Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea Effektivisering och förnybar energi I UPPDRAG AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERBOTTEN, SAMT NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Uppdaterad för Nenet, 2012-05-22 den 20 december 2011 Exergi B(y)rån, Marcel Berkelder civ.ing. Marcel Berkelder, 0935-20996 / 070-606 33 06. www.exergi.se marcel@exergi.net Brån 67, 911 93 Vännäs. moms registr. nr.:se570506311201 pg 57 33 13 4 bg 5310-3925 Exergi B(y)rån RÅDGIVNING inom ENERGI, VVS och MILJÖ Certifierad energiexpert enl Boverkets BFS 2007:5 Behörighetsnr 2406, nivå: kvalificerad

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea Effektivisering och förnybar energi Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 1 INLEDNING... 4 2 SYFTE... 4 3 METOD... 4 4 ENERGIBEHOVEN OCH -KOSTNADER... 6 4.1 GENERELLT... 6 4.2 KOSTNADER... 6 4.2.1 NÄT... 6 4.2.2 EL-ENERGIN... 6 4.2.3 OLJA FÖR UPPVÄRMNING... 7 4.2.4 TOTALA KOSTNADER FÖR ENERGI... 7 4.3 ENERGIANVÄNDNING... 7 4.3.1 EL... 7 4.3.2 OLJA... 9 4.4 BALANSER... 10 4.4.1 ENERGIBALANS... 10 4.4.2 VÄRMEBALANS... 10 4.4.3 ELBALANS... 11 KOMMENTARER... 11 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 12 5.1 GENERELLT... 12 5.2 VÄRMEÅTERVINNING PROCESSÅNGA... 12 5.3 BEHOVSANPASSNING, VENTILATION OCH VÄRME... 13 5.4 BYGGNADSTEKNISKA ÅTGÄRDER... 14 5.5 BELYSNING... 14 5.6 TRYCKLUFT... 15 5.7 EKONOMISKA EFFEKTIVISERINGAR... 15 5.7.1 EL-ABONNEMANG... 15 5.7.2 BYTE AV UPPVÄRMNINGSKÄLLA... 15 5.8 ENERGILEDNINGSSYSTEM... 16 5.9 TRANSPORTER... 17 6 KLIMATPÅVERKAN... 17 7 HÅLLBAR UTVECKLING... 19 8 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 20

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea 2011-12-20 Sammanfattning Länsstyrelsen i Västerbotten har i ett energikartläggningsprojekt valt ut Accellplast i Dorotea att ingå i projektet. Ett av kriterierna var att Accell sökt investeringsbidrag som avser bl a värmeåtervinning av processvärme och utredning av detta. Exergi B(y)rån har fått uppdraget att utföra energikartläggningen. Investeringsbidragen som sökts via länsstyrelsen ska bl a resultera i sänkta kostnader och minskad klimatpåverkan. I ett projekt som drivs av Norrbottens energikontor har denna utredning lyfts fram för att tjäna som bra exempel på en energikartläggning. Länsstyrelsen har gett sitt tillstånd till detta under förutsättning att berört företag medger användandet av rapporten för Nenets projekt NVeko. Nicklas Dahlberg från ACcell har gett tillåtelse. För mer info om NV eko se: http://www.nenet.se/default.asp?sid=116&menuid=13 Accell har lokaler i Dorotea med total A-temp om 5608 m². Lokalerna ägs av Dorotea kommun och Accell står för värmeförsörjningen av hela byggnaden. Gällande värme har hela byggnaden betraktats. Med avseende på elanvändningen är situationen oklar. Accell har sin egen elanvändning men vad som ingår och vilka delar kommunen står för var oklart vid inventeringstillfället. Ansvarig person på kommunen var bortrest för en längre resa till fjärran land. I kartläggningen har därför endast hänsyn tagits till de el-uppgifterna Accell lämnat. Utifrån användningsmönster har vissa försiktiga slutsatser dragits kring vad som ingår och vad som sannolikt inte ingår. Länsstyrelsens kartläggningsprojekt avslutas vid årsskiftet 2011/2012. Kartläggning bör kompletteras med klarläggande av all elanvändning i byggnaden. Accell och Dorotea kommun bör också träffa avtal kring hur man hanterar energieffektivisering och omställning till hållbara energilösningar. Erfarenhetsmässigt ställer denna typ av ägarförhållanden det till med frågor kring vem som ska ta investeringar och hur vinsterna ska fördelas. Mindre delar av byggnaden används av andra hyresgäster än Accell. Eftersom värmeförsörjningen sköts av Accell för hela byggnaden har analyserna gjorts för hela byggnaden. Även utifrån att det är Accell som står för den absolut största delen av elanvändningen. Anläggningen använder årligen (baserad på 2011): El till produktion: 471 MWh Olja till oljepannan 255,5 m³, ca 2555 MWh Diesel till traktorn 7,5 m³ Elanvändning: 84 kwh/m² Värme inkl process: 376 kwh/m² Uppskattningsvis går 50% till processen och 50% till uppvärmning Kostnaderna för energianvändningen är ca 2 400 000 kr/år. Koldioxidutsläpp 1200 ton per år eller 87 ton per anställd. (medelsvensk ca 7 ton per år) Enligt www.121.nu: 2

