationer och comorbiditet. I den nya versionen har DRG delats upp i tre nivåer (mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat) mot tidigare två nivåer (komplicerat och ej komplicerat). För några DRG har även uppdelningen i barngrupper (1-17 år) och vuxengrupper ändrats från tidigare versioner. I övrigt är den nya versionen av NordDRG i princip oförändrad i förhållande till tidigare version. Hela systemet har numrerats om för att kunna hantera den nya strukturen. Från och med 2013 är den nya versionen av NordDRG den enda som utvecklas och uppdateras i Sverige. Redan 2012 gick delar av sjukvården över till den nya NordDRG-versionen. Samtliga landsting använder sedan 2013 den nya versionen. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 11

Logiken för den specialiserade öppenvården kommer från 2015 att utvecklas avseende läkarbesök genom att 128 nya DRG tillkommer baserade på diagnosinformation. Ett utvecklingsarbete pågår på Socialstyrelsen för att utveckla ett beskrivningssystem för primärvård. Det finns ett stort behov i verksamheten att kunna produktifiera och beskriva vad som görs i primärvården. I många landsting och regioner pågår utveckling av lokala beskrivningssystem för primärvård. Socialstyrelsen ambition är att skapa ett nationellt beskrivningssystem för att kunna jämföra vård nationellt samt även skapa ett system som gör det möjligt att följa patienten mellan olika vårdformer. 12 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Resultat Volymer slutenvård i patientregistret Materialet som denna rapport baseras på omfattar 1 407 937 vårdtillfällen som registrerades i patientregistret år 2013. Det totala antalet vårddagar för dessa vårdtillfällen var 5 834 505 dagar. Vårdtillfällen som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Diagram 1 visar skillnaden mellan antalet vårdtillfällen som inkluderas i denna rapport och det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret. Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antalet vårdtillfällen analyserade i denna rapport 1 700 000 1 600 000 1 500 000 1 400 000 1 300 000 1 200 000 1 100 000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Patientregistret Vårdtillfällen i rapporten Övergripande beskrivning av vården DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddiagnosen i 24 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories (MDC). I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen och patienter per huvuddiagnoskategori. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 13

Tabell 1 Fördelning av vårdtillfällen och patienter per MDC i patientregistret år 2013 MDC-text Vårdtillfällen Andel % Patienter Andel % 01 Sjukdomar i nervsystemet 116 557 8,28 73 681 8,39 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 11 379 0,81 8 265 0,94 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 53 636 3,81 39 416 4,49 04 Andningsorganens sjukdomar 114 436 8,13 60 515 6,89 05 Cirkulationsorganens sjukdomar 225 054 15,98 125 251 14,26 06 Matsmältningsorganens sjukdomar 157 049 11,15 97 845 11,14 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 45 248 3,21 23 981 2,73 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 162 519 11,54 114 680 13,06 09 Sjukdomar i hud och underhud 34 943 2,48 23 302 2,65 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar 37 447 2,66 24 125 2,75 11 Sjukdomar i njure och urinvägar 71 943 5,11 38 434 4,38 12 Sjukdomar i manliga könsorgan 15 808 1,12 11 014 1,25 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 25 030 1,78 17 716 2,02 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 137 352 9,76 113 282 12,90 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 20 584 1,46 12 762 1,45 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 14 898 1,06 7 991 0,91 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 25 359 1,80 7 266 0,83 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 34 823 2,47 17 179 1,96 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 16 859 1,20 10 583 1,20 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 27 403 1,95 16 836 1,92 22 Brännskador 1 236 0,09 789 0,09 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 32 031 2,28 16 515 1,88 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 1 542 0,11 809 0,09 30 Bröstkörtelsjukdomar 12 010 0,85 9 589 1,09 99 Ospecifik eller felaktig information 12 791 0,91 6 459 0,74 Totalt 1 407 937 100,00 878 285 100,00 Det MDC som hade flest vårdtillfällen år 2013 var MDC 5 Cirkulationsorganens sjukdomar med 225 000 vårdtillfällen. Det motsvarade 16 procent av det totala antalet vårdtillfällen. På andra plats kom MDC 8 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv och på tredje plats MDC 6 Matsmältningsorganens sjukdomar. Fördelningen av antalet patienter per MDC ger en annan bild av utnyttjandet av vården. Flest patienter får vård inom MDC 5 och därefter MDC 08 och på tredje plats MDC 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid. I de MDC där andelen patienter är lägre än andelen vårdtillfällen innebär det att patienterna har fler vårdtillfällen än genomsnittet (1,6 vårdtillfällen per patient, se avsnitt Vårdkonsumtion). 14 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

