Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor på. Stjärnorna är tolv trots att medlemsländerna är flera, eftersom siffran tolv är en symbol för helhet. Vid sidan av den gemensamma flaggan använder alla EU-länder också sin egen flagga. Innehåll Finland hör till Europeiska unionen...3 Europeiska unionens historia...4 Fyra rättigheter...5 Gemensam valuta...6 Förordning, direktiv, beslut...8 Europeiska unionens institutioner...9 Så här fattas besluten inom EU...14 Europeiska unionen förändras...15 Europeiska unionen och framtiden...16 Europavalet 7.6.2009...17 Det är viktigt att rösta i Europavalet...18 Informationskontoret hjälper medborgarna...19 Den här broschyren har publicerats i samarbete mellan Europaparlamentets informationskontor i Finland och LL-Center. Broschyren finns också på finska. Redaktörer: Pertti Rajala och Hannu Virtanen Översättning: Johanna von Rutenberg Layout: Nelli Norra-Kastemaa Bilder: Europaparlamentets och Europeiska unionens bildarkiv och Petri Kiuttu Tryck: Multiprint 2009 2

Just nu hör 27 länder till Europeiska unionen (de gröna länderna på kartan). Turkiet, Kroatien och Makedonien förhandlar om att få bli medlemmar i EU (de klargula länderna på kartan). Finland hör till Europeiska unionen Europeiska unionen, alltså EU, består av 27 europeiska länder. EU:s medlemsländer är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna (alltså Holland), Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Under de närmaste åren kommer EU att få ännu flera medlemsländer. Turkiet, Kroatien och Makedonien förhandlar om att få bli nya medlemmar i EU. 3

Europeiska unionen har utvidgats, alltså vuxit, småningom. I början var bara några länder med, nu är största delen av Europa med. Europeiska unionens historia Tanken på Europeiska unionen föddes efter andra världskriget. Målet var att förhindra krig i Europa. Man tänkte att samarbete mellan länderna skulle kunna förhindra nya krig. I början gällde samarbetet handeln men småningom har länderna börjat samarbeta om mycket annat också. År 1992 godkände de så kallade EG-länderna ett nytt avtal som ledde till att EG blev den Europeiska Unionen, EU. Det här avtalet kallas för EU:s grundfördrag. Det kallas också för Maastrichtfördraget. (Maastricht är den stad där avtalet godkändes). Efter det här nöjde sig de europeiska länderna inte längre med att samarbeta bara om ekonomiska frågor utan började samarbeta om många andra frågor också. Finland blev medlem i Europeiska unionen år 1995. 4

Fyra rättigheter Eftersom Finland hör till EU är alla finländska medborgare också EU-medborgare. Att vara EU-medborgare betyder att man får nya rättigheter och möjligheter men också nya skyldigheter. Att vara EU-medborgare betyder ändå inte att man slutar vara medborgare i sitt eget land. Till exempel en finländare fortsätter att vara också finsk medborgare. Som EU-medborgare har också varje finländare fyra specialrättigheter: 1. Du får röra dig fritt och vistas var som helst på områden som hör till något EU-land. Det är också lättare än förr att arbeta i ett annat EU-land. 2. Du har rätt att rösta och ställa upp som kandidat i kommunalval och i valet till Europaparlamentet i det EU- land du bor i. 3. Om du reser utanför EU och behöver hjälp kan du få hjälp på Finlands ambassad. Men om Finland inte har någon ambassad i landet har du rätt att be om hjälp på vilket annat EU-lands ambassad som helst. 4. Du har rätt att vädja till Europaparlamentet eller vända dig till Europeiska ombudsmannen till exempel om du har blivit fel behandlad av någon myndighet. Som EU-medborgare har du rätt att jobba i ett annat EU-land. På samma sätt kan medborgare i andra EU-länder också komma till Finland för att jobba. Du har också rätt att resa utan gränskontroll till nästan alla andra EU-länder och också till Norge, Island och Schweiz. Det här området kallas för Schengen-området. 5

Euron används i 16 EU-länder. Länderna brukar kallas euroområdet (det gröna området på kartan). Gemensam valuta Sexton av EU:s medlemsländer har börjat använda den gemensamma valutan, euron. De här länderna är Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna (alltså Holland), Portugal, Slovakien Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. De här länderna brukar kallas euroområdet. Den gemensamma valutan betyder att du inte längre behöver växla pengar när du reser till något land som hör till euroområdet. Euron har också gjort handeln mellan de europeiska länderna lättare. Konkurrensen mellan företagen i olika länder har ökat efter att man började använda euron. Euron har också gjort det lättare att jämföra priserna på varor i olika länder. 6