2010-2009 var resultatet för verksamheten i storleksordning 100-200 kkr. 2010 utgjorde energikostnaderna 8 % av omsättningen. Med en energieffektivisering om 15% hade 2010 års resultat kunnat vara över 500 000 kr. Att åstadkomma ett ökat resultat med 15 % motsvarar minskade energikostnader med 375 kkr. Åtgärdsförslagen visar att detta är fullt möjligt till mycket rimliga investeringskostnader. Att öka resultatet med 375 000 kr baserad på omsättning och vinstmarginal skulle kräva en omsättningsökning med 7 500 000 kr. Investeringar bör i första hand göras i: - sammankoppling med det lokala fjärrvärmenätet (närvärme). Det kan fungera som ackumulator, spillvärme från Accell kan värma andra byggnader på området, anslutna till närvärmenätet. Biobränsle från närvärmenätet kan ersätta olja hos Accel vilket ger både miljömässiga fördelar som ekonomiska vinster. Ånga kan produceras från närvärme, med lokal ångproduktion hos Accel, även det med biobränsle exempelvis en pelletsbrännare i den oljeeldade ångpannan. - översyn av ventilationsanläggningarna och en ny ventilationsstrategi. I det ingår bl a att stänga av FF5 som vid besök stod och blåste mot blindad kanal. Trimning av drifttider, inkoppling av återvinning omfördelning av flöden och tryckbalansering. - Installation/byggnation av luftsluss vid utmatning av färdig produkt. - se över lokalbehov, färdiga produkter ska väderskyddas, men behöver inte stå i uppvärmda utrymmen. Åtgärd Ventilation Effektiviseringspotential EL [MWh] Effektiviseringspotential Värme [MWh] Investering i kr Livslängd i år Energispar kostnad i kr/kwh CO 2 reduktion marginalel enl IVL [ton/år] - byte motorer, 4 st 20 0 70000 25 0,10 kr 20 - byte aggregat 2st 20 240 700 000 30 0,19 kr 20 Byggnadstekniska åtgärder - tak 0 270 750 000 50 0,20 kr - portar 0 25 100 000 25 0,44 kr Energiledningssystem 18 25 20 000 10 0,06 kr 18 I energiledningssystem ingår bl a arbete med att analysera och minska tomgångseffekten. Den är inte särskild hög, 7-10 kw vilket innebär ca 70 000 kwh och kan säkert minskas med 50%. I övrigt leder energiledningssystem till mindre effektiviseringar, små bäckar, som sammantaget handlar om ca 10 %. Ett sådant system bör utformas i samarbete med fastighetsägaren, kommunen. Bland annat måste (el)mätning redas ut och kompletteras. Byte från oljevärme kan göras på flera sätt, dels intern konvertering dels genom en gemensam konvertering där Accellplast värmesystem ingår i närvärmenätet och på så sätt kan 500-1000 000 kwh värme tillvaratas sätt. Lösningar måste utredas vidare. Det finns en stor koldioxidreduceringspotential ca 700 ton per i en konvertering till biobränsle. Det finns goda förutsättningar för att uppfylla de av riksdagen fastställada klimatmålen. Accellplast bör redovisa sin miljöpolicy på hemsidan i i annat infomaterial. Ekonomi, klimat och arbetsmiljö är de tre viktiga faktorerna i hållbar utveckling, samtliga ingår i föreslagna åtgärder.

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea 2011-12-20 1 Inledning AC Cellplast är ett företag, situerat i Dorotea som producerar cellplast i många olika former. Produkterna av EPS-cellplast används i huvudsak till Isolering, Sandwichkonstruktioner och Emballagelösningar. I produktionen används blockformning, glödtrådssågning och formgjutning för att skapa både standardiserade och kundanpassade produkter. Dorotea har en längre tradition av cellplasttillverkning och därmed också erfarenhet och kompetens. 2 Syfte Kartläggningens primära syfte är att fastställa byggnadens (arnas) energibalans för att utifrån den kunna bedöma vilka besparingspotentialerna med känd teknik och andra kända metoder, är. Kartläggningens resultat skall ligga till grund för att kunna upphandla åtgärder som reducerar driftkostnaderna för byggnaderna. Med kartläggningen som grund skall resultaten av genomförda åtgärder även innebära att kostnader för underhåll minskar. Dessutom skall kvaliteten på den upplevda inomhusmiljön höjas. Även reducering av annan miljöpåverkan såsom bakteriespridning, lukt och växthuseffekt ingår i målen för effektiviseringsåtgärder. 3 Metod Kartläggningen har utförts med följande metoder och verktyg - inventeringar på plats - mätningar - intervjuer - dokument- och litteraturstudier - sökningar på Internet - kontakter med tillverkare och leverantörer - kalkylmallar i Excel Förutsättningar - energitillförsel och energianvändning Kartläggning av användningen av köpt energi: El, fjärrvärme och annan energi med ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Underlag i form av statistik, fakturor, för el, fjärrvärme, annan energi samt vatten m m tillhandahålls av kunden. Kartläggning av annan tillförd energi. Exempelvis passiv instrålad solvärme, personvärme, delar av tappvarmvatten som kommer byggnaden tillgodo, delar av elektricitet som används och som kommer byggnaden tillgodo i form av värme, osv. Energibehovsbestämning för Transmissionsförluster som värmepost. Avloppsförluster Ventilationsförluster o Mekaniskt styrd o Läckageluft 4

