PAVING THE WAY FOR DEMOCRACY IN BURMA

svensk utgåva PAVING THE WAY FOR DEMOCRACY IN BURMA dokumentation från konferensen 26 november 2004 malmö högskola

Publicerad: 2004-12-05 Dokumentation från konferensen Paving the way for democracy in Burma den 26 november 2004 på Malmö högskola. Denna dokumentation har skapats uifrån de anteckningar som Amnestygrupp 124 tagit under konferensen. Referaten har alltså ej godkänts av respektive talare, kontakta oss vid eventuella ändringsförslag. Synpunkterna som framförs i denna dokumentation är alltså ej att betrakta som Amnesty Internationals åsikter. Denna dokumentation gjordes av Text: Daniel Nilsson, Erik Alexandersson, April Vuorijärvi Foto, layout: Daniel Nilsson, daniel.nilsson@yelah.net Kan hämtas på www.amnesty.se/grupp124 Amnestygrupp 124 c/o Amnesty International Spångatan 30B, 211 53 Malmö grupp124@spray.se www.amnesty.se/grupp124 postgiro 92 16 22-7 2

Förord Den 26 november ordnade Amnestygrupp 124 ett seminarium om Burma, Paving the way for Democracy in Burma. Burma, eller Myanmar, är ett av de mest slutna länderna i världen och Amnesty och andra människorättsorganisationer har länge kritiserat den styrande militärjuntan får dess brott mot mänskliga rättigheter, bl a för fängslandet av regimkritiker. Tanken med seminariet var att belysa problematiken ur olika perspektiv. Följande sju Burmakännare från olika organisationer och världsdelar, burmeser och icke-burmeser, bjöds därför in: C.J. Charpentier doktor i antropologi och författare. Htet Aung Kyaw journalist för Democratic Voice of Burma Anette Berentzen generalsekreterare för Danska burmakommittén. Penny Davies ordförande för Svenska burmakommittén. Harn Yanghwe grundare av organisationen Euro Burma Office i Bryssel Dr Zarni grundare av organisationen Free Burma Coalition i USA John H. Badgley professor emeritus och rådgivare till den amerikanska administrationen i Burmafrågor. Deras tal finns refererade och sammanfattade på nästföljande sidor nedtecknade och översatta till svenska av oss i grupp 124. Senare kommer även en dokumentation på engelska. God läsning! Amnestygrupp 124 Malmö den 5 december 2004 3

Från blomstring till förtryck Tragedin Burma Dr. CJ Charpentier, antropolog som var närvarande vid upproret den 8 augusti 1988. Författare till 8 dagar i Burma. - Det här kommer bli en expressresa genom Burmas sorgliga historia, från bakgrunden till nuläget, inleder Charpentier. I turistbroschyrerna kring Burma står alltid ordet golden med, och det är sannerligen ett gyllene land menar Charpentier. - Tredje världen behandlas hela tiden som en kollektiv klump av misär, det är helt fel. Och Burma passar verkligen inte in där. När britterna lämnade Burma såg framtiden för landet mycket ljus ut. - Burma har ett fantastiskt klimat, bra underlag för jordbruk, de var faktiskt tidigare den största exportören av ris i hela världen. Alla grödor växer i Burma, sjöarna är fulla av liv, det finns mineraler, gas samt olja i överflöd och skogarna är fulla av teaktimmer. Med en yta som är 50 procent större än Sveriges så blir det en hel del, förklarar Charpentier. Dessutom var analfabetismen låg, många kunde prata engelska och många hade bra utbildning från utlandet. - Burma var inte ens överbefolkat jämfört med sina asiatiska grannländer. För ungefär 55 år sedan pekade allt på att framtiden låg för Burma, men idag vet vi utvecklingen blev en helt annan. De historiska förutsättningarna Tre gånger innan britterna intog landet hade hela Burma varit enat under tre monarkier. Med det brittiska styret blev landet centraliserat, burmanerna protesterade men vissa andra folkgrupper samarbetade med britterna. - Under 1930-talet blev oppositionen starkare mot britterna och de drevs ut med hjälp av japanerna under andra världskriget. 