Passet är bra att ha med Du är inte tvungen att ha ett pass när du reser mellan EU-länderna. Det räcker med ett identitetsbevis med fotografi. Det är ändå säkrast att ha passet med sig, även om man inte nödvändigtvis behöver det. Som EU-medborgare får finländarna röra sig fritt och vistas var som helst på områden som hör till något av EU:s medlemsländer. Bilden är från Strasbourg i Frankrike. 7

Förordning, direktiv och beslut Europeiska unionen har olika bestämmelser som styr medlemsländernas lagstiftning. Det finns fyra slag av bestämmelser: förordningar, direktiv, beslut och rekommendationer. En förordning är den starkaste bestämmelsen. Den gäller i alla medlemsländer och de enskilda länderna kan inte ändra på den. Ett direktiv är en anvisning om en lag som varje medlemsland måste stifta. Ett beslut kompletterar förordningarna och direktiven. Ofta rör besluten bara ett eller några medlemsländer. En rekommendation är den mildaste bestämmelsen. Den är medlemsländerna inte tvungna att följa. EU:s förordningar, direktiv och beslut är starkare än medlemsländernas egna beslut och lagar. Alla medlemsländer måste följa dem. EU:s direktiv inverkar på många sätt på européernas liv. Särskilt mycket har EU förändrat jordbrukarnas liv. EU betalar ut olika stöd åt jordbrukarna och därför övervakar EU också noga jordbrukens verksamhet. 8

Europeiska unionens institutioner Ministerrådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen är Europeiska unionens viktigaste institutioner. Europeiska rådet är de toppmöten som medlemsländernas ledare regelbundet samlas till. På schemat kan du se vilka uppgifter institutionerna har. POLITISKA LINJEDRAGNINGAR Europeiska rådet Medlemsländernas statschefer eller regeringschefer och kommissionens ordförande FÖRESLÅR/ GENOMFÖR Kommissionen BESLUTAR/GER UTLÅTANDEN Europaparlamentet BESLUTAR Rådet Medlemsländernas ministrar President Tarja Halonen representerar ofta Finland på EU:s möten. ÖVERVAKAR EG-domstolen Europeiska rådet I Europeiska rådet samlas medlemsländernas ledare. Det är regerings- och statschefernas toppmöte. Europeiska rådet sammanträder minst två gånger om året. I Europeiska rådet behandlas unionens viktigaste politiska frågor. Medlemsländernas ledare gör upp riktlinjer för EU:s utveckling och tar viktiga initiativ. Europeiska rådet behandlar också aktuella internationella frågor som har att göra med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. 9

Ministerrådet består av ministrar från de olika medlemsländerna. På bilden undertecknar Finlands Europaminister Astrid Thors ett avtal. Ministerrådet eller Europeiska unionens råd Europeiska unionens viktigaste beslutsorgan är ministerrådet. Ministerrådet kallas också Europeiska unionens råd. Rådet består av ministrar från de 27 medlemsländerna. Vilka ministrar som sitter med i rådet beror på vilket ärende som behandlas. När man till exempel behandlar utrikesfrågor så är det utrikesministrarna som deltar och när man behandlar jordbruksfrågor så är det jordbruksministrarna som deltar. Ministerrådet representerar medlemsländerna. Rådet ger förordningar, direktiv och beslut. Rådet har en lagstiftande makt som det delar med Europaparlamentet. Rådet beslutar tillsammans med Europaparlamentet om EU:s budget. Rådet godkänner internationella avtal som kommissionen först har förhandlat om. Medlemsländerna fungerar turvis som ordförande för rådet, sex månader i taget. 10

Europaparlamentet sammanträder på två olika ställen: I Bryssel i Belgien och i Strasbourg i Frankrike. Bilden är från plenisalen i Bryssel. Europaparlamentet Europaparlamentet representerar alla medborgare i Europeiska unionen. Invånarna i varje medlemsland väljer genom val sina egna ledamöter, alltså medlemmar, till parlamentet. Hur många platser varje medlemsland har i parlamentet beror på hur många invånare landet har. Det betyder att de stora länderna har flera ledamöter än de små länderna. Ledamöterna väljs för fem år i taget. Under valperioden mellan år 2009 och år 2014 kommer EU-parlamentet att ha 736 medlemmar. Det är ändå möjligt att antalet stiger till 754 medlemmar år 2010. Finland kommer att ha 13 ledamöter under hela valperioden 2009 2014. Parlamentet sammanträder i två länder: I Belgien i huvudstaden Bryssel och i Frankrike i staden Strasbourg. Parlamentet stiftar EU:s lagar tillsammans med ministerrådet. Parlamentet godkänner också EU:s budget. Pengar för att förverkliga det man planerat i budgeten får EU främst via medlemsavgifter som medlemsländerna betalar. De stora medlemsländerna i EU betalar högre medlemsavgifter än de små medlemsländerna. Parlamentet godkänner utnämningen av kommissionens ordförande och har också rätt att upplösa kommissionen. Parlamentet övervakar unionens verksamhet och ledamöterna har rätt att ställa frågor till kommissionen och ministerrådet. 11

