KALLELSE 1(2) 2015-12-09 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 15 december 2015 Tid/plats: tisdagen den 15 december 2015 kl. 09.00 12.00 Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Leif Dahlby 2. Val av ny ersättare till arbetsutskottet 3. Rapport sjukvårdschefen 4. Rapport hälso- och sjukvårdsdirektören 5. Struktur 2015 6. Struktur 2015, Habilitering uppdrag vuxna, ny bilaga 7. Struktur 2015, Habilitering inre arbete, ny bilaga 8. Struktur 2015, Utbildningsenhet för ST-läkare i primärvården, bilaga 9. Internkontrollplan 2015, bilaga 10. Månadsrapport november, ny bilaga 11. Prishöjningar vattenanalyser, bilaga 12. Avgifter för intyg, ny bilaga 13. Attestförteckning 2016, bilaga 14. Avskrivning av kundfordringar i redovisningen, bilaga 15. Remiss, Regionstyrelsen i rollen som landstingsstyrelse, ny bilaga 16. Övergripande plan för katastrofmedicinsk beredskap, bilaga 17. Kompetensförsörjningsplan hälso- och sjukvårdsförvaltningen, bilaga 18. Analys av remitterad utomlänsvård, ny bilaga 19. Uppdrag till MMR-teamet, ny bilaga
KALLELSE 2(2) 2015-12-09 20. Information på nämnden: Smittskyddsläkaren, rapport 21. Information på nämnden: Donationsverksamheten på Gotland 22. Informations- och anmälningsärenden i pärm: - Remissvar angående Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens cancerregister - Svar på frågor kring Socialstyrelsens föreskrifter (SOFS 2000:6) om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare - Ordförandebeslut Gallring av journalsystemet Vania Ordföranden Ordinarie ledamöter i arbetsutskottet: Stefaan De Maecker (MP) ordförande, - Leif Dahlby (S) 1:e vice ordförande, - Inger Harlevi (M) 2:e vice ordförande, - Jennie Jarve (V), Bibbi Olsson (C). Ersättare vid förhinder för ordinarie i mp+s+v-gruppen Viveca Borold (MP) ersättare för Stefaan De Maecker (MP), Susanne Hafdelin (S) ersättare för Leif Dahlby (S), Helén Kristiansson (V) ersättare för Jennie Jarve (V). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra. Ersättare vid förhinder för ordinarie i m+c+l-gruppen Susanne Redig (M) ersättare för Inger Harlevi (M), - Curt Broberg (C) ersättare för Bibbi Olsson (C). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra. Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen 621 81 VISBY Tfn 0498 26 90 00 Fax 0498 20 35 58 Org nr Region Gotland SE212000-0803-17
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kerstin Lindgren, tf Resursområdeschef Habilitering/Rehabilitering Ärendenr HSN 2014/533 Handlingstyp Beslutsärende Datum 2 december 2015 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Habilitering för vuxna Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar åt förvaltningen att senast juni 2016 återkomma med en rapport kring det fortsatta arbetet. Bakgrund Under 2014 genomfördes en utredning avseende habiliteringens uppdrag och behov av avsatta resurser för barn, unga och vuxna. Utredningen visade på att det finns en del otydligheter avseende bl a gränssnitt mellan aktörer och läkarinsatser. Ett antal frågeställningar identifierades vilka återredovisas genom denna rapport Formulera hur samarbetet mellan psykiatri, primärvård, habilitering och rehab (psyk) avseende patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska se ut enligt förslag 2013. Fortsätta utreda hur behandlande respektive habiliterande insatser för personer med psykiska funktionshinder ska se ut. Utreda hur behovet av den medicinska kompetensen ska tillgodoses i teamet för att se helheten i stället för att remittera till olika instanser. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/533 2 (4) Flöden och insatser inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Andelen personer med neuropsykiatrisk diagnos har de senaste åren ökat markant och har ställt ökade krav på habiliteringen i form av behandlingsinsatser och möjligheten att ta emot ett ökande antal patienter. En del av dessa personer har kontakter inom psykiatrin för medicinsk behandling. Utredningen 2014 visade att det finns oklarheter kring vilka patienter som ska remitteras till rehabiliteringsenheten Korpen (rehab psyk) och vilka som ska remitteras till habiliteringen. Ökad tydlighet genom formaliserat samarbete I olika konstellationer och arbetsgrupper har arbetet skett att formulera hur samarbetet mellan primärvård, rehabiliteringsenheten Korpen (rehab psyk) och psykiatrin ska se ut. Utgångspunkten har varit den överenskommelse som finns mellan psykiatri och primärvård. I dokumentet har formulerats vilka insatser habiliteringen respektive rehabiliteringsenheten Korpen (rehab psyk) gör för patienter med neuropsykiatrisk diagnos. För att utveckla samarbetet ytterligare finns planer på att starta ett psyk hab rehab psyk råd. Resurseffektiva insatser Att ge patienter rätt insats på rätt nivå är en viktig del i att klara av det ökande antalet personer med neuropsykiatrisk diagnos. För att möta olika behov på olika sätt behövs nya arbetssätt. En arbetsgrupp med representanter från primärvård, rehabiliteringsenheten Korpen (psyk) och psykiatrin har träffats för att utforma en modell för en livsskola. Livsskolan ska ge kunskap och strategier kring områden som sömn, stress, depression, ångest och struktur i vardagen. Förhoppningen är att detta ska innebära att en del patienter klarar sin vardag med enbart denna insats, medan några behöver ytterligare utredning och insatser. Arbetet har resulterat i en modell där Rehab psyk och psykiatrin genomför livsskolan och utgår från det vardagskunskaps program som redan finns på rehab psyk. Programmet har utvecklats med insats från psykiatrin. Flödet innebär att primärvården först remitterar patienter med misstänkt neuropsykiatrisk problematik till livsskolan. Därefter, i de fall det behövs, skickas remiss till psykiatrin för utredning. När patienten utretts på psykiatrin skickas remiss till habiliteringen i de fall personen har en komplex problematik och behöver en teambaserad insats.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/533 3 (4) Psykologerna inom habiliteringen och inom psykiatrin har träffats för att tydliggöra respektive uppdrag och flöden för varandra och för att diskutera behov av en gemensam arena. Diskussion förs om gemensamt team kring patienter som finns inom både psykiatrin och habiliteringen. Förtydliga läkarinsatserna För vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vet vi att samsjukligheten är hög dvs att man har en neuropsykiatrisk diagnos och en psykiatrisk diagnos, t ex ADHD och bipolär sjukdom, Atypisk autism och ADHD ofta tillsammans med depressioner och ångesttillstånd. För vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns ingen läkare kopplad till habiliteringen. Tidigare fanns habiliteringsläkare som konsult på vuxenhabiliteringen. I samband med att den läkaren slutade lyckades man inte att rekrytera ersättare. Olika förslag diskuterades och lösningen blev att behov av läkare tillgodoses inom primärvård och andra specialiteter. Med en annan kontinuitet i läkarbemanning inom primärvården än idag skulle, ur habiliteringens perspektiv, en önskvärd lösning vara att en vårdcentral blir specialiserad inom området habilitering. Utifrån de förutsättningar som idag råder bedöms dagens lösning; att behov av läkare tillgodoses inom primärvård och andra specialiteter, även fortsatt vara den bästa. För vuxna personer som har kontakt med habiliteringen sker därför läkarkontakter utanför habiliteringen. Fysioterapeuter ordinerar ståskal i samverkan med ortoped. De personer som har kontakt med neurolog träffar läkaren på neurologmottagningen. Personer remitteras till psykiatrin vid ångest och depressionstillstånd. I övrigt är det primärvårdsläkare som sköter de insatser som behövs. Kontakt och samarbete sker kring den enskilda patienten i de fall det behövs. I samtal med olika specialiteter ser vi att det behöver upprättas kontrakt/samarbetsavtal för de insatser som sker kring habiliteringens patienter.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/533 4 (4) Fortsatta arbetet Färdigställa och regelbundet revidera överenskommelsen Genomföra livsskola genom omdisponering inom befintlig ram Genomföra psyk hab rehab psyk råd en gång i månaden Utveckla samarbetet mellan psykologerna inom psykiatrin och Habiliteringen Fortsatt diskussion kring gemensamt team för patienter som har kontakt på psykiatrin och vuxenhabiliteringen Upprätta kontrakt/samarbetsavtal kring de konsultläkare som finns för vuxna inom Habiliteringen Fastställa lämplig uppföljning utifrån förväntade effekter av ovanstående. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kerstin Lindgren, tf Resursområdeschef Habilitering/Rehabilitering Ärendenr HSN 2014/533 Handlingstyp Beslutsärende Datum 2 december 2015 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen och stödjer habiliteringens fortsatta arbete. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar åt förvaltningen att senast i oktober 2016 återkomma med en rapport kring det fortsatta arbetet. Bakgrund Antalet barn och vuxna med neuropsykiatrisk problematik som är i behov av Habiliteringens insatser har ökat de senaste åren. Habiliteringens resurser och arbetssätt är dock inte anpassade för denna ökning. Under 2014 genomfördes en utredning utifrån ansatsen att identifiera för vilka patienter som habiliteringens insatser gör störst skillnad och hur arbetssätten kan förändras för att bättre möta olika patienters olika behov. Utifrån detta identifierades ett antal framgångsfaktorer: Störst behov av insatser skall få tillgång Små barn skall få stöd tidigt Utgå från evidens i insatserna Samverkan med andra för att bli mer effektiva Prioritera inom den egna verksamheten Förutom att formulera och öka samarbetet med andra delar av Region Gotland visade utredningen också att habiliteringen behöver se över sitt arbete och sin inre struktur, arbetsmetoder och prioriteringar. Beslutsformulering Definiera och formulera habiliteringens uppdrag, inom habiliteringen och i gränssnitt med andra aktörer. Arbeta med och anpassa insatserna utifrån funktionsbedömning. Ta fram en metod för detta. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/533 2 (3) Genomförda aktiviteter Vad Hur Definiera uppdrag/gränssnitt Arbetsgruppen har utifrån de styrkort som finns gått igenom vad habiliteringens uppdrag bygger på och hur det formuleras i varje medarbetares kontrakt. Uppdrag för den enskilde Införande av MII (Mångsidiga intensiva insatser) Införa system för funktionsbedömning och prioritering Gå med i Habq Överenskommelser/ samverkan Bedömning inför LSS Förnya medarbetarkontrakt i samband med medarbetarsamtal. Planera genomförande av MII tillsammans med förskolan, BUF. Hitta en struktur i arbetet med små barn med autism genom att införa MII (Mångsidiga intensiva insatser). På grund av det ekonomiska läget har vi inte kunnat göra detta fullt ut. Utbildning av en personal på Habiliteringen har påbörjats samt att utbildning till personal på en förskola kommit igång. All personal har deltagit i utbildning kring ICF, International Classification of Function. På Habiliteringen följer man införandet av DSM 5/ICD 11 där bl a aspeger syndrom försvinner som begrepp och ersätts av autism av olika grad. Det kan komma att ligga till grund för prioriteringar. Habiliteringen är nu med i kvalitetsregistret Hab-Q, ett kvalitetssystem som bygger på ICF, funktionsbedömningar. Att se till funktion blir ett sätt att kunna se de med störst behov av insatser. Detta bedöms vara ett bra sätt för verksamheten att mäta kvalité och att jämföra sig med andra Habiliteringar. För att förtydliga de samarbetsavtal som finns mellan Habiliteringen och andra verksamheter har en mall tagits fram. Utveckla system för att göra bedömningar för LSS så effektivt som möjligt. Möte och diskussion med SOF, biståndshandläggare har påbörjats.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/533 3 (3) Prioritering utifrån behov och resurseffektivitet I arbetet med att insatser ska prioriteras utifrån var de gör störst skillnad innebär detta också att behov behöver mötas med nya arbetssätt. Som utgångspunkt i arbetet finns även tanken om lägsta effektiva omhändertagandenivå. Det kan exempelvis gälla utbildningar i grupp istället för enskild information. Förhållningssättet med lägsta effektiva omhändertagande nivå handlar om att möta olika behov på olika sätt och kan beskrivas med en triangel där insatser så som exempelvis utbildning i grupp hör till insatser som kan erbjudas många, och vara fullgott för att tillfredsställa deras behov, dvs bredare basinsatser. Andra insatser så som livsskola är mer specifika, för att jämföra med den högsta toppen av triangeln där insatser till patienter med de allra största behoven finns. Fortsatt arbete En process för utveckling av habiliteringens verksamhet har påbörjats under 2015. I samband med att pågående samverkan med andra verksamheter upprättas och utvecklas kommer också det inre arbetet att fortlöpande ses över. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Carina Söderström, Enhetschef vårdcentralen Slite Susanna Althini, ST-läkare Vårdcentralen Visby Norr Eva Jetsell, Biträdande verksamhetsområdeschef Primärvård Fia-Lotta Pipping, Allmänspecialist/övergripande studierektor ST Ärendenr HSN 2013/444 1 (11) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Utbildningssatsning inom Primärvården Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att: Utbildningsenhet inrättas på Visby Norr snarast dock senast våren 2016. Handledarteam inrättas på övriga vårdcentraler enligt utbildningsenhetens modell. Uppdra åt förvaltningen att återkomma med underlag för beslut avseende lokaler. Sammanfattning Som en av beslutspunkterna inom Struktur 2015 fastställdes i november 2014 sex strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats. Att kunna rekrytera och behålla personal lyftes fram som huvudstrategi. På Gotland, liksom i resten av landet, råder stor brist på specialister i allmänmedicin. Traditionellt har en distriktsläkare handlett en STläkare åt gången. Nu finns för få specialister för att kunna säkra en god återväxt på detta sätt. Med rådande situation behövs nya grepp. Syftet är att fler ska välja allmänmedicin som specialitet och att utbilda kompetenta specialister för en stark primärvård i framtiden. Som svar på situationen föreslås en satsning på utbildning. Strukturen är byggd på handledarteam., med en enhet på Visby Norr som nav, men där hela primärvården omfattas så att arbetssituationen inom hela primärvården gynnas. Detta ska säkras genom att på de vårdcentraler, i egen regi, där det redan idag finns ST-läkare under utbildning, och för de ST-läkare som önskar placering på annan vårdcentral än utbildningsenheten skapas team enligt Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 2 (11) Region Gotland utbildningsenhetens modell. Detta innebär att Klinte fortsätter som utbildningsenhet med 1 handledarteam enligt utbildningsenhetens modell. Med en väl bemannad utbildningsenhet i Visby som nav för samordning av utbildningsmoment får vi bättre förutsättningar för kunskapsutbyte och ökad samverkan inom primärvården. Bakgrund Som en av beslutspunkterna inom Struktur 2015 fastställdes i november 2014 sex strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats. Att kunna rekrytera och behålla personal lyftes fram som huvudstrategi. På Gotland, liksom i resten av landet, råder stor brist på specialister i allmänmedicin. Det finns inte förutsättningar för att kunna rekrytera färdiga specialister varför det är nödvändigt att skapa ett koncept som både gör att fler väljer specialiteten allmänmedicin och för dem som valt att utbildningen är kvalitativ. Primärvården i egen regi har idag 11,5 tillsvidare anställda allmänläkare och 11,5 vakanta tjänster. För närvarande är 12 ST läkare under utbildning i primärvårdens egen regi, placerade på alla vårdcentraler. Inom en femårsperiod beräknas 3 läkare att gå i pension och ytterligare 1 läkare inom 8 år. Alla ST läkare i tjänst beräknas bli färdiga specialister inom 5 år. I beräkningen måste dock hänsyn tas till eventuell tjänstledighet för föräldraledighet m.m. Med rådande bemanningsläge inom primärvården på Gotland behövs nya grepp för att fler ska välja allmänmedicin som specialitet och samtidigt utbilda kompetenta specialister för en stark primärvård i framtiden. Traditionellt har en distriktsläkare handlett en ST-läkare åt gången. Nu finns för få specialister för att kunna säkra en god återväxt på detta sätt. Bemanningsläget står och stampar på en alldeles för låg nivå och så har det varit under många år. Goda exempel från andra håll Olika satsningar görs runt om i landet. Detta förlag baseras på erfarenheter från utbildningsvårdcentralen i Sandviken. Erfarenheter har även inhämtas från Klinte vårdcentral. Sandviken I Sandviken har man, utifrån en uppkommen krissituation sommaren 2013 och lokala förutsättningar, skapat en utbildningsvårdcentral som nu funnits i drygt ett år. Under detta år har flera nya ST-läkare tillkommit. Från att ha varit knappt en handfull, arbetar snart 15 ST-läkare på utbildningsenheten i Sandviken. Dessutom har man rekryterat 3 nyfärdiga distriktsläkare. Betydligt
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 3 (11) Region Gotland fler än vad man vågat hoppas på! Hyrläkarbehovet har minskat drastiskt i samma takt. I Sandviken har man, med små medel lyckats vända en negativ trend och skapat en bra arbetsplats där både handledare och utbildningsläkare får utrymme att göra ett bra jobb, och där handledning och utbyte av medicinsk kunskap är centralt i det dagliga arbetet. I ett ST-arbete har kontinuiteten för patienterna följts vilket visat sig blivit betydligt bättre på utbildningsenheten. Även på hyrläkarsidan har man fått en bättre kontinuitet. Resultatet kommer att presenteras senare under hösten. I Sandviken har man dragit nytta av att två vårdcentraler är lokaliserade i samma hus. Detta gjorde att man kunde dela in verksamheten i en separat hyrläkardel och en utbildningsdel bestående av de två vårdcentralerna. På så vis skapade man ett tydligare uppdrag för fast anställda läkare, såväl som för hyrläkare. Lokala förutsättningar utifrån Sandvikens upplägg Hemse/Klinte vårdcentral har redan idag ett utbildningsuppdrag som är förlagt till Klinte. Utbildningsenheten i Klinte täcker dock inte Gotlands behov av försörjning av specialister i allmänmedicin. Situationen på Gotland innebär att det finns ett behov att kraftigt utöka utbildningssatsningen. En förutsättning för den enhet som ska ha detta tilläggsuppdrag är lämpligt antal listade patienter. Ändamålsenliga lokaler är en annan viktig faktor. Utifrån detta görs bedömningen att det finns bäst förutsättningar för att placera en utbildningsenhet på vårdcentralen Visby norr. Tillsammans med VC Wisby Söder, har Visby Norr liknande lokalmässiga förutsättningar som i Sandviken. Enheten skall fungera som ett nav för utbildning av specialister i allmänmedicin på Gotland. Målsättningen är att alla vårdcentraler i egen regi på Gotland inom några år skall vara fullt bemannande med ST-läkare och specialister i allmänmedicin. Utbildningsuppdraget i Klinte påverkas inte av konceptet utan passar väl in i den föreslagna modellen. Detta innebär att Klinte fortsätter som utbildningsenhet med 1 handledarteam enligt den beskrivna modellen. Sandvikens modell består av två viktiga delar: arbetssättet i form av handledarteam respektive olika forum för diskussion och utbyte av medicinsk kunskap.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 4 (11) Region Gotland Arbetssätt i form av handledarteam I enlighet med Sandvikens modell bör handledarteamen utformas så att 1 handledare ansvarar för 1-4 ST-läkare som helst kommit olika långt i sin utbildning. Teamet har ett delat ansvar för varandras patienter. Handledaren har en reducerad lista, anpassad för att kunna hålla en hög kontinuitet för patienterna och kvalitet i handledning för utbildningsläkarna. Det är viktigt att det finns ett utrymme att anpassa mängden patienter som teamet har ansvar för. Faktorer att ta hänsyn till innefattar sysselsättningsgrad, sidouppdrag, hur långt utbildningsläkaren har kommit i sin ST utifrån en kontinuerlig individuell bedömning av måluppfyllelse, randningar, kurser, tjänstgöring på annan klinik och annan planerad eller icke planerad frånvaro. ST-läkarna får utökat ansvar (fler listade patienter) med tiden och kan på så vis mogna in i specialistrollen. Nyare ST-läkare har nytta av mer erfarna ST-läkares samlade erfarenheter och kan på ett mer effektivt sätt planera sin ST. Det innebär att ett teams sammantagna lista kan variera mellan 2 200-3 800 listpoäng. Utredningen visar att det skulle vara värdefullt att knyta ytterligare en läkarresurs till vårdcentralernas team. Med fördel i form av en pensionerad läkare som inte har ansvar för en egen lista utan kan bistå i utbildningsmoment som team-mentor. Klinte vårdcentral har goda erfarenheter av detta, vilket även är ett bra sätt att ta tillvara våra erfarna pensionerade läkares kunskaper. En målsättning bör vara att planeringen av ST-läkarnas randningar i görligaste mån anpassas så att teamet har en tämligen ny ST-läkare (ST1) och en STläkare som närmar sig specialistkompetens(st3), på plats på vårdcentralen. Då skall utrymme finnas så att teamet kan ansvara för patienterna för den STläkares som är under randning (ST2). I de fall detta inte går att upprätthålla måste handledarens lista anpassas så att det finns utrymme att ta ansvaret för teamets professionella utveckling och samtidigt erbjuda god vård för patienterna. I praktiken innebär detta att så länge det finns vakanta listor kan hyrläkarenheten, och avlistning av patienter från teamet, i nödfall fungera som en buffert. Genom att ha 4 ST knutna till teamet, skulle teamets sårbarhet minska vid längre frånvaro genom möjlighet till effektivare planering av randning och hemvändarveckor. På Visby norr finns förutsättningar att skapa 3 team som kan handlägga vårdcentralens listpoäng exklusive hemsjukvård och Säbo som idag handläggs av ordinarie specialist i allmänmedicin.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 5 (11) Region Gotland Ett handledarteam utformas enligt följande: 1 st Handledare (100% tjänstgöringsgrad) med ansvar för 3-4 ST; 500 listpoäng (att jämföra med 1 Distriktsläkare utan handledaransvar; 1850 listpoäng) ST 1, månad 0-(18) 24; 900 listpoäng + ev SÄBO och kortids ansvar ST 2, månad (18)24-48; 900 listpoäng (randar sig större delen av tiden, inkl kvalitetsarbete samt vetenskapligt arbete). ST 3, månad 48-62; 1500 listpoäng (bör vara klar med randning och arbeten, frånvaro enbart enstaka kurser, annars blir patientbelastning på övriga teamet för stor när de måste täcka 1500 under en längre tid) AT: inga egna listpoäng, tar teamets patienter. Enligt ovanstående är teamet mer eller mindre alltid minus ST 2 (randar sig mm.) och övertaliga ca 900 listpoäng. Detta kan buffras av handledaren till största del, samt ST 3 och AT till mindre del och ändå lämna luft i systemet till handledning. Man bör också eftersträva hemvändardagar/veckor under ST 2s randningar. Sårbarheten ökar så klart om t ex ST 1 och 2 inte helt får till omlott-principen, utan båda är borta samtidigt, vilket skulle lämna handledare + ST 3 med ett patientövertal motsvarande 1800 listpoäng. Därför viktigt med ev AT och ST 4 samt så noggrann planering som möjligt och solidaritet inom teamet! Idag har handledande allmän läkare i primärvården 1850 listpoäng, alltså ingen reducering av lista. ST- läkare i primärvården har 925 listpoäng avsett hur långt denne har kommit i sin utbildning. En beräkningsmodell har tagits fram för att kunna värdera handledning av ST läkare på annan vårdcentral än utbildningsenheten, vilket redovisas i bilaga 1. Strukturer för kontinuerligt lärande Personlig handledning och internhandledning är moment som ingår i det kontinuerliga lärandet för ST- läkare på Gotland idag. Ytterligare moment som visat sig värdefullt både i Sandviken och på Klinte vårdcentral är; dagligt möte, grupphandledning samt randning på glesbygdsvårdcentral. Dagligt möte Dagligt 30 minuters utbyte av medicinsk kunskap inom läkargruppen. Detta möte har av läkarna i Sandviken uppfattats som satsningens hjärta. Här får man snabbt input angående patientrelaterade frågor från flertalet kollegor samtidigt. ST-läkare vittnar om att de snabbt lär sig att handlägga allehanda ärenden. De