1945 tog britterna tillbaka makten och strax därefter blev Aung San mördad. Så lämnade då britterna Burma slutligen 1948 och Burmas egen burmese way to socialism introducerades efter mycket interna motsättningar. År 1962 tog Ne Win över styret och sedan dess har alla aspekter av livet försämrats i Burma. - Militärjuntan stal Burma från burmeserna. Allt förföll. Burmas BNP per capita sänktes från $670 år 1962 till $180 år 1980, idag är den nere på $140, berättar Charpentier. Augusti 1988 Det hade blivit svårt att leva i Burma, juntan blev rikare och rikare, korruptionen genomsyrade landet. Trafficking blev ett problem, opium och så småningom heroin flödade över gränserna. Valutan var inte värd 4

pappret den är tryckt på. - Samtidigt som regimens ökände ledare Ne Win meddelade att han skulle stiga ner från högsta posten sommaren 1988 så samlades demonstranterna på Burmas gator. Krigslagar infördes i landet och något stort var på gång, säger Charpentier. - Jag själv kom till Rangoon i augusti, överallt mötte vi människor som sa nu får det vara nog!. Den 8 augusti var jag i Mandalay, vi fick skriva under ett kontrakt att vi gick ut på egen risk från hotellet. Jag såg hur militären med maskingevär sköt ner obeväpnade demonstranter. - Efter att ha gömt oss i en moské i flera timmar tystnade skottlossningen och vi vågade oss ut igen, det var nu helt tyst och öde på gatorna. Tusentals människor hade blivit dödade och vi flydde tillbaka till huvudstaden och flygplatsen. Väl på flygplatsen var tulltjänstemännen fortfarande intresserade av våra mutor, de hade till och med en prislista, trots att andra delar av flygplatsen i samma sekund stod i brand, säger Charpentier. Den 18 september återtog juntan makten, demokratirörelsen hade förlorat. - Jag är pessimist. Jag tror inte på juntan och jag tror framför allt inte på svenska vapen i Burma. Det enda jag tror på är massiv information, kanske hjälper det i längden, avslutar Charpentier. Medias roll och Burmas politik idag Htet Aung Kyaw, verksam vid radiostationen Democratic Voice of Burma i Oslo, Norway 1988 var Htet Aung Kyaw student i sitt hemland Burma och han var delaktig i den studentrörelse som spred sitt budskap över landet. - Vi var tusentals studenter som var involverade i studentrörelsen, 1990 vann vi valen med överväldigande 82 procent men vi fick aldrig makten. Men det här vet ni redan, jag skulle vilja fokusera på vad som har hänt nu nyligen efter att förre premiärministern Khin Nyunt arresterades. Vart är Burma på väg idag? Många blev förvånade när det meddelades att Khin Nyunt arresterats den 18 oktober 2004. - Det finns idag ingen kommunikation mellan NLD, National League for Democracy, och SPDC, State Peace and Development Council som den styrande juntan kallar sig, sedan demokratikämpen Than Tun blev arresterad. NLD har skickat brev till den nya premiärministern Gen Soe Win och efterfrågat nya samtal men ännu ej fått något svar. 9000 fångar släpps Sedan dess har juntan lovat att släppa runt 4000 fångar som arresterats av MIS, Military Intelligent Service, och i en andra etapp i slutet av november ytterligare 5000 fångar. 5

- Förra veckan släpptes ungefär 1000 fångar varav 28 politiska aktivister. En av de som släpptes var den berömda studentledaren Min Ko Naing. NLD och den internationella demokratirörelsen välkomnar givetvis de här överraskande frisläppandena. - Frågan är nu vad SPDC kommer göra. Kommer de återuppta dialogen med Suu Kyi eller stärka den militära makten, ingen vet. Klart är i alla fall att detta är ett vägskäl, utvecklingen kommer bli antingen bra eller dålig, menar Kyaw. Här i Sverige kan vem som helst studera till journalist, det kan man inte i Burma. - Det finns ingen pressfrihet i