I tabell 2 visas medelvårdtiden per vårdtillfällen på landstingsnivå. Tabellen visar också motsvarande uppgifter för år 1998 och förändringen i procent. Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Mellan år 1998 och 2013 sjönk medelvårdtiden i hela riket från 5,0 till 4,1 dagar per vårdtillfälle vilket motsvarar en minskning på närmare 18 procent. Medelvårdtiden har sjunkit stadigt men mellan 2012 och 2013 skedde ingen förändring på riksnivå. Tabell 2 Medelvårdtid för vårdtillfällen i patientregistret år 1998 och 2013 Landsting Medelvårdtid 1998 Medelvårdtid 2013 Förändring i procent 1998-2013 Stockholm 4,32 3,5-18,98 Uppsala 5,36 4,55-15,11 Södermanland 4,93 4,69-4,87 Östergötland 5,15 3,88-24,66 Jönköping 5,05 3,81-24,55 Kronoberg 5,71 4,58-19,79 Kalmar 4,69 3,45-26,44 Gotland 5,21 4,26-18,23 Blekinge 5,34 4,99-6,55 Skåne 5,32 4,31-18,98 Halland 5,19 4,36-15,99 Västra Götaland 4,99 4,47-10,42 Värmland 5,73 4,71-17,80 Örebro 4,71 4,54-3,61 Västmanland 6,23 4,4-29,37 Dalarna 4,25 3,65-14,12 Gävleborg 4,72 4,17-11,65 Västernorrland 5,36 4,13-22,95 Jämtland 5,1 3,81-25,29 Västerbotten 5,67 4,31-23,99 Norrbotten 5,7 4,49-21,23 Riket 5,03 4,14-17,69 År 2013 hade landstinget i Kalmar och Stockholms läns landsting den kortaste medelvårdtiden med 3,5 dagar per vårdtillfälle, medan Blekinge hade den längsta medelvårdtiden med 5 dagar i genomsnitt. En kort medelvårdtid kan vara ett tecken på en effektiv vård men för kort medelvårdtid kan ha motsatt effekt. Det finns också andra faktorer utöver effektivitet som påverkar vårdtiden, till exempel organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Organisationen av geriatrisk vård skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har tillexempel särskilda geriatriska kliniker som inte ryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport, medan de flesta andra landsting inkluderar geriatrisk DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 15

vård under medicinklinikerna. Fördelning av vården mellan slutenvård och öppenvård påverkar medelvårdtider i slutenvården. Tabell 3 ger en bild av sjukdomspanoramat med de 15 vanligaste sjukdomstillstånden i slutenvård. Den absolut vanligaste orsaken till att vårdas på sjukhus är för att föda barn vaginalt, med drygt 90 000 vårdtillfällen per år. Vanligt förekommande sjukdomstillstånd tillhör cirkulationsorganens sjukdomar som hjärtarytmier, bröstsmärtor och hjärtsvikt. Buksmärtor och gastroenteriter samt lunginflammation är också vanligt förekommande. En jämförelse av medelvårdtidens förändring mellan år 1998 och 2013 redovisas också för de vanligaste sjukdomstillstånden. Medelvårdtiden har minskat för alla sjukdomstillstånd i tabellen. Drygt hälften av sjukdomarna har minskat medelvårdtiden med mer än 20 procent. Tabell 3 De 15 vanligaste sjukdomstillstånden 2013 i slutenvård. Jämförelse av medelvårdtiden mellan 1998 2013 Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Förändring i procent DRG DRG-text 2013 1998 2013 1998-2013 P05A, P05C, P05E, P06N Vaginal förlossning 92 198 3,53 2,29-35,13 F47A, F47C, F47E, F49C, F49E Buksmärtor och gastroenteriter 69 578 2,83 2,71-4,24 E65C, E65E Hjärtarytmier och överledningsstörningar 39 748 2,65 2,30-13,21 D47A, D47C, D47E Lunginflammation 36 701 5,99 5,59-6,68 E68N Bröstsmärtor, ej angina pectoris 31 109 1,73 1,28-26,01 E47A, E47C, E47E Hjärtsvikt och chock 29 238 6,57 5,89-10,35 M40A, M40C, M40E Njur- och urinvägsinfektioner 27 627 4,81 4,69-2,49 A46A, A46C, A46E A56A, A56C, A56E Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA 25 459 10,6 7,74-26,98 Kramper och huvudvärk 24 929 2,82 2,43-13,83 H02C, H02E Primär ledprotes i höft 19 407 9,93 5,19-47,73 P01A, P01C, P01E Kejsarsnitt 18 833 6,58 3,97-39,67 C31C, C31E Balansproblem, yrsel 15 618 2,92 2,31-20,89 E40A, E40C, E40E, E41A, E41C, E41E D46A, D46C, D46E H07C, H07E, H08C, H08E Cirkulationssjukdomar med hjärtinfarkt 15 608 6,9 4,54-34,20 Kroniska obstruktiva lungsjukdomar 15 384 6,66 4,92-26,13 Operation på höft och femur utom på större led 14 765 9,23 7,03-23,84 Registrering av diagnoser på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har stor betydelse för DRG-resultatet. I tabell 4 visas de 20 sjukhus som har flest respektive minst registrerade diagnoser per vårdtillfälle. En totaltabell över registrering av diagnoser för samtliga sjukhus återfinns i bilaga 2. Materialet 16 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