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 6 (11) Region Gotland mest erfarna distriktsläkarna har uttryckt förvåning och glädje i att man så snabbt kan lära så mycket nytt. Denna typ av möte kan med fördel införas på alla regionens vårdcentraler och med en bra IT-miljö kan mötet hållas så att vårdcentralsläkare från olika vårdcentraler är med via länk. Utformningen av denna typ av möte bör ske så att fokus på utbildningsläkarnas önskemål och behov prioriteras. Grupphandledning Grupphandledning ledd av erfaren distriktsläkare, en gång per månad, med mål att diskussioner kring vanliga tillstånd skall leda fram till en samsyn i hur dessa tillstånd skall handläggas lokalt. Ger möjlighet till kontinuerlig uppdatering av PM och underlag för internutbildning av övriga personalkategorier på Gotlands vårdcentraler. Detta ger ett bra tillfälle att utveckla sin pedagogiska förmåga, vilket är ett viktigt moment i specialistutbildningen. Samtliga ST-läkare på Gotland alla vårdcentraler kan delta i denna typ av handledning. Ämnen för grupphandledningen planeras utifrån ST-läkarnas önskemål och behov. Andra former för handledning i grupp som fallit väl ut på utbildningsvårdcentralen i Klinte är exempelvis: operationsdag (½dag/mån), sårvårdsdag, psykosomatikgrupp och specialistmottagningsdag (1 dag per termin där organspecialist kommer till vc och gör bedömningar i utbildningssyfte) mm. Personlig handledning Idag avsätts 1 timme per vecka för personlig handledning, vilket är lämpligt även fortsättningsvis. Ett viktigt moment är att ständigt ha den personliga utbildningsplanen och målbeskrivningen i åtanke för att så effektivt som möjligt nå målen för specialistkompetens. Diskussioner om personlig utveckling inom ledarskap och pedagogisk förmåga är centrala, liksom etiskt förhållningsätt i patientkontakter. Internutbildning ST-läkare och distriktsläkare på Gotland har sedan länge regelbundna tillfällen för internutbildning i distriktsläkarforum. Detta är väl inarbetat och passar bra ihop med övriga utbildningsmoment. Det är ett forum då specialistkompetens från angränsande områden presenteras och diskuteras för att främja samarbete över specialistgränser. Utöver detta har ST-läkarna regelbundna träffar med studierektor då utvärdering av gångna året sker. ST-läkarna har handledning med psykolog 1
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 7 (11) Region Gotland gång per månad för att utveckla sin kompetens att möta människor där kontakten i konsultationen av olika skäl blir komplicerad. Övriga utbildningsinslag SÄBO, kortids, hemsjukvård, specialistmottagningar (hjärtsvikt, diabetes, astma/kol etc) ska på ett naturligt sätt integreras i utbildningsvardagen. Randning på glesbygdsvårdcentral Genom att införa en glesbygdsrandning som en självklar del i ST i allmänmedicin på Gotland får man ett bredare primärvårdsperspektiv i sin utbildning, och personlig kännedom om arbetet på andra vårdcentraler. För glesbygdsvårdcentralerna förutspås effekten bli lättare att rekrytera. Kvalitetssäkring av utbildningsvårdcentralen Studierektorn för allmänmedicin har en nyckelroll i organisering av utbildningsstrukturen samt bevakning av utbildningskvaliteten. Kvalitetssäkring av ST-utbildningen sker årligen då utvärdering av ST-läkarnas progress genom utbildningen i ett handledarkollegium sker och där samtliga ST-handledare, studierektor och övergripande studierektor deltar. ST-läkarna bedöms fortlöpande utifrån tydliga kriterier och får skriftlig och muntlig feed-back gällande sin kompetensnivå samt förslag på förbättringsområden som sedan används som underlag för fortsatt handledning. Handledarna på Gotlands alla vårdcentraler ska även fortsättningsvis arbeta i samverkan med varandra, ledda av studierektor och övergripande studierektor. Framtidsvisioner I Sandviken har man goda erfarenheter av att låta en extern konsult leda handledarkollegiet. För att få en ömsesidighet i utvärderingen lät de samma konsult leda ST-läkarna i en utvärdering av hur utbildningsstrukturen och handledningen fungerade, vilket resulterade i en mer genomgripande analys av hela utbildningskedjan. I Arvika har man utvecklat konceptet ratten, en förlängning av styrkortet. Man kombinerar kvalitets- och förbättringsarbete med kompetensutvärdering, som ett sätt att leda och utveckla verksamheten. Man insamlar regelbundet data utifrån mätbara kriterier i det nära patientarbetet, t ex NDR, antibiotikaförskrivning etc. för att utvärdera verksamhetens arbete utifrån specificerade mål, både på verksamhetsnivå och individnivå. På en
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 8 (11) Region Gotland utbildningsenhet skulle detta koncept kunna utgöra ett naturligt sätt att väva in bedömning av kompetens utifrån övergripande kvalitetsmått. Utbildningsenheten ska präglas av ett vetenskapligt förhållningsätt och utifrån ST-målbeskrivningens krav, skapa en gemensam plattform för vetenskap- och kvalitetsarbeten inom primärvården. En välfungerande utbildningsenhet kan fungera som en tillfällig buffert för andra handledarteam vid behov. I Eksjö har man ett Robin-Hood-koncept där handledarteam i perioder lånas ut från välbemannad enhet till dåligt bemannad enhet, för att säkra en god utbildningssituation för samtliga utbildningsläkare. Organisation Enhetschef på Visby Norr föreslås leda utbildningsenheten och har samma ledningsansvar som idag, det vill säga första linjens chef för sjuksköterskor, undersköterskor, medicinska sekreterare, psykolog och KBT-terapeuter. Nuvarande läkarchef föreslås fortsätta sitt uppdrag i samarbete med enhetschef. ST läkare anställs i primärvården med placering på utbildningsenhet Visby under utbildningstiden. Som färdig specialist i allmän medicin erbjuds tjänst vid den/de vårdcentraler där det finns vakanta tjänster. Personalsammansättning En ST utbildningsenhet på Visby Norr innebär ökade lokalbehov. Utifrån detta föreslås en flytt av administrativa funktioner såsom medicinska sekreterare till Wisby Söder och registrering/kassafunktion till huvudentréns centralkassa. KBT och psykologer föreslås flytta till Wisby Söder. Utbildningsenheten blir en arbetsplats för specialister i allmän medicin, utbildningsläkare, distriktssköterskor samt undersköterskor. Behov av lokalanpassning och anpassning utifrån lokaler De båda vårdcentralerna Visby Norr och Wisby Söder är i behov av lokalanpassningar oavsett förslaget att inrätta en utbildningsenhet. Detta både utifrån dagens situation och med hänsyn till eventuella andra förändringar så som förändrade rutiner vid ankomstregistrering och betalning. I samband med utredningen av förslaget att inrätta en utbildningsenhet har en sammanställning av lokalbehovet gjorts. Behoven av lokalanpassning på dessa enheter måste samordnas och prioriteras sammantaget med andra behov. Ett övergripande strategiskt arbete med lokalinvesteringar inom förvaltningen pågår. Den genomförda sammanställningen liksom verksamheternas synpunkter ska tas tillvara i det arbetet och en fördjupad utredning genomföras med tanke på teknisk genomförbarhet och kostnader. Temporära lösningar kommer att behövas under den långa tid som lokalåtgärder etappvis genomförs.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 9 (11) Region Gotland Avseende förslaget att inrätta en utbildningsenhet innebär detta att: - utbildningsenheten initialt inrättas utan AT läkare och utan konferensrum, detta då rum idag inte finns att disponera för detta ändamål. - de administrativa funktionerna på de båda vårdcentralerna samlas fysiskt på Wisby Söder. - planering för gemensam provtagningsfunktion för vårdcentralerna ska göras. - planering pågår för att ankomstregistrering och betalning flyttas till centralkassan i huvudentrén. - Wisby Söder initialt har 2 mottagningsrum/expedition för lite, sannolikt kan administrativa rum nyttjas temporärt. Behov av ombyggnad beräknas kunna genomföras inom ram för mindre ombyggnationer och ingår i ordinarie internt prioriteringsarbete. Förvaltningen avser att genomföra dessa anpassningar för att förslaget ska vara realiserbart inom den angivna tidplanen.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 10 (11) Region Gotland Kostnader för en utbildningsenhet Kärnan i satsningen är att få till ett nytt arbetssätt där utbildning och handledning får ta plats, en förutsättning för att de effekter som är önskade ska uppnås. Det kommer även fortsättningsvis finnas behov av hyrläkare för att fylla vakanta tjänster. Denna kostnad ska successivt minska då antalet fasta läkare ökar. Om något team haltar måste det vara en självklarhet att patienterna istället tas om hand av hyrläkare och inte flyttas över på andra team. Detta medför en kostnad men är samtidigt en förutsättning för att konceptet ska fungera. Jämförelse av kostnader Förslaget beräknas innebär sammantagna kostnader på ca 11,5 Mkr, vilket är ca 1 Mkr dyrare än vid organisering som idag förutsatt full ordinarie bemanning. Dagens bemanningssvårigheter är själva grunden till förslaget. I dagsläget är hyrpersonalkostanden för Visby Norr ca 4,5 Mkr (2015). Sammantaget innebär detta att förslaget bedöms som både en investering för framtiden och en möjlighet att minska behovet av hyrläkare. Utbildningsvårdcentral, kr Läkare Lönekostnad ST 6 864 858 DL 4 674 820 Summa 11 539 678 Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2013/444 11 (11) Region Gotland Bilaga 1 Beräkningsmodell team på utbildningsenhet och på glesbygdsvårdcentral En allmän läkare som arbetar 100 % i primärvården har idag en patientlista motsvarande 1850 listpoäng. Vid handledaruppdrag minskas listpoängen för att hålla en hög kontinuitet för patienterna och kvalitet i handledningen för utbildningsläkarna. För att kunna värdera handledningen av utbildningsläkare har följande beräkningsmodell tagits fram. Team utbildningsenhet Handledare 100 % - 500 listpoäng (p) ST 1-900 p ST 2-900 p ST 3-1500 p Teamet handlägger tillsammans 3800 p I detta team värderas handledningen av 3 ST läkare på plats med reducerad lista motsvarande 1350 p (1850-500 p= 1350 p) som fördelas enligt följande: ST 1-550 p för handledning ST 2-450 p- för handledning ST 3-350 p- för handledning Team glesbygdsvårdcentral Vid randning på glesbygdsenhet eller då utbildningsläkare väljer att göra sin utbildning på glesbygdsvårdcentral värderas handledarens reducering av listpoäng beroende på hur långt ST läkaren har kommit i sin utbildning Exempel 1 Handledare 100 % - (1850-550 p) = 1300 p ST 1-900 p Teamet handlägger 2200 p Exempel 2 Handledare 100 % -( 1850-450)= 1400 p ST 2-900 p Teamet handlägger 2300 p Exempel 3 Handledare 100 % - (1850-350 p)= 1500 p ST 3-1500 p Teamet handlägger 3000p
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby, Förvaltningscontroller Ärendenr HSN 2015/2 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern kontrollplan 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta: Att anta intern kontrollplanen för 2015. Uppdra åt förvaltningen att återredovisa resultatet av kontrollerna i samband med årsbokslut 2015. Sammanfattning För 2015 års kontrollplan är förslaget från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fyra kontrollpunkter. De föreslagna kontrollpunkterna är: - Utomlänsvård- utförandet av remitterad vård inom internmedicin - Inköp av material inom tandvård- leverantörernas följsamhet mot avtal - Patientavgifter- rätt hanterade enligt avgiftshandbok - Bisysslor- förekomst och förändring Bakgrund Regionfullmäktige antog under 2013 nya Riktlinjer för intern kontroll med tillämpningsanvisningar med giltighet från 1 januari 2014. Det är nämnden som har det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker. Enligt riktlinjerna gäller att: o nämnden varje år ska anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. o resultatet av uppföljningen ska återrapporteras till nämnden. o nämnden ska i samband med årsbokslutet och verksamhetsberättelsens inlämnande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till regionstyrelsen. I riktlinjerna slås fast att intern kontroll syftar till att med en rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby, Förvaltningscontroller Ärendenr HSN 2015/2 2 (5) Verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. En avvägning ska göras mellan kontrollkostnad och kontrollnytta. Vid bedömning av kontrollnytta ska inte endast ekonomiska faktorer vägas in, utan även vikten av att upprätthålla förtroendet för verksamheten. Finansiell rapportering och information om verksamheten ska vara tillförlitlig dvs. ha kontroll över prestationer, kvalitet och ekonomi samt säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till målen i styrkortet. Dessutom ska redovisning av verksamhetens prestationer och kvalitet samt övrig relevant information om verksamheten och dess resursanvändning vara ändamålsenlig och tillförlitlig. Tillämpliga lagar, föreskrifter, regler, riktlinjer och rutiner mm ska efterlevas. Riktlinjerna fastslår att till grund för planering, prioritering och uppföljning av det interna kontrollarbetet bör en risk- och väsentlighetsanalys genomföras. Med risk avses sannolikhet att fel uppstår, och med väsentlighet avses vilka politiska, ekonomiska, mänskliga och tekniska konsekvenser som uppstår vid fel. Riktlinjerna fastslår också att ett flerårsperspektiv för den interna kontrollen är nödvändig, alla verksamhetsområden kan inte kontrolleras samtidigt. Den interna kontrollplanen bör också anpassas utifrån vilka processer som är avsedda att kontrolleras. Det innebär att planen kan innehålla granskning av befintliga kontrollmoment i en process eller också användas för att systematiskt granska att en god intern kontroll upprätthålls i processer som har få inbyggda kontroller.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby, Förvaltningscontroller Ärendenr HSN 2015/2 3 (5) Intern kontrollplan 2015 Utomlänsvård- utförande av vård remitterad inom internmedicin Inom processen för remittering av vård till annat län finns en mängd olika kontroller. Kontrollerna avser exempelvis att vården verkligen ska remitteras, att remissen innehåller all behövlig information, att betalningsförbindelse finns kopplad till remissen, att patienten får vård inom erforderlig tid, att besök blivit genomförda och vidare planering efter genomförd vård. Ekonomiskt granskas och attesteras alla fakturor enligt ordinär fakturahantering. En försvårande omständighet i denna process är att fakturorna i många fall är omfattande och svåröverskådliga samt att de kommer med tre månaders eftersläp. En slutenvårdsfaktura kan innehålla tusentals artiklar; avdelningstid, operationstid, anestesitid, röntgen, provtagningar, material m.m. Det är samtidigt många aspekter som ska granskas exempelvis: är patienten folkbokförd på Gotland, finns remiss, är kodning av åtgärder korrekta (har betydelse för vilket pris som sätts), är den vård som utförts i enlighet med remissen, är kostnaden för olika tjänster/produkter rimliga och överensstämmande med olika avtal/viktlistor osv. Trots alla dessa kontroller gör komplexiteten i processen kombinerat med potentiella effekter vid felaktigheter att det hela tiden finns skäl att göra stickprovskontroller och genomlysningar ur olika aspekter. Det ger också kunskap som underlag till förbättringar liksom kännedom om eventuella svagheter som behöver omhändertas. En annan viktig aspekt är upprätthålla förtroendet både inom och utanför förvaltningen att det finns en god kontroll inom processen för remittering av vård till annat län. Under året har man inom verksamhetsområde opererande specialiteter identifierat vårdtillfällen där vården inte utförts enligt intentionen med remissen. I samtliga fall handlar det om att komplikationer uppstått och där man från utförarens håll inte kontaktat remitterande enhet för att förankra/stämma av fortsatta åtgärder. Med detta som bakgrund föreslår förvaltningen att kontrollen genomförs för två områden inom internmedicin kardiologisk respektive neurokirurgisk vård, utifrån frågeställningen; är remissen tydligt formulerad och är den vård som är utförd i enlighet med intentionen med remissen? Kontrollen bör utföras på 10 dyra vårdtillfällen och 10 vårdtillfällen för åtgärder/diagnoser som frekvent remitteras. För att fånga ev brister avseende särskilt komplicerade (ofta dyra) fall respektive risk för löpande felaktigheter.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby, Förvaltningscontroller Ärendenr HSN 2015/2 4 (5) Inköp av material inom tandvård- leverantörernas följsamhet mot avtal Inom ramen för intern kontrollplanen har kontroller tidigare genomförts avseende operationsmaterial (2013 respektive 2014). För 2015 föreslås att motsvarande kontroll görs för inköp av dentalartiklar inom tandvård. Vid stickprovskontroll har felaktigheter identifierats så som att fel prislista använts och att fraktkostnader debiterats trots att ordervärdet varit över nivån för fraktfritt (1000 kronor). Kontrollen innebär granskning av att inköp av dentalartiklar gjorts enligt gällande avtal och att debitering skett enligt gällande prislista. Inom området finns 6 upphandlade leverantörer. Förvaltningen förslår att granskningen genomförs för 5 fakturor från vardera leverantör, där fakturavärdet överstiger 1000 kronor. Kontrollen genomförs avseende artiklar inom det specificerade sortimentet. Patientavgifter- rätt hanterade enligt avgiftshandbok Alla sk kvalificerade vårdkontakter registreras, detta gäller olika typer av besök, telefon osv. Registreringen ligger sedan till grund för fortsatt dokumentation exempelvis journaltext, vidare remisser, provtagning osv. Registreringen ligger också till grund för debitering av vårdkontakten. Kopplingen mellan registreringen och vilken avgift som ska gälla är automatisk dvs förutsatt att kontakten registreras på rätt sätt så utgår korrekt avgift enligt avgiftshandboken. Genom automatisering minskar risken för felaktigheter. Två sorters registreringar bygger dock på en annan bedömning av registrerande personal; avgiftsbefriat besök och uteblivande besök. Dessa registreringar är dessutom jämförelsevis sällan förekommande vilket i sig ökar risken för felaktigheter. I vilka fall dessa registreringar ska användas finns reglerat i avgiftshandboken. Förvaltningen föreslår att kontroll avseende att kassafunktionen använts i enlighet med avgiftshandboken genomförs för dessa två registreringstyper. Granskningen genomförs på 20 slumpmässigt utvalda vårdkontakter för respektive typ. Bisysslor förekomst och förändring Under 2014 genomförde PWC en regionövergripande granskning av de anställdas bisysslor. Rapporten presenterades i februari 2015. Syftet med granskningen var att bedöma om nämndernas interna kontroll avseende hantering av anställdas bisysslor är tillräcklig. Efter granskningen gjordes bedömningen att nämndernas interna kontroll inte var tillräcklig. Brister som lyftes fram avseende Hälso- och sjukvårdsförvaltningen var möjligheten att verifiera hanteringen av bisysslor. Detta då dialogen/bedömningen skett
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby, Förvaltningscontroller Ärendenr HSN 2015/2 5 (5) muntligen i samband med medarbetarsamtalet. Man lyfte även fram att ingen rutin fanns för löpande uppföljning av efterlevnaden av regionens regler avseende bisysslor. En av de generella rekommendationerna som lämnades var att respektive nämnd borde överväga om uppföljning av efterlevnaden av riktlinjerna för förekomsten av bisysslor bör ingå i nämndens internkontrollplan. I förvaltningens kommentar till rapporten föreslogs att bisysslor aktivt ska efterfrågas i samband med årsbokslutet. Vid det tillfället görs redan en kontroll av om medarbetarna har önskad sysselsättningsgrad. De regiongemensamma rutinerna är under omarbetning, men inte färdigställda. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har förtydligat de interna rutinerna avseende bisyssla. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår att en kontrollpunkt för 2015 avser granskning av förekomst av bisysslor inom förvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 7 december 2015 Ekonomisk månadsrapport efter november månad Ekonomi Periodens resultat Periodens resultat för Hälso- och sjukvården är 96,3 miljoner. Ekonomisk utveckling för perioden januari-november jämfört med samma period 2014 Både nettokostnadsutveckling och extern kostnadsutveckling redovisas med hänsyn tagen till jämförelsestörande poster. För perioden gäller detta främst flytten av kostnaden för kategori 1 tjänster, intäkter från kömiljard som redovisades motsvarande period 2014. Nettokostnadsutveckling: 6,2 procent, ökat med 77,9 miljoner. Extern kostnadsutveckling 5,7 procent, ökat med 86 miljoner. Extern intäktsutveckling: 2,3 procent, ökat med 5,8 miljoner. Personalkostnadsutveckling: 3,6 procent, ökat med 26,8 miljoner. Arbetskraftskostnadsutveckling: 4,9 procent, ökat med 38,7 miljoner Kostnadsutveckling utomlänsvård: 19,4 procent, ökat med 23,1 miljoner. Kostnadsutveckling förskrivna läkemedel: 13 procent, ökat med 14,7 miljoner. Kostnadsutveckling rekvisitionsläkemedel: 2,1 procent minskat med 0,9 miljoner Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 2 (5) Ekonomiskt resultat per område, nettokostnader Utvecklingskolumnen är inte ifylld där det finns allt för stora jämförelsestörande poster att ta hänsyn till, eller där utvecklingsprocenten blir allt för missvisande. Nedanstående tabeller är inte justerade för jämförelsestörande poster. Tkr Periodbudget Periodutfall Avvikelse Periodutf % förändr. 2015 2015 all 2014 Jmför 2014 Förvaltningsledning 183 591 173 809 9 782 178 926-2,86% Konkurrensutsatta 191 728 190 903 825 182 382 4,67% vårdtjänster Läkemedel 8 969 25 896-16 927 11 670 121,90% Sjukvård 832 548 922 391-89 843 824 908 11,82% Tandvård 3 688 3 830-142 4 684-18,23% HSF Totalt 1220524 1316830-96 306 1 202 571 9,50%