Elanvändning utanför klimatskalet; värmekablar, belysning, motorvärmare m m. Kyla Kartläggningen av nämnda energiflöden skall resultera i: - Energibalans - Värmebalans - Elbalans Elbalansen visar var och hur inköpt elenergi används Värmebalansen visar tillförd värme i alla dess former, innanför klimatskalet och var och hur värmen lämnar klimatskalet Energibalansen visar all tillförd energi och var och hur den används/blir förluster Kartläggningen särskiljer dessa balanser för att kunna fastställa (bl. a) - var endast elenergi är tillfyllest - om el som används innanför klimatskalet, som blir värme som större delar av året, kan tillgodogöras som värme och om detta är klokt - om annan tillförd energi än inköpt energi, som innanför klimatskalet blir värme, kan tillgodogöras som värme. Den tiden på året att denna värme blir överskott, orsakar den försämrat inomhusklimat och eventuellt kostnader för att motverka detta. I den praktiska delen av kartläggningen ingår: Inventering av delar av klimatskalen Inventering av ventilationsanläggningar som berörs. I detta ingår begränsat kontroll av luftflöden, som komplement till OVK. Inventering av elanvändning Inventeringarna omsätts i ovannämnda balanser genom beräkningar. Resultaten presenteras i rapportform. Kartläggningen utgår från att - Det finns dokumentation som på ett överskådligt sätt visar byggnadernas konstruktion. - Inköpt energi är dokumenterad månadsvis och finns även som årsstatistik. - OVK protokoll är tillgängliga i förekommande fall

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea 2011-12-20 4 Energibehoven och -kostnader 4.1 Generellt Verksamheten har energitillförsel på följande sätt: Värme - oljepanna El - el i produktionen Nätägare är E.ON Elnät Sverige AB och el köps till spotpris. Till traktorn som flyttar gods internt samt används för snöröjning m m. används diesel. 4.2 Kostnader 4.2.1 Nät Överföringskostnaderna kan beräknas till 36 kr/mwh (3,6 öre/kwh) + effektavgift motsvarande ca 280 kr/mwh (ca 28 öre/kwh) Avgift för reaktiveffekt motsvarar ca 1,1 öre/kwh men debiteras endast under höglastmånaderna. Denna sätts till ca 5 kr/mwh 4.2.2 El-energin El-energin köps på spotmarknaden till spotpris. Under 2010 var snitt spotpriset 52 öre/kwh = 520 kr/mwh. Till detta kommer en elhandelsavgift om ca 10 kr/mwh. Med ovanstående uppgifter om nätkostnaderna samt 0,5 öre/kwh i elskatt beräknas elpriset (rörligt): 520 + 10 + 5 + 280 + 36 = 851 kr/mwh. Med avgiften för höglasttids reaktiveffekt blir kostnaden ca 860 kr/mwh Kalkylpriset för el till produktion och stödprocesser sätts till 860 kr/mwh 6

4.2.3 Olja för uppvärmning Kalkylpriset för olja för uppvärmning sätts till 930 kr/mwh (oljepris 10650 kr/m³ exkl moms, skattereduktion 2760 kr/m³, verkningsgrad 85%) 4.2.4 TOTALA KOSTNADER FÖR ENERGI De totala kostnaderna beräknas till: El: 471 MWh/år à 860 kr = 405 000 kr/år (exkl moms och fasta avgifter) Olja: 255 1 m³ à 10650:- minus 2760:- (skattereduktion) = 2 012 000 kr/år 2 TOTALT: 2 420 000 kr för 2010 exkl moms och fasta avgifter. 4.3 Energianvändning I energi-, värme- och elbalanserna har kalkylerats: El till produktionsprocesserna: 471 MWh Olja: 2490 MWh 4.3.1 El Elanvändning Källa: E.ON 1 Graddagskorrigerad 2 Inklusive 7,5 m³ till arbetsfordon

kwh/h Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea 2011-12-20 kwh/mån Elbehov AC Cellplast kwh/månad 60000 50000 40000 30000 20000 2011 2010 2009 2008 10000 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Elbehov januari 2011 AC Cellplast, löpande 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Löpande timme för timme för 31 dagar 8

Olja E10 kwh/h 180 Elbehov AC Cellplast timvis juli 2011 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 löpande timme för timme för 31 dagar Kommentarer: Tomgångsförlusten ligger på ca 10 kw under januari 2011 vilket måsta anses vara normalt. Produktionsprocessen inklusive stödprocesser använder el på många olika sätt och ställen. Det finns anledning att analysera djupare var elen tar vägen när ingen produktion sker. I diagrammen syns effektpåslag upp till mellan 35 till 40 kw såväl vinter som sommar. Det är sannolikt eleffekt till fläktmotorer. Sommartid blir det än tydligare eftersom man körs nattventilation för att kyla byggnaden. Antas en snitt tomgångseffekt om 7-8 kw är det ca 66 000 kwh på årsbasis och ca 50 000 kwh på icke produktionstid. 4.3.2 Olja Oljeanvändningen 300 250 200 150 100 50 0 Oljebehov E10, AC Cellplast 2009 2010 2011 År Beräkningarna har baserats på uppgifterna för 2011. Eftersom det är okänt hur stor andel som går till uppvärmning och vilken del som är processvärme (ånga) har graddagskorrigering inte gjorts i diagrammet. Ca 7500 l/år avgår som fordonsbränsle till traktorn.