är dock inte standardiserat och tar ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig det gäller ålder eller sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med vid tolkningen av skillnaderna mellan sjukhusen. Tabell 4 Registrering av diagnoser per vårdtillfälle (vtf) för de 20 sjukhus med flest respektive minst antal diagnoser 2013 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Simrishamns sjukhus 1 239 6,93 6,09 78 Hässleholms sjukhus 5 904 4,86 4,79 71 Kalix lasarett 3 198 5,74 4,53 72 Enköpings lasarett 4 575 4,92 4,45 68 Arvika sjukhus 5 450 5,15 4,29 69 Avesta lasarett 2 492 3,83 4,25 70 Värnamo sjukhus 10 953 4,06 4,21 60 Hallands sjukhus Halmstad 23 947 3,97 4,16 56 Sala lasarett 395 13,99 4,16 79 Kiruna lasarett 1 812 5,68 4,11 68 Oskarshamns sjukhus 4 263 4,10 4,08 70 Finspångs lasarett 594 7,89 4,04 77 Motala lasarett 5 838 4,03 4,01 68 Trelleborgs lasarett 7 701 4,84 4,00 70 Köpings lasarett 5 622 4,88 3,98 70 Piteå Älvdals sjukhus 5 712 5,36 3,89 70 Nyköpings lasarett 9 878 3,72 3,87 62 Kullbergska sjukhuset 3 648 4,90 3,85 71 Karlstads sjukhus 30 092 4,56 3,80 57 Hallands sjukhus Varberg 18 005 4,60 3,74 60 Karlskoga lasarett 7 840 4,38 2,72 64 Södersjukhuset 62 634 3,38 2,7 54 Sahlgrenska universitetssjukhuset 103 116 4,43 2,66 51 Privat vårdgivare 9 933 2,75 2,63 57 Södra Älvsborgs sjukhus 31 797 4,4 2,54 58 Visby lasarett 9 774 4,26 2,43 59 Universitetssjukhuset Örebro 30 917 4,53 2,38 54 Ersta sjukhus 3 100 2,86 2,2 55 Spenshults reumatikersjukhus 2 052 6,05 1,95 60 Löts Rehabiliteringscentrum 516 3,79 1,74 57 Nacka sjukhus 1 227 2,03 1,39 57 Artro o Spinecenter Göteborg 808 2,6 1,36 55 Elisabethkliniken 1 163 1,49 1,36 49 Lundby sjukhus 523 1,03 1,33 43 S:t Eriks sjukhus 1 834 2,05 1,31 60 Sophiahemmet 2 951 1,54 1,09 46 Sabbatsbergs Närsjukhus 445 2,73 1,06 61 Löwenströmska sjukhuset 731 2,76 1,02 57 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 17

Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Artro center Löwenströmska 966 3,1 1,01 65 Spine center Löwenströmska 1 618 2,56 1,01 55 Ortopediska Huset 1 284 1,92 1 59 All 1 407 937 4,14 3,14 56 Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtillfälle år 2013var 3,1. Mellan år 2012 och 2013 minskade antalet koder per vårdtillfälle från 3,3 till 3,1 och från år 1997 har antalet koder ökat från 1,8 i genomsnitt. En stor ökning av diagnoser förekom i Region Skåne 2012, där 4,6 diagnoser per vårdtillfälle fanns registrerat i patientregistret. Fel i inläsningen av data till patientregistret från Region Skåne kan ha varit orsak till det stora antalet diagnoser. De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar diagnosregistreringen när DRG används som ersättningssystem [1]. Förutsatt att kodningen är korrekt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRG-gruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Ett ökat antal diagnoskoder ger en förutsättning för bättre beskrivning av vården, men det är inte alltid säkert att kvaliteten i kodningen blir bättre [2]. Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga då registret har en mycket bred användning. Patientregistret används regelbundet som underlag till officiell statistik och webbstatistik hos Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska Centralbyrån. Patientregistret används också till internationell statistik hos organisationer som OECD, EuroStat och NOMESCO. Utöver detta används registret bland annat som underlag för beräkning av det kommunala utjämningssystemet, epidemiologiska studier, forskning och andra analyser av sjukvården som verksamhetsuppföljning och analys av patientströmmar med mera. Patientregistret används också som underlag för nationella produktivitetsjämförelser och för öppna indikatorbaserade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och effektivitet [3]. Öppenvård i patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret 1997. Från år 2001 finns det även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök i specialiserad öppenvård med undantag för de besök som sker i primärvården 2. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofullständiga. Patientregistret i öppenvård omfattar cirka 12,1 miljoner besök år 2013, huvudsakligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas cirka 1,1 miljoner besök (9 procent) från privata vårdgivare. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medicinska åtgärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från den 1 januari 2007, men de 2 Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 6 förordningen (2008:26) om patientregister hos Socialstyrelsen 18 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

har funnits tillgängliga från år 2005. Med den definition som används för dagkirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möjligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vården från år 2006. Somatisk öppenvård De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från patientregistret för öppenvård 2013. Statistiken finns inte presenterad på annat sätt. Somatisk öppenvård i rapporten omfattar 11 157 160 vårdkontakter som registrerades i patientregistret år 2013. Vårdkontakter som inte inkluderas i detta material är psykiatrisk och geriatrisk vård samt hälso- och sjukvård i särskilt boende. Vårdkontakterna består av mottagningsbesök och dagsjukvård där dagsjukvården kan delas upp i dagendoskopi, dagmedicin och dagkirurgi. Tabell 5 De 15 mest frekventa öppenvårds DRG år 2013 och deras andelar av öppenvården DRG DRG-text Antal besök Andel % H99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 1 318 182 11,8 B99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ögonregionen 890 182 8,0 Z70O Hovuddiagnos fattas,öppenvård 721 742 6,5 J99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i hud och underhud 696 792 6,2 W99O Övriga läkarbesök vid andra problem 645 291 5,8 F99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i matsmältningsorganen 620 674 5,6 C99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ÖNH-regionen 600 056 5,4 E99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i cirkulationsorganen 511 948 4,6 O99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i kvinnliga könsorgan 445 999 4,0 A99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i nervsystemet 374 922 3,4 L99O Övriga läkarbesök vid endokrina och metabola sjukdomar 345 226 3,1 D99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i andningsorganen 325 083 2,9 M99O Övriga läkarbesök vid sjukdomar i njure och urinvägar 276 367 2,5 P99O Övriga läkarbesök vid graviditet, förlossning och barnsängstid 242 698 2,2 R99O Övriga läkarbesök vid myeloproliferativa sjukdomar 188 405 1,7 8 203 567 73,5 11 157 160 Av tabell 5 framgår att de 15 mest frekventa DRG i öppenvård i huvudsak omfattar övriga läkarbesök och står för 74 procent av vårdkontakterna i öppenvården. DRG Z70O Huvuddiagnos fattas, öppenvård har en allt för stor omfattning i öppenvården med 6,5 procent. Tabell 6 visar hur somatiska öppenvårdskontakter fördelar sig på olika MDC. De flesta öppenvårdskontakterna finns i MDC 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv med 14,0 procent och näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 11 procent av kontakterna. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 19