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 3 (5) Tkr Periodbudget 2015 Periodutfall 2015 Budgetavvikelse % budget avvikelse Periodutf all 2014 % Utv jmf 2014 Sjukvård ledning -248-4 612 4 364-45 170-89,79% Ro Öppen- & dagvård 84 656 89 024-4 368-4,91% 87 287 1,99% Ro Hab/Rehab 70 923 72 348-1 425-1,97% 70 215 3,04% Ro 169 596 178 445-8 849-4,96% 180 449-1,11% Service/Diagnostik Ro Slutenvård 110 999 129 068-18 069-14,00% 113 257 13,96% Vo Med. & Oper. 234 014 267 677-33 663-12,58% 241 880 10,67% spec. V Barn- & ungdoms 42 181 40 744 1 437 3,53% 39 651 2,76% medicin V 50 404 54 998-4 594-8,35% 52 071 5,60% Obstetrik/Gynekologi Vo Psykiatri 69 776 77 928-8 152-10,46% 72 071 8,13% Vo Primärvård 247 16 772-16 525 13 190 27,16% Sjukvården Totalt 832 548 922 391-89 843-9,74% 824 908 11,82% Utveckling av arbetskraftskostnader och personalstatistik Perioden januari - november har en kostnadsutveckling för arbetskraft för perioden på 4,9 procent. Kostnaden för såväl egen personal som hyrpersonal fortsätter att öka, även om takten för kostnadsutvecklingen när det gäller egen anställd personal minskar. Kostnadsutvecklingen på olika typer av personalkostnader redovisas i tabellen nedan. Månadslöner Timlöner Övertid, mertid Schabloners läkare Kontant ersättning Jour och beredskap Sjuklöner OB-ersättning Hyrpersonal Konsulter Utfall jan-nov Utfall jan-nov 2015 2014 367 894 354 788 36 350 34 246 5 958 7 303 7 757 6 734 25 256 25 168 8 668 7 233 16 076 15 136 44 797 31 298 11 990 13 603 Utveckling 3,69% 6,14% -18,42% 15,19% 0,35% 19,84% 6,21% 43,13% -11,86%
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 4 (5) Trots den högsta kostnaden någonsin för hyrpersonal är kostnadsutvecklingen för arbetskraft lägre 2015 än både 2014 och 2013. Den är dock fortfarande alltför hög för att rymmas inom tilldelad budgetram.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 5 (5) Kostnadsutveckling av utomlänsvården Utomlänsvården har ökat med 19,4 procent. En mycket kraftig ökning. November månads utfall för utomlänsvården är vårdtillfällen som vårdats på Karolinska under juli månad. Kostnadsutveckling av läkemedel Kostnadsutveckling av läkemedel är hög för perioden. Ökningen finns inom området för förskrivna läkemedel. I de förskrivna läkemedel ingår såväl de som ingår i läkemedelsförmånen som utanför läkemedelsförmånen. För förskrivna läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen har Gotland den högsta kostnaden per invånare, och också den största ökningen av kostnaden. Gotlands ökning är enligt SKL (läkemedel inom förmånen) efter oktober månad 7,2 procent, medan riket som helhet har en kostnadsökning på 4,5 procent. Rekvisitionsläkemedel som beställs hem till verksamheterna har en liten kostnadsökning för perioden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör
Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 82 Hälso- o sjukvårdsförv Patientavgifter -87 060-80 431-77 553-2 878-80 640-87 268 Utomlänsintäkter -48 900-47 049-51 289 4 240-44 871-46 865 Bidrag -154 085-107 965-116 306 8 341-162 177-213 987 Interna ersättningsmodeller -95 259-87 251-90 602 3 351-87 865-96 445 Övriga intäkter externa -17 833-14 853-21 463 6 610-19 500-24 987 Övriga intäkter interna -52 057-47 809-51 988 4 179-62 480-70 837 Summa intäkter -455 194-385 358-409 200 23 842-457 533-540 389 Köpt verksamhet 226 320 194 784 208 592-13 808 182 576 220 441 Interna ersättningsmodeller 105 559 96 561 99 140-2 579 95 044 104 406 Personalkostnader 831 136 759 767 778 747-18 980 764 605 836 149 Hyrpersonal 44 797-44 797 31 298 36 039 Konsulter 11 800 10 748 11 990-1 242 13 603 16 746 Utbildning & resor 10 632 9 709 8 653 1 056 10 738 11 938 Läkemedel 173 415 148 160 171 838-23 678 155 399 185 428 Livsmedel 9 984 9 134 9 313-179 9 670 10 537 Tvätt 5 589 5 095 5 629-534 5 649 6 377 Sjukvårdsartiklar 46 127 42 077 45 013-2 936 43 803 48 822 Labtjänster 47 493 43 377 49 232-5 855 48 130 53 366 Hjälpmedel 25 557 23 356 25 651-2 295 25 819 29 386 Tele & IT kostnader 25 232 22 841 24 273-1 432 30 587 34 081 Lokalkostnader 136 758 125 395 128 297-2 902 126 823 137 714 Inventarier & material 11 056 9 439 11 932-2 493 12 796 14 136 Patientresor 39 553 35 058 39 167-4 109 35 013 39 911 Övriga tjänster 45 850 41 731 37 499 4 232 40 803 45 903 Kapitalkostnader 25 971 23 841 23 841 25 384 27 651 Finansiella poster 3 809 3 434 2 425 1 009 2 361 2 486 Sem-löneskuld 1 500 1 375 1 375 2 526 Summa kostnader 1 783 341 1 605 882 1 726 030-120 147 1 660 103 1 864 044 Netto 1 328 147 1 220 524 1 316 830-96 306 1 202 571 1 323 655 Sida 1
Uppföljning 2015 november 820 Förvaltningsledning Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -23 500-21 544-21 710 166-21 994-23 859 Utomlänsintäkter -43 43-16 -16 Bidrag -8 980-6 360-7 971 1 611-8 318-16 905 Interna ersättningsmodeller -31 31-308 -356 Övriga intäkter externa -4 110-3 089-4 115 1 026-3 250-4 835 Övriga intäkter interna -2 265-2 079-1 865-214 -1 911-2 080 Summa intäkter -38 855-33 072-35 734 2 662-35 795-48 051 Köpt verksamhet 16 133 14 552 12 927 1 625 11 619 14 072 Interna ersättningsmodeller 3 729 3 394 4 082-688 3 510 3 921 Personalkostnader 44 054 39 000 39 741-741 36 685 41 332 Hyrpersonal 9 9 Konsulter 505 473 568-95 796 940 Utbildning & resor 3 466 3 202 2 126 1 076 2 557 2 889 Läkemedel 42 36 15 21 19 21 Livsmedel 20 22 83-61 89 93 Tvätt 2 200 2 013 2 335-322 2 310 2 626 Sjukvårdsartiklar 905 825 463 362 597 649 Labtjänster 1 600 1 460 1 044 416 988 1 094 Hjälpmedel 7 3 52-49 39 42 Tele & IT kostnader 9 304 8 496 8 993-497 15 668 17 175 Lokalkostnader 108 636 99 571 98 767 804 98 721 107 296 Inventarier & material 844 754 1 067-313 1 564 1 622 Patientresor 150 129 45 84 7 7 Övriga tjänster 34 566 31 863 28 903 2 960 31 786 35 315 Kapitalkostnader 7 444 6 833 6 833 6 386 6 956 Finansiella poster 2 900 2 662 1 502 1 160 1 372 1 379 Sem-löneskuld 1 500 1 375 1 375 2 526 Summa kostnader 238 005 216 663 209 544 7 120 214 722 239 964 Netto 199 150 183 591 173 809 9 782 178 926 191 913 Sida 2
Uppföljning 2015 november 821 Konkurrens. vårdtjänster Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -12 903-12 129-10 498-1 631-12 055-12 988 Utomlänsintäkter -11 148-10 805-13 902 3 097-10 886-11 278 Interna ersättningsmodeller -26 26-45 -47 Övriga intäkter externa -150-135 -596 461-570 -480 Övriga intäkter interna -42 42-7 -7 Summa intäkter -24 201-23 069-25 064 1 995-23 564-24 800 Köpt verksamhet 90 804 76 110 73 074 3 036 70 076 83 980 Interna ersättningsmodeller 101 830 93 167 95 053-1 886 91 424 100 375 Personalkostnader 663 605 648-43 611 665 Konsulter 35 35 Utbildning & resor 90 74 42 32 70 81 Läkemedel 1 911 1 749 1 927-178 1 873 2 433 Livsmedel 1 1 Sjukvårdsartiklar 37 31 20 11 50 68 Labtjänster 230 209 209 321 364 Hjälpmedel 4-4 Tele & IT kostnader 751 659 576 83 508 555 Lokalkostnader 11 992 10 985 11 074-89 10 996 11 968 Inventarier & material 76 74 92-18 125 282 Patientresor 30 126 26 798 28 700-1 902 25 672 29 090 Övriga tjänster 3 190 2 799 3 008-209 2 674 3 357 Kapitalkostnader 1 639 1 505 1 505 1 488 1 620 Finansiella poster 40 32 35-3 25 25 Summa kostnader 243 379 214 797 215 966-1 169 205 946 234 901 Netto 219 178 191 728 190 903 825 182 382 210 101 Sida 3
Uppföljning 2015 november 822 Läkemedel Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Bidrag -132 000-99 002-101 678 2 676-101 162-135 446 Övriga intäkter externa -1 590 1 590-485 -485 Övriga intäkter interna 50 50 Summa intäkter -132 000-99 002-103 268 4 266-101 597-135 881 Personalkostnader 993 825 902-77 644 823 Konsulter 50 44 28 16 34 40 Utbildning & resor 80 69 40 29 47 47 Läkemedel 128 275 106 890 128 010-21 120 112 386 135 854 Livsmedel 30 22 19 3 30 30 Sjukvårdsartiklar 101-101 54 56 Tele & IT kostnader 28 33 25 8 19 24 Inventarier & material 20 11 16-5 5 5 Övriga tjänster 80 77 23 54 47 47 Finansiella poster Summa kostnader 129 556 107 971 129 165-21 194 113 267 136 926 Netto -2 444 8 969 25 896-16 927 11 670 1 045 Sida 4
Uppföljning 2015 november 823 Sjukvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -2 180 2 180-885 -1 081 Utomlänsintäkter -37 752-36 244-37 344 1 100-33 968-35 571 Bidrag -13 105-2 603-6 645 4 042-52 673-61 606 Interna ersättningsmodeller -84 351-77 260-80 608 3 348-78 504-86 196 Övriga intäkter externa -12 806-10 938-14 678 3 740-14 714-18 637 Övriga intäkter interna -49 792-45 730-50 081 4 351-60 613-68 799 Summa intäkter -197 806-172 775-191 536 18 761-241 357-271 890 Köpt verksamhet 119 133 103 896 122 038-18 142 100 669 122 151 Interna ersättningsmodeller 111 111 Personalkostnader 736 615 674 619 696 104-21 485 683 495 746 335 Hyrpersonal 44 793-44 793 31 289 36 031 Konsulter 10 934 9 955 11 000-1 045 12 456 15 396 Utbildning & resor 6 361 5 803 6 128-325 7 606 8 381 Läkemedel 42 849 39 177 41 676-2 499 40 871 46 829 Livsmedel 9 836 9 018 9 148-130 9 481 10 333 Tvätt 3 309 3 012 3 227-215 3 265 3 669 Sjukvårdsartiklar 41 469 37 922 41 382-3 460 39 420 44 009 Labtjänster 41 381 37 933 44 371-6 438 43 350 48 028 Hjälpmedel 25 550 23 353 25 572-2 219 25 757 29 319 Tele & IT kostnader 14 030 12 657 13 714-1 057 13 482 15 313 Lokalkostnader 12 400 11 417 15 083-3 666 13 689 14 721 Inventarier & material 9 137 7 790 9 761-1 971 9 876 10 875 Patientresor 9 277 8 131 10 418-2 287 9 330 10 811 Övriga tjänster 7 764 6 795 5 435 1 360 6 078 6 948 Kapitalkostnader 14 717 13 511 13 511 15 502 16 886 Finansiella poster 396 334 568-234 539 630 Summa kostnader 1 105 158 1 005 323 1 113 927-108 604 1 066 265 1 186 777 Netto 907 352 832 548 922 391-89 843 824 908 914 887 Sida 5
Uppföljning 2015 november 824 Tandvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -50 657-46 758-43 165-3 593-45 706-49 340 Bidrag -11 11-24 -30 Interna ersättningsmodeller -10 908-9 991-9 937-54 -9 008-9 846 Övriga intäkter externa -767-691 -484-207 -480-550 Övriga intäkter interna -1 Summa intäkter -62 332-57 440-53 598-3 842-55 219-59 767 Köpt verksamhet 250 226 553-327 212 237 Interna ersättningsmodeller 5-5 Personalkostnader 48 811 44 718 41 352 3 366 43 169 46 994 Hyrpersonal 4-4 Konsulter 311 276 394-118 282 335 Utbildning & resor 635 561 317 244 458 540 Läkemedel 338 308 211 97 251 290 Livsmedel 98 72 64 8 69 81 Tvätt 80 70 67 3 74 83 Sjukvårdsartiklar 3 716 3 299 3 047 252 3 683 4 039 Labtjänster 4 282 3 775 3 608 167 3 472 3 879 Hjälpmedel 24-24 23 25 Tele & IT kostnader 1 119 996 966 30 909 1 014 Lokalkostnader 3 730 3 422 3 372 50 3 417 3 728 Inventarier & material 979 810 996-186 1 225 1 351 Patientresor 4-4 4 4 Övriga tjänster 250 197 130 67 219 236 Kapitalkostnader 2 170 1 992 1 992 2 009 2 189 Finansiella poster 473 406 319 87 426 451 Summa kostnader 67 243 61 128 57 428 3 700 59 903 65 476 Netto 4 911 3 688 3 830-142 4 684 5 709 Sida 6
Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 823 Sjukvård Patientavgifter -2 180 2 180-885 -1 081 Utomlänsintäkter -37 752-36 244-37 344 1 100-33 968-35 571 Bidrag -13 105-2 603-6 645 4 042-52 673-61 606 Interna ersättningsmodeller -84 351-77 260-80 608 3 348-78 504-86 196 Övriga intäkter externa -12 806-10 938-14 678 3 740-14 714-18 637 Övriga intäkter interna -49 792-45 730-50 081 4 351-60 613-68 799 Summa intäkter -197 806-172 775-191 536 18 761-241 357-271 890 Köpt verksamhet 119 133 103 896 122 038-18 142 100 669 122 151 Interna ersättningsmodeller 111 111 Personalkostnader 736 615 674 619 696 104-21 485 683 495 746 335 Hyrpersonal 44 793-44 793 31 289 36 031 Konsulter 10 934 9 955 11 000-1 045 12 456 15 396 Utbildning & resor 6 361 5 803 6 128-325 7 606 8 381 Läkemedel 42 849 39 177 41 676-2 499 40 871 46 829 Livsmedel 9 836 9 018 9 148-130 9 481 10 333 Tvätt 3 309 3 012 3 227-215 3 265 3 669 Sjukvårdsartiklar 41 469 37 922 41 382-3 460 39 420 44 009 Labtjänster 41 381 37 933 44 371-6 438 43 350 48 028 Hjälpmedel 25 550 23 353 25 572-2 219 25 757 29 319 Tele & IT kostnader 14 030 12 657 13 714-1 057 13 482 15 313 Lokalkostnader 12 400 11 417 15 083-3 666 13 689 14 721 Inventarier & material 9 137 7 790 9 761-1 971 9 876 10 875 Patientresor 9 277 8 131 10 418-2 287 9 330 10 811 Övriga tjänster 7 764 6 795 5 435 1 360 6 078 6 948 Kapitalkostnader 14 717 13 511 13 511 15 502 16 886 Finansiella poster 396 334 568-234 539 630 Summa kostnader 1 105 158 1 005 323 1 113 927-108 604 1 066 265 1 186 777 Netto 907 352 832 548 922 391-89 843 824 908 914 887 Sida 1
Uppföljning 2015 november 82300 Sjukvård ledning Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -2 171 2 171-865 -1 060 Utomlänsintäkter -37 752-36 244-37 232 988-33 959-35 561 Bidrag -10 000-2 081 2 081-49 426-53 907 Interna ersättningsmodeller -840 840-126 -172 Övriga intäkter externa -200-187 -1 029 842-813 -1 654 Summa intäkter -47 952-36 431-43 353 6 922-85 188-92 354 Köpt verksamhet 6 000 8 577 9 158-581 10 281 8 134 Personalkostnader 20 590 18 854 18 381 473 19 890 21 557 Konsulter 130 120 427-307 191 279 Utbildning & resor 750 693 469 224 393 473 Läkemedel 1-1 Livsmedel 30 22 31-9 33 36 Sjukvårdsartiklar 2 2 Labtjänster 227-227 104 125 Hjälpmedel 1-1 3 4 Tele & IT kostnader 190 166 157 9 186 212 Lokalkostnader 17-17 20 22 Inventarier & material 50 44 43 1 84 86 Patientresor 8 500 7 447 9 571-2 124 8 606 10 035 Övriga tjänster 50 42 29 13 31 26 Finansiella poster 250 218 230-12 193 243 Summa kostnader 36 540 36 183 38 741-2 558 40 018 41 235 Netto -11 412-248 -4 612 4 364-45 170-51 119 Sida 2
Uppföljning 2015 november 82301 Öppen- & dagvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -10-10 Bidrag -309 309-153 -213 Övriga intäkter externa -3 580-2 762-3 169 407-3 387-3 549 Övriga intäkter interna -4 614-4 455-5 760 1 305-4 717-4 866 Summa intäkter -8 194-7 217-9 237 2 020-8 266-8 638 Köpt verksamhet 1-1 3 3 Personalkostnader 77 333 70 892 74 030-3 138 72 664 78 939 Hyrpersonal 594-594 382 382 Konsulter 36 11 45-34 209 217 Utbildning & resor 659 614 287 327 384 411 Läkemedel 881 788 1 187-399 1 040 1 224 Livsmedel 203 187 154 33 166 179 Tvätt 288 248 259-11 273 310 Sjukvårdsartiklar 4 254 3 879 4 208-329 4 397 4 858 Labtjänster 4 828 4 455 5 347-892 4 835 5 234 Hjälpmedel 283 259 207 52 262 299 Tele & IT kostnader 1 519 1 353 2 195-842 1 753 2 074 Lokalkostnader 5 419 5 074 5 997-923 5 306 5 604 Inventarier & material 1 856 1 562 1 771-209 1 668 1 788 Patientresor 7-7 6 9 Övriga tjänster 1 080 830 201 629 490 621 Kapitalkostnader 1 748 1 605 1 605 1 538 1 676 Finansiella poster 135 116 167-51 178 197 Summa kostnader 100 522 91 873 98 262-6 389 95 553 104 024 Netto 92 328 84 656 89 024-4 368 87 287 95 385 Sida 3
Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 82302 Habilitering/Rehabiliter Patientavgifter Utomlänsintäkter -83 83 Bidrag -1 559-1 195-1 180-15 -1 265-1 802 Övriga intäkter externa -1 946-1 493-2 067 574-1 991-2 233 Övriga intäkter interna -1 745-1 595-1 856 261-1 748-1 860 Summa intäkter -5 250-4 283-5 185 902-5 003-5 895 Köpt verksamhet 2 2 Personalkostnader 59 654 54 659 55 755-1 096 52 772 57 551 Hyrpersonal 1 008 1 008 Konsulter 1 063 971 1 012-41 902 1 135 Utbildning & resor 608 553 511 42 882 965 Läkemedel 1 980 1 815 2 213-398 1 863 2 047 Livsmedel 122 102 82 20 96 101 Tvätt 53 44 68-24 64 79 Sjukvårdsartiklar 285 242 258-16 253 303 Labtjänster Hjälpmedel 12 684 11 590 12 285-695 11 735 12 938 Tele & IT kostnader 1 096 984 1 049-65 998 1 091 Lokalkostnader 3 325 3 040 3 015 25 3 050 3 321 Inventarier & material 835 629 678-49 840 895 Patientresor 113 99 62 37 124 129 Övriga tjänster 104 73 140-67 193 203 Kapitalkostnader 442 405 405 433 471 Finansiella poster 1-1 2 2 Summa kostnader 82 364 75 206 77 533-2 327 75 218 82 240 Netto 77 114 70 923 72 348-1 425 70 215 76 345 Sida 4
Uppföljning 2015 november 82303 Service/Diagnostik Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Bidrag -65 65-191 -222 Övriga intäkter externa -3 660-3 369-3 379 10-3 372-4 424 Övriga intäkter interna -34 728-31 707-33 752 2 045-45 332-51 326 Summa intäkter -38 388-35 076-37 196 2 120-48 895-55 973 Köpt verksamhet 5 268 4 441 5 268-827 4 901 5 242 Personalkostnader 142 742 131 099 135 300-4 201 144 705 157 828 Hyrpersonal 468-468 1 149 1 114 Konsulter 2 738 2 503 2 196 307 4 071 4 795 Utbildning & resor 1 204 1 109 1 428-319 1 785 1 922 Läkemedel 20 184 18 483 20 424-1 941 20 311 23 379 Livsmedel 393 352 386-34 411 454 Tvätt 715 660 949-289 868 990 Sjukvårdsartiklar 19 532 17 883 19 656-1 773 18 353 20 331 Labtjänster 5 920 5 407 6 378-971 6 900 7 729 Hjälpmedel 80 69 80-11 139 154 Tele & IT kostnader 6 669 6 074 5 071 1 003 5 916 6 729 Lokalkostnader 2 192 2 008 2 563-555 2 731 2 914 Inventarier & material 2 005 1 759 3 351-1 592 3 115 3 409 Patientresor 8-8 8 9 Övriga tjänster 5 505 4 975 4 246 729 4 120 4 967 Kapitalkostnader 8 550 7 850 7 850 9 854 10 734 Finansiella poster 19-19 7 12 Summa kostnader 223 697 204 672 215 641-10 970 229 344 252 709 Netto 185 309 169 596 178 445-8 849 180 449 196 736 Sida 5
Uppföljning 2015 november 82304 Slutenvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter Bidrag -133-121 -297 176-100 -412 Interna ersättningsmodeller -411-367 Övriga intäkter externa -3 100-2 838-2 568-270 -3 095-3 178 Övriga intäkter interna -322-297 -297-290 -342 Summa intäkter -3 555-3 256-2 865-391 -3 895-4 300 Köpt verksamhet 9-9 Personalkostnader 108 187 98 613 102 643-4 030 100 105 109 454 Hyrpersonal 12 493-12 493 1 024 1 416 Konsulter 13-13 41 47 Utbildning & resor 746 696 197 499 224 251 Läkemedel 690 580 551 29 447 713 Livsmedel 6 974 6 413 6 676-263 6 543 7 141 Tvätt 1 626 1 485 1 445 40 1 486 1 644 Sjukvårdsartiklar 3 569 3 270 3 366-96 3 616 4 057 Labtjänster 10-10 Hjälpmedel 675 608 501 107 586 647 Tele & IT kostnader 784 655 774-119 752 817 Lokalkostnader 437 396 1 566-1 170 712 761 Inventarier & material 1 171 1 022 1 018 4 1 033 1 194 Patientresor 54 47 111-64 56 61 Övriga tjänster 145 110 194-84 122 115 Kapitalkostnader 392 360 360 404 440 Finansiella poster 6-6 1 1 Summa kostnader 125 450 114 255 131 933-17 678 117 152 128 759 Netto 121 895 110 999 129 068-18 069 113 257 124 459 Sida 6
Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 82305 Med. & Oper.specialiteter Patientavgifter -3 3-7 -8 Utomlänsintäkter -22 22 Bidrag -400-363 -201-162 -396-467 Interna ersättningsmodeller -170-340 Övriga intäkter externa -150-135 -1 302 1 167-1 051-1 240 Övriga intäkter interna -596 596-645 -699 Summa intäkter -550-498 -2 125 1 627-2 270-2 755 Köpt verksamhet 91 165 76 818 90 421-13 603 69 428 91 208 Interna ersättningsmodeller 111 111 Personalkostnader 112 546 102 681 110 600-7 919 104 165 114 386 Hyrpersonal 5 700-5 700 7 601 8 171 Konsulter 5 161 4 719 5 185-466 4 964 6 515 Utbildning & resor 876 784 1 431-647 1 626 1 783 Läkemedel 14 918 13 674 14 153-479 14 235 15 827 Livsmedel 14 21-21 37 42 Sjukvårdsartiklar 9 812 8 985 10 185-1 200 9 360 10 688 Labtjänster 17 485 16 025 19 175-3 150 19 110 21 039 Hjälpmedel 8 720 7 986 9 427-1 441 9 925 11 865 Tele & IT kostnader 657 579 941-362 733 833 Lokalkostnader 359 319 592-273 514 587 Inventarier & material 696 562 602-40 633 610 Patientresor 245 210 251-41 118 133 Övriga tjänster 233 209 101 108 165 140 Kapitalkostnader 1 046 961 961 1 370 1 493 Finansiella poster 9 57-57 55 62 Summa kostnader 263 942 234 512 269 802-35 290 244 150 285 493 Netto 263 392 234 014 267 677-33 663 241 880 282 738 Sida 7
Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 82307 Barn- & ungdomsmedicin Bidrag -85 85-48 -34 Övriga intäkter externa -50-44 -148 104-113 -222 Summa intäkter -50-44 -233 189-160 -256 Köpt verksamhet 9 160 7 708 7 080 628 7 692 8 189 Personalkostnader 31 825 29 084 29 115-31 27 155 29 997 Hyrpersonal 28-28 Konsulter 525 465 259 206 174 436 Utbildning & resor 275 229 349-120 402 417 Läkemedel 858 785 629 156 745 851 Livsmedel 254 231 154 77 200 214 Tvätt 105 99 83 16 91 105 Sjukvårdsartiklar 580 517 411 106 439 458 Labtjänster 2 008 1 840 1 788 52 1 812 2 170 Hjälpmedel 110 88 38 50 63 64 Tele & IT kostnader 312 278 247 31 246 278 Lokalkostnader 102 88 51 37 17 20 Inventarier & material 395 322 293 29 268 317 Patientresor 215 185 139 46 158 164 Övriga tjänster 85 66 73-7 70 87 Kapitalkostnader 262 240 240 279 304 Finansiella poster 2 Summa kostnader 47 073 42 225 40 977 1 249 39 811 44 072 Netto 47 023 42 181 40 744 1 437 39 651 43 815 Sida 8
Uppföljning 2015 november 82308 Obstetrik/Gynekologi Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Utomlänsintäkter -3 3 Bidrag -47 47-100 -100 Övriga intäkter externa -120-110 -125 15-158 -168 Övriga intäkter interna -900-825 -938 113-1 038-1 072 Summa intäkter -1 020-935 -1 112 177-1 296-1 340 Köpt verksamhet 4 400 3 712 4 958-1 246 5 344 5 687 Personalkostnader 43 358 39 470 40 417-947 38 763 41 683 Hyrpersonal 1 424-1 424 1 298 1 513 Konsulter 261 231 559-328 126 209 Utbildning & resor 312 275 177 98 262 308 Läkemedel 568 519 858-339 683 867 Livsmedel 700 641 573 68 587 636 Tvätt 214 198 136 62 170 186 Sjukvårdsartiklar 1 288 1 177 1 058 119 978 1 060 Labtjänster 3 400 3 116 3 650-534 3 030 3 352 Hjälpmedel 78 69 93-24 78 82 Tele & IT kostnader 662 586 742-156 636 692 Lokalkostnader 195 159 285-126 246 282 Inventarier & material 396 354 399-45 291 354 Patientresor 9-9 6 6 Övriga tjänster 122 110 41 69 74 63 Kapitalkostnader 787 722 722 798 870 Finansiella poster 11-11 6 7 Summa kostnader 56 741 51 339 56 110-4 771 53 375 57 858 Netto 55 721 50 404 54 998-4 594 52 079 56 518 Sida 9