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea 2011-12-20 4.4 Balanser 4.4.1 Energibalans 0% 0% Energiförluster Tak 16% El-energi köpt 10% 2% 2% 3% Vägg Fönster+dörrar 84% Energibehov köpt olja Personvärme Solinstrålning 42% 19% Golv Ventilation Läckageluft Avlopp 0% 0% 0% 2% 0% 20% Fläktar Belysning ute Motorvärmare Ångkondens ENERGI IN kwh/år ENERGI UT kwh/år El-energi köpt 471 000 Transmission 1 454 971 Energibehov köpt olja 2 490 000 Avloppsförluster 4 595 Personvärme 4 500 Elute 11 750 Solinstrålning 7 500 Ångkondens 1 100 000 Gratis tillskott 0 Rökgaser 383 000 Summa 2 973 000 summa 2 954 316 avvikelse IN - UT -0,63% 4.4.2 Värmebalans Värmebalansen avviker endast marginellt från energibalansen, därför redovisas den inte. 10

4.4.3 Elbalans EL-BALANS Inköpt el kwh/år Elanvändning kwh/år Mätare 1 124 500 El-värme 0 Mätare 2 Summa: 471 000 Byggnad 1 241 760 Fasadbelysning, gatulyktar 5 750 Motorvärmare 6 000 Fläktmotorer Tilluft 41 250 Frånluft 41 250 Pumpar 48 632 Kompressorer 84 125 avvikelse IN - UT 0,47% 346 500 Belysning + vitvaror Summa 468 767 Elanvändning 18% belysn. byggnad 1 Fasadbelysning, gatulyktar 0% 10% 9% 52% Motorvärmare Tilluft Frånluft Pumpar 9% Kompressorer 1% 1% Kommentarer Energibalanserna har varit svara att stämma av. Det kan bero på en mängd faktorer, t ex gamla data har blandats med ny data, drifttidsuppgifter gäller generellt, men avvikelser förekommer. I en översiktlig kartläggning behöver målet för noggrannheten inte vara större än 5-10%. I detta fall finns en post ångkondens. Utanför byggnaden står ett kyltorn för att kondensera ånga till vatten. Sedan blir vattnet ånga igen genom upphettning. Energitekniskt är ånga mycket mer energiintensiv att pumpa än vatten i vätskeform. Därför kondenseras ånga så att vanliga cirkulationspumpar kan användas. Hela systemet ger dock stora förluster som här har beräknats som en omslutningspost i energibalansen till ca 1 100 000 kwh. Energin kommer från oljepannan och räknas ca 15% i förluster (rökgaser, strålning från pannan m m.) handlar det om att 125 m³=1 000 000 kr olja kyls bort i kyltornet.

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea 2011-12-20 5 Åtgärdsförslag 5.1 Generellt Energiförluster 2% 10% 2% 3% 42% 19% 20% 0% 0% 0% 2% 0% Tak Vägg Fönster+dörrar Golv Ventilation Läckageluft Avlopp Fläktar Belysning ute Motorvärmare Ångkondens AC Cell kwh/år Tak 267 993 Vägg 58 028 Fönster+dörrar 41 780 Golv 74 467 Ventilation 482 701 Läckageluft 530 003 Avlopp 4 595 Fläktar 50 850 Belysning ute 5 750 Motorvärmare 6 000 Ångkondens 1 100 000 Rökgaser 383 000 Totalt 3 005 166 I energibalansens förlustposter är kyltornets värmeförluster (ångkondens) i särklass störst. Ventilation och luftläckage genom klimatskal står tillsammans för ca 40%. Transmission genom tak är ca 10 % 267 MWh. 5.2 Värmeåtervinning processånga Kyltornet kyler bort motsvarande ca 1 000 000 kr, det ger också utsläpp av klimatgaser om 370 ton CO 2 eq per år. Processånga är relativ lågvärdig energi, som dock sannolikt går att nyttja alldels utmärkt i ett lokalt närvärme system. Ett sådant system är etablerat på området. Ett annat alternativ är att återvinna värmen från ångan och använda den för att värma de egna lokalerna. En sådan utredning pågår och Accell har sökt stöd för såväl konsultutredningen som värmeåtervinningssystem. Värmeåtervinning för intern värmeåtervinning kan bli en bra lösning, innan en sådan åtgärd vidtas bör det andra alternativet utredas. Lokalerna ägs av Dorotea kommun och därför finns det ett kommunalt intresse i att få till stånd en lösning som gynnar samtliga parter och dessutom klimatet. En värmeåtervinning med hopkoppling av produktionsångprocessen med närvärmenätet bör göras ur exergi perspektiv. Energi/värmesystemet på området utformas och dimensioneras baserat på exergiprinciperna, dvs temperatur nivåer och flöden kartläggs så att minimal exergi nyttjas till maximal energianvändning. Det ligger inte inom ramen för denna kartläggning att utreda förutsättningarna, det bör dock göras för att göra en optimal helhetslösning och undvika att göra suboptimeringar. Med en sådan lösning är det mycket troligt att, med god lönsamhet för båda parter att åstadkomma en värme-ång lösning där dyr olja kan konverteras bort. Observera att skattereduktionen för olja inom industrin kommer att göra oljan 1100 kr dyrare/m³ 2015. Biobränslepriserna har de senaste åren varit stabila. Flis kostar ca 220 kr/m³ och pellets 330 kr/mwh att jämföra med olja 790 kr/mwh (bruttopriser inköp). 12