Tabell 6 Fördelning av somatiska vårdkontakter i öppenvård per MDC år 2013 MDC-text Vårdkontakter i öppenvård Andel i % 01 Sjukdomar i nervsystemet 406 967 3,6 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 1 229 450 11,0 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 840 324 7,5 04 Andningsorganens sjukdomar 342 355 3,1 05 Cirkulationsorganens sjukdomar 598 886 5,4 06 Matsmältningsorganens sjukdomar 745 130 6,7 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 106 609 1,0 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 1 536 885 13,8 09 Sjukdomar i hud och underhud 914 224 8,2 10 Endokrina metabola och nutritionssjukdomar 359 498 3,2 11 Sjukdomar i njure och urinvägar 516 864 4,6 12 Sjukdomar i manliga könsorgan 187 804 1,7 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 601 951 5,4 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 303 040 2,7 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 7 167 0,1 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 75 364 0,7 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 236 155 2,1 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 137 841 1,2 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 91 995 0,8 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 103 349 0,9 22 Brännskador 9 060 0,1 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 676 062 6,1 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 82 0,0 30 Bröstkörtelsjukdomar 97 869 0,9 40 Övergripande problem 299 087 2,7 50 Vårdgivarberoende grupper ÖV 0 0,0 99 Ospecifik eller felaktig information 733 142 6,6 Totalt 11 157 160 100,0 Dagkirurgi År 2013 finns 726 000 dagkirurgiska vårdkontakter i patientregistret. Det innebär att dagkirurgin omfattar 6,5 procent av öppenvården i patientregistret. En lista på de 15 vanligaste grupperna i dagkirurgi presenteras i tabell 7. Tabellen visar också hur många vårdtillfällen som finns rapporterade för motsvarande DRG i slutenvården. 20 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Tabell 7 De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2013 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall DRG DRG-text Antal dagkirurgiska vårdkontakter Antal vtf i motsvarande slutenvårds- DRG Andel dagkirugi jmf med vtf i slutenvården Slutenvårds DRG B12O Linsoperationer utom discission av sekundär katarakt, öppenvård 106 848 371 99,7 B12N J79O Hudingrepp, övriga, öppenvård 83 835 0 0,0 J78O Övriga hudexcisioner och biopsier, öppenvård 80 243 0 0,0 J77O B15O H30O O15O Hudexcisioner i huvud-halsregionen & andra större, öppenvård Extraokulära operationer exkl ögonhåla, öppenvård Hand- och handledsoperationer utom på större leder, öppenvård Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, öppenvård 33 022 0 0,0 27 326 620 97,8 B15C, E 19 895 3 877 83,7 H30N 19 463 9 250 67,8 O15C, E H12O Andra knäoperationer, öppenvård 16 757 3 535 82,6 H13A-E O29O Skrapning, konisering och radioaktiva inlägg, öppenvård 14 988 293 98,1 O28C, E C22O Operationer på tonsiller och adenoid, öppenvård 13 748 4 831 74,0 C22N A29O Operationer på karpaltunnel, öppenvård 12 987 108 99,2 A29N F24O, F25O Operationer av inguinala och femorala bråck, öppenvård 12 522 3 259 79,3 F23C, E H14O Fotoperationer, öppenvård 12 051 1 016 92,2 H14N H41O C15O Lokal excision och avlägsnande av internt fixationsmtrl utom i höft och lår, öppenvård Diverse operationer på öron, näsa, mun och hals, öppenvård 10 566 888 92,2 H41N 10 414 2 611 80,0 C15N Totalt sett var grupperna för hudingrepp och hudexcisioner (DRG J77O- J79O) vanligaste dagkirurgiska åtgärder år 2013 med 197 000 besök. Det fanns inga motsvarande vårdtillfällen i slutenvården för dessa åtgärder. Den enskilt vanligaste dagkirurgiska åtgärden år 2013 var linsoperationer, öppenvård (DRG B12O). Andelen av vårdkontakterna för denna åtgärd som utfördes i dagkirurgi var 99,7. Antalet dagkirurgiska vårdkontakter per vårdtillfällen i slutenvård är ett mått på polikliniseringsgraden. Polikliniseringsgrad innebär hur stor del av specialistvården som utförs i öppna vårdformer dvs. medicinsk praxis. Det är ett viktigt mått på utveckling och effektivisering av vården. Polikliniseringsgraden har också stor betydelse vid jämförelser av kostnader i vården. Det har också påverkat behovet av vårdplatser i lansting/regioner. Tabell 8 visar graden av poliklinisering på landstingsnivå. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 21