Uppföljning 2015 november 82309 Psykiatri Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -6 6-1 -1 Bidrag -1 013-924 -2 028 1 104-619 -3 537 Övriga intäkter externa -451 451-114 -886 Övriga intäkter interna -71-84 Summa intäkter -1 013-924 -2 484 1 560-805 -4 507 Köpt verksamhet 3 140 2 640 5 142-2 502 3 013 3 681 Personalkostnader 67 321 62 061 61 930 131 57 873 63 824 Hyrpersonal 5 749-5 749 4 263 5 146 Konsulter 1 020 935 953-18 1 243 1 452 Utbildning & resor 400 363 805-442 1 060 1 198 Läkemedel 322 297 294 3 292 350 Livsmedel 1 062 979 989-10 1 330 1 443 Tvätt 80 77 71 6 104 120 Sjukvårdsartiklar 75 66 50 16 74 90 Labtjänster 680 627 986-359 625 744 Hjälpmedel 20 22 14 8 18 21 Tele & IT kostnader 655 616 902-286 853 955 Lokalkostnader 105 99 226-127 252 274 Inventarier & material 440 385 615-230 798 964 Patientresor 20 22 73-51 34 34 Övriga tjänster 165 143 243-100 214 227 Kapitalkostnader 1 490 1 368 1 368 826 899 Finansiella poster 3-3 3 4 Summa kostnader 76 995 70 700 80 412-9 712 72 876 81 427 Netto 75 982 69 776 77 928-8 152 72 071 76 919 Sida 10
Uppföljning 2015 november 82310 Primärvård Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -1 1-1 -2 Utomlänsintäkter -4 4-10 -10 Bidrag -353 353-378 -910 Interna ersättningsmodeller -84 351-77 260-79 768 2 508-77 797-85 317 Övriga intäkter externa -439 439-621 -1 084 Övriga intäkter interna -7 483-6 851-7 181 330-6 772-8 549 Summa intäkter -91 834-84 111-87 745 3 634-85 578-95 872 Köpt verksamhet 1-1 4 4 Personalkostnader 73 059 67 206 67 933-727 65 403 71 117 Hyrpersonal 18 336-18 336 14 565 17 282 Konsulter 350-350 535 311 Utbildning & resor 531 487 473 14 586 653 Läkemedel 2 448 2 236 1 366 870 1 255 1 571 Livsmedel 84 91 83 8 77 86 Tvätt 228 201 217-16 209 236 Sjukvårdsartiklar 2 074 1 903 2 189-286 1 949 2 161 Labtjänster 7 060 6 463 6 811-348 6 932 7 635 Hjälpmedel 2 900 2 662 2 927-265 2 949 3 246 Tele & IT kostnader 1 486 1 366 1 637-271 1 410 1 634 Lokalkostnader 266 234 772-538 841 936 Inventarier & material 1 293 1 151 991 160 1 145 1 258 Patientresor 130 121 187-66 214 231 Övriga tjänster 275 237 168 69 600 498 Finansiella poster 76-76 92 101 Summa kostnader 91 834 84 358 104 517-20 159 98 768 108 962 Netto 247 16 772-16 525 13 190 13 090 Sida 11
Uppföljning 2015 november Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 821 Konkurrens. vårdtjänster Patientavgifter -12 903-12 129-10 498-1 631-12 055-12 988 Utomlänsintäkter -11 148-10 805-13 902 3 097-10 886-11 278 Interna ersättningsmodeller -26 26-45 -47 Övriga intäkter externa -150-135 -596 461-570 -480 Övriga intäkter interna -42 42-7 -7 Summa intäkter -24 201-23 069-25 064 1 995-23 564-24 800 Köpt verksamhet 90 804 76 110 73 074 3 036 70 076 83 980 Interna ersättningsmodeller 101 830 93 167 95 053-1 886 91 424 100 375 Personalkostnader 663 605 648-43 611 665 Konsulter 35 35 Utbildning & resor 90 74 42 32 70 81 Läkemedel 1 911 1 749 1 927-178 1 873 2 433 Livsmedel 1 1 Sjukvårdsartiklar 37 31 20 11 50 68 Labtjänster 230 209 209 321 364 Hjälpmedel 4-4 Tele & IT kostnader 751 659 576 83 508 555 Lokalkostnader 11 992 10 985 11 074-89 10 996 11 968 Inventarier & material 76 74 92-18 125 282 Patientresor 30 126 26 798 28 700-1 902 25 672 29 090 Övriga tjänster 3 190 2 799 3 008-209 2 674 3 357 Kapitalkostnader 1 639 1 505 1 505 1 488 1 620 Finansiella poster 40 32 35-3 25 25 Summa kostnader 243 379 214 797 215 966-1 169 205 946 234 901 Netto 219 178 191 728 190 903 825 182 382 210 101 Sida 1
Uppföljning 2015 november 821001 Privata specialister Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -2 2-2 -2 Utomlänsintäkter -215-201 -428 227-283 -283 Övriga intäkter externa -8 8-6 -6 Summa intäkter -215-201 -437 236-290 -290 Köpt verksamhet 9 679 8 273 7 157 1 116 8 759 10 002 Sjukvårdsartiklar 25 38 Labtjänster 230 209 209 312 355 Inventarier & material 10 10 32-22 69 71 Övriga tjänster 5-5 57 57 Summa kostnader 9 919 8 492 7 404 1 088 9 221 10 524 Netto 9 704 8 291 6 966 1 325 8 931 10 233 Sida 2
Uppföljning 2015 november 821002 Njursjukvård privat regi Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -36 36 Utomlänsintäkter -600-570 -934 364-577 -577 Summa intäkter -600-570 -970 400-577 -577 Köpt verksamhet 16 550 13 793 13 519 274 13 205 15 851 Läkemedel 1 600 1 463 1 602-139 1 510 1 980 Sjukvårdsartiklar 2 1-1 Labtjänster 3 3 Tele & IT kostnader 1 8 8 Lokalkostnader 2-2 Inventarier & material 12-12 Övriga tjänster 185 169 253-84 144 158 Finansiella poster 1 1 Summa kostnader 18 338 15 425 15 388 37 14 872 18 001 Netto 17 738 14 855 14 418 437 14 295 17 424 Sida 3
Uppföljning 2015 november 821003 Primärvårdsbeställare Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -12 903-12 129-10 039-2 090-11 955-12 746 Utomlänsintäkter -4 333-4 226-6 405 2 179-5 033-5 282 Interna ersättningsmodeller -26 26-45 -47 Övriga intäkter externa -150-135 -480 345-438 -335 Summa intäkter -17 386-16 490-16 950 460-17 471-18 410 Köpt verksamhet 31 098 25 907 24 211 1 696 23 343 28 468 Interna ersättningsmodeller 86 635 79 246 79 768-522 77 967 85 657 Läkemedel 311 286 325-39 362 453 Livsmedel Sjukvårdsartiklar 5 6-6 7 12 Labtjänster 3 3 Hjälpmedel 4-4 Tele & IT kostnader 175 157 169-12 116 147 Lokalkostnader 11 992 10 985 11 063-78 10 993 11 965 Inventarier & material 11-11 155 Övriga tjänster 313-313 39 Kapitalkostnader 1 395 1 281 1 281 1 282 1 397 Finansiella poster 40 32 22 10 18 18 Summa kostnader 131 651 117 894 117 173 721 114 092 128 314 Netto 114 265 101 404 100 222 1 181 96 620 109 903 Sida 4
Uppföljning 2015 november 821004 Köpt ambulansverksamhet Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -143 143-98 -239 Utomlänsintäkter -6 000-5 808-6 135 327-4 994-5 136 Övriga intäkter externa -90 90-126 -139 Övriga intäkter interna -42 42-7 -7 Summa intäkter -6 000-5 808-6 411 603-5 225-5 522 Köpt verksamhet 28 227 23 519 23 826-307 20 499 24 651 Personalkostnader 3 3 Konsulter 35 35 Utbildning & resor 65 64 29 35 48 57 Livsmedel Sjukvårdsartiklar 30 31 12 19 18 18 Tele & IT kostnader 493 438 338 100 335 347 Lokalkostnader 6-6 Inventarier & material 51 44 38 6 27 27 Patientresor 30 126 26 798 28 700-1 902 25 672 29 090 Övriga tjänster 2 925 2 567 2 437 130 2 473 3 104 Kapitalkostnader 240 220 220 201 219 Finansiella poster 12-12 6 6 Summa kostnader 62 157 53 681 55 619-1 938 49 317 57 558 Netto 56 157 47 873 49 208-1 335 44 092 52 036 Sida 5
Uppföljning 2015 november 821005 Tandvårdsenhet Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Patientavgifter -277 277 Övriga intäkter externa -18 18 Summa intäkter -296 296 Köpt verksamhet 2 050 1 881 1 748 133 1 790 2 108 Interna ersättningsmodeller 15 195 13 921 15 285-1 364 13 457 14 718 Personalkostnader 663 605 648-43 609 662 Utbildning & resor 25 10 13-3 22 24 Sjukvårdsartiklar Labtjänster 3 3 Tele & IT kostnader 52 43 66-23 47 51 Lokalkostnader 4-4 1 1 Inventarier & material 15 20 20 Övriga tjänster 5 Summa kostnader 18 005 16 480 17 764-1 284 15 929 17 567 Netto 18 005 16 480 17 469-989 15 929 17 567 Sida 6
Uppföljning 2015 november 821006 Sjukvårdsrådgivning Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Periodutf föreg år Bokslut 2014 Köpt verksamhet 3 200 2 737 2 613 124 2 479 2 900 Personalkostnader Tele & IT kostnader 30 21 2 20 2 2 Lokalkostnader 2 2 Inventarier & material 29 29 Övriga tjänster 75 63 63 Kapitalkostnader 5 4 4 4 5 Summa kostnader 3 310 2 825 2 619 206 2 515 2 937 Netto 3 310 2 825 2 619 206 2 515 2 937 Sida 7
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/545 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 20 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Prishöjning vattenanalyser Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Regionfullmäktige att: Fastställa höjda priser för vattenanalyser att gälla from 2016-03-01 Fastställa att priserna höjs årligen med LPIK Bakgrund Laboratoriemedicinskt Centrum Gotland (LMCG) utför vattenanalyser sedan 2010. Beställare är till största del Tekniska förvaltningen, privatpersoner och i viss mån andra företag och tandvården. Priserna har inte justerats sedan de beräknades första gången 2010. Bedömning Förslag till nya priser har beräknats utifrån LPIK, LPIK är ett prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting som ges ut av SKL. Utifrån LPIK sedan 2010 är resultatet att priserna inför 2016 höjs med 15,7 procent. Prisökningen avser såväl externa som interna kunder. Detta medför att priserna för privatpersoner och företag ökar med som minst 10kr och som mest 246kr per prov. Medianökningen är dock 29,25kr per prov. För att i framtiden behålla ett aktuellt pris för vattenlabprover förslås att priserna räknas upp med prisindex LPIK inför varje nytt år. Ekonomisk konsekvens av de höjda priserna är en ökad intäkt på ca 200 Tkr. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Typ Analysnamn Tidigare Styckpris Nytt Styckpris Regioninterna Privata Regioninterna Privata Paket Bakteriologi Bassängbad 450 450 518 518 Paket Bakteriologi ledningsvatten 395 573 454 659 Paket Bakteriologi ledningsvatten + N2 795 914 Paket Bakteriologi ledningsvatten + N3 945 1643 1087 1889 Paket Bakteriologi ledningsvatten utökad 750 1090 863 1254 Paket Bakteriologi ledningsvatten utökad + N2 1150 1323 Paket Bakteriologi ledningsvatten utökad + N3 1300 1643 1495 1889 Paket Bakteriologi och kemi, Enskild vattentäkt 1643 1643 1889 1889 Paket Bakteriologi Renvatten 275 316 Paket Bakteriologi Renvatten + N2 675 776 Paket Bakteriologi Renvatten + N3 825 949 Paket Bakteriologi Råvatten 275 573 316 659 Paket Bakteriologi Råvatten + N2 675 776 Paket Bakteriologi Råvatten + N3 825 1643 949 1889 Paket Bakteriologi Råvatten utökad 750 863 Paket Bakteriologi Råvatten utökad + N2 1150 1323 Paket Bakteriologi Råvatten utökad + N3 1300 1643 1495 1889 Paket Bakteriologi Strandbad Havsvatten 550 550 633 633 Paket Bakteriologi Strandbad Sötvatten 550 550 633 633 Paket Bakteriologi, enskild vattentäkt 275 573 316 659 Paket Bassänbad Kemi 450 518 Paket Bassängbad Bakt + Kem 900 900 1035 1035 Paket Mikrobiologi utökad analys 325 374 Paket N2 Rutin kontroll kemi 400 460 Paket N3 Rutin kontroll kemi 550 1070 633 1231 Paket N3X Rutin kontroll kemi 550 1070 633 1231 Paket Specialpaket för vattendrag. 195 224 Param Aktinomyceter 65 65 75 75 Param Ammonium 65 75 Param Antal långsamväxande bakterier (7dygn 22 C) 65 65 75 75 Param Avgift för leverans av provtagningsmaterial 50 58 Param CODMn, Kemisk syreförbrukning 65 65 75 75 Param Fluorid 65 65 75 75 Param Fosfor totalt 150 173 Param Intestinala enterokocker 65 65 75 75 Param Jourtillägg 500 500 575 575 Param Kalcium 65 65 75 75 Param Kalium 65 65 75 75 Param Klorid 65 65 75 75 Param Kväve totalt 201 251 231 289 Param Magnesium 65 65 75 75 Param Mikrosvamp 65 65 75 75 Param Natrium 65 65 75 75 Param Nitrat 65 65 75 75 Param Nitrit 65 65 75 75 Param ph vid 25 C 65 65 75 75 Param Pres. Clostridium perfringens 65 65 75 75 Param Sulfat 65 65 75 75 Param Tillägg provhantering av enskilda analyser 200 200 230 230 Param Transmittans vid 254 nm, kyvettlängd 10 mm 65 65 75 75 Param Turbiditet 65 65 75 75 Pilot Akvatisk biologisk undersökning Havet Herrvik 4300 4945 Pilot Förorenande metaller Havet Herrvik 1020 1173 Pilot Normalkontroll Havet Herrvik 1916 2203
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 1 (7) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 3 december 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Avgifter för intyg Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Regionfullmäktige att besluta att: Fastställa grupperingen av avgifter i grupperna avgiftsfria intyg, subventionerade intyg och intyg till självkostnad. Fastställa avgiftsfrihet av intyg enligt bifogad lista Fastställa priset för subventionerade intyg enligt bifogad lista till normal patientavgift. Fastställa att avgiften för övriga intyg enligt bifogad lista som inte utgör sjukvård är självkostnadspris. Om möjligt sätts självkostnadspriset till ett fast beräknat belopp. Annars tillämpas timdebitering med 250 kronor för varje påbörjad 15 minuters period. Taxorna gäller from 2016-03-01 Bakgrund Hälso- och sjukvårdens möjlighet att avgiftsbelägga verksamheten regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. Eventuella avgifter, som i Hälso- och sjukvårdslagen benämns vårdavgifter, beslutas av Regionfullmäktige. Möjligheten att ta ut vårdavgifter begränsas av regler om högkostnadsskydd, samt av vissa regler i förordningen om statsbidrag. Viss lagstiftning, som t.ex. Smittskyddslagen, innehåller även regler för hur vårdavgifter får tas ut. Förebyggande hälsovård, vaccinationer i sjukdomsförebyggande syfte, screening, intyg och åtgärder som inte utgör hälso- och sjukvård, regleras inte avgiftsmässigt i Hälso- och sjukvårdslagen. Landstingen/Regionerna är för dessa områden fria att inom Kommunallagens regler, sätta avgifter. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 2 (7) Kommunallagens begränsning är i princip att avgiften aldrig får vara större än den faktiska kostnad landstingen/regionerna har haft för den tjänst som avgiften avser. De avgifter som Region Gotland har i dagsläget för intyg och åtgärder som inte utgör hälso- och sjukvård, bygger till en stor del på den s.k. gula taxan. Gula taxan var en av staten fastställd taxa, som bestämde vad samtliga vårdgivare med statlig ersättning, fick ta i avgift av patienter. Några egentliga principer för hur Region Gotland skall avgiftsbelägga dessa intyg och åtgärder har aldrig beslutats, utan den ärvda prislistan har fått gälla så länge. Sammanställning av antal utfärdade intyg och avgifter för dessa, medelvärde för åren 2012-2014. Medel 2012-2014 Primärvård Länssjukvård Totalt Antal Kronor Antal Kronor Antal Kronor Åtgärdstaxa 1 53 0 4 0 56 0 Åtgärdstaxa 2 340 85 083 12 3 083 353 88 167 Åtgärdstaxa 3 531 265 333 65 32 333 595 297 667 Åtgärdstaxa 4 30 22 750 5 3 750 35 26 500 Åtgärdstaxa 5 53 53 333 26 25 667 79 79 000 Summa 1 007 426 500 111 64 833 1 119 491 333 Bedömning Avgifter för intyg och åtgärder som inte utgör hälso- och sjukvård bör sättas enligt dessa principer 1. Enligt reglering i lag och författning där sådan finns. 2. Enligt beslut av Regionfullmäktige om avgiftsbefrielse för intyget eller åtgärden av särskilda skäl. 3. Om intyget ges i syftet att skydda patientens hälsa skall en avgift motsvarande normal patientavgift, utgå. Skrivs intyget av läkare inom den specialiserade vården, är detta i dagsläget 300 kronor. Skrivs intyget av läkare inom primärvården eller av annan vårdpersonal, är avgiften i dagsläget 200 kr. 4. För övriga intyg och samtliga åtgärder som inte utgör sjukvård, sätts avgiften till den självkostnad som verksamheten har för intyget/åtgärden. Om möjligt skall självkostnadspriset vara ett fast beräknat belopp. Är detta inte möjligt tillämpas timdebitering, med 250 kronor för varje påbörjad 15 minuters period.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 3 (7) 5. För intyg som ges av annat skäl än att skydda patientens hälsa, utgår mervärdesskatt enligt Lagen om mervärdeskatt. För åtgärder som inte utgör hälso- och sjukvård utgår normalt också mervärdeskatt. Hälso- och sjukvårdsförvaltninigen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 4 (7) Bilaga Lista på aktuella intyg och åtgärder, grupperade efter föreslagna principer för prissättning. Avgiftsfria intyg, enligt statlig författning Intyg eller utlåtande om/till/för: Arbetsförmåga LOH Arbetsskadeförsäkring Assistansersättning Försäkringskassan utlåtande Handikappersättning Högriskskydd för anställda/arbetsgivare Vård, på begäran av den som vårdats utfärdas enligt 3 kap 16 patientdatalagen (2008:355) Intagning på sjukhus, och om tiden för intagningen och utskrivningen, på begäran av den som varit intagen, enligt 2 förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården Enligt LPT (tvångsvård sluten psykiatri) Vårdintyg enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård på begäran av anhörig eller annan närstående person. Enligt LPT (tvångsvård sluten psykiatri) Vårdintyg enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård på begäran av annan myndighet Enligt LRV (tvångsvård sluten rättspsykiatri) Vårdintyg enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Begäran om insats enligt LSS, lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade LHU grundat på journal eller liknande exempelvis i samband med prognosförfrågan Närståendepenning (FK 3225) Patientförsäkring (PSR) Sjuk-, aktivitets- och rehabersättning, intyg som patienten eller försäkringskassan kan begära Särskilt läkarutlåtande (SLU) (FK 7264) Vårdbidrag
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 5 (7) Intyg med pris satt av statlig författning Intyg eller utlåtande om/till/för: Läkarintyg i brottsmål Enligt LVM (momsbefriad taxa) Lagen (1998:870 9 om vård av missbrukare (tvångsvård) Intagning för vård enligt LVM Enligt LVU (momsbefriad taxa) Lagen (1990:52) om vård av unga (tvångsvård). Gäller även vid förnyad intagning enligt LVU 12 för vård på ungdomsvårdsskola Bedömning om arbete innebär särskild risk för minderårigs hälsa och säkerhet Polismyndighet angående misshandel Narkotikapåverkan, provtagning utförande (exkl analys). Begärd av annan myndighet Rättsintyg/brottsmål Avgiftsfria intyg beslutade av Region Gotland Intyg eller utlåtande om/till/för: Adoptivbarn- hälsoundersökning inkl provtagning Bilstöd Blodgivare, kontroll Blodprov för undersökning av om patient haft rubella, för provtagningen i samband med graviditet Bostadsanpassning/bostad för funktionshindrad Färdtjänst Intyg till subventionerad avgift Intyg eller utlåtande om/till/för: Blodgruppering Dagbarnvårdare Dödsorsaksintyg Hemservice/hemtjänst Behov av specialkost pga. allergi/överkänslighet eller andra medicinska skäl Byte/avbryta utbildning av medicinska skäl, exempelvis på grund av allergi, eksem eller astma Skolskjuts av medicinska skäl
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 6 (7) Befrielse från skolundervisning och intyg för hemundervisning av medicinska skäl Att patient inte tål ett visst vaccin Anpassad idrott Tropikmedicinsk hälsoundersökning (exkl analys) efter utlandsvistelse. Intyg och åtgärder till fullt pris, enligt Region Gotlands beslut Intyg eller utlåtande om/till/för: Adoptionsintyg för blivande föräldrar inkl hälsoundersökning och prover Alkohol Anställning, friskintyg (kan innefatta anamnes) Arbetsförmedling Audiogram (Hörselprov i förebyggande syfte) Bilbälte/skyddshjälp, angående medicinska skäl för undantag från krav att använda Drogrelaterade prover, övriga Dykare Dykarcertfikat innefattande allmän hälsoundersökning och lungröntgen Emigration Faderskapsärende/faderskapsmål efter fastställande av faderskapsmål Fallskärmshoppning Formulär 1c version L 1630 kan enbart utfärdas av flygläkare med undantag av segel-, ballong och ulrralätt certifikat, som kan utfärdas av specialist i allmänmedicin Formulär 2 version L 1632-4 specialundersökning ögon ingår Formulär 3 version L 1633-3 specialundersökning av öron, näsa och halsorgan ingår Formulär 4 version L 1437-7 specialundersökning av hjärta och cirkulationsorgan ingår Familjehem/fosterföräldrar Flygresa vid graviditet till flygbolag för gravida gällande flyg Friskintyg, om verkställd undersökning till barnhem, daghem, förskola (motsv.) Intyg för ansökan om accis-skattebefrielse eller tillstånd gällande fordon för funktionshindrade (anpassning, anskaffning) Färgseendeundersökning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Mats Englund, controller Ärendenr HSN 2015/547 7 (7) Försäkringsbolag Anordnande av godmanskap och förvaltarskap, debiteras den som ska ha god man/förvaltare Inställelse av resa Körkort, läkarintyg avseende körkortsansökan (alla körkortsklasser) Körkort, särskilt intyg utfärdat av specialist Körkort, Intyg för synprövning inkl undersökning av synförmågan Körkort, utlåtande för förlängning Intyg för styrkande av lämplighet att inneha körkort ur alkohol- och drogsynpunkt Villkorligt körkortstillstånd för deltagande i försök med alkolås Laboratorieprover/medicinsk service Friskintyg i samband med livsmedelshantering som begärs av arbetsgivare exkl. analyskostnad Parkeringstillstånd exkl. undersökning Parkeringstillstånd Pensionsanstalt Radiologiskt arbete Intyg för sjöfolk Intyg att patienten inte lider av viss sjukdom exempelvis friskintyg för visum- HIV/AIDS, MRSA, Hepatit B Intyg till myndighet i socialstjänstärende Intyg och utlåtande om sterilisering eller abort i samband med ärenden hos Socialstyrelsens rättsliga råd Tandvård, ansökan om s.k grönt kort Särskild undervisning Att bifoga ansökan till utbildning Anställning eller studier utomlands
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/544 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 20 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Attestförteckning 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner föreslagen attestförteckning för år 2016. Bakgrund Inför varje nytt budgetår ska nämnden besluta om kommande års attestförteckning där det framgår vem som har rätt att beslutsattestera angivna ansvar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen enligt bifogad förteckning. Beslutsattest innebär ett godkännande av ekonomiska transaktioner inom budgetansvaret. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Attestförteckning Särskilda Uppdrag Hälso- och sjukvårdsdirektör och ekonomichef har attesträtt på Hälso- och sjukvårdsförvaltningens samtliga ansvar Resursområdeschef, verksamhetsområdeschef, verksamhetschef, sjukvårdschef och tandvårdschef har attesträtt på samtliga budgetansvar inom sin verksamhet/sitt verksamhetsområde Samtliga ekonomer inom Serviceförvaltningen har rätt att attestera rättningar inom samma ansvar på Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag. Ekonomichef har rätt att beslutsattestera på samtliga balanskonton där transaktionen tillhör Hälso- och sjukvårdens verksamhet. Område Beslutsattestant Ersättare 1 Ansvar_text Ansvar Förvaltningsledning Börje Martell Kajsa Holmström Förv. gem. driftkostnader 5317 Investering lokaler HSF 5028 Investering utrustning HSF 5029 Lokalkostnader 5108 Yvonne Skovshoved Helikopterflygplats 5388 Fia-Lotta Axelsson Pipping Jeanette Chressman-Hoas Gunnar Ramstedt ehälsa/mit Leif Ohlsson Kajsa Lingström Samverkan utbildning 5031 Utbildning 5021 Lena Karlsson Yvonne Skovshoved HR-administration 5006 Personalbefrämjande åtg. 5011 Strategisk rekrytering 5319 Maria Ahlmark Yvonne Skovshoved Hälsofrämjande projekt 5017 Maria Dalemar Yvonne Skovshoved Hälso- & sjukvårdsdirektör 5000 Hälso- & sjukvårdsnämnd 5023 Landstingskostnader 5004 Ledningsfunktion 5003 Marie Härlin Margareta Jakobsson Rättspsykiatrisk vård 5062 Rolf Forsman Yvonne Skovshoved ST-läkare 5349 Susanna Syversen Jeanette Chressman-Hoas Kanslienheten 5385 Projekt Bra Sjukskrivning 5001 Sven Montelius Maria Dalemar Smittskydd 5024