I ett sådant system är potentialen för energiåtervinning ca 1 000 000 kwh. Det kan vara förnybara kwh som kan värma andra byggnader på området och i sin tur ersätta elvärme och/eller olja. Sådan lösningar kan också tillåta att nya uppvärmssystem inom närvärmeområdet anpassas till exergitänkande, dvs större flöden, större radiatorer/fläktkonvektorer/golvvärme och lägre temperaturer, exempelvis max 35 C ger stor nyttjandepotential för återvinning av lågvärdig värme. 5.3 Behovsanpassning, ventilation och värme Ansökan om investeringsbidrag ska leda till ökad beläggning vilket kommer att ge minskad energiåtgång per producerad enhet. Produktionen är starkt konjunktur beroende vilket gör att nyckeltalen för elanvändning per m² A-temp snabbt kan ändras. För värmen torde nyckeltalet vara mer stabilt. Vid besöket på plats visade det sig finnas totalt 10 ventilationsanläggningar, varav 1 större var nedmonterat och ställt utanför. 3 var avstänga 1 skulle ha varit avstängt och 5 var i drift det sista gick inte att avgöra om det kördes normalt eller ej. FF5 som vid besök stod och blåste mot blindad kanal. Det största aggregatet har dessutom dålig verkningsgrad på återvinningen Uppskattningsvis 10-20%. Detta visar att det behövs en total översyn av ventilationssystemen och utarbetande av en ny ventilationsstrategi. I en sådan passar säkert en del av den befintliga utrustningen, det kan också behövas investera i ny utrustning. Eftersom ägandeförhållandena är sådan som de är, bör strategiska överenskommelser göras för att kunna gå vidare i besluts- och utredningsprocessen. Nuvarande flöde har bedömts till 8,7 m³/ = 31 000 m³/h vilket ger ungefär 1 oms/h. Det är i industrisammanhang lågt. Därmed inte sagt för lågt utan snarare ett rimligt flöde. Som jämförelse: enligt normen för lokaler (som inte kan tillämpas just i detta fall) skulle flödet behöva vara 5608 * 0,35 l/s*m² + antal pers * 7 l/s. Detta blir ca 2 m³/s jämfört med verkligt flöde 8,7 m³/s. Behovsanpassningen handlar här om att anpassa ventilationssystemen till behoven under drifttid. - när ska det ventileras - var ska det ventileras - hur mycket ska flödena vara Vid industriell verksamhet ska naturligtvis ventilationen kunna ta hand om skadliga föroreningar. Dessa ska dock helst ventileras bort med sk punktutsug. Överslagsmässigt kan beräknas att mer än en halvering av värmebehovet till ventilation skulle kunna vara möjligt, både genom flödes- och tidsanpassning samt bättre värmeåtervinning. Det skulle ger en värmevinst om ca 240 000 kwh/år. Sätts värmekostnaden till 930 kr/mwh (olja) är besparingen 220 000 kr. Det finns också en potential i minskning av el till fläktar, det handlar om samma storleksordning, dvs en halvering: ca 40 000 kwh, motsvarande 35 000 kr. Sparpotential ca 250 000 kr. Det medger investering om ca 750 000 kr vilket betyder ett större nytt ventilationsaggregat eller två något mindre. Trimning av drifttider, inkoppling av återvinning, omfördelning av flöden och tryckbalansering m m. I en ny ventilationsstrategi bör stor hänsyn tas till möjligheter att sektionera så att ventilationsbehoven i olika avdelningar kan styras. Övergripande kan man också analysera om tillverkningsprocesserna behöver så stora ytor som måste ventileras och värmas. En rationalisering av A-temp torde vara möjlig.

