Utvärdering av miljömålssystemet: några tankar inför nästa omgång

Relevanta dokument
eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Nyheter inom Miljömålssystemet

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet

Världsnaturfondens yttrande över Utredningen om miljömålssystemets betänkande Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83

Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43

Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen på ny grund (rapport 6420)

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Inledning. Inledning

Uppdrag om översyn av Miljömålssystemet M 2008:02. Utredningen om miljömålssystemet

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Hållbar utveckling väst 22 maj

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Frågor för framtiden och samverkan

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Forskning för miljömålen

Utvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK

Att utvärdera nyttan av FoU

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en giftfri miljö. Dir. 2011:50

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Klimatomställningen och miljömålen

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn

Rubrikförklaringar till projektmallar

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1

Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete

Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund

Miljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2017

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155

10.6 Ersättningspolicy

Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet

Ert D.nr. 2010/7959. Synpunkter på Skogsstyrelsens utkast till Fördjupad utvärdering version

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

10.6 Ersättningspolicy

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

Svenska företag bedriver idag ett aktivt

10.6 Ersättningspolicy

Mot en hållbar stadsutveckling


Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Handel och miljö. 2 2 / Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Anslag, bidrag och hur styra

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

10.6 Ersättningspolicy

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

SAMMANFATTNING. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012

Nøkler til suksess; forankring og implementering

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014

Enkät för det offentliga samrådet

Med miljömålen i fokus

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Hur kan en kommun arbeta med Agenda 2030?

Nya biståndsmålet i historiskt perspektiv. Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

Energieffektivisering i befintlig bebyggelse

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Lärdomar och möjligheter för ökat resultatfokus utvärdering i halvtid. Presentation xxx XXX

10.6 Ersättningspolicy

Digitaliseringens transformerande kraft

Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen

Länsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet

Stockholm KSLA I huvudet på en bonde om BSAP Rune Hallgren LRF

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Förslag till justerad målstyrningsmodell

Hur tar vi till vara miljömålen i Agenda 2030-arbetet?

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Remissvar Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

UTKAST (6) Bergvik Skog AB (Bergvik) vill framföra följande synpunkter på dessa samrådsdokument.

Extern kommunikation

DECEMBER En kunskapssammanställning sammanfattning. Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål i FU19

Transkript:

Utvärdering av miljömålssystemet: några tankar inför nästa omgång Katarina Eckerberg Professor i offentlig förvaltning Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

Principer för målstyrning Utveckling av mätbara och specifika mål med tidsangivelser om när målet ska uppnås Involvering av aktörer på olika nivåer i formulering av mål och i deras gradvisa specificering i olika delmål Val av metoder för att uppnå målen ska göras av de aktörer som ansvarar för genomförandet Målen måste följas upp och utvärderas Framgångsrik måluppfyllelse måste premieras Stöd från ledningen måste finnas Kompetensområden och ansvar för uppföljningen måste specificeras

Argument för målstyrning Skapar flexibilitet och ökat utrymme för kreativitet Ger ökad lokal autonomi Ger möjlighet att skapa verkligt konsumentinflytande och/eller medborgarinflytande Kompetenser på olika nivåer inom organisationer kan användas på bästa sätt Ger ökad effektivitet genom kortare beslutsvägar och bättre användning av befintliga resurser

Problem med målstyrning Målkonflikter är vanliga Svårigheter med målhierarkier och formulering av delmål/etappmål Orsak-verkan samband ofta oklara Målen har (oönskade/oförutsedda) sidoeffekter Mätbarhet inkl kostnader och ansvar Deltagande i målformulering Belöningssystem Motstånd inom organisationernas ledning Ansvar och kompetenser är oklara/överlappar inte

Problem med måluppfyllelse i miljöpolitiken I Inte kvantifierade/kvantifierade men ej tillräckligt definierade Tidsangivelse saknas Adressat saknas Svåra för icke-experter att förstå Uppföljningsmekanismer saknas Basdata för uppföljning saknas Målet är okänt för inblandade aktörer/adressater De som är ansvariga för genomförandet känner sig inte delaktiga/anser inte att det är deras mål

Problem med måluppfyllelse i miljöpolitiken II Sanktionsmöjligheter saknas Saknas styrmedel för att premiera implementering eller motverkande Låg status i förhållande till traditionell politik Angriper inte de verkliga grundorsakerna till problemet Når inte de verkliga eller största förorenarna Är nationella när miljöproblemen är gränsöverskridande

Kritisk analys av motverkande policies o styrmedel Ex vis inom Transportsektorn Vattenförvaltningen Fiskerinäringen Energipolitiken Naturvårdspolitiken Göra sektorsövergripande analyser i likhet med EEAs strategiska studier Studera förekomst och inverkan av målkonflikter och kontraproduktiva styrmedel

Analys av miljömålsarbetets styrning, organisation, legitimitet och resultat - Från Miljömålsråd till parlamentarisk Miljömålsberedning - Vilka intressen är företrädda i samrådsprocessen, och vilka saknas - Hur legitima är dessa processer - Vilka resultat leder de till minsta gemensamma nämnare? - Fungerar miljömålen som styrning på lokal nivå? - Demokratisk förankring och integrering

Fördjupade studier av kopplingen mellan styrmedel och resultat i miljön - Metaanalys av mjuka styrmedels miljöeffektivitet (information, utbildning, frivilliga avtal, miljömärkning osv) - Fördjupad analys av ekonomiska styrmedels effekter även kontraproduktiva sådana - Jämförelser av programsatsningars miljöeffektivitet ex vis LONA, LOVA, NOKÅS, ÅGP, Marksanering - Samlade effekter av styrmedel inom ett område ex vis vatten, skog, urbana miljöer, transporter

Framtidens miljöutmaningar IPCC 5 th Assessment Report Sep 2013 Human Development Report 2013 The European environment state and outlook SOER 2010 Tillväxt och miljö i globalt perspektiv, Miljövårdsberedningens promemoria 2007:1 Framtidsstudier erfarenheter och möjligheter, Naturvårdsverkets rapport 5495, 2005 Naturvårdsverkets Framtidsstudie 2021 (från 1998)