Burma. Du kan inte studera till journalist på universitet om du skulle vilja det och lära dig mer om att skriva och berätta. Människorna i Burma vet inte vad en riktig journalist är för något, de journalister som finns i landet arbetar för regimens media och det är ingen riktig journalistik. Det finns dock radiostationer som sänder från utlandet in i Burma, exempelvis Democratic Voice of Burma och Radio Free Asia - Vår radiostation når människor inne i Burma som vill veta vad som verkligen händer. Många av dem vet faktiskt vad som händer i väst, men de har ingen information vad som händer i sitt eget land eller i staden intill. Den information försöker vi förmedla, förklarar Kyaw. men det är bara tomma ord, i verkligheten händer ingenting. Det största oljebolaget i EU, Total, verkar fortfarande inne i Burma och vissa andra europeiska företag inom turism och andra sektorer likaså, förklarar Kyaw. Öka trycket Sammanfattningsvis vill jag be EU och det internationella samfundet att öka på trycket på den sittande militärledningen i Burma. - Om EU, USA och FN gemensamt agerar kommer juntan lyda deras krav. Men å andra sidan handlar det om att ge och ta, det får inte bli som så att Burma blir helt isolerat. Som avslutning vill jag nämna vad den erfarne politikern Thakhin Chan Tun sa till mig över telefon. - Om man jämför Khin Nyunt och den nuvarande ledningen så kanske du gissar att Khin Nyunt var mer flexibel. Men ibland så är det de riktigt hårdnackade militärerna som gör 90 graders kursväxlingar. Så nu måste alla krafter inuti och utanför Burma uppmana Than Shwe att svänga 180 grader från diktatur till demokrati. Hemsida: http://www.dvb.no EU och FN Människor i Burma kan inte lita på det internationella samfundets roll, de frågar sig om omvärlden verkligen är intresserad av Burmas situation. - Till exempel säger FN varje år i resolutioner att Suu Kyi måste släppas och att dialog måste föras mellan juntan och demokratirörelsen, men juntan lyssnar som bekant aldrig. Jämfört med USA och FN är EU den svagaste parten i Burmafrågan. - EU har visserligen tidigare sänt en tremans trojka till Burma för att uppmana juntan till dialog, men nu händer ingenting. När EU mötte ASEAN i Hanoi gjordes inga starka utfästelser av EU. - EU säger visserligen att man vill öka sanktionerna, 6

Är de skandinaviska länderna så stödjande som vi tror de är? Anette Berentzen, generalsekreterare i Danska burmakommittén Danska Burmakommittén startade 1992 inom den fackliga organisationen Arbejderbevægelsens Internationale Forum. - Det var i samband med att en internationell bojkott mot Pepsi och deras verksamhet i Burma hölls. Vi samlade fackliga organisationer och andra NGO: s, Non-governmental organizations, i Danmark och det ledde till att vi startade Danska Burmakommittén, säger Berentzen. Danska Burmakomittén omfattar idag 17 olika organisationer och har fyra huvudsakliga mål med sin verksamhet. - Vi vill dels sprida information om situationen i Burma men också stötta den burmesiska oppositionens kamp för demokrati. Dessutom vill vi motivera privatpersoner och organisationer att skapa uppmärksamhet kring och förändring i Burma samt se till att danska företag och verksamheter undviker handel med den burmesiska militärjuntan, förklarar Berentzen. Investeringar i Burma Burma militärjunta vill för ett antal år sedan få in utländska investeringar i landet och trodde att det skulle räcka med att släppa Suu Kyi ur sin husarrest för att få det. - Det var flera danska företag som då funderade på att investera i Burma. Vi såg därför till att få träffa Suu Kyi och frågade hur vi bäst kunde stödja demokratirörelsen från vår sida. När Danska Burmakommittén mötte Aung San Suu Kyi i Burma fick vi vad vi brukar kalla för ett mandat av