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea 2011-12-20 5.4 Byggnadstekniska åtgärder Byggnaden är övervägande från tidigt 80 talets industristandard vilket innebär att U-värden för tak, vägg golv och fönster är betydligt än vad som är tekniskt möjligt idag. En del av byggnaden är nyare, från 2004. I de äldre delarna finns vissa potentialer. Eftersom bygganden ägs av kommunen är det av stor vikt att föra en dialog kring förslagen och hur finansiering och vinster delas. Tak Värmeförlusterna har beräknats till 270 000 kwh/år, inklusive den nya delen (ca 250 000 kr/år). En tilläggsisolering kan halvera energiförlusterna och därmed spara ca 130 000 kwh, ca 125 000 kr. Kostnaden för en sådan åtgärd uppskattas till 750 000 kr. Tilläggsisolering av platta (låglutande) industritak kan endast utföras efter noggrann utredning. Taken isolerades ofta dåligt för att snön skulle smälta. Fönster Ca 60 m² fönster släpper årligen ut ca 17 000 kwh. Kostnaden för åtgärder blir orimlig i förhållande till vinsten. Golv Industrihus från 70 talet har ofta dålig eller ingen isolering alls i bottenbjälklaget. Åtgärder för att minska energiförlusterna är dock svåra att utföra, därför lämnas den utan vidare kommentar. Väggar Förlusterna genom 1700 m² väggyta beräknas till ca 60 000 kwh. Isoleringsåtgärder för väggar kan endast motiveras om större underhåll måste utföras. Industrihus med fasadskiva är dyra att tilläggsisoleras och Pay Off tiden blir ofta kring 20 år eller mer. Portar Portarna har en sammanlagd yta om 120 m² och drygt 25 000 kwh värme går ut genom portarna per år enbart i värmeledningsläckage. Många industrier byter portar till moderna av flera skäl. Dels för att de är mer snabbstängande och energiförluster på kallras och kalldrag minskar avsevärt, moderna portar har bättre U-värden och framförallt, nya portar är tätare. Nya portar kan minska energiförlusterna med mer än enbart bättre värmeisolering, luftläckageförluster är sannolikt väsentligt mycket mer. Nya portar är dyra och behovet av utbyte måste bedömas från port till port. Portar som inte används kan med fördel sättas igen. Den port som används mest (för uttransport av färdiga produkter) kan med fördel kompletteras med en luftsluss. Det ger framförallt fördelar ur arbetsmiljösynpunkt. 5.5 Belysning Belysning inne beräknas till ca 115 000 kwh per år. Installerad effekt är 44 kw vilket betyder ca 7,8 Watt/m². Det innebär att belysningsnyckeltalet ligger på en mellannivå= tämligen energeffektivt. Rekommendationen för allmänbelysning på en industri är 5-10 W/m². Effektiviseringar skulle handla om att sänka allmän nivån och att öka belysningsstyrkan på varje enskild arbetsplats. Denna kartläggning går inte djupare in på det eftersom belysningen ligger på en rimlig energinivå. Efter införande av ett energiledningssystem kan man se mer ingående på effektiviseringspotentialerna genom sektionering, närvarostyrning och byte till energieffektiva ljuskällor med bra armaturer. Detta bör dock inte prioriteras som första eller andra åtgärd. 14

5.6 Tryckluft Det finns två kompressorn, en Atlas Copco GA45 och en GA55. Drifttiderna har fastställts för senaste året till 2700 h resp 850 h/år. Tillsammans går de alltså drygt 3500 h. Produktionstid är ca 2000 h per år. Det kan vara att kompressorerna går samtidigt pga behoven. Det förtjänar dock en särskild utredning av kompressorerna och det verkliga tryckluftbehovet. Tryckluft är generellt ett mycket dåligt sätt att transportera energi. El-energi till kompressorerna har beräknats till 84 000 kwh/år. Ca 30%, ca 25 000 kwh el torde kunna effektiviseras. Detta förutsätter också att regelbunden läcksökning med åtgärder utförs. Där så är möjligt bör man byta från tryckluftdriva verktyg till elverktyg, verkningsgraden för tryckluft är sällan över 5 %. Professionella elverktyg ligger på minst 90 %. 5.7 Ekonomiska effektiviseringar 5.7.1 El-abonnemang När åtgärder har genomförts kan det ske en översyn av el-abonnemanget. Det effektabonnemang AC Cell har medför direkt att sänkteffektbehov ger lägre kostnader. Effektkostanden motsvarar i dagsläge ca 280 kr/mwh = 67 kr/kw nyttjat effekt. Sannolikt kommer effektbehovet att minska med några 10 kw vilket innebär att effektkostnaderna sänks. Det kan vara intressant att efter genomförda åtgärder se över om det finns andra abonnemangsformer som är mer fördelaktiga. Nätägaren är vanligen hjälpsam med en sådan översyn. Som kommentar kan sägas att nuvarande effektabonnemang ger höga överföringskostnader, drygt 30 öre/kwh, 300 kr/mwh. 5.7.2 Byte av uppvärmningskälla Nuvarande oljepanna kan konverteras till pelletseldning. Uppskattad effekt för uppvärmning av lokalerna + processånga är ca 1000 kw och motsvarar idag 2 500 MWh. Antas att minst 50% kan återvinnas av processvärmen blir värmebehovet ca 1900 MWh. En pelletsbrännare om 500 kw kan då täcka mellan 90 och 95 % av energibehovet för lokaluppvärmning + mer än 50% av energibehovet för ånga, motsvarande ca 1500 MWh. En 500 kw pelletsbrännare monteras i oljepannan. En investering som ligger kring 400 000 kr för brännaren, 50 000 kr för förråd och ca 50 000 kr för installation och diverse, totalt 500 000 kr. Pellets tillverkas bl a i Storuman och leveransavtal med förmånligt pris bör hamna på 380 kr/mwh netto (330 kr/mwh eller 1600 kr/ton i inköp exkl moms3) för ca 480 ton per år. Uppskattad kostnad 800 000 kr. Vinsten ligger i storleksordning 1 000 000 kr per år, vilket skulle innebära en Pay Off under 1 år. Den skissade tekniska lösningen är dock inte på något sätt förankrat. Det handlar endast om en grov uppskattning. Att använda olja är uteslutet med rådande oljepriser (skillnad mellan olja och pellets är ca 550 kr/mwh). Exempel på större pelletsbrännare med pris: http://www.forco.se/forco_butik/forco_text04.htm Vinsten i form av minskade koldioxid utsläpp är i storleksordningen 700 ton per år. 3 Baseco i Sorsele säljer för 1600-1700 kr exkl moms till villakunder.