Europaparlamentets byggnad i Strasbourg. Besök i Europaparlamentet Varje år besöker ungefär 250 000 personer Europaparlamentet. Man kan besöka parlamentet både i Strasbourg och i Bryssel. Besökarna får följa med parlamentets plenarsammanträden, alltså möten, och träffa parlamentets ledamöter. Guidade besök ordnas på alla EU:s officiella språk. Guiderna berättar om parlamentets verksamhet och uppgifter och svarar på besökarnas frågor. Europaparlamentet har en egen webbplats Adressen till Europaparlamentets webbplats är www.europarl.europa.eu. På sidorna finns information till exempel om aktuella frågor som parlamentet har behandlat. Via webbplatsen kan man följa med parlamentets diskussioner och omröstningar i direktsändning. På sidorna kan man också bekanta sig med parlamentets medlemmar och deras uppgifter eller lämna in en vädjan. Adressen till parlamentets nät-tv är: www.europarltv.europa.eu 12

Medlemmarna i kommissionen 9.1.2009. Nere i mitten ordförande José Manuel Barroso. Europeiska kommissionen Europeiska kommissionens medlemmar kallas för kommissionärer. De väljs för fem år i taget. Europeiska kommissionen har rätt att bestämma om mycket. Den måste driva hela unionens intressen och får inte ta emot order av medlemsländerna. Kommissionen gör lagförslag. Den verkställer också ministerrådets beslut. Kommissionen gör också upp ett förslag till EU:s budget. Kommissionen är ansvarig inför Europaparlamentet. Om kommissionen inte får parlamentets förtroende måste alla medlemmar i kommissionen avgå. Domstolen EU:s domstol ska se till att EU:s lagar och också medlemsländernas lagar stämmer överens med EU:s grundfördrag. Domstolen avgör också om medlemsländernas lagar stämmer överens med EU:s förordningar och direktiv. Europeiska ombudsmannen Europeiska ombudsmannen väljs för fem år, alltså lika länge som parlamentets valperiod varar. Medborgarna i EU:s medlemsländer kan klaga hos ombudsmannen om de tycker att de har blivit orättvist behandlade. Ombudsmannen undersöker klagomålen och kan kräva att orättvisor rättas till. Ombudsmannen är helt oberoende och obunden av något parti. 13

Så här fattas besluten inom EU Europaparlamentet håller årligen sex plenarsammanträden i Bryssel. Alla EU:s institutioner deltar på något sätt i beslutsfattandet. Så här fattas besluten inom EU: 1. Kommissionen gör ett förslag till ny lagstiftning. 2. Parlamentet och ministerrådet fattar oftast tillsammans ett beslut om förslaget. 3. Kommissionen övervakar att alla medlemsländer följer beslutet. 4. Domstolen löser tvister om det uppstår sådana. 14

Europeiska unionen förändras Det är många som tycker att det är svårt att förstå hur Europeiska unionen fungerar. Därför har EU haft som mål att göra beslutsfattandet enklare och effektivare och samtidigt föra unionen närmare den vanliga medborgaren. Medlemsländerna har gjort ett avtal om att förnya Europeiska unionen. Det här avtalet kallas för Lissabonfördraget. En förnyelse av verksamheten och ett nytt grundfördrag behövs eftersom Europeiska unionen har vuxit och fortsätter att växa. I det nya fördraget föreslår man att allt flera beslut ska fattas med majoritetsomröstning. Det betyder att det i många frågor skulle räcka att beslutet godkänns av hälften av medlemsländerna, om de samtidigt representerar minst 60 % av invånarna i EU-länderna. EU:s lagar skulle enligt det nya fördraget fortfarande godkännas av ministerrådet tillsammans med Europaparlamentet. Förnyelsen av Europeiska unionen kräver att alla medlemsländer godkänner Lissabonfördraget. Alla länder har inte ännu godkänt fördraget. I Irland ordnar man en andra omröstning om Lissabonfördraget hösten 2009. I Lissabonfördraget föreslår man att Europeiska rådet ska få en egen ordförande som väljs för 2,5 år. Då skulle ordförandeskapet inte längre cirkulera mellan medlemsländerna som det gör nu. Europeiska rådet, som består av medlemsländernas ledare, skulle enligt det nya grundfördraget bli en officiell EU-institution. Enligt fördraget skulle EU också få en egen president och utrikesminister. Nu kräver många av besluten i EU att alla medlemsländer godkänner dem. 15