Tabell 8 Poliklinisering som mått på antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård 2013 Landsting Antal dagkirurgiska vårdkontakter Kirurgiska vtf i slutenvård Antal dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vtf i sluten vård Stockholm 196 812 87 566 2,25 Uppsala 40 075 20 373 1,97 Södermanland 17 643 8 154 2,16 Östergötland 33 055 19 823 1,67 Jönköping 23 311 11 568 2,02 Kronoberg 10 275 5 064 2,03 Kalmar 17 174 9 360 1,83 Gotland 4 096 2 059 1,99 Blekinge 11 830 6 305 1,88 Skåne 99 146 49 541 2,00 Halland 25 305 10 919 2,32 Västra Götaland 101 506 58 168 1,75 Värmland 18 892 7 926 2,38 Örebro 23 936 11 284 2,12 Västmanland 16 507 7 748 2,13 Dalarna 15 074 9 712 1,55 Gävleborg 17 279 9 685 1,78 Västernorrland 15 961 7 227 2,21 Jämtland 7 101 3 879 1,83 Västerbotten 17 849 13 758 1,30 Norrbotten 13 207 8 282 1,59 Totalt 726 034 368 401 1,97 Vid jämförelse av dagkirurgiska vårdkontakter med kirurgiska vårdtillfällen i slutenvård går det nästintill 2 vårdkontakter per kirurgiskt vårdtillfälle. Flest dagkirurgiska vårdkontakter per kirurgiskt vårdtillfälle har Värmland med 2,38 och Halland med 2,32 vårdkontakter per vårdtillfälle. Minst antal vårdtillfälle per vårdkontakter har Västerbotten med 1,3 vårdkontakter. Det finns således stora skillnader mellan landstingen. Den genomförda utvecklingen av ett dagkirurgiskt beskrivningssystem är ett viktigt framsteg för en bättre beskrivning av vården och vårdpraxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av utvecklingen i Sverige. Vårdkonsumtion I diagram 2 visas hur vårdkonsumtionen ser ut per patient i öppen- och slutenvård. Antalet vårdtillfällen per patient varierar mellan 1,5 och 1,6, med ett 22 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

genomsnitt av 1,6 vårdtillfällen per patient. Antalet besök per patient varierar mellan 2,5 till 3,6 besök. Det går att se diagrammet ur andra perspektiv; det vill säga hur mycket vård patienter får per landsting och fördelningen mellan slutenvård och öppenvård. Det är en skillnad mellan 4,1 och 5,1 totala antalet vårdkontakter per patient i landstingen. Flest vårdkontakter per patient i somatisk vård har Stockholm och Gotland och minst antal vårdkontakter har Gävleborg, Jämtland och Kronoberg. Till bilden ska läggas all den privata öppenvård som inte rapporterar till patientregistret (uppskattningsvis 1,1 miljoner besök). En stor del av den privata öppenvården är koncentrerad till Stockholmsområdet och därmed kan slutsatsen dras att Stockholm sannolikt har fler vårdkontakter per patient än vad som framgår i diagram 2. Diagram 2. Totalt antal vårdkontakter per patient uppdelad på antal vårdtillfällen per patient samt antalet öppenvårdsbesök per patient 2013, åldersstandardiserade värden 6 5 4 3 2 1 0 VTF/patient Besök/patient Vårdkntakter/patient Diagrammet reser viktiga frågor om vårdpraxis i vården och tillgången till en jämlik hälso- och sjukvård. För att kunna mäta produktiviteten i respektive landsting behöver uppgifter om resursanvändning ställas i förhållande till antal vårdkontakter justerat för casemix. Ett landsting kan dock vara mer produktivt än ett annat utan att vara effektivt i relation till uppställda mål, själva måluppfyllelsen[4]. Det är uppenbart att patienter inte får lika mycket vård i landet beroende på var man är bosatt. Är förklaringen till ojämlikheten skillnader i sjuklighet, d v s casemix? Vid jämförelse mellan landstingens genomsnittliga casemixindex (antalet producerade DRG-poäng dividerat med antal vårdkontaktet) DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 23

finns skillnader. Men det förklarar inte helt skillnaderna för hur mycket vård patienterna konsumerar. Ett annat sätt att beskriva vårdkonsumtionen är att använda komplikationsoch comorbiditetsgrad i NordDRG-grupperaren. Det finns tre nivåer i DRG, mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat. Mycket komplicerade grupper här kallade MCC omfattar fem procent av vårdtillfällena, komplicerade grupper (CC-grupper) omfattar 28 procent och de ej komplicerade grupperna (bas-grupper) omfattar 51 procent av vårdtillfällena år 2013. Det finns också DRG som inte är uppdelade i komplikationsnivåer och de omfattar cirka 16 procent av totala antalet vårdtillfällen, se diagram 3. De skillnader i rapporteringen av sjukvård, i form av diagnoser och åtgärder, som finns mellan landstingen ger utslag i skillnader av komplikationsgrad i DRG-utfallet. Region Halland, Landstinget i Värmland och Landstinget i Uppsala län har de högsta andelarna MCC och CC DRG med cirka 37-36 procent vardera. Lägst andel MCC och CC DRG har landstingen i Uppsala, Värmland och Dalarna med omkring 28-29 procent. Andelen MCC-grupper är ganska jämnt fördelad mellan landstingen, de stora skillnaderna finns i andelen CCgrupper. Diagram 3. Fördelningen av komplikationsnivåer i DRG per landsting, åldersstandardiserade uppgifter Andel vårdtillfällen 60 50 40 30 20 10 0 Bas CC MCC Odelad MCC+CC 24 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Litteratur Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. Systematisk förteckning. ICD-10-SE. Svensk version 2011. Socialstyrelsen 2011 Myren, K-J. Vårdkostnader 1996. DRG-jämförelser av sjukhus och kliniker. Stockholm: 1998. (Spri rapport 474) Ludvigsson, J.F., Andersson, E., Ekbom, E. et al. (2011). External review and validation of the Swedish national inpatient register. BMC Public Health, 11(450):1 16. DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 25