henne. - Håll kvar Burma på den politiska agendan och få press på juntan från andra demokratiska länder. Men det handlade också om att inga danska eller europeiska investeringar eller turister ska komma till Burma och därmed stödja regimen. Dessutom tryckte Suu Kyi på att vi skulle erbjuda utbildning för unga demokratiskt sinnade politiker, journalister och aktivister. Danska Burmakommittén arbetar än idag efter det mandat som Suu Kyi gett oss. - Ett av de företag som var på väg att investera i Burma var Carlsberg, vi ordnade därför möten med facket där och de stödde våra synpunkter och förde det vidare till ledningen. Men resultatet uteblev och det kändes som att Carlsberg bara försökte köpa tid, därför lade vi en offentlig deadline mitt i sommarens nyhetstorka. Samtidigt fick vi reda på att Heineken redan hade verksamhet och kontaktade därför organisationer i Holland, tillsammans gjorde vi det till en gemensam kampanj. Drog sig ur Strax före den utsatta deadlinen meddelade Heineken och Carlsberg att de inte skulle ha någon verksamhet kvar i Burma. - Vi hade vunnit och det kändes skönt att vi slapp testa om danskarna verkligen var beredda att bojkotta Carlsberg, säger Berentzen. 7

Genom att ordna en koordinerad europeisk kampanj blev genomslaget mycket större. - Det är extremt viktigt att få med allmänheten tidigt på frågan. Dessutom måste man som organisation ha gjort sin hemläxa ordentligt och verkligen vara beredd att möta företaget i en öppen diskussion kring frågan. En fråga som Danska Burmakommittén drivit på sistone är teakimporten från Burma. Uppmärksamheten har bland annat lett till en utfrågning i folketinget. - Just nu finns det inga danska företag som investerar i Burma vad vi känner till. När det gäller teakfrågan finns det flera vägar att gå för att nå större effekt. Dels möjligheten att utöva lobbying inom EU för ett importförbud. Dels att övertyga danska folketinget om ett unilateralt förbud och slutligen jobba för ett simultant förbud i de skandinaviska länderna. - Vi har redan fått små vinster inom EU. Exempelvis att EU inte rekommenderar turism till Burma, men det fungerar inte särskilt effektivt. Frankrike är ett av de länder som hårdast motsätter sig regleringar mot Burma eftersom de har affärsintressen i landet. Sverige tillhör de länder som förhåller sig ganska passiva i Burmafrågan inom EU. Vi NGO:s (ickestatliga organisationer) ligger långt före regeringarna i mellanstatligt samarbete i de här frågorna, avslutar Berentzen. Hemsida: http://www.aif.dk/burma.asp Sanktioner som verktyg för demokrati Penny Davies, ordförande för Svenska Burmakommittén Svenska Burmakommittén arbetar med att sprida information om situationen i Burma till svenska beslutsfattare, allmänhet, media och företag. - Den 24 oktober i år har Aung San Suu Kyi suttit i husarrest totalt nio år. Det är viktigt att komma ihåg vilka perspektiv vi pratar om. Militärregimen begår ständigt alla sorters människorättsövergrepp i Burma, det handlar till exempel om tvångsarbete, tvångsförflyttningar. Det är ur det här perspektivet vi måste diskutera sanktioner, säger Davies. Vilka sanktioner finns då redan idag mot Burma? - Det finns idag inga samordnade ekonomiska sanktioner Burma. Det finns dock FN-resolutioner som säger att regimen genast måste avbryta sina människorättsöverträdelser, släppa Aung San Suu Kyi och återinställa den valda regeringen från valen 1990. Det närmaste som finns internationella sanktioner mot Burma är ILO:s, International Labour Organizations, ställningstagande. - ILO har tagit en resolution som säger att alla länder ska se över sina kontakter med Burma för att försäkra 8