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea 2011-12-20 Den stora vinsten ligger dock i ett samordnat system på området där Accell kopplas ihop med det befintliga närvärme nätet. Se ovan under värmeåtervinning pkt 3.2. Ett sådant system kan ge stora vinster, ekonomiskt som klimatmässigt för såväl Dorotea kommun som Accell. 5.8 Energiledningssystem Kostnaderna för energi för Accel uppgår till ca 2,4 miljoner kronor per år. Enligt 121.nu har de senaste åren de ekonomiska resultaten varit modesta: 2010 utgjorde energikostnaderna 8 % av omsättningen. Med en energieffektivisering om 15% hade 2010 års resultat kunnat vara över 500 000 kr. Att åstadkomma ett ökat resultat med 15 % motsvarar minskade energikostnader med 375 kkr. Förslagen ovan visar att detta är fullt möjligt till mycket rimliga investeringskostnader. Att öka resultatet med 375 000 kr baserad på omsättning och vinstmarginal skulle kräva en omsättningsökning med 7 500 000 kr. Ett energiledningssystem innebär i praktiken det att se till att månatlig uppföljning sker, att man aktivt jobbar med att hitta nya effektiviseringspotentialer och att det hela tiden sker en utveckling mot effektivare energianvändning och hållbarhet. Därför måste bland annat (el)mätning redas ut och kompletteras. Ett energiledningssystem innebär samtidigt att man följer upp vilken miljö- och klimatbelastning verksamheten orsakar. Vanligen är effekten av ett energiuppföljningssystem en besparing på 5-10%. 16

I det arbetet ingår bl a: - effektivisering genom minskning av luftläckage, dvs tätning, byte av portar m m - minskning av luftläckage i tryckluftsystemet genom systematisk läcksökning - systematiskt arbete med att minska tomgångsförlusterna 5.9 Transporter Egen dieselanvändning är ca 7500 liter/år till traktorn för lastning och lossning, snöröjning m.m. Möjliga effektiviseringar är: - utbildning i sparsamkörning s.k. heavy ecodriving => besparing normalt ca 10 % - successiv övergång till större inblandad mängd förnybara dieselliknande bränslen, och medvetet välja sådana alternativ. Oljebolagen börjar komma med dieselkvalitéer som har större inblandning av förnybara dieselersättare. Preem har en sådan produkt Preem ACP Evolution Diesel minskar koldioxidutsläppet med 16 % 6 Klimatpåverkan Den totala elanvändningen är 471 000 kwh per år. Beroende på betraktelsesätt kan CO 2 utsläppen från el baseras på den svenska elmixen, den nordiska elmixen eller på klimatpotential om man antar att effektiviserad el i Sverige kan ersätta kolkondens på kontinenten. Se bl.a. IVL:s rapport om marginal el.4 Den Svenska elmixen ligger på ca 20 g/kwh, den nordiska elmixen på ca 90 g/kwh5. Enligt nämnd rapport från IVL ligger den Europeiska elmixen på ca 400 g/kwh och marginalelen beräknas av IVL till 918g/kWh. IVL:s slutsats är också att om man räknar på klimateffekter från ändrad elanvändning ska marginal-el tillämpas. 4 Miljövärdering av el ur systemperspektiv. IVL rapport nr: B1882 december 2009 5 Enligt www.klimatkompassen.se som baserat värdena på energimyndighetens uppgifter.

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea 2011-12-20 Koldioxidutsläpp i ton/år orsakat av elanvändning och reduceringspotentialer i ton/år Beräkning av CO 2 utsläpp [ton/år], och reduceringspotentialer [ton/år] Reduceringspotentialer [ton/år] vid olika utsläppstal. Källa: IVL El, klimatpåverkan uttryckt i ton CO 2 per år vid olika utsläppsantaganden Effektiviseringspotential/Elbehov [MWh] Svensk 20 g/kwh Nordisk 90 g/kwh Europeisk 400 g/kwh EU Marginal 918 g/kwh Nuvarande elanvändning 471 9,42 42,39 188,4 432 Åtgärder Ventilation - byte motorer 20 0,4 1,8 8 18 - byte aggregat, 2 st, inkl flödes anpassning 20 0,4 1,8 8 18 - kompressorer 25 0,5 2,25 10 23 Energiledningssystem 30 0,6 2,7 12 28 summa 95 87 Observera att en svensk elmix inte existerar. El är en handelsvara som flyter över gränserna. Elmarknaden har sin marknadsplats på Nordpool, den nordiska elbörsen, www.nordpoolspot.com för rörlig börs-el. Koldioxidutsläpp i ton/år orsakat av oljeanvändning och reduceringspotentialer i ton/år Beräkning av CO 2 utsläpp [ton/år], och reduceringspotentialer [ton/år] Reduceringspotentialer [ton/år] baserad på olja. Källa: Trafikverket Klimatpåverkan uttryckt i ton CO 2 per år Effektiviseringspotential/Oljebehov [MWh] 2,98 kg/liter Nuvarande oljeanvändning 2630 784 Åtgärder Ventilation - byte aggregat, 2 st, inkl flödes anpassning 240 72 Byggnadstekniska åtgärder 0 - tak 270 80 - portar 25 7 Energiledningssystem???? summa 535 159 18