Referenser 1. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. - Have DRG-based prospective payment systems influenced the number of secondary diagnoses in health care administrative data? Health Policy 2003;65(2):101-107 2. Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet. Socialstyrelsen 2013, Artikelnummer: 2013-3-10 3. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2013. Socialstyrelsen 2013. Artikelnummer: 2013-12-1 4. Handbok för effektivitetsanalyser För god hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen 2013. Artikelnummer: 2013-3-12 5. Karlsson, Å. Serdén, L. Vårdkostnader 2013 för NordDRG - en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen. Sveriges kommuner och Landsting 2015. 6. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. Välutbildade läkarsekreterare lönar sig. Bättre kodning av patientregistret efter kurs i klassifikation och vårddokumentation. Läkartidningen 2005 Nr 20 Volym 102:1530-1537 7. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:26) om uppgiftsskyldighet till patientregistret 8. Vägledning till NordDRG-se, version 2013, Socialstyrelsen 2012. 9. DRG-baserad definition av dagsjukvård 2013, Socialstyrelsen 2012. 10. DRG-användning i Sverige 2013, Socialstyrelsen 2013 26 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Bilaga 1 DRG-gruppering av patientregistret Materialet i denna rapport är grupperat med version 2013 av NordDRG- SWE-Full. Samtliga vårdtillfällen i patientregistret för slutenvård är klinikvårdtillfällen, det vill säga in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå. Som mått på vårdtid används dagar. De är beräknade enligt definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Diagnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1 9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 2013 för sluten somatisk vård. Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård 2013 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd 1 395 704 99,13 1 Huvuddiagnos saknas 8 485 0,60 2 Kön för patienten saknas 0 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 3 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos 1 234 0,09 5 För hög ålder för aktuell diagnos 20 0,00 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 2 454 0,17 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 21 0,00 9 Annat fel 16 0,00 T Totalt 1 407 937 100,00 Som tabell A visar grupperades 99 procent av vårdtillfällena på ett korrekt sätt och fick därmed returkoden 0. Det vanligaste felet var att huvuddiagnos saknades och det gällde ca 8 500 vårdtillfällen eller 0,6 procent av alla vårdtillfällen. Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudier av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Socialstyrelsen granskar om alla obligatoriska variabler finns med så som sjukhus, personnummer och huvuddiagnos. Koderna som används för olika variabler testas också, liksom att datumangivelserna har DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 27

giltiga värden. I samband med kvalitetstesterna rättar Socialstyrelsen de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. Jämförelsetalen med 1998 2013 i rapporten är hämtade från patientregistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG. Statistiken för specialiserad öppenvård har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården. I öppenvården grupperas 93,4 procent på ett korrekt sätt med returkoden 0. Huvuddiagnos saknas är det mest förekommande felet och uppgår till ca 722 000 vårdkontakter motsvarande 6,5 procent. Tabell B Returkoder efter gruppering av öppenvård 2013 Kod Klartext Vårdtillfällen Andel i procent 0 Grupperingen utförd 10 424 656 93,43 1 Huvuddiagnos saknas 721 742 6,47 2 Kön för patienten saknas 2 710 0,02 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 14 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos 3 987 0,04 5 För hög ålder för aktuell diagnos 1 903 0,02 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 5 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 323 0,00 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 29 0,00 9 Annat fel 1 791 0,02 T Totalt 11 157 160 100,00 I rapporten presenteras vårdkontakter i den specialiserade öppenvården inklusive dagkirurgi från patientregistrets öppenvårdsdatabas, se avsnittet Öppenvård i patientregistret. Dagsjukvård inkl. dagkirurgi beskrivs i DRGtermer enligt Socialstyrelsens definition baserad på DRG. En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader. 28 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE

Bilaga 2 Registrering av diagnoser per sjukhus i slutenvård 2013 Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Simrishamns sjukhus 1 239 6,93 6,09 78 Hässleholms sjukhus 5 904 4,86 4,79 71 Kalix lasarett 3 198 5,74 4,53 72 Enköpings lasarett 4 575 4,92 4,45 68 Arvika sjukhus 5 450 5,15 4,29 69 Avesta lasarett 2 492 3,83 4,25 70 Värnamo sjukhus 10 953 4,06 4,21 60 Hallands sjukhus Halmstad 23 947 3,97 4,16 56 Sala lasarett 395 13,99 4,16 79 Kiruna lasarett 1 812 5,68 4,11 68 Oskarshamns sjukhus 4 263 4,1 4,08 70 Finspångs lasarett 594 7,89 4,04 77 Motala lasarett 5 838 4,03 4,01 68 Trelleborgs lasarett 7 701 4,84 4 70 Köpings lasarett 5 622 4,88 3,98 70 Piteå Älvdals sjukhus 5 712 5,36 3,89 70 Nyköpings lasarett 9 878 3,72 3,87 62 Kullbergska sjukhuset 3 648 4,9 3,85 71 Karlstads sjukhus 30 092 4,56 3,8 57 Hallands sjukhus Varberg 18 005 4,6 3,74 60 Höglandssjukhuset 14 567 3,84 3,71 61 Blekingesjukhuset 23 848 4,99 3,62 61 Ystads lasarett 11 356 3,72 3,62 57 Örnsköldsviks sjukhus 7 985 4,42 3,61 59 Lindesbergs lasarett 5 523 4,85 3,59 68 NU-sjukvården 43 960 4,53 3,51 57 Akademiska sjukhuset 50 128 4,59 3,5 53 Kungälvs sjukhus 8 478 4,88 3,5 65 Västerviks sjukhus 11 161 3,1 3,5 57 Ljungby lasarett 5 253 4,77 3,46 67 Landskrona lasarett 4 188 4,52 3,39 71 Länssjukhuset Kalmar 25 710 3,5 3,36 58 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE 29

Sjukhus Antal vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder Huddinge sjukhus 42 176 4,13 3,34 49 Norrlands Universitetssjukhus 32 739 4,38 3,3 55 Norrtälje sjukhus 7 142 3,28 3,29 66 Mälarsjukhuset 21 458 5,12 3,28 55 S:t Görans sjukhus 30 978 3,11 3,28 64 Kristianstads sjukhus 23 289 4,35 3,23 56 Torsby sjukhus 5 112 5,12 3,23 69 Universitetssjukhuset MAS 49 993 4,09 3,23 56 Skellefteå lasarett 10 926 4,19 3,22 58 Sunderbyns sjukhus 21 323 4,05 3,2 54 Danderyds sjukhus 51 980 3,17 3,18 55 Lycksele lasarett 5 598 4,14 3,17 63 Vrinnevisjukhuset 21 073 3,59 3,17 56 Växjö lasarett 20 610 4,53 3,16 56 Ängelholms sjukhus 6 673 4,27 3,12 71 Västerås lasarett 31 303 4,19 3,09 55 Karolinska sjukhuset 57 287 4,17 3,05 46 Hudiksvalls sjukhus 12 422 3,94 3,04 58 Universitetssjukhuset i Linköping 36 334 3,96 3,04 54 Ryhov, länssjukhus 26 330 3,68 3,01 53 Universitetssjukhuset i Lund 48 117 4,55 2,96 55 Kungsbacka sjukhus 804 6,23 2,95 67 Östersunds sjukhus 18 448 4,32 2,95 57 Alingsås lasarett 7 230 4,85 2,94 69 Sollefteå sjukhus 5 918 4,63 2,9 64 Gällivare lasarett 5 251 4,14 2,89 56 Falu lasarett 30 798 3,65 2,87 56 Gävle sjukhus 24 253 4,24 2,86 58 Mora lasarett 10 863 3,6 2,86 65 Sundsvalls sjukhus 22 137 3,9 2,81 56 Södertälje sjukhus 11 415 3,04 2,77 56 Skaraborgs sjukhus 37 288 4,47 2,74 58 Helsingborgs lasarett 31 965 4,35 2,72 55 Karlskoga lasarett 7 840 4,38 2,72 64 Södersjukhuset 62 634 3,38 2,7 54 Sahlgrenska universitetssjukhuset 103 116 4,43 2,66 51 Privat vårdgivare 9 933 2,75 2,63 57 Södra Älvsborgs sjukhus 31 797 4,4 2,54 58 30 DRG-STATISTIK 2013 EN BESKRIVNING AV VÅRDKONSUMTION I SVERIGE