Thomas Kunze Yvonne Skovshoved Lena Karlsson Asylsökande 5005 EA-tjänster 5015 Ekonomiadministration 5016 Personer utan tillstånd 5002 Maria Dalemar STRUKTUR 2015 5020 Konkurrensutsatta vårdtjänster Helen Hultnäs Rolf Forsman Tandvårdsenhet 5081 Rolf Forsman Maria Dalemar Trygghetspunkter 5297 Yvonne Skovshoved Ersättning privata VC 5296 Ersättning VC egen regi 5294 Landbaserad ambulanssjukvård 5201 Luftburen ambulanstransport 5342 Njurenhet privat regi 5344 Privata fotterapeuter 5039 Privata fysioterapeuter, avtal 5037 Privata fysioterapeuter, taxa 5038 Privata psykoterapeuter 5040 Privata specialistläkare 5036 Sjukvårdsrådgivning 5340 Läkemedel Monika Westermark Maria Dalemar Läkemedelskommitté 5316 Sven Montelius Maria Dalemar STRAMA 5346 Yvonne Skovshoved Rolf Forsman Receptförskrivna läkemedel 5295 Sjukvårdsledning Cathrine Malmqvist Eva Qvist Yvonne Skovshoved Sjukresa, utomlän 5134 Johan Söderström Rosemarie Isholth AT-läkare 5009 Mats Englund Yvonne Skovshoved Ofördelad köpt vård 5051 Utomlänsvård utan remiss 5052 RO öppenvård/vårdadministrativ servanna Glas Charlotte Hägerstrand Vårdadministrativ service 5403 Rolf Forsman Sjukhusapotek 5345 Anna Åborg-Gustafsson Annelie Eriksson Allergimottagning 5152 Endokrin/diabetesmottagningen 5188 Hjärtmottagningen 5177 Hudmottagning 5148
Infektions- & lungmott. 5144 Minnesmottagning 5190 Neuromottagningen 5181 Onkologmottagning 5218 Reumatologmott. 5171 Tobakspreventiv mott. 5145 Annelie Eriksson Anna Åborg-Gustafsson Endoskopimottagning 5180 Kirurg/urologmottagning 5217 Ortopedmottagning 5219 Ögonmottagning 5279 ÖNH-mottagning 5286 Charlotte Hägerstrand Marlen Lindström Sekreterare opererande specialite 5402 Edvard Lovang Anna Glas Bostadsservice adm. 5120 Bostadsservice bostäder 5121 Eva Qvist Anna Glas Reseservice 5138 Gunnel Baazius Anna Åborg-Gustafsson Akutmottagning 5197 Marlen Lindström Charlotte Hägerstrand Sekreterare med. spec./psykiatri 5401 Åsa Hedqvist Ann-Charlotte Lorén Öppen- & dagvård ledning 5351 RO Habilitering/Rehabilitering Anita Leksäther Renée Adlertz Hörcentral 5283 Syncentral 5276 Tolkcentral 5273 Ylva Rosvall Got-IT Resurscentrum 5309 Logopedmottagning 5194 Kerstin Lindgren Renée Adlertz Hab/Rehab ledning 5073 Liisa Strömer Anita Leksther Arbetstekniska hjälpmedel 5263 Hjälpmedel 5262 Peter Barnard Sjukgym. mott. primärvård 5265 Renée Adlertz Anita Leksäther Dietistmottagning 5166 Rehab Kuratorer 5261 Rehabenhet lasarett 5268 Ylva Rosvall Anita Leksäther Habilitering 5075 Peter Barnard Liisa Strömer Rehabenhet Korpen 5267 RO Service/Diagnostik Anna Andersson Annika Bodecker Medicinteknisk service 5119
Annika Bodecker Ewa Berglin-Herrero AK-mottagning 5308 LMCG 5195 Ewa Berglin-Herrero Annika Bodecker Bemanningsenhet 5115 Resurspersonal 5110 Timvikarier 5111 Peter Forsgren Sterilcentral 5234 Gunilla Bryntesson Ann-Charlotte Loréhn Anestesi, läkare 5199 Röntgen, läkare 5269 Service/Diagnostik ledning 5352 Gunilla Frisén Peter Forsgren Intensivvårdsavdelning 5200 Karin Jonsson Kristina Ekbom Egenproducerad onkologisk vård 5382 Onkologisk vård, allmän 5325 Onkologisk vård, gyn. 5383 Linda Cramerus Ann-Charlotte Loréhn Planeringsenhet vård 5324 Per-Ola Hallberg Annika Bodecker Mammografi 5272 Röntgenavdelning 5271 Peter Forsgren Ewa Berglin-Herrero Operation 5232 RO Slutenvård Anette Hammarström Birgit Offermans Infektion- & lungmed. A2 5153 Ann-Charlotte Loréhn Marianne Lyttkens Ortopedi- &strokeavd A4 5214 Åsa Hedqvist Slutenvård ledning 5353 Birgit Offermans Marcus Lidman Medicinavdelning C4 5172 Marianne Lyttkens Ann-Charlotte Loréhn Rehabiliteringsavd Korpen 5191 Monica Stuxberg Åsa Bendelin Onkologavdelning A3 5215 Åsa Bendelin Pia Högberg Kirurgavdelning C3 5216 VO Med. & Oper. Specialiteter Arne Lundberg Cathrine Malmqvist Egenproducerad hudsjukvård 5380 Egenproducerad infektionssjukvår 5143 Hud- & könssjukvård 5381 Infektionssjukvård 5056 Lungsjukvård 5374 Med. & Oper. spec. ledning 5354 Eva Borin Rosemarie Isholth Allmänkirurgisk vård 5047 Barn- och ungdoms kirurgisk vård 5357 Egenproducerad kirurgisk vård 5202
Egenproducerad urologisk vård 5361 Kärlkirurgisk vård 5329 Mag- & tarmsjukvård 5332 Neurokirurgisk vård 5355 Thoraxkirurgisk vård 5356 Urologisk vård 5049 Rosemarie Isholth Eva Borin Audiologisk vård 5364 Barn- & ungdoms ögonvård 5367 Barn- & ungdoms ÖNH vård 5365 Egenproducerad ögonsjukvård 5275 Egenproducerad ÖNH vård 5282 Ortopisk vård 5366 Ögonsjukvård 5058 Öron-, näsa-& halssjukvård 5059 Tönu Saartok Eva Borin Barn- & ungdoms ortopedisk vård 5360 Egenproducerad ortopedisk vård 5210 Egenproducerad rehabmedicinsk 5389 Handkirurgisk vård 5359 Kirurgisk rehabilitering 5057 Ortopedisk vård 5048 Rehab medicinsk vård 5371 Ryggsjukvård 5358 Veronica Snoder Sven-Erik Bysell Egenproducerad internmedicinsk 5158 Endokrinologisk vård 5055 Hematologisk vård 5042 Kardiovaskulär medicin 5041 Medicin, gastroenterologi 5044 Medicinsk njursjukvård 5043 Neurologi 5372 Reumatologisk vård 5045 V Barn-& ungdomsmedicin Margaretha Blomgren Cathrine Malmqvist Barn- & ungdom övrigt 5050 Barn- & ungdoms kardiologi 5376 Barn-& ungd. neuropediatri 5379
Barn-& ungdoms intensivvård 5378 Barn-& ungdomsmedicin ledning 5386 Egenproducerad barn-ungdomsm 5066 Neonatalvård 5377 Yvonne Gardell Margaretha Blomgren Barn- & ungdomsavd. C1 5068 Barn- & ung-med öppenvård 5067 V Obstetrik/Gynekologi Anna Hörsne-Malmborg Anna Norrsell Förlossning/BB Gynavdelning 5229 Anna Norrsell Anna Hörsne-Malmborg Gynekologisk mottagning 5224 Mödravårdscentraler 5226 Ungdomsmottagning 5227 Kristina Ekbom Karin Jonsson Egenproducerad obstetrik/gyn. 5222 Gynekologisk vård 5363 Obstetrik 5054 Obstetrik/Gynekologi ledn 5387 VO Psykiatri Anders Grundvik Marie Härlin Psykiatrisk heldyngsvård 5257 Christine Senter Malin Hallin Vuxenspykiatrisk öppenvård 5256 Malin Hallin Christine Senter Beroendevård 5258 Maria ten Siethoff Marie Härlin Barn-& ungdomspsyk. mott. 5072 Mini-Maria 5251 Marie Härlin Christine Senter Barn- & ungdomspsykiatri 5060 Psykiatri ledning 5384 Övrig psykiatri 5064 Margareta Jakobsson Egenproducerad vuxenpsykiatrisk 5247 Psyk. personalutveckling 5252 Psykiatrisk långtidsrehab 5063 Tove Törnqvist Marie Härlin Omvårdnadsteamet 5259 VO Primärvård Carina Söderström Thomas Köhn Vårdcentralen Slite 5245 Charlotta Gyllensten Katharina Eriksdotter BVC 5236 Vårdcentralen Wisby Söder 5240 Katarina Eriksdotter Eva Jetsell Vårdcentralen Visby Norr 5243 Maria Ahlmark Eva Jetsell Primärvård ledning 5235 Primärvårdsakut 5246 Primärvårdsjour 5239
Turistmottagning 5238 Victoria Storm Ingela Ronström Vårdcentralen Hemse 5241 Vårdcentralen Klinte 5242 Tandvård Helen Hultnäs Maria Dalemar Mun- & Käkcentrum 5083 Lena Werkelin Maria Dalemar FTV Slite 5096 Maria Dalemar Helen Hultnäs Käkkirurgi 5061 Tandvård ledning 5080 Mats Kvarnberg Carin Jacobsson FTV Wisby 5089 Michael Katsanikos Carin Jacobsson FTV Hemse 5090 Yvonne Hejdström Inger Olofsson FTV Roma 5095
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, Ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 Handlingstyp Beslutsärende Datum 7 december 2015 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Avskrivning av kundfordringar i redovisningen Förslag till beslut: Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att godkänna avskrivning av kundfordringar för 2015 enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning Enligt regionstyrelsens beslut ( 441/92) skall respektive nämnd from 1993 besluta om avskrivning av fordringar. Beloppet som redovisas som kundförlust hos Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014, uppgår till 1 903 105 kronor. Samtliga fordringar förutom fordringar mot dödsbon utan behållning har varit föremål för inkassoåtgärder. Region Gotland har avtal med Visma Collectors AB för inkassobevakning om överlåtelse av avskrivningar för långtidsbevakning. Om företaget lyckas erhålla betalning från gäldenären erhåller Region Gotland 100 % av kapital och ränta. Beslut om avskrivning av kundfordringar innebär således inte att fordran skrivs av mot kunden, utan avser enbart en avskrivning av tillgång i den ekonomiska redovisningen. Avskrivningarna är högre än tidigare år. 2014: 1 677 748 2013: 1 504 449 Det som ökar är avskrivningar av gamla fakturor, obetalda fakturor sedan två år tillbaka. Avskrivningar av fakturor från tandvården har minskat något medan utlandsfakturor ligger på samma nivå som tidigare. Under 2015 till och med oktober har det inkommit 220 Tkr i återvunna fordringar, vilket är ungefär samma nivå som tidigare år. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2015/2 2 (2) Sammanställning av förslag på avskrivningar 2015 Typ av avskrivning Belopp i kronor Avskrivning av fakturor från 2013 1 295 849 Avskrivning av fordringar mot dödsbon utan behållning 108 150 Avskrivning av utlandsfakturor 297 942 Avskrivningar av tandvårdsfakturor 176 859 Övriga avskrivningar efter särskilt ställningstagande 24 305 Totalt belopp avskrivningar under 2014 1 903 105 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 Handlingstyp Yttrande Datum 2 december 2015 1(7) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över projektdirektiv Regionstyrelsen i rollen som landstingsstyrelse Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått i uppdrag att göra en analys av gränssnittet mellan de två nämndernas ansvar kring styrningen av hälso- och sjukvården avseende nationella och mellanregionala frågor och överenskommelser. Utredningen kommer att utföras av Ledningskontoret i samråd med företrädare från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Inför arbetet har ett förslag till projektdirektiv utarbetats som remitterats till hälsooch sjukvårdsnämnden. Enligt förslaget till direktiv ska projektet ge svar på frågor som: - Hur ska ansvaret för och styrning ske avseende Region Gotlands medverkan i sjukvårdsregionen Stockholm Gotland? - Hur ska ansvaret för och styrning ske avseende nationella avtal och överenskommelser? - Hur ska roll och ansvarsfördelningen se ut på tjänstemannanivå visavi regionstyrelsens uppdrag som landstingsstyrelse? - Hur ska ev. förändringar implementeras i hälso- och sjukvårdsnämnden respektive regionstyrelsen? Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser mycket positivt på att en utredning görs för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan RS och HSN respektive LK och HSF. Föreslagen bakgrundsbeskrivning fokuserar dock huvudsakligen på tidsförluster som effekt av oklarheter i ansvarsfördelningen. Från hälso- och sjukvårdsförvaltningen vill vi även trycka på att oklarheter om ansvarsfördelningen inneburit att Gotland varit otillräckligt representerad i nationella fora för landstingssektorn, antingen avseende närvaro eller nivå. Genom detta har Gotland inte enbart gått miste om tidig information utan även om visst inflytande på nationella beslut. Att vissa landstings -frågor i praktiken delegerats till HSF/HSN gör att Regionstyrelsen och Ledningskontoret ibland uppfattats ha liten förståelse för sätt att hantera utmaningar som tillhör landstingskulturen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 Beträffande de ovan redovisade frågeställningarna vill vi mot bakgrund av ovanstående lägga till - Hur skall ansvaret fördelas för tjänstemanna- och politikerrepresentation i nationella fora inom landstingssektorn I övrigt föreslås nämnden tillstyrka förslaget. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga: LKs missiv Förslag till projektdirektiv
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 Regionstyrelsen Regionstyrelsen i rollen som landstingstyrelse Förslag till beslut Projektdirektivet remitteras till hälso- och sjukvårdsnämnden för inhämtning av synpunkter inför regionstyrelsens vidare hantering av ärendet. Bakgrund I samband med budgetberedningen våren 2015 fick Regionstyrelsen och Hälsooch sjukvårdsnämnden i uppdrag att göra en analys av gränssnittet mellan de två nämndernas ansvar kring styrningen av hälso- och sjukvården avseende nationella och mellanregionala frågor och överenskommelser (RS 2015-05-28 142) För att tydliggöra tolkningen av uppdraget beslutade regiondirektören att ge ledningskontoret och hälso- och sjukvårdförvaltningen i uppdrag att ta fram ett projektdirektiv. I bifogat projektdirektiv beskrivs vad ett eventuellt projekt ska åstadkomma, syfte och mål. Bedömning Ledningskontoret bedömer att direktivet bör remitteras hälso- och sjukvårdsnämnden för att inhämta synpunkter inför regionstyrelsens vidare hantering av ärendet. Remisstiden bör vara mellan 2015-11-15--12-16. Ledningskontoret Per Lindskog Tf Regiondirektör
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 Projektdirektiv *Projekt Regionstyrelsen i rollen som landstingsstyrelse *Projektägare Per Lindskog *Projektledare X Projektstyrgrupp X Intressenter Berörda förtroendevalda och tjänstemän Enheten folkhälsa och välfärd, ledningskontoret Enheten administrativ utveckling, säkerhet och beredskap, ledningskontoret Serviceförvaltningen: registraturen, samordnad kundtjänst, ITT Regionala samverkansstrukturen med hälso- och sjukvårds förvaltning, socialförvaltning och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning. *Bakgrund Frågan kring regionstyrelsens ansvar för regionövergripande hälso- och sjukvårdsfrågor i rollen som lanstingsstyrelse har lyfts och diskuterats under många år. I samband med budgetberedningen våren 2015 uttrycktes en viljeinriktning att tydliggöra regionstyrelsens roll som landstingsstyrelse. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden fick i uppdrag att göra en analys av gränssnittet mellan de två nämndernas ansvar kring styrningen av hälso- och sjukvården avseende nationella och mellanregionala frågor och överenskommelser (RS 2015-05-28 142) Oklarheter i roll och ansvarsfördelningen har ibland medfört att t ex information inte nått fram till rätt personer i rätt tid. Därmed har tiden att ta fram vederhäftiga beslutsunderlag minskat kraftigt eller så har möjligheten att påverka beslut helt omintetgjorts. Detta har gällt remisser och
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 underlag från såväl regional som nationell nivå. Genom att i förväg vara överens om vem som ansvarar för vilka frågor skapas förutsättningar att förbättra kvaliteten och därmed också reducera kvalitetsbristkostnader på grund av t ex missförstånd i gränssnitten. *Syfte (varför?) Avsikten med att bringa ordning i roll och ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen är att underlätta för alla parter. Ordning och reda i roll och ansvarsfördelning skapar förutsättningar för ekonomisk kontroll och styrning mot kvalitet. Projektet syftar till: Ökad förståelse för helheten och delarna; respektive ansvarsområde Än bättre samarbete och arbetstillfredsställelse för såväl förtroendevalda som tjänstemän Ökad effektivitet och kvalitet Projektbeskrivning Projektet ska ge svar på frågor som: - Hur ska ansvaret för och styrning ske avseende Region Gotlands medverkan i sjukvårdsregionen Stockholm Gotland? - Hur ska ansvaret för och styrning ske avseende nationella avtal och överenskommelser? - Hur ska roll och ansvarsfördelningen se ut på tjänstemannanivå visavi regionstyrelsens uppdrag som landstingsstyrelse? - Hur ska ev. förändringar implementeras i hälso- och sjukvårdsnämnden respektive regionstyrelsen? Frågeställningarna bör hanteras i skenet av pågående regeringsuppdrag avseende regionalisering. Frågeställningarna bör också hanteras i skenet av den nya Förordningen om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst (2015:155) med honnörsord som samlad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning. På motsvarande sätt bör Region Gotlands arbete med att ta fram nya reglementen beaktas. *Mål för projektet 1. Tydliga gränsdragningar, tydlig roll och ansvarfördelning, tydliga samarbetsformer: Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen Regiondirektör och förvaltningschef
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 2. Principer för ansvarsfördelning och fördelning av budget 3. Tydlig och känd process för mottagning, fördelning, beredning och beslut av ärenden; remisser och utredningar. 4. Förslag till ändring av reglementen Beslutspunkter *Återrapportering (när, till vem, vad?) Kommunikation Kopplingar till andra projekt/uppdrag Regionala samverkansstrukturen LK *Slutdatum Sommaren 2016 Övrigt (Kompletterande upplysningar, tidsskrivning etc) Projektorganisation Referensgrupp Projektbudget
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN2015/534 Kodsträng Ansvar Konto Objekt Aktivitet Projekt *Datum Klicka här för att ange datum. *Underskrift [Namnförtydligande]
Ledningskontoret Pontus Martelleur, strateg Ärendenr HSN 2015/540 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 11 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande plan för katastrofmedicinsk beredskap Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner den övergripande planen för katastrofmedicinsk beredskap med en giltighetstid 2016-01-01-2019-12-31. Bakgrund Enligt hälso- och sjukvårdslagen 7 skall landstingen planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2013:22, katastrofmedicinsk beredskap, framgår att varje landsting skall ha en beredskapsplan. Den nu gällande planen för hälso- och sjukvården beslutades 2003. Ett utvecklingsarbete inom området har pågått några år. Med anledning av detta arbete har nu gällande plan ett reviderings-/uppdateringsbehov. Bedömning Planen tillgodoser nu förvaltningens behov då bland annat ny ledningsstruktur är inarbetad. Planen är förankrad i sjukvårdsledningen och uppfyller de behov hälso- och sjukvården har för att hantera en allvarlig händelse. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdens ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-12-15 Planen gäller för perioden 2016-01-01 2019-12-31
Innehåll 1 Förord... 3 2 Syfte och omfattning... 4 3 Styrande lagar och föreskrifter... 4 4 Mål för den katastrofmedicinska beredskapen på Gotland... 5 5 Ansvar och uppgifter... 6 6 Ansvarsfördelning och organisation för katastrofmedicinska beredskapsplanering... 6 7 Risker och hot Region Gotland... 8 8 Ledning vid allvarlig och extraordinära händelser... 8 8.1 Allvarlig händelse... 9 8.2 Extraordinär händelse... 9 8.3 Lokala katastrofledning... 10 8.4 Regional katastrofledning... 11 8.5 Beredskapslägen lokal nivå... 12 8.6 Region Gotlands krisledningsorganisation... 13 8.7 Samverkan med externa aktörer... 13 9 Samverkande myndigheter och organisationer... 14 9.1 Samverkan... 14 9.2 Internt inom regionen... 14 9.3 Polisen... 14 9.4 Statlig räddningstjänst... 15 9.5 Länsstyrelsen... 15 9.6 Försvarsmakten... 15 9.7 Larmcentral... 15 10 Utbildning och övning inom kris- och katastrofmedicinsk beredskap... 16 10.1 Mål för katastrofmedicinsk kompetens för vissa personalgrupper... 16 11 Funktions- och driftsäkerhet... 16 12 Särskilda regionala planer... 16 12.1 Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser... 17 12.2 Kriskommunikationsplan... 17 12.3 Plan för krisstöd vid allvarlig händelse... 18 12.4 Pandemiplan handlingsplan för hantering av pandemisk influensa... 19
Region Gotland Sida 3 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1 Förord Region Gotland har det primärkommunala uppdraget och är tillika sjukvårdshuvudman. En plan för allvarliga och extraordinära händelser finns upprättad som berör båda uppdragen. Hälso- och sjukvården ska vara förberedd för händelser där människor skadats eller riskerar att skadas. Kriser i dagens samhälle blir alltmer komplexa vilket ställer stora krav på krishanteringsförmågan inom såväl myndigheter, organisationer som företag. En väl genomarbetad katastrofmedicinsk plan och en övad organisation gör att uppkomna kriser kan hanteras med minimal påverkan på löpande verksamhet. I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) 7 tredje stycket finns bestämmelser om att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Den övergripande planen för hälso- och sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap ersätter tidigare Övergripande katastrofplan för hälso- och sjukvårdsförvaltningen(2003). Planen utgör ett underlag/informationsmaterial för den katastrofmedicinska beredskapen inom Region Gotland. Lokala planer med åtgärdskalendrar och checklistor finns vid Visby lasarett och inom primärvården. Frågor kring beredskapsplaneringen ställs till beredskapschefen/beredskapsstrategen inom Region Gotland.
Region Gotland Sida 4 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2 Syfte och omfattning Syftet med denna övergripande plan är att fastställa hur Hälso- och sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap skall organiseras, vilka funktioner och resurser som finns att tillgå samt hur dessa larmas och aktiveras vid allvarlig händelse. Planen utgör underlag för upprättande av särskilda planer inom Hälso- och sjukvården. Planen utgör även ett informationsmaterial internt inom Regionens verksamheter och externt för samverkande aktörer. 3 Styrande lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763): Anger att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls ( 7). Landsting får på begäran ställa hälso- och sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå ett annat landsting som drabbats av en sådan extraordinär händelse i fredstid som avses i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. ( 26c). I HSL föreskrivs också att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela särskilda föreskrifter om hälsooch sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser ( 32a). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap SOSFS 2013:22 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. (SOSFS 2009:10 (M)) Smittskyddslagen (2004:168) som reglerar smittskyddsläkarens ansvar för länets smittskydd och epidemiberedskap.