sig om att inte tvångsarbete är involverat. ASEAN kräver frisläppande ASEAN, Association of Southeast Asian nations, har av tradition inte lagt sig i interna relationer, men i fallet Burma har man brutit den traditionen och krävt Suu Kyis frisläppande. USA har de mest omfattande sanktionerna mot Burma som exempelvis förbud mot import från Burma. EU har inga gemensamma ekonomiska sanktioner mot Burma, men däremot en gemensam ståndpunkt kring Burma. - EU har en del olika investeringar i Burma idag, exempelvis på energiområdet. Det är vissa länder inom EU som sätter sig på tvären mot att införa gemensamma sanktioner, förklarar Davies. Men är sanktioner en bra väg att gå? - Det är en myt att sanktioner inte fungerar i Burma, det var hot om sanktioner och sanktioner som ledde till Suu Kyis frigivande. Militärregimen i Burma är inte immuna mot omvärldstryck. Suu Kyi själv har varit tydlig på den punkten att Burma inte är moget för investeringar ännu. Det gäller att sanktionerna inte legitimerar regimen utan stödjer de positiva krafterna. - Skapa sanktioner som underlättar förändring. Sanktioner måste sedan kombineras med andra åtgärder, tillsammans kan vi skapa förändring, säger Davies. Svenska Burmakommittén arbetar med vad vi kallar för damage control, det innebär exempelvis att samtala med företag som har verksamhet i Burma. - Ett exempel är Triumph-kampanjen om tvångsarbete som fick stor uppmärksamhet kring hela Europa med sin manipulerade underklädesreklam gjord av taggtråd. En annan kampanj var den mot British American Tobacco. samtal att avbryta sin import av teakträ från Burma. Dialog är metoden - Vi försöker skapa en dialog med de aktuella företagen. Oftast är företagen villiga till att ha den dialogen, och när väl dialogen kommer till stånd brukar det inte vara så svårt att få gehör för vår vilja, menar Davies. Ett annat angreppssätt är att få företag att upprätta särskilda Burmapolicies. - H&M har infört en Burmapolicy som säger att de ska ej göra affärer med Burma innan någon förändring sker där. Och innan eventuella investeringar i Burma ska de samråda med Burmakommittén först. - Det här ger mycket bra signaler utåt. Givetvis är det också mycket viktigt att de diskuterar med oss innan de gör eventuella investeringar i Burma. Vi kan nu gentemot regering och riksdag säga att företagen har tagit ställning i frågan. Svenska Burmakommittén arbetar för att svenska regeringen ska anta en policy om Burma. - Idag är Sveriges ställning i Burmafrågan väldigt ad hoc och varierar mycket från fall till fall. Avslutningsvis tipsar Penny om CD-skivan For The Lady med bland annat U2, Paul Mc Cartney och Coldplay där en del av vinsten går till US Campaign for Burma. - Kanske ett julklappstips? avslutar Davies. Hemsida: www.burmakommitten.org Det finns även svenska företag som haft verksamhet, eller planerat sådan, i Burma. - En stor framgång var när svenska Select Travel bestämde sig för att sluta arrangera resor till Burma efter dialog med Svenska Burmakommittén. Ytterligare ett svenskt företag i byggbranschen beslutade sig efter 9

Burma och EU Igår, idag och imorgon Harn Yanghwe, grundare av Euro Burma Office i Bryssel Harn Yanghwe är uppvuxen och studerade som ung i Burma. Under slutet av 1980-talet var han involverad i studentrörelsen och han tvingades senare lämna landet. Fram tills år 2002 var han chef för radiostationen Democratic Voice of Burma i Oslo. Idag bor han i Montreal och har grundat Euro-Burma Office i Bryssel som han arbetar för. - Vet ni om att Burma och Myanmar från början har samma betydelse? Men nu när militärjuntan valt att kalla landet för Myanmar har namnet blivit politiskt. När någon säger att de kommer från Burma vet man att man sympatiserar med demokratirörelsen. Men i officiella sammanhang inom exempelvis FN används Myanmar, berättar Yanghwe. Det fanns ingen lika tydlig avgränsad