Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet
Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser och lagförslag Barns rätt och bästa Barns rätt till omsorg och familj Barns rätt till delaktighet Börja med synen på barn och barnperspektivet.
BBIC:s nio grundprinciper 1.Barn och unga i centrum 2.Teoretiska utgångspunkter Utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling 3.Kunskap och beprövad erfarenhet 4.Identifiera resurser och svårigheter 5.Likvärdiga möjligheter för alla barn 6.Samarbete med barn och deras familjer 7.Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser 8.Insatser under utredningens gång 9.Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser
Fyra synsätt på barn i lagtext 1. Samhället minimal roll i barnets förhållanden 2. Samhället betydande roll i barnets förhållanden 3. Föräldrars rätt att ha barn 4. Barnets rättigheter Familjeenheten i fokus Barnet i fokus Föräldrarna i fokus BARN OCH UNGA I FOKUS
Krav på fokus på barns rättigheter i internationell reglering FN:s konvention om barnets rättigheter EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna Europakonventionen, artikel 6 (rätten till rättvis rättegång) och artikel 8 (rätten till privat- och familjeliv)
Dessa krav på fokus på barns rättigheter i internationell reglering har medfört att svensk lag och praktik ändrats under de senaste åren och kommer att fortsätta att förändras. Föräldrabalken Socialtjänstlagen LVU m.m. Förslag till LBU
En förändrad syn på barn och unga i svensk lagstiftning.. från att vara till att också vara Del av en familjeenhet Objekt (för omsorg) Passiva Individer (med rätt till familj) Subjekt (med olika typer av rättigheter) Aktiva I utveckling mot vuxenskapet I sin barndom med ett egenvärde i sig
Barnkonventionens fundament Barnets bästa Art. 3.1 Vid alla åtgärder som rör barn, var sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, adm. myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets rätt att få komma till tals Art. 12. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Vad innebär begreppet barnets bästa i praktiken? 6:2 FB Barnets bästa skall vara avgörande 1:2 SoL Barnets bästa skall beaktas 1 LVU Barnets bästa skall vara avgörande
Barnperspektiv samhällsvetenskapliga forskningsläget Begreppet har vidareutvecklats och omtolkats. Exempelvis har barns livsvillkor och ett maktperspektiv inkluderats. Begreppet har också omtolkats och definierats som mångtydigt. Exempelvis har samhällets barnperspektiv tillkommit den samlade kunskapen om barn.
Barnperspektiv Barnperspektiv innebär att man försöker förstå barnet och ta reda på hur barnet uppfattar sin situation och eventuella förändringar - att se med barnets ögon. Att analysera vilka följder olika beslutsalternativ kan få för barnet. Att vuxna fattar utifrån sina kunskaper och erfarenheter beslut och ta ansvar för det.
att se med barnets ögon att förstå
Vad innebär delaktighet? Att delta frivilligt Att få uttrycka sin mening Att få ha en betydelsefull roll Att få information
Regler om barns rätt till delaktighet inom social barn- och ungdomsvården 6:11 FB Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. 11 LVU 5 st Institutionen/familjehemmet (genom socialtjänsten) övertar vårdnadshavarens ansvar att tillgodose barnets rättigheter till delaktighet i sin vardag 3:5 st 2 SoL och 36 LVU När en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant information och hans eller hans inställning så långt möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. 10:11 SoL och 36 LVU 15-årsgränsen för att föra sin talan och initiera ärenden
Två grundkomponenter i fråga om barns rättigheter enligt gällande rätt Barns rätt till omsorg Barns rätt till familj Vem ska tillgodose detta? I första hand vårdnadshavarens ansvar I andra hand socialtjänstens ansvar
Den socialrättsliga regleringen rörande barns rätt till omsorg och familj Förändringar i omsorg och vårdnad på socialtjänstens initiativ Andra insatser än placering utanför hemmet Placering med stöd av SoL I familjehem eller hem för vård eller boende Placering med stöd av LVU I familjehem eller hem för vård eller boende Vårdnadsöverflyttning Med eller utan vårdnadshavares samtycke Adoption Med vårdnadshavares samtycke
Frivillig vård enligt socialtjänstlagen Överenskommelse/avtal med vårdnadshavaren. Barnets inställning inte rättsligt relevant förrän efter 15 års ålder. Barnet representeras inte särskilt. Barnets vårdbehov subsidiärt till vårdnadshavarens bestämmanderätt enligt lag Vårdnadshavaren inga krav på beslut i enlighet med barnets bästa
Omhändertagande med stöd av LVU När förutsättningarna för tvångsvård föreligger enligt lag Barnets vårdbehov primärt enligt lag Vården föregås av en rättslig process där barnet representeras särskilt Krav att barnets bästa skall vara avgörande för beslutet
vid val av placering: God vård Närhet till det sociala nätverket Återföreningsprincipen Anhörigprincipen
Vårdnadsöverflyttning 6:8 FB Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart att det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet. Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av socialnämnden.
Vad innebär rätt till familj?
Proportionalitet Barnets bästa Barnets vilja och perspektiv
Inledningen BK Konventionsstaterna /../ är övertygande om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället. barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse.
Artikel 9 Artikel 9 1. Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tilllämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa
Artikel 5 Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller, där så är tillämpligt, medlemmar av den utvidgade familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konvention.
Artikel 20 1. Ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö skall ha rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida. 2. Konventionsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativ omvårdnad för ett sådant barn.
Syfte Empirisk undersökning att undersöka hur tungt barnets bästa i domstolarna i vårdnadsöverflyttningsmål Går det att skönja några mönster? Teori om normativa grundmönster 77 tingsrättsdomar (6:8 FB) från samtliga hovrättsområden Från åren 2005-2008
Allmänt om målen Frekvensen varierande mellan tingsrätter 80 barn Jämn könsfördelning 1½-17 år Genomsnittsålder 10,5 år Vårdnadsöverflyttning för 76 av barnen Av dessa har 46 barn vistats i familjehemmet i princip hela sitt liv
Fyra typfall Konfliktfallen (8) Passivitetsfallen (cirka 30) Harmonifallen (cirka 15) Anhörigfallen (cirka 25)
Resultat Vårdnadshavarens etablerade position dominerar framför barnets behov (trots att det saknas lagstöd för en sådan dominans) I enstaka fall uppnår barnet en egen position
Vart är lagstiftningen på väg?
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) Reglerna för barn- och ungdomsvården samlas i en ny särskild speciallag Regler i SoL förs över liksom hela LVU Ökat fokus på samverkan och delat ansvar Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslut enligt lagen Krav på omedelbar bedömning av skyddsbehov sssm en anmälan kommer in Bistånd med ökat barnperspektiv Ökade krav på familjehemsverksamheten Ökade krav på god hälsa och skolgång för barn och unga Barn egen socialsekreterare med ansvar att följa vården och ha kontakt med barnet under placeringen Specialistutbildning om minst ett år införs med krav på att det finns sådan specialkompetens hos kommunen