Region Gotland Sida 5 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 Mål för den katastrofmedicinska beredskapen på Gotland Målet för katastrofmedicinska beredskapen: Vid allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter. Minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar. Vid ca 3 samtidigt svårt skadade kan behov föreligga att höja beredskapen på Visby lasarett. Beredskapen skall även vara planerad för andra typer av händelser, t.ex. störningar i olika tekniska försörjningssystem. Vid katastrof kunna upprätthålla och utföra livräddande åtgärder på skadeplats för det stora flertalet patienter, i väntan på avtransport till vård på Gotland eller fastlandet. Patientsäkerheten skall säkerställas före, under och efter en kris och katastrof. Delmål Snarast dock senast inom 15min kunna skicka en sjukvårdsgrupp från Visby lasarett till skadeplats, 24 timmar om dygnet, året runt. Snarast dock senast inom 15 min skall bakjour kirurg kunna påbörja ledningsarbetet som SL/MA på akuten Snarast dock senast inom 30 min kunna höja beredskapen samt påbörja stabsarbete Snarast dock senast inom 60 min efter beredskapshöjning fungerande stab inom LKL samt resurskapacitet för ytterligare sjukvårdsgrupper för insats på skadeplats. Snarast dock senast inom 90 minuter efter katastrofläge - skall hela sjukvårdsledningen och 50% av icke tjänstgörande nyckelpersonal vara larmad. Faktorer som är avgörande för resultatet Tidigt höjd beredskap för att skapa tid åt personalen som skall utföra jobbet. Dynamik i beredskapgraderna såväl uppåt som nedåt. Omdisposition av tillgängliga resurser Mobilisering av resurser som inte är omedelbart tillgängliga Förflyttning av patienter Utbildade resurser, på alla nivåer Den katastrofmedicinska insatsen bör bygga på en samordning av de tre verksamheterna prehospital akutsjukvård sjuktransporter omhändertagande på vårdenhet
Region Gotland Sida 6 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 Ansvar och uppgifter Regionens verksamhetsansvar för hälso- sjukvården är utgångspunkten för uppgiften i samhällets krishanteringssystem. Det betyder att ansvaret för hälsooch sjukvården under normala förhållanden också gäller under störda förhållanden. I ansvaret ingår även sådan verksamhet som är upphandlad hos entreprenörer. 6 Ansvarsfördelning och organisation för katastrofmedicinska beredskapsplanering Organisationen för planering av den katastrofmedicinska beredskapen inom Region Gotland består av Hälso- och sjukvårdsnämnden, hälso- och sjukvårdsdirektören, ett katastrofmedicinskt råd, samt lokala katastrofföreträdare vid Visby lasarett och vårdcentraler. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsdirektör Katastrofmedicinskt råd Beredskapschef/strateg Lokala företrädare på: Visby lasarett Vårdcentraler Privata aktörer Figur 1. Hälso- och sjukvårdens planeringsorganisation för katastrofmedicinsk beredskap. Hälso- och sjukvårdsnämnden har det övergripande ansvaret för katastrofmedicinska beredskapen inom Region Gotland. Hälso- och sjukvårdsdirektören har tjänstemannaansvaret för hälso- och sjukvårdens verksamhet och för informationen till berörda politiker. Beredskapschefen/strateg ansvarar för organisation och system för den katastrofmedicinska beredskapsplaneringen, att planer finns upprättade för allvarliga och extraordinära händelser samt att sjukvården följer
Region Gotland Sida 7 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen myndighetskrav. Beredskapschefen/strategen ansvarar även för samverkan med andra myndigheter och organisationer lokalt, regionalt och nationellt. Verksamhets- och Resursområdeschefer ansvarar för upprättande av lokala planer, ansvarar för att medarbetarna har kunskap om enhetens beredskapsuppdrag och att egna medarbetare erhåller erforderlig utbildning och övning. Lokala företrädare på akutmottagningen och på vårdcentralerna har ansvar för katastrofförråd och åtgärdskort, förbereda och samordna utbildningsinsatser samt andra arbetsuppgifter på uppdrag av katastrofmedicinska rådet. Privata vårdgivare ingår inom Hälso- och sjukvårdens beredskap vid allvarlig händelse. 6.1. Katastrofmedicinska rådet Katastrofmedicinska rådet är sammansatt av representanter från Hälso- och sjukvården och Ledningskontoret (beredskapschef/strateg) och har fyra möten per år. Vid behov kan rådet sammankallas utöver ordinarie program för samråd, utbildning/övning eller samverkan med annan part. Katastrofmedicinska rådets sammansättning: Hälso- och sjukvårdsdirektör Sjukvårdschef Chefläkare katastrofmedicin Primärvårdschef Smittskyddsläkare Ambulansöverläkare Representant från kirurgen Beredskapschef och/eller beredskapsstrateg (sammankallande och sekreterare) Adjungerande: representant från andra aktörer vid behov Katastrofmedicinska rådets uppgift är att: Vara Hälso- och sjukvårdens rådgivande organ inom det katastrofmedicinska området. Planera det katastrofmedicinska arbetet inom hälso- och sjukvården. Samordna beredskapsplaneringen mellan sjukvård, primärvård, ambulanssjukvård och mot samverkande landsting. Planera, samordna och genomföra utbildningar och övningar inom det katastrofmedicinska området. Besluta om årligt anslag till det katastrofmedicinska arbetet Svara för fastställande och revidering av befintliga planverk
Region Gotland Sida 8 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 6.2. Finansiering Den katastrofmedicinska planeringen innefattande utbildning, övning och särskild sjukvårdsledning finansieras genom anslag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Varje verksamhetschef ansvarar för kostnader för egen planering enligt plan för katastrofmedicinsk beredskap. Varje enhet tillhandahåller resurspersoner till planeringsarbetet utan särskild ersättning och svarar för egna kostnader för deltagande i planering och övning. 6.3. Samverkan Samverkan med Stockholms läns landsting, SLL finns angivet i särskilt dokument. Grunden är att vid begäran från Region Gotland skall SLL kunna stödja (utifrån tillgång) med sjukvårdspersonal för exempelvis sjukvårdsgrupp(er). Det finns i övrigt inget som talar för att det inte går att nyttja resurser från andra landsting, t.ex. vid en allvarlig händelse. 7 Risker och hot Region Gotland Region Gotland kartlägger årligen risker och hot i risk- och sårbarhetsanalyser. Analyserna utgör grund för utveckling och framtagande av planer inom regionens verksamheter. Tillsammans med andra myndigheter och aktörer har en risk- och hotbild tagits fram för Gotland. Stora olyckor uppkomna genom olyckshändelser utgör den dominerande risken på Gotland idag. På Gotland finns det begränsat med transporter av farligt gods och en industrinäring som inte hanterar större mängder av farliga kemikalier. Detta gör sammantaget att Gotlands län kan betraktas som en lågrisk kommun/län. Risker/händelser som påverkar hälso- och sjukvården: Trafik och bussolyckor Flygolyckor Färjeolyckor Brand, främst under turistsäsongen. Smittspridning Större evenemang kan utgöra en ökad risk och ställer krav på särskild planering av sjukvårdens beredskap. 8 Ledning vid allvarlig och extraordinära händelser Vid händelser där tillgängliga resurser inte är tillräckliga för att täcka det uppkomna behovet krävs en särskild ledning för att anpassa verksamheten för att på bästa sätt lösa uppgiften.
Region Gotland Sida 9 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdens katastrofberedskapsorganisation består av en regional katastrofledning, RKL som är en integrerad del i Regionens krisledningsstab, denna stab har sin ledningsplats på Visborg. RKL skall också vid en sjukvårdsrelaterad händelse kunna gruppera tillsammans med LKL. Den lokala katastrofledningen, LKL som har sin ledningsplats i Överläkarvillan. Den lokala katastrofledningen ansvarar för verksamheten i skadeområde, för sjuktransporter och för de berörda sjukvårdsinrättningarna vid en allvarlig händelse. Den lokala ledningen utgörs initialt av bakjour kirurgi som är tillgänglig dygnet runt, året runt. Ledningen anger inriktning och fördelar uppgifter och resurser. Vid större olyckor då risken för att resurserna förväntas bli otillräckliga aktiveras den regionala katastrofledningen. Den regionala ledningen kan initialt utgöras av regionens tjänsteman i beredskap (TiB) som bemannas dygnet runt, årets alla dagar. Vid extraordinär händelse kan krisledningsnämnden aktiveras och därmed utgöra den normativa ledningen, vilket betyder att de tolkar regionens roll, beslutar om ekonomiska villkor och ger stöd åt den regionala katastrofledningen. 8.1 Allvarlig händelse Socialstyrelsens definition av en allvarlig händelse är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. 8.1.1 Uppföljning av en allvarlig händelse En allvarlig händelse inom hälso- och sjukvården skall följas upp och en utvärdering skall göras. Hur detta skall göras framgår av bilagan. Det finns krav på att dokumentation utförs på ett sådant sätt att det i efterhand går att dra slutsatser om katastrofledningens hantering av händelsen. Loggböcker för sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig, tjänsteman i beredskaps (TiB) händelserapporter och aktuell larmcentrals loggar kan ligga som underlag för utvärdering. 8.2 Extraordinär händelse I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap definieras en extraordinär händelse som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i samhällsviktiga funktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Allvarlig händelse kan i vissa fall få konsekvenser som innebär att denna lag kan behöva tillämpas.
Region Gotland Sida 10 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 8.3 Lokala katastrofledning Lokal katastrofledning (LKL) etableras i Överläkarvillan vid en beredskapshöjning (se 8.5 Beredskapslägen regional och lokal nivå). Utifrån en bedömning av hur sjukvården kommer att påverkas av den allvarliga händelsen avgör bakjour kirurg om beredskapen ska höjas. Dessa beslut kan även fattas i samråd med tjänsteman i beredskap (TiB), sjukvårdsledare i LKL eller regional katastrofledning, om denna är etablerad. Åtgärdskalendrar ska finnas inom hälso- och sjukvården liksom en förberedd organisation som är nåbar dygnet runt. Hälso- och sjukvårdens katastrofledning bedrivs på tre nivåer: OPERATIV ledning Innebär ledning av det praktiska arbetet utifrån tilldelade resurser och beslutad inriktning. Operativ ledning utförs såväl i omhändertagandet på skadeområdet, på sjukvårdsinrättning (sjukhus, vårdcentral) som i det praktiska ledningsarbetet i ledningsrummet. STRATEGISK ledning Innebär att formulera mål för en sjukvårdsinsats, skapa förutsättningar och välja inriktning för genomförande av insatsen. Strategisk ledning är mer långsiktig ledning sköter beredskap, planering, resursfördelning och utvärdering. Strategisk ledning sker på alla ledningsnivåer. NORMATIV ledning Innebär att tolka och styra utifrån lagar och bestämmelser. Denna ledningskomponent är relevant i alla verksamheter och på alla ledningsnivåer. Lokala katastrofledningsstabens uppgifter är bland annat att: Leda sjukvården och eftersträva balans mellan behov och resurser Inhämta extern information genom att snarast etablera kontakt med skadeplatsen och begära information om händelsens art och omfattning, antal skadade, skadornas art och behovet av sjukvårdsresurser. Inhämta intern information avseende resurser och pågående verksamheter. Planera resurserna på längre sikt Samverka med räddningstjänstens bakre ledning samt vid behov utse samverkansperson Ansvara för information till anhöriga, massmedia och internt
Region Gotland Sida 11 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stabsläge Hela eller delar av den lokala katastrofledningsstaben kan kallas in utifrån sjukvårdsledarens bedömning. De befattningar som ingår i den lokala katastrofledningsstaben på Visby lasarett vid Förstärkningsläge och Katastrofläge är: Sjukvårdsledare Medicinskt ansvarig Stabschef Verksamhetschefer (relaterat till händelsen) Informatör PKL/POSOM samordnare (PKL= Psykosocial Kris Ledning, POSOM =Psykiskt och socialt omhändertagande) Administrativ personal Interna/ Externa experter. De funktioner som bör etableras inom lokala katastrofledningsstaben är: Ledning (omfattar ledning och analys) Service (omfattar personal, underhåll och logistik) Information Administration (omfattar samband och teknik) Expedition Samtliga befattningshavare i katastrofledningsstaben skall ha genomgått kurs i ledning på sjukhus eller motsvarande utbildning. Tjänsteman i beredskap (TiB) kontaktas via larmcentral vid en misstänkt allvarlig händelse. TiB i samråd med bakjour kirurg (som är sjukvårdsledare, SL) kan fatta beslut om beredskapsläge. TiB ska söka kompletterande information i syfte att fastställa om den misstänkta allvarliga händelsen ska avvisas eller bekräftas. Befattnings-/funktionsplaner för resp. befattning/funktion i lokala katastrofledningsstabens återfinns i lokala katastrofledningsstabens dokument under respektive beredskapsgrad. 8.4 Regional katastrofledning Vid en allvarlig händelse behöver hälso- och sjukvården en samordnande
Region Gotland Sida 12 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen sjukvårdsledning. Denna särskilda sjukvårdsledning benämns regional katastrofledning (RKL). Vid en allvarlig händelse är regionala katastrofledningens uppgift att: Leda hälso- och sjukvården vid allvarliga händelser. Ge stöd till lokal ledning. Vara en kanal till sjukvården för samverkande myndigheter. Analysera långtidseffekter och uthållighet. Samverka med andra landsting Samverka med andra organisationer och myndigheter såsom polis, räddningstjänst och länsstyrelse. Samordna information, internt och externt Är olyckan/händelsen av den omfattningen att även krisledningsnämnden i regionen skall engageras så skall katastrofledningsgruppen informera Rs ordf. om situationen, vidtagna åtgärder, behov av stöd och dess konsekvenser för förvaltningen mm. TiB-funktionen finns alltid parallellt med RKL och kan kontaktas vid misstanke om ytterligare allvarlig händelse. 8.5 Beredskapslägen lokal nivå Vid allvarlig händelse avgör sjukvårdsledare vilket beredskapsläge som ska aktiveras för att möta händelsen. Varje beredskapsläge aktiverar handlingsplaner enligt uppgjord katastrofplan. I normalläge leds sjukvårdens verksamheter i ordinarie organisation. Höjning av beredskapen kan höjas till stabsläge, förstärkningsläge eller katastrofläge Normalläge Stabsläge Förstärkningsläge Katastrofläge
Region Gotland Sida 13 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 8.6 Region Gotlands krisledningsorganisation Krisledningsnämnd, RS AU Vid extraordinära händelse kan vid behov regionens krisledningsnämnd (KLN) aktiveras. KLN får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområdet från övriga nämnder i regionen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. De särskilda sjukvårdsledningarna (regionala katastrofledningen och den lokala katastrofledningen) har alltid det operativa ledningsansvaret. Krisledningsnämnden utgörs av politikerna i regionstyrelsen och dess ledningsplats är regionens ledningskontor (Rådhuset). Regiondirektören är länken mellan Regionens krisledningsstab och Krisledningsnämnden. Ordförande i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden förhinder träder vice ordföranden in i dennes ställe. Ordförande eller vice ordförande, i samarbete med regionens krisledningsstab, ansvarar för information till media. Regionfullmäktige skall besluta när krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra. 8.7 Samverkan med externa aktörer Normalt är att det landsting/region där en allvarlig händelse inträffat också har ett samordningsansvar gentemot andra engagerade landsting. Vid behov kan tjänsteman i beredskap på Socialstyrelsen aktivera nationell ledning för att stödja de särskilda sjukvårdsledningarna på regional nivå. Socialstyrelsens särskilda sjukvårdsledning blir då att ge landsting och kommuner råd och stöd, samordna krisledningsarbetet och kriskommunikationen på nationell nivå. Ytterligare exempel på stöd som myndigheten kan bidra med är: råd och experthjälp beredskapslager med vissa läkemedel samverkan med andra myndigheter för att kunna hantera krisen på bästa möjliga sätt. Om Region Gotland behöver stöd från Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten kontaktar de myndighetens tjänsteman i beredskap (TiB) som finns tillgänglig dygnet runt, året om. Region Gotland är skyldig att omedelbart kontakta Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten när de får kännedom om ett
Region Gotland Sida 14 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen internationellt hot mot människors hälsa. Socialstyrelsen analyserar därefter informationen och bedömer om det misstänkta hotet ska rapporteras vidare till Världshälsoorganisationen (WHO). Det kan röra sig om händelser med spridning av smittsam sjukdom eller större händelser med kemikalier eller radioaktiva ämnen. 9 Samverkande myndigheter och organisationer 9.1 Samverkan Myndigheter som lyder under olika lagstiftningar har ett gemensamt ansvar för att samverkan kommer till stånd för att gemensamt lösa olika uppgifter i hanterandet av en allvarlig händelse. 9.2 Internt inom regionen 9.2.1 Räddningstjänsten Region Gotlands krisledningsstab samverkar med räddningstjänstens bakre stöd som är en stödfunktion till räddningsledaren. Stödfunktionen kan utvecklas till en räddningsstab. StorStockholms räddningscentral, SSRC utgör bakre stab för räddningstjänsten. 9.2.2 Övrigt internt ansvar Region Gotland har ett geografiskt områdesansvar och samverkar med olika myndigheter genom regionala krisamverkansrådet. Region Gotland har en beredskapsplan och organisation för allvarliga händelser och extraordinära Händelser. Krisledningsnämnden och dess ordförande är högst ansvariga vid en extraordinär händelse. Region Gotland har grupper för krisstöd organiserade i så kallade POSOM-grupper. Dessa grupper har en egen ledning inom hälso- och sjukvården som leder det psykosociala omhändertagandet, PKL. 9.3 Polisen Polisens arbete leds från Stockholms regionledningscentral, RLC. Vakthavande befäl vid RLC leder det minutoperativa arbetet och utgör den bakre ledningen. Vid en allvarlig händelse (inom polisen används begreppet Särskild händelse ) kommer larmet den normala vägen till RLC. Insatsen på skadeplatsen leds av Polisinsatschefen (PIC) (ett yttre befäl eller annan utsedd person). I övrigt leds insatsen av vakthavande befälet som även inledningsvis utgör myndighetens bakre ledning. Kontakt mellan polismyndigheten och sjukvården på skadeplats sker mellan Polisinsatschefen och Sjukvårdsledaren. I övrigt sker kontakten mellan vakthavande befälet och särskild sjukvårdsledning på regional nivå, initialt tjänsteman i beredskap (TiB). I ett senare skede kommer denna kontakt att ske
Region Gotland Sida 15 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen mellan polisens ledningsstab och den regionala katastrofledningen. 9.4 Statlig räddningstjänst Flygräddning, sjöräddning, fjällräddning och eftersök av försvunna personer räknas som statlig räddningstjänst. Sjö- och flygräddningen leds av JRCC (Joint Rescue Coordination Centre) som är lokaliserad i Göteborg. Om den försvunna farkosten hittas på land övergår räddningsinsatsen till den kommunala räddningstjänsten. Vid fjällräddning och eftersök leds insatsen av polisen som då är räddningsledare. 9.5 Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar i länet. Det innebär att länsstyrelsen, om det inträffar en större olycka eller en kris, har i uppgift att verka för att samordning av statliga resurser sker så att dessa utnyttjas på bästa sätt. I denna uppgift ligger bl.a. ett ansvar för att verka för att information till allmänheten och media samordnas. Vid en kärnkraftsolycka med radioaktivt utsläpp i sådan omfattning att det krävs åtgärder för att skydda allmänheten är det alltid länsstyrelsen som leder räddningsarbetet och eventuellt även efterföljande saneringsarbete. Länsstyrelsen har ansvar och uppgifter i samband med misstanke om eller konstaterat utbrott av sjukdomar som regleras av epizooti- och/eller zoonos lagstiftningen. Ansvaret kan utökas om Jordbruksverket beslutar att delegera vissa av sina uppgifter till länsstyrelsen. 9.6 Försvarsmakten Vid allvarliga händelser har idag Försvarsmakten skyldighet att stödja samhället kostnadsfritt om uppdraget räknas som räddningstjänst. Försvarsmakten kan även tillhandahålla terränggående sjuktransportfordon, personal från hemvärnet, samt materiel. En militär insatschef utses och samverkar med Räddningsledare, Sjukvårdsledare och Polisinsatschef. 9.7 Larmcentral Region Gotland har avtal med en larmcentral när det gäller ambulansdirigering, larmning av tjänsteman i beredskap (TiB) och larmning av sjukvårdsgrupper.
Region Gotland Sida 16 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 10 Utbildning och övning inom kris- och katastrofmedicinsk beredskap 10.1 Mål för katastrofmedicinsk kompetens för vissa personalgrupper Samtliga medarbetare ska ha kännedom om aktuella katastrofmedicinska beredskapsplaner och aktuella riktlinjer samt kunskap om egen roll vid allvarlig händelse. Beredskapschefen/beredskapsstrategen tar årligen fram en utbildningsplan inom det katastrofmedicinska området. Denna godkänns i Katastrofmedicinska rådet, som också ansvarar för uppföljning av kunskapsläge. Utbildningen av sjukvårdspersonal som ingår i katastrofmedicinskt arbete bedrivs dels som internutbildning samt som extern utbildning. Extern utbildning, ofta nationell, förekommer vid Katastrofmedicinskt centrum (KMC) i Linköping och andra utbildningscentra. Politiker och ledande tjänstemän informeras och utbildas särskilt i egen roll i katastrofmedicinsk beredskap, extraordinär händelse och höjd beredskap. Katastrofmedicinska rådet ansvarar för inventering av behov av utbildningar. De bör också ta initiativ till lokala ledningsövningar och spel med olika teman. 11 Funktions- och driftsäkerhet Driftsäkerheten i försörjningssystem för Visby lasarett bör följa Socialstyrelsens rekommendationer som redovisas i skriften Det robusta sjukhuset. På lasarettet och på vårdcentralerna ska det finnas upprättade handlingsplaner/rutiner för hanterande av händelser inom tekniska försörjningssystem, såsom avbrott i el, värme, vatten, tele och IT. Handlingsplaner för brand ska finnas på sjukhuset och vårdcentraler. 12 Särskilda regionala planer Särskilda regionala planer som finns upprättade är: Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser Kriskommunikationsplan Plan för hur kristödet organiseras vid en allvarlig händelse Pandemiplan en handlingsplan för hantering av infektionssjukdomar som kan orsaka allvarliga utbrott inklusive pandemisk influensa. Övriga planer som berör hälso och sjukvården finns beskrivna i bilagan. Nedan följer en kortare beskrivning av respektive plan.
Region Gotland Sida 17 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 12.1 Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser Denna plan är avsedd att tillämpas när kommunen måste övergå i en anpassad organisation på grund av en allvarlig eller extraordinär händelse i enlighet med lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Planen gäller även, efter en viss revidering under den s.k. anpassningsperioden, under höjd beredskap. Vid sådant tillfälle ska dock ytterligare resurser tillföras. All verksamhet som ryms inom begreppet räddningstjänst leds enligt särskilda bestämmelser i Lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Långvariga räddningsinsatser kan få sådana konsekvenser för andra delar av kommunens verksamhet att kommunledningen måste agera. Planen för hantering av allvarliga och extraordinära händelser skall ha en generell tillämpbarhet. Planen för hantering av allvarliga och extraordinära händelser är i första hand till för krishantering vid extraordinär händelser. Tillämpliga delar av planen skall dock kunna användas vid allvarliga händelser och olyckor som inte är av den storleksordningen att de klassificeras som extraordinära. Krishanteringen inom Gotlands kommun har tre beredskapslägen: Normalläge händelsen hanteras inom ramen för den ordinarie verksamheten inom förvaltningen/nämnden Allvarlig händelse händelse som kräver central och samordnad bedömning och insats. Delar av krisledningsorganisationen aktiveras och krisledningsnämnden informeras Extraordinär händelse krisledningsorganisationen och krisledningsnämnden aktiveras Planen beskriver vilka uppgifter krisledningsnämnden och krisledningsstaben har när den har blivit aktiverad. 12.2 Kriskommunikationsplan Region Gotlands kriskommunikationsplan anger hur kriskommunikation ska ske när krisledningen är aktiverad. Mål för kriskommunikationen Kriskommunikationen gentemot befolkningen ska kännetecknas av empati, öppenhet, ansvarsfullhet och snabbhet. Budskapen ska vara trovärdiga och enhetliga och massmedia och befolkning ska ges information snabbt och kontinuerligt.
Region Gotland Sida 18 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kanaler för informationsspridning Kommunikationen ska ske i etablerade och säkra kanaler. Hit räknas även anhörigupplysning som bör inrättas vid större förstärknings- och katastrofläge. Grunden för all kommunikation är chefslinjen kompletterad med intern- och externwebben och andra kanaler vid behov. Eftersom varje krissituation är unik ska alltid ett urval av kanaler göras. Språk och översättningar Behovet av tolktjänster, teckenspråk, ljudband ska bedömas vid varje enskild händelse för att säkerställa att informationen finns tillgänglig för alla berörda. Anhörigupplysning Vid behov ska en anhörigupplysning upprättas dit befolkningen kan vända sig för frågor och svar om händelsen och anhöriga. Anhörigupplysningen kan bemannas med flera medarbetare för att kunna hantera en stor mängd samtal. VMA Viktigt meddelande till allmänheten VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan användas när viktiga samhällsfunktioner har drabbats av svåra störningar. Det kan också användas vid en allvarlig händelse. Det finns tre typer av viktiga meddelanden: Varningsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljön. Myndighetsmeddelande sänds för att informera om en händelse eller för att förbereda medborgare. Inget som är allvarligt på kort sikt. 12.3 Plan för krisstöd vid allvarlig händelse Plan för krisstöd inom Region Gotland Samhällets stödinsatser avseende krisstöd kan och ska enbart komplettera det individuella nätverket, inte ersätta det. Stödinsatser från samhället kan också vid behov bistå delar av nätverket så att detta kan fylla sin viktiga funktion. Grundläggande principer för krisstöd är: Krisstödet ska vara föregripande och inte innebära en väntan på att problem uppstår eller krav ska uppkomma. Krisstödet skall vara lättillgängligt. Krisstödet är en del i sjukvårdsinsatsen och måste redan tidigt organiseras och samordnas. Det är viktigt att krisstödet är länkat till samhällets övriga insatser. Efter bedömning och akutinsatser är det lämpligt att den drabbade
Region Gotland Sida 19 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid behov erbjuds ett mer långsiktigt och kontinuerligt krisstöd. Krisstödet ska som regel riktas till varje drabbad eller varje drabbad familj. En kontinuerlig utvärdering av insatserna efter en allvarlig händelse är nödvändig för att kunna lära av dessa erfarenheter. Ansvar och roller Det psykosociala omhändertagandet, krisstödet, leds av en särskild utsedd ledningsgrupp. Denne ledningsgrupp kan ledas av sjukvårdens ledning eller av regionens krisledningsstab som etableras vid en allvarlig händelse/katastrof. 12.4 Pandemiplan handlingsplan för hantering av pandemisk influensa Region Gotland har en särskilt upprättad pandemiplan för hantering vid utbrott av pandemisk influensa. Enligt Smittskyddslagen 2004:168 1 kap 1 skall målet för samhällets smittskydd vara att tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar genom att: upptäcka utbrott snabbt rapportera och vidta åtgärd ha resurser för efterforskning av smittämnen ha kunskap om smittvägar bekämpa utbrott genom att försöka bryta smittväg höja motståndskraften hos ej smittade destruera smittkälla Organisation och ansvar Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordningen av smittskyddet på nationell nivå och skall ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd. Smittskyddsinstitutet skall som expertmyndighet följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt och föreslå åtgärder för att landets smittskydd skall fungera effektivt. Hälso- och sjukvården ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas på Gotland. Smittskyddsläkaren, som skall finnas i varje landsting, har enligt smittskyddslagen 1 kap. 9 ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom det område där han verkar vad gäller att planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet.