nation i Burma som ni i väst tänker. - När britterna invaderade Burma delade inte de landet, de tog bara över de delar som var monarki. Det var först efter andra världskriget, år 1947, som en överenskommelse slöts om att ena Burma. Militärregimen brukar hävda att de måste ha makten för att ena landet som annars skulle vara i kaos, men det är inte sant, landet var enat innan. Den största folkgruppen i Burma, burmanerna, kontrollerar ungefär 45 procent av landet. - Vi hamnar alltid i diskussionen för eller mot sanktioner när det gäller Burma. Men vi måste se saker i dess kontext, vad är syftet? Är syftet att få generalerna att ändra sig? Är syftet att få juntan att förhandla? Sanktioner kan stödja regimen, men de kan också hjälpa till att uppnå en förändring i Burma, menar Yanghwe. - Idag är ASEAN mycket mera seriöst intresserade av att faktiskt påverka situationen i Burma till det bättre. Förut var det mycket tomma ord och investeringar som gällde. Då kan sanktioner vara ett verktyg för att tydligt visa för juntan att någonting är fel. Förändring åt vilket håll? Militärregimen i Burma är inte immun, den förändras även den. - Just nu när premiärministern avsatts är också ett tecken på förändring. Men vilken riktning går förändringen i? En viktig diskussion idag är hur vi kan influera den nya ledningen inom juntan istället för att bara avfärda det med att det ändå är samma gamla junta? frågar Yanghwe. 10

Många vill se konfrontation och kanske intervention i FN:s regi mot militärjuntan i Burma. - Men politiska problem kräver politiska lösningar. Genom en dialog med juntan kan politiska lösningar nås. En trepartsdialog har FN konstaterat skulle kunna vara en väg att gå, där juntan, Suu Kyis NLD och de olika etniska grupperna sätter sig ner tillsammans och diskuterar. - För att en sådan dialog ska kunna hållas måste alla parter vara villiga, kapabla och redo. Juntan har resurserna men inte viljan för en sådan dialog idag. NLD är villiga men är inte redo. Slutligen är de andra etniska grupperna varken redo eller kapabla att delta i en sådan dialog idag, säger Yanghwe. Enligt Yanghwe finns det kanske 25 olika grupper av människor i Burma som borde vara med i en sådan här dialog. - Alla dessa grupperingar har kämpat mot juntan i årtionden, och även mellan grupperna finns det motsättningar. Men Burma måste återuppbyggas på en dialogprocess som måste inkludera alla berörda. Har muskler men saknar intresse När det gäller omvärldens påverkan lyfter Yanghwe fram USA och EU. - USA har mycket makt och deras beslut kan få stor effekt, men Burma är helt enkelt inte så intressant för dem. När det gäller EU har unionen inte samma muskler men försöker faktiskt hitta lösningar. Relationen mellan Asien och EU kommer aldrig bli bra om inte Burma-frågan löser sig, inom EU finns en medvetenhet om det. - Problemet med EU är de måste uppnå konsensus mellan medlemsländerna för att kunna ta en så kallad common position och då med all kohandel blir det inte alltid så genomtänkta beslut. Till exempel togs Myanmar Oil bort från unionens bojkottlista eftersom franska oljebolaget Total gör affärer med dem, förklarar Yanghwe. - Det är inte dags att släppa sanktionerna mot Burma, det skulle ge fel signaler. Men hur mycket mer kan vi egentligen höja sanktionerna? Vi måste ju vara villiga att verkligen driva igenom dem för att de ska få någon kraft. - Huvudfrågan är hur vi gör juntan villig till dialog. Militärregimen förändras just nu, men de är ännu inte klara för dialog, avslutar Yanghwe. Att gagna saken eller spä på konflikten: Det internationella samfundet och Burmas politiska dödläge Dr Zarni, grundare av Free Burma Coalition, USA Doktor Zarni har grundat amerikanska organisationen Free Burma Coalition. Free Burma Coalition har gjort sig kända bland annat för kampanjen som fick Pepsi att dra sig ur Burma och tidigare under hösten har Zarni fört samtal med juntan i Burma. - Jag har nu varit utanför Burma i 16 år, anledningen till att jag lämnade landet var dock för att studera, inte för att jag var tvungen. Men de senaste 16 åren har jag varit mycket politiskt aktiv, jag tillhör en av dem i demokratirörelsen som gjort allting jag kunnat för att 11