Europeiska unionen och framtiden Det är svårt att förutspå hur framtiden ser ut i Europa. Men en del av de utmaningar som Europa och EU står inför känner vi redan till. EU måste vara med och lösa den ekonomiska krisen i världen. Klimatförändringen, den åldrande befolkningen, invandringen och säkerheten i världen är andra sådana frågor som man måste hitta lösningar på inom EU. EU kommer också ännu att växa, trots att de flesta länderna i Europa redan är medlemmar i EU. EU måste också hitta på nya sätt att nå invånarna i de europeiska länderna och att beakta deras förväntningar och behov. Världen förändras hela tiden. EU måste förändras med den och kunna svara på de utmaningar som förändringarna för med sig. En god framtid finns i ett gemensamt Europa. Det är en krävande uppgift att utveckla Europeiska unionen. De största länderna i Europa har ett särskilt stort ansvar i utvecklingen. På bilden talar Tysklands förbundskansler Angela Merkel. 16

Alla som är medborgare i Finland eller i något annat EU-land, och som har rösträtt i valet kan ställa upp som kandidater. Europavalet 7.6.2009 Europaparlamentet är den enda institutionen inom EU vars medlemmar medborgarna själva får välja genom val. Europavalet går till på samma sätt som andra val. Alla medlemsländer måste hålla valet under samma veckoslut i juni. I Finland är valdagen söndag 7.6.2009. Förhandsröstningen hålls i Finland 27.5. 2.6.2009 och utomlands 27.5. 30.5.2009. Hela Finland utgör en enda valkrets. Det betyder att alla kandidater i valet är kandidater i hela landet. Kandidaterna kan nomineras, alltså utses, av partier som hör till partiregistret eller av valmansföreningar som har grundats av röstberättigade medborgare. Varje parti eller valförbund får nominera högst 20 kandidater. Varje finländsk medborgare som har fyllt 18 år har rösträtt i valet. Också andra EU-länders medborgare som har fyllt 18 år får rösta i Finland om de har anmält sig till rösträttsregistret. Man kan rösta antingen i det land man är medborgare i eller det land man bor i. Det nya parlamentet börjar sitt arbete 14.7.2009. Den som är medlem i Europaparlamentet får inte samtidigt vara medlem i riksdagen i sitt eget land. En medlem i Europaparlamentet får inte heller vara medlem i sitt lands regering. Du hittar mera information om Europavalet på internet på adresserna www.europarl.fi, www.vaalit.fi och www.val2009.eu. På vaalit.fi-sidorna får du också information om hur det går till när man röstar. Klicka på VAL så kommer du till de svenska sidorna. 17

Europavalet hålls söndagen den 7 juni. Du kan förhandsrösta mellan den 27 maj och den 2 juni. Det är viktigt att rösta i Europavalet Europaparlamentet har mycket makt. Parlamentet beslutar tillsammans med ministerrådet om nästan alla EU:s lagar. Parlamentet beslutar tillsammans med ministrarna också om EU:s budget. Utan samförstånd mellan parlamentet och ministerrådet kan man inte fatta några beslut inom EU. Genom Lissabonfördraget får parlamentet ännu mera makt. Parlamentet får mera makt både när det gäller lagstiftningen och utrikespolitiken i EU. De enskilda medlemmarna i Europaparlamentet har också mycket makt. Varje medlem i parlamentet hör till något utskott. Genom arbetet i utskottet blir medlemmen expert på det ämne som utskottet ansvarar för. I parlamentet ansvarar någon av medlemmarna för föredragningen av lagförslagen. Det är ett uppdrag som medlemmarna gärna vill ha. Uppdraget ges åt sådana medlemmar som är kunniga och bra på att samarbeta. I Europavalet utgör hela Finland en enda valkrets. Det betyder att alla väljare kan rösta på vilken kandidat som helst. Det finns ungefär 200 kandidater i hela landet. 18

Informationskontoret hjälper medborgarna På Europaparlamentets informationskontor i Finland kan du få material om Europeiska unionen och Europaparlamentet. Materialet är gratis. Informationskontoret ger råd åt grupper som vill åka på besök till parlamentet. Kontoret tar också emot grupper av besökare. Europaparlamentets informationskontor i Finland finns i Helsingfors. Kontaktuppgifterna till kontoret är: Europaparlamentet Informationskontoret i Finland Norra esplanaden 31 00100 Helsingfors tfn: (09) 622 04 50 e-post: ephelsinki@europarl.europa.eu www.europarl.fi 19

Europaparlamentet representerar alla medborgare i Europeiska unionen. I den här broschyren kan du läsa om hur Europeiska unionen fungerar. Broschyren handlar också om EU:s framtid och om Europavalet sommaren 2009. Broschyren finns på internet på adressen www.papunet.net/ll och på Europaparlamentets sidor www.europarl.fi. Du kan beställa mindre mängder av broschyren på LL-Center, telefon (09) 434 236 20, e-post: ll-center@fduv.fi