Region Gotland Sida 20 av 20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vid frågor kontakta Christer Stoltz, Beredskapschef 0498-2623246 christer.stoltz@gotland.se eller Pontus Martelleur, Beredskapsstrateg 0498-269898 pontus.martelleur@gotland.se
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lena Karlsson, Hr-chef Ärendenr HSN 2015/546 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 23 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av kompetensförsörjningsplan Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens redovisning av kompetensförsörjningsplan. Bakgrund Varje förvaltning är ålagd att upprätta en kompetensförsörjningsplan. I kompetensförsörjningsplanen görs en nulägesbeskrivning av de befintliga kompetenserna samt hur omvärld och framtid påverkar vårt behov av kommande strategiska kompetenser. En viktig del är tydliggörande av ansvar och uppföljning samt att planen revideras årligen. Sammanfattning Vi har stora utmaningar att bemanna hälso- och sjukvården och då särskilt inom verksamheter som bedrivs dygnet runt årets alla dagar. Samtidigt kan vi i socialstyrelsens statstik se att tillgången på sjuksköterskor och läkare i förhållande till befolkningen fortsätter att öka. Nationella studier visar att arbetsmarknaden är rörligare nu än tidigare både när det gäller val av arbetsgivare och bostadsort. Flera förändringsarbeten pågår för att anpassa organisationen att klara sitt uppdrag. Det handlar bl. a. om att använda medarbetarnas kompetenser på rätt sätt, göra rätt från början, arbeta med arbetsmiljöförbättrande aktiviteter, introducera och handleda nya medarbetare samt samarbeta med andra landsting och utbildningsanordnare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Kompetensförsörjningsplan hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Innehållsförteckning Sida Inledning 1 Syfte 1 Mål 1 Ansvar 1 Uppföljning 1 Omvärldsbevakning - Vilka förändringar står vi inför? 2 Framtida kompetens 4 Nuläge 4 Hur skaffar vi den kompetens vi saknar 5 Bilaga 1: Personalstruktur 8 Bilaga 2: Beräknad pensionsålder 65 år 2016-2020 9 Bilaga 3: Planering ST-läkare HSF 2016-2020 (uppdaterad 2015-08-31) 14 Bilaga 4: Beräknade pensionsavgångar 2014-2023 18 Bilaga 5: Handlingsplan 20 Bilaga 6: Insatser för att attrahera, rekrytera, introducera, 22 utveckla och behålla medarbetare
1 Inledning I kompetensförsörjningsplanen tydliggörs hur omvärld och framtid påverkar vårt behov av kompetens. Den ger en bild av befintlig kompetens och analys av kompetensgap samt en handlingsplan för att åtgärda och säkra kompetensbehovet framåt. Arbetet med kompetensförsörjningen sker samlat och systematiskt. Frågeställningar som besvaras är: o o o o Vilka förändringar står vi inför? Vilken kompetens behöver vi? Vilken kompetens har vi? Hur skaffar vi den kompetens vi saknar? Syfte Verksamheterna inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kontroll över strategiskt viktiga kompetenser och säkerställer att rätt kompetens attraheras, rekryteras och utvecklas utifrån faktiska behov för att möta framtidens utmaningar. Mål Säkra att hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter har rätt kompetens för att utföra uppdrag med god kvalitet på kort och lång sikt. Ansvar Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att en kompetensförsörjningsplan för förvaltningen upprättas och följs upp. Sjukvårdschefen ansvarar för att verksamheternas ledningsgrupper arbetar systematiskt med kompetensförsörjning på resursområdes- och verksamhetsområdesnivå samt att en årlig uppföljning sker. Tandvårdschefen ansvarar tandvårdens ledningsgrupp arbetar systematiskt med kompetensförsörjning samt att en årlig uppföljning sker. Hr-chefen ansvarar för att kansli och e-hälsa/mit arbetar systematiskt med kompetensförsörjning och att en årlig uppföljning sker. Hr-chefen ansvarar för att chefsförsörjningen följs upp årligen. Uppföljning Kompetensförsörjningsplanen är 5-årig, 2016-2020. Utvärdering och revidering av kompetensförsörjningsplanen samt uppföljning av handlingsplanen sker årligen under oktober november. Detta utgör underlag inför framtagande av strategisk plan.
2 Omvärldsbevakning - Vilka förändringar står vi inför? Nationella förändringar Vi lever allt längre. Gruppen 80 år och äldre ökar särskilt snabbt efter 2020. Detta skapar fler jobb både i äldreomsorgen och i hälso- och sjukvården. Många medarbetare går dessutom i pension under den kommande tioårsperioden. Det ger kvinnor som män, unga som gamla, inrikes som utrikes födda stora möjligheter till meningsfulla jobb i en viktig sektor om man har rätt kompetens. Även om välfärden är van vid att klara stora omställningar och rekryteringsbehov är behovet av arbetskraft en utmaning, inte minst i ett alltmer urbaniserat Sverige. En rad omvärldsfaktorer påverkar rekryteringsbehoven i kommuners och landstings verksamheter. Arbetsmarknaden blir allt rörligare geografiskt, såväl inom landet som i och utanför EU. Alltfler flyttar till de större orterna/städerna. Rörligheten ökar även mellan sektorer och enskilda arbetsgivare. Medarbetarna på arbetsmarknaden är mer benägna att byta jobb och arbetsgivare än tidigare. För att möta behoven kan förändringar i utbildningsystemen behövas på olika nivåer. De behöver anpassas bättre till välfärdens behov, både vad gäller dimensionering, spridning över landet, innehåll och kvalitet. Möjligheterna att byta yrke mitt i livet behöver också bli större, vilket i sin tur kan påverka både utbildningsbehov och rekryteringsbehov. SVERIGES VIKTIGASTE JOBB I VÅRDEN OCH OMSORGEN hur möter vi rekryteringsutmaningen? Sveriges kommuner och landsting, 2014, s 11, ISBN: 978-91-7585-181-5 Förändrade yrkesroller Kompetensväxling eller rätt använd kompetens är ett område som behöver utvecklas ytterligare. Med den brist på vissa kompetenser blir det allt viktigare att inventera och se över vilka arbetsuppgifter som bäst kan utföras av vilken yrkeskategori. Det betyder att yrkesroller förändras och att tid kan frigöras från en viss yrkesgrupp till en annan. Det kommer även att bli mer vanligt att vården bemannas av yrkesgrupper som inte har en traditionell sjukvårdsutbildning. Redan idag har vi nattransportörer och servicetjänster på vårdavdelningarna som utför städ och förrådshantering istället för att undersköterskor utför dessa arbetsuppgifter. Mer patientmedverkan ger i vissa fall en ökad frihet för patienten men kan även innebära att resurser frigörs i vården. Helhetssyn inom sjukvården Det finns behov av ett ökat samarbete mellan resursområden och verksamhetsområden i sjukvården då alla verksamheter påverkas av varandra för att skapa en god, patientsäker och effektiv vård. Behovet av ökad förståelse för hur samtliga verksamheter påverkas och är beroende av varandra blir extra tydlig i gränssnittet mellan verksamhet som pågår dygnet runt och verksamhet som pågår måndag till fredag.
3 Gör rätt från början minska behovet av sjukvård Vårdavdelningarna på lasarettet har en mycket hög beläggning. Den höga beläggningen skapar merjobb för personalen och gör att fler patienter vårdas på fel avdelning. Det finns behov av att ta bort icke värdeskapande aktiviteter och utveckla nya metoder för att skapa trygghet för patienterna och därigenom minska behovet av sjukvård och minska behovet av resurser. Kunskapsgap Allt fler sjuksköterskor med erfarenhet söker sig till öppenvårdsverksamhet vilket gör att slutenvården tappar i kompetens. Utmaningarna att klara kunskapsgapet som uppstår är svåra och kräver nytänkande och i den vakanssituation som vi befinner oss får det större konsekvenser än tidigare. Introduktionstiden är lång, vilket den också måste få vara. Beroendet av bemanningsföretagen Beroendet av bemanningsföretagen måste minska. Sjukvården ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i samarbete med övriga landsting. God arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning För att minska sjukfrånvaron är det förbyggande arbetet med god arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning viktiga frågor inom alla verksamheter och för alla yrkesgrupper. Som arbetsgivare behöver vi bl a ge tydliga uppdrag, utbilda, färdighetsträna, bedriva ett nära ledarskap, använda teknik och hjälpmedel. För chefer är det särskilt viktigt att medarbetarguppens storlek är rimlig för att kunna utföra ett nära ledarskap med återkoppling och uppföljning. Fler och längre påbyggnadsutbildningar Utmaningen att klara kompetensutvecklingen för längre kompetensutvecklingsinsatser är både ekonomisk och resursmässig. Inom öppenvården finns alla de specialgrenar för sjuksköterskor som inte är legitimerade specialistutbildningar men ändå kräver poängutbildning på högskolenivå samt lång praktisk introduktion på arbetsplatsen. En utveckling är att fler specialområden för sjuksköterskor blir specialistutbildningar. Specialistutbildningar blir vanligare även för yrkesgrupper där vi av tradition inte har egna specialister som exempelvis sjukgymnaster/fysioterapeuter. Inom habilitering/ rehabiliteringsområdet är utvecklingen att det blir fler och längre vidareutbildningar inom områden som vi finansierar för att få medarbetare med rätt kompetens. Detsamma gäller inom psykiatrin där efterfrågan på medarbetare med psykoterapeutkompetens och steg 1 och steg 2 utbildning ökar. Inskolningen och utbildningen är kostsam för verksamheterna och översyn pågår hur förvaltningen ska säkra kompetensutvecklingen framöver. Kontaktsjuksköterskor Inom cancerområdet har ett nytt arbetssätt växt fram i kontaktsjuksköterskornas uppdrag att lotsa patienterna i sjukvårdssystemet där det ofta är långa vårdförlopp och många olika kontaktytor. Det är möjligt att detta arbetssätt kommer att användas inom flera områden i sjukvården. Tillvaratagande av nyanländas kompetens inom legitimerade yrken Utrikes födda och deras kompetens kan tas tillvara på ett bättre sätt inom vården. System för validering, praktik och språkstudier med inriktning på sjukvård behövs. Ett arbete är initierat genom SKL för att hitta en kortare väg till svensk legitimation.
4 Informationsteknologi och teknikutveckling Utvecklingen av telemedicin/videokonferenser och möjligheten att nätverka virtuellt skapar möjligheter för nytänkande inom kompetensutveckling och den kliniska vardagen. Den allt ökande mängden data som genereras i vården, samt ökande kunskap i form av nya rön kring vården, gör även att allt mer tid åtgår för att hitta relevant information för att ta beslut i vårdprocessen. Samtidigt ökar kravet på dokumentation av olika slag. Ett modernt informationssystem är en nödvändig utveckling. Framtida kompetens Bemanningsutmaningar Förvaltningen har under de senaste åren brottats med bemanningssvårigheter gällande specialistläkare inom flera områden men främst inom allmänmedicin och psykiatri, sjuksköterskor med grundutbildning, tandläkare och psykologer. Sista året har även behovet av utbildade medicinska sekreterare och biomedicinska analytiker varit större än tillgången. Dessa svårigheter kvarstår både på Gotland och i riket. Vilken kompetens behöver vi? En stor utmaning för hälso- och sjukvården på Gotland är dess litenhet där vi har flera yrkesgrupper med högskolekompetens där en individ eller ett fåtal medarbetare står för all kompetens inom det området. Det handlar om ex medicintekniska ingenjörer, systemförvaltare, tandhygienister, tandtekniker, tolkar och projektledare inom e-hälsa/mit. Sjukvården har framöver fortsatt rekryteringsbehov av barnmorskor, biomedicinska analytiker, medicinska sekreterare, kuratorer, specialistläkare inom allmänmedicin och psykiatri, sjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter och undersköterskor med specialistkompetens. Inom tandvården finns rekryteringsbehov av tandläkare och tandsköterskor. Andra områden där efterfrågan på kompetens öka är inom KBT (kognitiv beteendeterapi) för att behandla/förhindra psykisk ohälsa samt kunskap om äldre, gerontologi/geriatrik. Behovet av ITkompetens är både strategiskt och operativt. Det finns även ett ökat behov av juridisk sjukvårdskompetens, logistisk kompetens samt kompetens inom förändringsarbete för att kunna anpassa verksamheten efter nya behov. Nuläge Tillgång på vissa medarbetargrupper nationellt Tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och läkare i förhållande till befolkningen fortsätter att öka. Tillgången på läkare har ökat med 33 procent mellan 1995 och 2010, tillgången på sjuksköterskor med 15 procent och tillgången på barnmorskor med 14 procent. Tillgången på specialiserade sjuksköterskor har däremot minskat. Två tredjedelar av alla sjuksköterskor hade någon specialistkompetens 1995 mot knappt hälften 2010. En orsak till minskningen kan vara att sjuksköterskornas specialistutbildning varit olika utformad under åren. Under åren 1952 till 1965 samt 1982 till 1992 utgjorde påbyggnadsutbildning till specialiserad sjuksköterska ett block i direkt anslutning till grundutbildningen. Mellan 1965 och 1982 samt efter 1992 utgjorde specialistutbildningen ett frivilligt val, efter ett antal års tjänstgöring. Tillgången på sjuksköterskor specialiserade på psykiatrisk vård har minskat med 22 procent. Tillflödet av yngre
5 motsvarar inte pensionsavgångarna. Stigande ålder och ökade pensionsavgångar är ytterligare en förklaring, vilken hotar tillgången också på flera andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Medianåldern har ökat för samtliga studerade personalgrupper. Ökningen är störst bland de specialiserade yrkesgrupperna (framför allt de specialiserade sjuksköterskorna) där medianåldern stigit med upp till tio år mellan 1995 och 2010. Inom vuxenpsykiatrin har tillgången på psykiatriker, psykologer och psykoterapeuter ökat, medan tillgången på psykiatrisjuksköterskorna som tidigare nämnts har minskat. Tillgången på tandläkare har minskat, medan tillgången på specialisttandläkare har varit stabil. Samtidigt har tillgången på tandhygienister ökat kraftigt och antalet sysselsatta tandhygienister per sysselsatt tandläkare har nästan fördubblats sedan 1995. Två tillskott av personal inom hälso- och sjukvård och tandvård har ökat påtagligt mellan 1995 och 2010: Personal som är utbildad i annat land. Det handlar dels om personer som växt upp och utbildat sig i ett annat land och därefter skaffat sig sysselsättning i svensk hälso- och sjukvård, dels om ett växande intresse bland personer födda i Sverige att utbilda sig i ett annat land. År 2010 var 23 procent av läkarna och 9 procent av tandläkarna utbildade i ett annat land än Sverige. Personal som efter pensionering vid 65 års ålder fortsätter sin verksamhet. Tillflödet är störst bland läkare och tandläkare. År 2010 var 9 procent av de yrkesverksamma läkarna och 7 procent av tandläkarna 65 år eller äldre. Nationella planeringsstödet 2013 tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Socialstyrelsen januari 2013, Artikelnr 2013-1-18 Vilken kompetens har vi? Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ett 60-tal olika befattningar varav apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, logoped, läkare, optiker, psykolog, psykoterapeut, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, tandhygienist, tandläkare är högskoleutbildningar med legitimationskrav (ansöker om legitimation hos socialstyrelsen). För att arbeta som medicinsk sekreterare, tandsköterska, tolk och steriltekniker krävs en yrkeshögskoleutbildning (1,5-2 års eftergymnasial utbildning). Administratörer, barnsköterskor, koordinatorer/samordnare, rehabiliteringsassistenter, skötare och undersköterskor har gymnasiekompetens. Övriga yrkesgrupper som ex. controller, ekonomer, handläggare, upphandlare, projektledare, socionomer, kuratorer, utvecklingshandledare, vårdutvecklare har högskolekompetens. Hur skaffar vi den kompetens vi saknar? En rad aktiviteter görs för att attrahera och rekrytera nya medarbetare. Förvaltningen rekryterar exempelvis flertalet av sjuksköterskestudenterna som tar examen vid UUCG, nyblivna psykologer erbjuds ett brett PTP-program och svenskar som studerat till läkare utomlands erbjuds ett skräddarsytt introduktionsprogram. För att behålla våra medarbetare inom exempelvis slutenvården, där arbetet pågår dygnet runt alla dagar på året, arbetar förvaltningen med en rad arbetsmiljöförbättrande åtgärder.
6 Dessa och fler aktiviteter och åtgärder som görs räcker inte. Förvaltningen har i arbetet med STRUKTUR 2015 identifierat en rad strukturella förändringsarbeten för den gotländska sjukvården. Flera av dem förutsätter samarbete både inom förvaltningen och inom regionen för ett bättre resursutnyttjande av tjänsteutbudet och medarbetarnas kompetenser. Sjuksköterskeutbildning på Gotland Vid Uppsala Universitet Campus Gotland, UUCG ges sjuksköterskeprogrammet. Förvaltningen har ett nära samarbete med universitetet och ansvarar för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) med handledarutbildade sjuksköterskor som har stöd av akademiska kliniska adjunkter (AKA). Sjuksköterskeutbildningen på Gotland är en förutsättning för att vi ska kunna rekrytera sjuksköterskor. Antalet studenter som påbörjar sina studier till sjuksköterska har under tiden Karolinska institutet stod för utbildningen varit ca 15 st per termin. Av de som examinerats har ca 8-10 st sjuksköterskor anställs i januari respektive juni varje år (alla studenter är inte boende på Gotland). I samband med att UUCG tog över utbildningen 2014 har intaget ökat till ca 18 studenter per termin vilket är positivt för Gotland. Introduktion av sjuksköterskor I samtal med nyutbildade sjuksköterskor och från fackligt håll har det framkommit att introduktionen under det första anställningsåret har stor betydelse för trivsel och viljan att stanna kvar på arbetsplatsen. Inom slutenvården pågår ett försök med fördjupad introduktion för nyutbildade sjuksköterskor under det första anställningsåret. Upplägget är ett basår med 6 månader inom opererande verksamheter samt 6 månader inom medicin. Det är schemalagda utvecklingsdagar/schemaperioder i form utbildning/hospitering/praktisk träning etc cirka 10 procent av tjänsten. Specialistutbildning av sjuksköterskor Förvaltningen arbetar strukturerat med att se över behovet av specialistutbildade sjuksköterskor och avsätter budgetmedel för prioriterade områden. Det är ca 10-12 sjuksköterskor som kontinuerligt erhåller studielön som finansierar del av utbildningen. En utveckling är att det blir allt fler specialistutbildningar. En möjlig utveckling på sikt för att möta nya specialistutbildningar och höjda kompetenskrav inom flera områden är en ökad blandning av grund- och specialistutbildade medarbetare i verksamheter som idag har en hög andel specialister. Undantaget är ex operation, intensivvård och anestesi där specialistutbildning krävs för att kunna utföra uppdraget. Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen är en viktig rekryteringsbas för förvaltningen. En överenskommelse är träffad med UUCG om verksamhetsförlagd utbildning i förvaltningens verksamheter för barnmorskeprogrammet, biomedicinsk analytikerprogrammet, fyisoterapeutprogrammet, sjusköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammet. Läkarpraktik vid Visby lasarett I samband med UUCG:s etablering har Visby lasarett tagit emot läkarstudenter termin 5 de senaste två åren. Samarbetet har utvidgats till ett flertal andra kurser under terminerna 7-11 vilket är positivt inför framtida rekryteringar till AT- och ST-tjänster. En systematisk utvärdering av förutsättningarna för ytterligare läkarstudentplaceringar vid Visby lasarett pågår.
7 Fler AT-läkare Från 2017 planeras ett intag av fyra AT-läkare vid fyra tillfällen per år istället för som idag 5 AT-läkare vid två tillfällen per år. Det ger ett ökat och jämnare flöde av AT-läkare i de olika verksamheterna samtidigt som rekryteringsunderlaget till ST-läkare ökar. För 2016 kvarstår två intag av AT-läkare men ytterligare fem stycken kommer att vara anställda under hela eller delar av året pga tidigare tjänstledigheter/föräldraledigheter. Styrning av ST-utbildning Styrningen av ST-utbildningens antal platser och nyinrättade tjänster sker i samband med budgetarbetet. Verksamheterna lämnar in sina förslag på specialiteter för nya ST-tjänster utifrån ett kompetensförsörjningsbehov och beslutet fattas utifrån en helhetsbedömning. Tillvaratagande av undersköterskornas kompetens - arbetsväxling Att utmana traditionella arbetssätt, tänka nytt och samtidigt ge en god och säker vård med delaktiga medarbetare sker i projektet med Vårdnära servicetjänster, VNS. Arbetsuppgifter som bl a städ av patientrum efter hemgång, transporter av patienter, tvätt- och förrådshantering som tidigare utfördes av undersköterskor utförs idag i VNS-projektet av icke sjukvårdsutbildade medarbetare. Tid frigörs från undersköterskorna som kan användas mer ändamålsenligt. Nästa steg i projektet är att bedöma vilka arbetsuppgifter som idag utförs av sjuksköterskor, men som inte kräver sjuksköterskekompetens, kan utföras av undersköterskor förutsatt att de har rätt kompetens. Arbetsväxlingsmodellen som arbetas fram kommer sedan att kunna användas inom förvaltningens olika enheter. Medansökan till yrkeshögskoleutbildning Förvaltningen stödjer ansökan som Oskarshamn gör till att få bedriva tandsköterskeutbildning. Om ansökan går igenom garanterar vi att vi kan erbjuda praktikplatser, Lärande i arbetet (LIA). Utbildningen till tandsköterska omfattar 300 yh-poäng vilket motsvarar 1,5 år. Förvaltningen ansöker tillsammans med Östersund om att bedriva YH-utbildning till medicinska vårdadministratörer/sekreterare på distans. Om ansökan går igenom får vi 3-5 studieplatser för distansstudier på Gotland. Utbildningen till medicinsk vårdadministratör är en 2-årig yrkeshögskoleutbildning som omfattar 400 yh-poäng. Förlängt arbetsliv Det blir vanligare att medarbetare fortsätter att arbeta efter 65 års ålder. Ett 40-tal medarbetare har passerat 65 år och tjänstgör. Läkare är flest till antalet, 8 st men i övrigt finns de flesta yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården representerade. Mellan 65 67 år sker ofta en nedtrappning i arbetstid för de som arbetar kvar. Förbättra ingången för unga i yrkeslivet I arbetet med vårdnära servicetjänster i samarbete med serviceförvaltningen anställs unga medarbetare utan erfarenhet av sjukvård till att utföra arbetsuppgifter som städ och förrådshantering på vårdavdelningar. Förvaltningen ställer sig även positiv till att anställa unga personer där de ges möjlighet till teoretisk utbildning på gymnasienivå samtidigt som de arbetar.