bli av med juntan, och då menar jag allting. Bara så vi vet vad vi talar om, inleder Zarni. - Jag kan aldrig glömma Burma. Jag kan aldrig glömma alla de människor som fortfarande finns kvar i Burma trots att jag lämnade landet. Ibland tycker familjen att det går för långt, härom veckan frågade min dotter om jag älskade Burma mer än jag älskade henne. Illa inte ond - Låt oss nu gå i genom de viktigaste frågorna. Vi vet alla att situationen är illa och att regimen är dålig. Jag vägrar säga att regimen är ond, det är Bush-logik och den är en del av problemet. Det är fundamentalistiskt. Zarni menar att det är viktigt att se Burmaproblematiken ur alla perspektiv. - Burma är multikulturellt, multireligiöst och multiideologiskt samhälle. Det finns många idéer där om framtiden. - Men när jag går tillbaka till hotellet ikväll så kan jag svära åt regimen utan att riskera att bli väckt, misshandlad och arresterad. Vi som diskuterar Burma utan att befinna oss i Burma har privilegiet att ha distans till problematiken och måste därför kunna se på situationen mer avslappnat och rationellt, förklarar Zarni. Risken är att debatten fokuserar på en person eller en organisation i taget. - Det blir för endimensionellt om vi riktar strålkastaren mot bara en person eller organisation i taget, vi missar då helheten och omgivningen. Det räcker med två personer för att skapa ett mångfacetterat förhållande, föreställ er då vad ett land som Burma med mängder av olika grupperingar har. - Vi på gräsrotsnivån inspireras av sydafrikanska ANC. Men i Burma har vi ingen väpnad motståndsrörelse med vapen och strejker. Den symboliska politiken har sina gränser, symbolisk politik kan bara ge symboliska vinster. Symbolisk politik allena kommer helt enkelt inte räcka, menar Zarni. Det finns tre stora strömmar som driver världen idag menar Zarni. - Den första av dessa strömmarna som driver världen idag är handel, den andra är energi och den tredje är säkerhet. Här pratar vi ingen symbolik utan helt krasst vad som får hjulen att snurra. Sen på kanske fjärde eller femte plats kan vi få in lite demokrati och mänskliga rättigheter. Medströms eller motströms Dessa strömmar finns vare sig vi vill det eller ej, frågan är alltså hur vi relaterar oss till dem. - Antingen så tror vi att vi är starka nog att simma mot strömmen och kämpar för det. Jag däremot tror att det är enklare att simma medströms, vi är endast en liten pusselbit i ett väldigt stort pussel. Frågan är alltså hur utnyttjar vi de här strömmarna för att få en bättre framtid i Burma? Vi måste använda oss av såväl piskor som morötter, juntan är vad de än säger inte immun. - Dissidenter jag möter säger att de förstår juntan. De säger jag är gjord av samma virke som dem. Vi måste lära känna vår fiende för att kunna vinna. Det finns 100 000-tals människor i Burma som livnär sig på juntan och organisation som byggts upp kring dem. Det här handlar om deras liv, de vet att människorna hatar dem. Juntan är rädd för vad människor skulle kunna göra med dem. Burma på agendan - Det är bra att Burma finns på den internationella politiska agendan. Vi har fått uppmärksamhet, mycket tack vare Aung San Suu Kyi, men det finns gränser för vad symbolisk politik kan åstadkomma. Den burmesiska demokratirörelsens tyngdpunkt finns idag utanför Burma och inte inuti. 12