Den största koldioxidpotentialen finns i att konvertera från olja till biobränsle. Potentialen vid en 90% konvertering är ca 700 ton per år. Sker konvertering faller de koldioxiodpotentialer som beräknats ovan. Att konvertera från olja till en pelletsanläggning eller närvärme i befintligt nät medför att koldioxidutsläppen från uppvärmning och processvärme kan minskas från ca 780 ton per år till ca 80 ton per år. (ca 90% av uppvärmningsenergin ersätts av biobränsle) De totala potentialerna för koldioxidminskning är - maximalt ca 700 ton per år vid byte av energislag för uppvärmning. - ca 90 ton genom effektivisering av elanvändningen. Observera: Resultaten av energieffektivisering och därmed koldioxidreduktion är inte summan av de enskilda åtgärderna. Byggnader är komplexa system och åtgärderna påverkar varandra. Potentialerna för reduktion av klimatgaser är som störst om man utför både effektivisering som byte av uppvärmningssystem. Båda kan göras med god lönsamhet. 7 Hållbar utveckling Riksdagen har antagit ett klimatmål som kallas 20-20-20. Accellplast AB i Dorotea har mycket goda förutsättningar för att uppfylla dessa mål, dessutom med god lönsamhet. Potentialen för reduktion av koldioxid är i storleksordning 65 % med effektiviseringar och konvertering av olja. Minskning av elberoendet är en viktig faktor för hållbar utveckling6. En sådan el-effektivisering kan åstadkommas med föreslagna åtgärder. Det minskar elberoendet och minskar risken för accelererande elkostnader. Den stora vinsten ligger i att konvertera olja till biobränsle, ca 700 ton CO 2 /år. Oljan kommer att bli en bristvara pga att den är en ändligresurs, därför måste den ersättas av förnybara alternativ. Accell producerar cellplast som i grunden är en oljeprodukt. Utveckling av liknande isolerplaster baserade på förnybara råvaror pågår. Konkurrenten Cellplast direkt skriver på sin hemsida: Varje kilo olja som förädlas till EPS cellplast innebär en besparing på i genomsnitt 200 kilo olja i minskat bränslebehov för en byggnad under tidsrymden 50 år. Detta förutsätter att byggnaden värms med olja vilket idag inte längre gäller. Oljeuppvärmning är nästan borta ur uppvärmningssektorn. Självklart har den isolerande effekten en positiv inverkan på långsiktig hållbar utveckling och resurseffektivitet. Accelplast har en hel del transporter av varor in och färdiga produkter ut. Dessa transporter ombesörjs av andra. Att minska klimatpåverkan av transporter kan i dessa sammanhang ske genom att ställa krav vid upphandling och genom att föra en dialog om detta med de parter som står för transporterna. 6 IVL rapporten Miljövärdering av el ur systemperspektiv rapport B1882, visar att all förändring av elanvändning skall betraktas som marginal el, dvs el som frigörs genom effektivisering och konvertering kan minska kolkondens.

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea 2011-12-20 Egen dieselanvändning är ca 7500 liter/år för lastning och lossning, snöröjning m.m. Möjliga effektiviseringar är: - utbildning i sparsamkörning s.k. heavy ecodriving => besparing normalt ca 10 % - successiv övergång till större inblandad mängd förnybara dieselliknande bränslen, och medvetet välja sådana alternativ, se exemplet ovan i kapitel 3.9. I ansökan till Länsstyrelsen om Regionalt investeringsstöd redogörs företagets miljöpolicyn m m. Miljöpolicyn kommuniceras inte via hemsidan vilket borde göras. 8 Slutsatser och rekommendationer Bedömningen är att Accellplast AB i Dorotea har mycket goda förutsättningar för att uppnå de nationella (effektiviserings)målen 20-20-20%. Det kan uppnås före 2015, med en genomtänkt investeringsplan och med god lönsamhet. Det kommer dock att kräva investeringar i värmesystemet för uppvärmning och ångproduktion. På grund av oljans höga pris och möjligehetr till att sänka värmekostnader avsevärt med biobränslelösningar kommer investeringarna ge god avkastning och spara miljontals kronor jämfört med om inga åtgärder vidtas, dessutom görs en stor insats för att minska klimatpåverkan. Ett energiledningssystem är relativt enkel att genomföra, till en kostnad om ca 20 000 kr och med en potential om ytterligare ca 30-40 000 kwhel. Beräkning av energisparkostnaden för olika åtgärder real kr/mwh prisökning/år El-kostnad 860 10,0% Värmekostnad 930 1,0% Kalkylränta i % 6,00% Underhållskostnad prisutv i % 2,00% Åtgärd Effektiviseringspotential EL [MWh] Effektiviseringspotential Värme [MWh] Investeri ng i kr Livslängd i år Energisparkostnad i kr/kwh Ventilation - byte motorer, 4 st 20 0 70 000 25 0,10 kr - byte aggregat 2st 20 240 700 000 30 0,19 kr Byggnadstekniska åtgärder - tak 0 270 750 000 50 0,20 kr - portar 0 25 100 000 25 0,44 kr Energiledningssystem 18 25 20 000 10 0,06 kr Marcel Berkelder, Exergi B(y)rån 20