8 Bilaga 1 Personalstruktur Totalt antal anställda september 2015 Kvinnor Män Totalt 1147 240 1387 Antal tillsvidareanställda september 2015 Kvinnor Män Totalt 1050 210 1260 Antal visstidsanställda september 2015 Kvinnor Män Totalt 97 30 127 Genomsnittlig sysselsättningsgrad tillsvidareanställda september 2015 Kvinnor Män Totalt 95,70 % 97,49 % 96,00 % Genomsnittlig sysselsättningsgrad totalt september 2015 Kvinnor Män Totalt 95,43 % 96,97 % 95,70 % Åldersfördelning tillsvidareanställda september 2015 66-67 år 13 60-65 år 237 55-59 år 221 50-54 år 189 40-49 år 328 30-39 år 224 23-29 år 47 Medelålder september 2015 49,01
9 Bilaga 2 Beräknad pensionsålder 65 år 2016-2020 Avgångsskyldigheten från en tillsvidareanställning är numera 67 år. Det betyder att pensionsåldern är flytande mellan 61 och 67 år. Den tidigare avgångsskyldigheten vid 65 år är den ålder som pensionsmyndighetens beräkningar utgår ifrån och den används vid beräkningar för att se personalstatus och kompetensförsörjningsbehov. Yrkesgrupp Avgångar 2016-2020 Kommentar Ledning/chefer 10 Förvaltningen har 56 chefer på C-nivå (enhetschefer och läkarchefer) varav 15 st kombinerar chefskapet med kliniskt arbete eller annat administrativt uppdrag. Förvaltningen har 10 chefer på B-nivå (ro-, vo-chefer, verksamhetschefer, sjukvårdschef) Enhetschefer rekryteras ofta från verksamheterna både när det gäller sjukvård och tandvård. Introduktionsprogrammet Vägen till ledarskap har flertalet av våra internrekryterade chefer på C-nivå genomgått. Chefer på B-nivå är chef över chefer och rekryteras även de oftast internt från enhetschefsledet. C-chefer och B-chefer är uttalade karriärvägar i förvaltningen. Introduktionsprogrammet Vägen till ledarskap arrangeras av ledningskontoret och vi har nya kandidater som går och är på väg in. Förutsättningarna att rekrytera nya chefer bedöms som goda. Medicinska sekreterare/ administratör vård 15 Förvaltningen har ca 80 medicinska sekreterare. Efterfrågan på medicinska sekreterare har ökat på senare år. Utbildningskravet är 2-årig yrkeshögskola. Rekrytering av nya medarbetare sker från fastlandet, gotlänningar som studerar yh-utbildning och de som gjort sin praktik, LIA-plats i våra verksamheter. Medicinska sekreterares arbetsmarknad är god då de kan arbeta både i offentlig och privat verksamhet. Överläkare 13 st blir 65 år inom 5 år. Förutsättningarna att rekrytera nya medicinska sekreterare i önskad takt bedöms som något osäkra. Om Gotland får möjlighet att bedriva yh-utbildning på distans ökar förutsättningarna att kunna bemanna organisationen. Förvaltningen har ca 80 överläkare. Läkarprogrammet omfattar 330 högskolepoäng och leder till läkarexamen. Efter fullgjord allmäntjänstgöring (AT) utfärdas
10 7 st är äldre än 65 år och tjänstgör. läkarlegitimation. Utbildningen till specialist är minst 5 år. Överläkarkompetens uppnås vid olika tidpunkter för olika specialiteter. Arbetsmarknaden för läkare är god. Det är svårt att rekrytera färdiga specialister vilket gör att fler ST-tjänster inrättats. På Gotland blir specialistläkarna överläkare efter ca 3-5 år. Detta är mer vanligt i mindre städer än i större städer. Distriktsläkare/ specialist allmänmedicin 4 Förvaltningen har ca 15 distriktsläkare/specialister i allmänmedicin. Läkarprogrammet omfattar 330 högskolepoäng och leder till läkarexamen. Efter fullgjord allmäntjänstgöring (AT) utfärdas läkarlegitimation. Specialistutbildningen (ST) till specialist inom allmänmedicin är minst 5 år. Distriktsläkare/specialister i allmänmedicin har en god arbetsmarknad både inom offentlig och privat verksamhet vilket försvårar rekryteringsmöjligheterna. Sjuksköterska med grundutbildning/ allmänsjuksköterska 17 Förvaltningen har ca 210 allmänsjuksköterskor Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng. Arbetsmarknaden för sjuksköterskor är god både inom offentlig och privat verksamhet. Förutsättningarna att rekrytera sjuksköterskor med grundutbildning bedöms svår trots att flertalet av de som examineras på Gotland anställs i förvaltningen. Ett projekt pågår med att identifiera vilka arbetsuppgifter som kan kompetensväxlas från sjuksköterska till undersköterska. Barnmorska 7 Förvaltningen har ca 34 barnmorskor som arbetar med olika inriktningar (förlossning, mottagning, mödravårdcentral mm) Barnmorskeprogrammet omfattar 90 högskolepoäng och ger yrkesexamen som barnmorska. Arbetsmarknaden är god för barnmorskor i hela landet och förutsättningarna att rekrytera nya barnmorskor bedöms som svår. Distriktssjuksköterska 10 Förvaltningen har ca 30 distriktssjuksköterskor. Utbildningen till distriktssjuksköterska är en specialistutbildning på 75 högskolepoäng. Förvaltningen delfinansierar 3 st medarbetares specialistutbildning från VT-2015. Distriktssköterskornas arbetsmarknad är god då de kan arbeta både inom privat och offentlig verksamhet. Förutsättningarna att rekrytera nya distriktssjuksköterskor bedöms som svåra. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård 3 Förvaltningen har ca 15 sjuksköterskor med specialistutbildning inom psykiatri som arbetar inom psykiatrin. Det finns några ytterligare som är specialister inom psykiatri men som arbetar på andra enheter på
11 lasarettet. Utbildningen till psykiatrisjuksköterska är en specialistutbildning på 60 högskolepoäng. Förvaltningen delfinansierar medarbetares specialistutbildning. Förutsättningarna att rekrytera psykiatrisjuksköterskor bedöms som svår. Intresset för att studera till specialist inom psykiatri har inte varit i önskad omfattning. Specialistsjuksköterska intensivvård 4 Förvaltningen har ca 24 IVA-sjuksköterskor som arbetar inom intensivvården. Det finns även IVA-utbildade på andra enheter på lasarettet. Utbildningen till IVA-sjuksköterska är en specialistutbildning på 60 högskolepoäng. Förvaltningen har delfinansierat 2 medarbetares specialistutbildning som nu arbetar som IVA-sjuksköterskor. Förutsättningarna att rekrytera IVA-sjuksköterskor bedöms som förhållandevis goda. Det har vid varje tidpunkt som specialistutbildning erbjudits funnits intresserade medarbetare. Specialistsjuksköterska anestesisjukvård Specialistsjuksköterska operationssjukvård 4 Förvaltningen har ca 17 anestesisjuksköterskor. Utbildningen till anestesisjuksköterska är en specialistutbildning på 60 högskolepoäng. Det finns ett överskott på anestesisjuksköterskor som vi inte kan erbjuda arbete på Gotland i dagsläget. Då det krävs specialistutbildning för att kunna arbeta bevakar vi bemanningsläget av anestesisjuksköterskor särskilt. 3 Förvaltningen har ca 18 operationssjuksköterskor. Utbildningen till operationssjuksköterska är en specialistutbildning på 60 högskolepoäng. Förvaltningen delfinansierar 3 medarbetares specialistutbildning som beräknas klara under 2016. Det råder ingen brist i dagsläget men då det kräver specialistutbildning för att kunna arbeta bevakar vi bemanningsläget av operationssjuksköterskor särskilt. Specialistsjuksköterska onkologisk vård 3 Förvaltningen har ca 13 onkologisjuksköterskor. Utbildningen onkologisk vård är en specialistutbildning på 60 högskolepoäng. Förvaltningen delfinansierar 1 medarbetares specialistutbildning som beräknas klara under 2016. Rekrytering av specialistutbildade onkologisjuksköterskor är svårt. I de flesta fall anställs grundutbildade sjuksköterskor som introduceras och lärs upp i verksamheten. Sjuksköterska specialfunktion 8 Förvaltningen har ca 35 sjuksköterskor med specialfunktion (ex.endoskopi, hud, infektion, neurolog, reumatolog, urolog, öron,
12 allergi, diabetes, ögon, kontaktsjuksköterska m fl) Det är en utmaning att upprätthålla kompetensen inom alla områden med få medarbetare. Behovet av sjusköterskor med specialfunktion är stort och det förutsätter oftast att vi själva står för utbildningen till respektive område för att kunna bemanna organisationen med aktuell kompetens. En utveckling är att fler områden blir specialistutbildningar. Röntgensjuksköterska 2 Förvaltningen har ca 14 röntgensjuksköterskor. Röntgensjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och leder till examen som legitimerad röntgensjuksköterska. Röntgensjuksköterskornas arbetsmarknad är god vilket försvårar rekryteringen. Undersköterska 37 Förvaltningen har ca 180 undersköterskor. Utbildningen till undersköterska är antingen Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller via vuxenstudier. I regionen är det kompetenscentrum Gotland som tillhandahåller vuxenutbildning till undersköterska. För att säkra kompetensen för nyutexaminerade undersköterskor har förvaltningen en introduktion via kliniskt träningscenter, KTC där färdighetsträning sker. Undersköterskornas arbetsuppgifter varierar beroende på kompetensnivå. Förvaltningen har identifierat fyra olika kunskapsnivåer för undersköterskorna som är kopplade till fyra olika kompetenskrav för att utföra arbetsuppgifterna. Arbetsmarknaden för undersköterskor är god då de kan arbeta både inom offentlig och privat verksamhet. Behovet av undersköterskor väntas öka, då deras kompetens används fullt ut i enlighet med RAK. Barnsköterska 7 Förvaltningen har 12 barnsköterskor. Utbildningen till barnsköterska är vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller via vuxenstudier till undersköterska och därefter en påbyggnadsutbildning Nyfödda sjuka barn till barnsköterska. I regionen är det kompetenscentrum Gotland som tillhandahåller vuxenutbildning till undersköterska. Rekrytering av nya barnsköterskor med påbyggnadsutbildning bedöms som svår. Det finns några kända barnsköterskor med den äldre utbildningen. Bedömningen är att nya medarbetare till största del får introduceras och läras upp i verksamheten. Biomedicinsk analytiker 9 Förvaltningen har ca 40 biomedicinska analytiker, BMA. Biomedicinska analytikerprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och ger yrkesexamen som legitimerad biomedicinsk analytiker.
13 Arbetsmarknaden för BMA är god både inom offentlig och privat verksamhet. Förutsättningarna att rekrytera utbildade BMA är svårt. För att klara bemanningen har andra kompetenser rekryterats till att göra vissa arbetsuppgifter som inte kräver BMA kompetens. Tandläkare allmäntandvård 5 Förvaltningen har ca 23 tandläkare i allmäntandvård. Tandläkarprogrammet omfattar 300 högskolepoäng. Tandläkarnas arbetsmarknad är både offentlig och privat verksamhet. En stor utmaning är att behålla nyfärdiga tandläkare i samband med specialiseringen som sker efter två års tjänstgöring i allmäntandvården. Förutsättningarna att rekrytera tandläkare bedöms som svår. Tandhygienist 2 Förvaltningen har 10 tandhygienister. Utbildningskravet är tandhygienistprogrammet 180 högskolepoäng. Tandhygienisternas arbetsmarknad är både offentlig och privat verksamhet. En trend är att behovet av tandhygienister kommer att öka då förebyggande frisktandvård ökar. Rekryteringsläget är ovisst. Tandsköterska 11 Förvaltningen har ca 45 tandsköterskor. Utbildningskravet är tandsköterskeutbildning som är en 1,5 årig yrkeshögskola. Rekrytering av nya medarbetare sker från fastlandet, gotlänningar som studerar yh-utbildning och de som gjort sin praktik, LIA-plats i våra verksamheter. Tandsköterskornas arbetsmarknad är både offentlig och privat verksamhet. Förutsättningarna att rekrytera nya tandsköterskor i önskad takt bedöms som goda. Kurator 6 Förvaltningen har ca 25 kuratorer som arbetar inom habiliteringen, primärvården, vuxen- och barn psykiatrin. Utbildningskrav på kuratorer är socionomutbildningen 210 högskolepoäng. Kuratorernas arbetsmarknad är god vilket försvårar rekryteringsmöjligheterna. Kuratorerna är verksamma inom hab/rehab, psykiatrin, primärvården, skolan samt inom privat verksamhet.
14 Bilaga 3 Planering ST-läkare HSF 2016-2020 (uppdaterad 2015-08-31) Infektion 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2017 12 3 3 Klar 2019 12 11 9 3 1 Ny ST-tjänst 2015 juli. Går på verksamhetens budget. Ny ST-tjänst 2016 12 12 12 12 12 Ny ST-tjänst 2018 12 12 12 Ny ST-tjänst 2020 12 Internmedicin 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2015 10 Klar 2017 12 12 3 Klar 2019 12 12 12 12 5 Klar 2019 9 12 12 12 8 Klar 2019 12 12 12 12 3 Klar 2019 12 12 12 12 10 Klar 2019 4 12 12 12 9 Ny ST-tjänst 2016 7 24 24 24 24 Ny ST-tjänst 2017 24 24 24 24 Barnmedicin 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2016 12 12 Går över till PV i maj. 7 Klar 2019 5 12 12 12 12
15 Anestesi 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2017 6 11 4 Klar 2018 6 12 12 12 Klar 2018 12 9 12 12 Röntgen 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2019 12 12 9 9 12 Ny ST-tjänst 2015/2016 1 12 12 12 12 Ny ST-tjänst 2016, sen höst 2 12 12 12 Gynekologi 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar april 2017 11 12 4 Klar november 2017 4 12 11 Klar november 2017 12 11 Klar december 2017 7 7 12 Klar januari 2018. Går på verksamhetens budget 2015. 12 12 1 Klar 2017. Går på verksamhetens budget även 2016. 0 12 ÖNH 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 15 december 2015 8 Klar 1 december 2019 12 12 12 12 11 Ny ST-tjänst 2016 12 12 12 12 Ny ST-tjänst 2020 12 Ögon 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2019 3 12 12 12 10 Ny ST-tjänst 2016 12 12 12 12 12
16 Ortopedi 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2016 12 1 Klar 2019 12 11 6 6 9 Klar 2020 10 11 10 12 12 2 Klar 2018 12 7 3 7 Klar 2019 12 12 12 12 2 Ny ST-tjänst 2016 0 12 12 12 12 Ny ST-tjänst 2017 16 12 12 12 Onkologi 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2017, arbetar 80 % 3 9 12 Kirurgi 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2016 12 6 Klar 2017 10 12 7 Klar 2018 12 9 8 12 Klar 2018 11 7 5 8 Klar 2019 12 9 5 10 7 Ny ST-tjänst 2016 från juli. 0 12 12 12 Urologi 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2019 5 7 12 12 12 Psykiatri 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Klar 2017 12 6 1 Klar 2018 12 12 12 12 Ny ST-tjänst 2016, Vuxen 2 tjänster. 18 24 24 24 24 Ny ST-tjänst 2016, BUP, Beviljas ej under 2016. 0 12 12 12 12
17 Primärvården 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Egen regi Klar 2015. Dubbelspec. i reumatologi. 10 Klar 2016 5 5 Klar 2018 12 12 12 12 Klar 2017 8 9 12 Klar 2018 10 12 12 12 Klar 2018 12 12 12 12 Klar 2019 8 8 10 12 12 Klar 2017 12 12 3 Klar 2019 8 12 12 12 12 Ny ST-tjänst 2016 12 12 12 12 12 Utländsk utb. Färdig när slutprov är klart. 12 Nya ST-tjänster 2016 48 84 84 84 84 Privat regi VC Visborg. Klar 2016 12 2 0 0 VC Visborg. Klar 2019 9 12 12 12 12 Ny ST-tjänst 2016 VC Visborg 12 12 12 12 12 Ny ST-tjänst 2016 VC Visborg, beviljas ej för 2016 0 12 12 12 12 Ny ST-tjänst 2017 VC Visborg 12 12 12 12 Ny ST-tjänst 2016 VC Hansahälsan 12 12 12 12 12
18 Bilaga 4 Beräknade pensionsavgångar 2014-2023 HSF Pensionsavgångar Beräknad pensionsålder 65 år AIDkod Beskrivning 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt 101010 Ledning, administration 1 1 102010 Ledning, hälso- och sjukvård 2 3 1 4 2 5 2 3 22 102510 Ledning, tandvård 3 1 4 109090 Ledning, annan 1 1 151010 Handl., övergrip. verksamhetspla 1 1 1 3 151014 Handläggare, IT 2 2 2 6 151015 Handläggare, upphandling/inköp 1 1 2 151090 Handläggare, annan 2 1 1 4 152010 Adm, övergripande verksamhet 2 1 1 1 5 152017 Receptionist, telefonist 1 1 2 152018 Administratör, vård 6 2 1 3 5 1 5 5 4 32 152090 Administratör, annan 1 2 1 2 1 7 201010 Överläkare 5 4 1 5 2 3 5 7 3 2 37 201011 Distriktsläk/Spec allmänmed 1 1 3 1 2 1 9 203090 Läkare legitimerad, annan 1 1 204510 Psykolog 1 1 1 3 204610 Psykoterapeut 1 1 205010 Barnmorska, vårdavdelning 2 2 2 3 1 10 205011 Barnmorska, mottagn/rådgivning 1 1 2 1 1 6 206010 Anestesisjuksköterska 2 1 1 1 5 206011 Distriktssjuksköterska 5 2 3 2 5 1 1 19 206012 Psykiatrisjuksköterska 1 2 1 2 6 206015 IVA-sjuksköterska 1 1 1 2 3 1 2 11 206016 Operationssjuksköterska 1 1 1 3 206018 Sjuksköterska, barn 1 1 1 3 206021 Sjuksköterska, specialistinriktning 1 2 4 2 5 2 2 1 19 206023 Sjuksköterska, specialfunktion 2 1 1 2 2 8 206090 Sjuksköterska, annan 2 2 3 4 3 2 5 1 2 3 27 206510 Röntgensjuksköterska 2 1 1 1 5 207013 Undersköterska, vård-/specialavdelning 2 1 7 9 3 3 5 7 9 2 48 207014 Undersköterska, mottagning 2 5 6 1 1 5 1 21 207015 Barnsköterska 1 1 2 2 3 1 10 207017 Fotvårdsspecialist 1 1 207018 Skötare, mottagning 1 1 1 3 207019 Skötare, vårdavdelning 2 1 1 1 3 1 9 207090 Biträdesarbete, annat 1 1 2 208013 Biomedicinsk analytiker 4 1 2 3 4 1 15 208015 Andra spec inom hälso- och sjuk 1 1 251010 Tandläkare, allmäntandvård 1 1 1 2 1 1 1 8 251011 Specialisttandläkare 1 1 252010 Tandsköterska 2 5 2 2 2 2 3 1 2 2 23
19 HSF Pensionsavgångar Beräknad pensionsålder 65 år AIDkod Beskrivning 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt 252011 Tandhygienist 1 1 1 1 1 5 252012 Tandtekniker 1 1 252090 Tandvårdsarbete, annat 1 1 301010 Arbetsterapeut 1 1 2 1 1 6 301011 Sjukgymnast 1 2 2 1 1 2 3 12 301014 Logoped 1 1 301015 Audionom 1 1 301016 Syn-, hörsel- och talpedagog 1 1 301017 Dövtolk/Teckenspråkstolk 1 1 301018 Dietist 1 1 2 Rehabiliterings- och förebyggande 301090 arbete 2 1 3 352010 Kurator 1 1 1 3 1 1 1 2 11 401017 Specialpedagog 2 1 3 402090 Lärare-, förskolearbete, annat 1 1 451015 Bibliotekarie 1 1 502016 Ingenjör, hälso- och sjukvård 2 2 503010 Tekniker, IT 1 1 503090 Tekniker, annat 1 1 2 601013 Måltidspersonal, mottagningskök 1 1 1 3 651010 Lokalvårdare/städare 1 1 Totalt 52 40 26 50 54 50 57 49 46 38 463
20 Bilaga 5 Handlingsplan Aktivitet Ansvarig Klart Säkerställ att det finns handledare med handledarutbildning till VFU för studenter till sjuksköterska, barnmorska, BMA, fyisoterapeut, specialistsjuksköterska. Säkerställ att det finns handledare och studierektorer till ATutbildningen. Säkerställ att det finns handledare och studierektorer STutbildningarna. Bevaka ingångslöner och lönenivåer inom regionen och andra landsting. Urval till Vägen till ledarskap Översyn av ST-tillsättning Revidering av aktiviteter årshjul strategisk rekrytering sjuksköterskor. Revidering av aktiviteter årshjul strategisk rekrytering läkare. Uppföljning av kompetensförsörjning inom sjukvården. Utgör underlag till förvaltningens kompetensförsörjningsplan och strategisk plan. Uppföljning av kompetensförsörjning inom tandvården. Utgör underlag till förvaltningens kompetensförsörjningsplan och strategisk plan. Uppföljning av kompetensförsörjning inom kansli och e-hälsa/mit. Utgör underlag till förvaltningens kompetensförsörjningsplan och strategisk plan. Omvårdnadsstrateg AT-chef Övergripande studierektor HR-chef HR-chef och representanter för sjukvårds- och tandvårdsledningen Förvaltningschef och sjukvårdschef i budgetprocessen HR-chef och sjukvårdsledningen HR-chef och representanter för sjukvårdsledningen HR-chef HR-chef HR-chef Kvartal 1 årligen Kvartal 1 årligen Kvartal 1 årligen Kvartal 1 årligen Kvartal 2 och 4 årligen Kvartal 3 årligen Kvartal 4 årligen Kvartal 4 årligen Kvartal 4 årligen Kvartal 4 årligen Kvartal 4 årligen Uppföljning av chefsförsörjning i förvaltningen. HR-chef Kvartal 4 årligen Uppföljning och revidering av aktiviteter i handlingsplanen HR-chef Kvartal 4 årsvis
21 Framtagande av förslag till ekonomsikt system för utbildning till specialister motsvarande specialistutbildning till sjuksköterska. Verka för, skapa förutsättningar för FoUU-frågor Skapa och implementera aktivteter och strategier för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare inom sjukvårdens ledningsgrupper. Skapa och implementera aktivteter och strategier för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare inom tandvårdens ledningsgrupp. HR-chef och representanter för sjukvårdsledningen Omvårdnadsstrateg Vårdutvecklare/lektor VO-chef op/med HR-chef, hr-konsulter och sjukvårdens ledningsgrupper HR-chef, hr-konsult och tanvårdens ledningsgrupp Kvartal 1 2016 Kvartal 1 2016 Kvartal 1 2016 Kvartal 1 2016 Skapa och implementera aktivteter och strategier för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare inom kansli och E-hälsa/MIT. HR-chef Kvartal 1 2016 Översyn av samordnad VFU för sjuksköterskeutbildningen, läkarutbildningen och nya tillkommande utbildningar/program utifrån samarbete med Uppsala universitet. Vägen till svensk legitimation för nyanlända med sjukvårdskompetens; introduktionsprogram, språkkunskaper, samarbete med andra landsting Verka för att UUCG startar specialistutbildningar på distans för sjuksköterskor inom geriatrik-, psykiatri- och distriktssjukvård på Gotland. Integrering av administrativ hantering av PRAOplastsverksamhet för grundskolan tillsammans med VFU för högskola och universitetsutbildningar. Omvårdnadsstrateg (samverkansgrupp UU och Region Gotland) HR-chef och representanter för sjukvårds- och tandvårdsledningen Omvårdnadsstrateg (samverkansgrupp UU och Region Gotland) Omvårdnadsstrateg/ kanslichef Kvartal 2 2016 Kvartal 2 2016 Terminsvis Terminsvis
22 Bilaga 6 Insatser för att attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla medarbetare Respektive yrkesgrupp har en egen karta med aktiviteter. Axplock av aktiviteter för olika yrkesgrupper Attrahera o Prao för Grundskolans klass 8 o Bjuder in gymnasiet till presentation av våra yrken o Mingel för sjuksköterskestudenter med info om vad vi kan erbjuda o Annonsera på skolor och i media o Skicka julkort och erbjuda jobb inför sommaren o Marknadsföra att vi har bredd i uppdragen o Marknadsföra att vi tar till vara på kompetensen - RAK o PTP-utbildning av god kvalitet o AT-utbildning av god kvalitet (AT-ranking) o ST-utbildningen av god kvalitet o Litet sjukhus som ansvarar för allt som finns på stort sjukhus o Friskvårdsbidrag o Eget gym på lasarettet o Regional subventionering av friskvårdsaktiviteter Rekrytera o BAS-år för sjuksköterskor o Samarbete med vård- och omsorgsprogrammet, Wisbygymnasiet o Samarbete med sjuksköterskeutbildningen Campus Gotland, Uppsala universitet o Samarbete med yrkeshögskolor om utbildningsplatser för tandsköterskor och medicinska sekreterare o Duktiga handledare till verksamhetsförlagd utbildning, VFU o Duktiga studierektorer till AT- och ST-utbildningen o Utbildningsvårdcentral o Samarbete med arbetsförmedlingen och kompetenscentrum Gotland o Samarbeta med Inspiration Gotland Bo och leva på Gotland o Deltagande i studentmässor, AT-mässor, karriärdag för läkare Introducera o Introduktionsplan med avstämning o Samarbete med KTC vid introduktion av undersköterskor o Ansvarig kontaktperson under introduktionen o Reflektionstid för nyutbildade sjuksköterskor Utveckla och behålla o o o o o o o o o Tydlig kompetensutvecklingsplan för hela enheten Individuell kompetensutvecklingsplan som synkas med enhetens behov Strategiska utbildningsinsatser (ca 30-40 erbjudanden per år) Regionalt chefsutvecklingsprogram Konkurrenskraftiga villkor Studielön för utbildning till specialist för prioriterade områden Vägen till ledarskap God arbetsmiljö medarbetarskap Bekräftelse och feedback Tydliga karriärvägar: o o o o Specialist/specialisering Akademisk klinisk adjunt, AKA Projektledare Teamledare/teamsamordnare
23 Avveckla o Handledare o Koordinator o Dubbelspecialist som läkare o Specialitetsföreträdare o Chef o Läkarchef o Chef över chefer Avslutningssamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 1 (10) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 9 december 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Analys av remitterad utomlänsvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att: Godkänna redovisningen av uppdraget gällande utomlänsvårdens vårdkontakter som kostar < 150 Tkr. Uppdra åt förvaltningen att återkomma med handlingsplan för att minska kostnaderna för utomlänsvården så att dessa ryms inom avsatt budgetram för utomlänsvård. Uppdraget ska redovisas till HSN i mars 2016. Sammanfattning Ökande områden: Framför allt cancervård, där såväl mindre kostsamma utredningsåtgärder och konferensbedömningar som dyrare terapeutiska åtgärder ökar. Inom övriga områden föreligger fluktuationer som dels kan utgöra normalvariation, dels kan utgöra kort- eller långvariga konsekvenser av resursbrist inom den gotländska sjukvården. På flera håll har man bilden av att framför allt universitetssjukhusen blivit noggrannare att debitera åtgärder som tidigare ingått i vårdtillfället. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/2 2 (10) Analys av remitterad utomlänsvård Denna analys fokuserar på besök och vårdtillfällen som kostar under 150 tkr per styck. Utomlänsvården brukar delas in i tre kostnadsgrupper; de riktigt dyra (över 500 tkr, mellandyra (150-499 tkr) och den lägre kostnadsgruppen (under 150 tkr). Den senare står för huvuddelen av både antal vårdtillfällen och sammantagna kostnader för vård utanför Gotland. Antalet slutenvårdtillfällen med en kostnad på under 150 tkr ökade från helåret 2014 989 st, till R12 juni 2015 1050, dvs med ca 60 vårdtillfällen. Kostnaden för slutenvårdstillfällena var 51,5 mkr respaktive 52,8 mkr Den sammanlagda kostnaden för besök och vårdtillfällen har under de senaste 8 åren varit relativt ojämn. Sett över hela tidsperioden har kostnaden i segmentet ökat med ca 4% eller 0,5% per år. Kostnadsgruppen inkluderar allt från enkla eller komplexa bedömningar, exempelvis multidisciplinära konferenser, till huvuddelen av icke tekniskt avancerade interventioner. Som exempel på den senare kan nämnas överviktskirurgi, kärlinterventioner och enklare ryggkirurgi. Analysbilden kompliceras av att konferenser/bedömningar etc ibland faktureras separat, ibland som en del i ett större vårdförlopp.