Vi måste skapa oss en karta över Burma när vi diskuterar framtiden för landet som ligger inklämt mellan två av världens mest dynamiska ekonomier Indien och Kina. - Varje gång vi diskuterar Burma måste vi tränga oss djupare in än att bara prata om svart eller vitt och våga se gråskalorna, avslutar Zarni. Hemsida: http://www.freeburmacoalition.org Försoning i Burma/Myanmar: Vilket är USA:s och EU:s intresse? John H. Badgley, professor emeritus, sydostasienprogrammet vid Cornell University. Nu gästforskare vid University of Washington Badgley som bland mycket annat är rådgivare till administrationen i Washington för Burmafrågor inledde med att berömma publiken. - Det är väldigt imponerande att ni sitter kvar. Efter 8 timmars föreläsningar om ett litet land som ligger på andra sidan jordklotet. Skulle jag vara svensk skulle jag ställa mig frågan vad kan Burma ge mig, inte vad kan jag ge Burma, inleder Badgley. - Jag har två familjer, en i Montana och en i Burma. Jag har inget egentligt svar varför jag blivit så intresserad av Burma men det började med att jag ville lära mig japanska och hamnade i Burma, vilket i och för sig kanske är ganska ovanligt. I Burma är buddismen dominerande. - Buddismen är en livsstil, det är den dominerande kulturen i Burma. Alltid när man är på besök i Burma så hamnar man först i en pagod. Om det är något ni ska ta er med härifrån idag så är det ordet metta som betyder ungefär positiv handling med kärlek. - Jag har arbetat med Burma i 45 år nu. Visst har jag gett upp ibland, men totalt har det blivit 45 år. Burma har en mäktig kultur som aldrig upphör att fascinera mig. Exempelvis har Burma tusentals starka mäktiga kvinnor, visserligen består juntan av män men de styrs ofta av sina fruar. Åk till Burma I en intervju från den rapport som Badgley varit redaktör för vid NBR, National Bureau of Asian Research, säger en burmesisk munk: Jag är säker på att väst vill oss väl men de verkar ha någon egen idé om vad Burma är och ska bli. Vi burmeser blir offer för västs fantasier.. Vetenskapen går framåt men lär vi oss mer om andra länder? - Tittar vi på exempelvis astronomin så har det skett fantastiska framsteg de senaste 50 åren. Men tittar vi på Burma så har vi i väst precis lika dålig kunskap som vi hade för lika många år sedan. Det bästa är att åka 13

dit och uppleva Burma, tro mig ni kommer inte att bli besvikna eller halshuggna oavsett vad Charpentier påstår. - Jag har sagt så många gånger nu att demokrati kan uppnås i Burma utan vapen. En invasion vore både olagligt och dumt, det motsäger helt enkelt sig självt. Demokrati kan bara födas av kärlek och fred. Har vi tillgång till utbildning och mat så vill vi vara varandras vänner, menar Badgley. - Jag beundrar människorna som kämpar för demokrati i Burma. De har satsat allt i kampen, och de har förlorat allt de äger. Men de är fortfarande på gatorna och kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter, avslutar Badgley. Sanktioner eller ej Sanktionernas vara eller inte vara diskuterades också av Badgley. - Har då sanktionerna uppfyllt sina mål i Burma? Vad jag har lärt mig är att det inte går att lita på statistik, alla siffror fyller sina egna källors syften. - Stödjer vi demokratin bäst genom att utfärda sanktioner mot Burma? Jag ifrågasätter inte motiven bakom sanktionerna, men det är inte bra för de människor inne i Burma som förlorar sina jobb på grund av sanktionerna. Det påverkar människors liv högst påtagligt. Ett stort tack till alla som gjort denna konferens möjlig Olof Palmes Internationella Centrum Amnesty Distrikt Skåne-Blekinge Amnesty Distrikt Halland Malmö högskola Safihr ABF Denna dokumentation kan hämtas på Amnesty grupp 124:s webbsida: www.amnesty.se/grupp124 Kontakta oss på grupp124@spray.se 14