Utvärdering av miljömålssystemet: några tankar inför nästa omgång Katarina Eckerberg Professor i offentlig förvaltning Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet
Principer för målstyrning Utveckling av mätbara och specifika mål med tidsangivelser om när målet ska uppnås Involvering av aktörer på olika nivåer i formulering av mål och i deras gradvisa specificering i olika delmål Val av metoder för att uppnå målen ska göras av de aktörer som ansvarar för genomförandet Målen måste följas upp och utvärderas Framgångsrik måluppfyllelse måste premieras Stöd från ledningen måste finnas Kompetensområden och ansvar för uppföljningen måste specificeras
Argument för målstyrning Skapar flexibilitet och ökat utrymme för kreativitet Ger ökad lokal autonomi Ger möjlighet att skapa verkligt konsumentinflytande och/eller medborgarinflytande Kompetenser på olika nivåer inom organisationer kan användas på bästa sätt Ger ökad effektivitet genom kortare beslutsvägar och bättre användning av befintliga resurser
Problem med målstyrning Målkonflikter är vanliga Svårigheter med målhierarkier och formulering av delmål/etappmål Orsak-verkan samband ofta oklara Målen har (oönskade/oförutsedda) sidoeffekter Mätbarhet inkl kostnader och ansvar Deltagande i målformulering Belöningssystem Motstånd inom organisationernas ledning Ansvar och kompetenser är oklara/överlappar inte
Problem med måluppfyllelse i miljöpolitiken I Inte kvantifierade/kvantifierade men ej tillräckligt definierade Tidsangivelse saknas Adressat saknas Svåra för icke-experter att förstå Uppföljningsmekanismer saknas Basdata för uppföljning saknas Målet är okänt för inblandade aktörer/adressater De som är ansvariga för genomförandet känner sig inte delaktiga/anser inte att det är deras mål
Problem med måluppfyllelse i miljöpolitiken II Sanktionsmöjligheter saknas Saknas styrmedel för att premiera implementering eller motverkande Låg status i förhållande till traditionell politik Angriper inte de verkliga grundorsakerna till problemet Når inte de verkliga eller största förorenarna Är nationella när miljöproblemen är gränsöverskridande
Kritisk analys av motverkande policies o styrmedel Ex vis inom Transportsektorn Vattenförvaltningen Fiskerinäringen Energipolitiken Naturvårdspolitiken Göra sektorsövergripande analyser i likhet med EEAs strategiska studier Studera förekomst och inverkan av målkonflikter och kontraproduktiva styrmedel
Analys av miljömålsarbetets styrning, organisation, legitimitet och resultat - Från Miljömålsråd till parlamentarisk Miljömålsberedning - Vilka intressen är företrädda i samrådsprocessen, och vilka saknas - Hur legitima är dessa processer - Vilka resultat leder de till minsta gemensamma nämnare? - Fungerar miljömålen som styrning på lokal nivå? - Demokratisk förankring och integrering
Fördjupade studier av kopplingen mellan styrmedel och resultat i miljön - Metaanalys av mjuka styrmedels miljöeffektivitet (information, utbildning, frivilliga avtal, miljömärkning osv) - Fördjupad analys av ekonomiska styrmedels effekter även kontraproduktiva sådana - Jämförelser av programsatsningars miljöeffektivitet ex vis LONA, LOVA, NOKÅS, ÅGP, Marksanering - Samlade effekter av styrmedel inom ett område ex vis vatten, skog, urbana miljöer, transporter
Framtidens miljöutmaningar IPCC 5 th Assessment Report Sep 2013 Human Development Report 2013 The European environment state and outlook SOER 2010 Tillväxt och miljö i globalt perspektiv, Miljövårdsberedningens promemoria 2007:1 Framtidsstudier erfarenheter och möjligheter, Naturvårdsverkets rapport 5495, 2005 Naturvårdsverkets Framtidsstudie 2021 (från 1998)