RESULTAT KALMAR Det här är s kommunspecifika bilaga till rapporten Att utveckla nas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete Sex försöks i samarbete med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och Statens folkhälsoinstitut. I rapporten jämförs försöksna och kontrollna i grupper. Denna bilaga visar istället på s resultat i relation till övriga 11. I bilagan finns ett urval av de mätresultat som presenteras i rapporten. Källorna i bilagan är TEMO-enkäten 24 och 23 samt olika typer av registerstatistik. Tillgänglighet till alkohol HUR FÅR UNGDOMAR TAG I ALKOHOL? Tillgången på alkohol är viktig för konsumtionen. Det är därför av stort intresse att kartlägga hur och var ungdomar får tag på alkohol. Det vanligaste sättet att få tag på alkohol för både grundskoleelever och gymnasieelever var från kamrater eller kamraters syskon. Det näst vanligaste sättet för både gymnasieeleverna och grundskoleeleverna var att man fick från sina föräldrar med lov. I gymnasiets årskurs 2, är det en viss andel som själva har laglig rätt att själva köpa på pub eller i affär, så det är naturligt att detta alternativ kommer som nummer tre här. Bland grundskoleeleverna var det däremot inte ofta förekommande att man fick alkohol från restaurang eller butik. För årskurs 9 var det tredje vanligaste sättet att få tag på alkohol istället att någon annan vuxen än föräldrarna köper ut. Tillgänglighetskällor som förser ungdomar med alkohol. Från kamrater eller kamraters syskon Från egna föräldrar (med lov) Från annan vuxen som köper ut åt... Från annan vuxen som bjuder Från egna föräldrar (utan lov) Årskurs 9 (1-16 år) Från kamrater eller kamraters syskon Från egna föräldrar (med lov) På restaurang, pub eller liknande Från annan vuxen som köper ut åt... Köper själv i affär (gäller folköl) Årskurs 2 gymn (17-18 år) Från syskon Köper själv i affär (gäller folköl) På restaurang, pub eller liknande I skolan eller dess närhet Köper själv på systemet Från syskon Från annan vuxen som bjuder Från egna föräldrar (utan lov) I skolan eller dess närhet Köper själv på systemet 2 4 6 8 1 2 4 6 8 1 KOMMERSIELL TILLGÄNGLIGHET Öppettider på systembolaget Trots att en ökande andel av den alkohol som konsumeras i Sverige inhandlas utomlands så spelar Systembolagets tillgänglighet fortfarande en stor roll. Nedan presenterar vi därför Systembolagets öppethållande i antal timmar per vecka och 1 invånare 1 år och äldre. Öppettiderna varierar något under året på grund av att nya butiker öppnas. De uppgifter som presenteras gäller rådande förhållanden vid en viss tidpunkt det år som presentationen gäller och är hämtade från Systembolaget. 1
Systembolagets öppethållande i timmar per vecka och 1 invånare. Öppettider på systembolaget i timmar per vecka, per 1 inv 3 2 2 1 1 Riket totalt Större städer 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Antal serveringstillstånd Nedan presenteras antal stadigvarande tillstånd att servera alkohol till allmänheten per 1 invånare 1 år och äldre. Uppgifterna bygger på nas rapportering till Statens folkhälsoinstitut och avser antalet serveringstillstånd den 31/12 respektive år. Antal serveringstillstånd per 1 invånare som är 1 år och äldre. Antal serveringstillstånd per 1 inv 1+ 18 16 14 12 1 8 6 4 2 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Riket totalt Större städer Alkoholinförsel från utlandet Omkring 4 procent av allt öl och vin och cirka procent av all sprit som konsumeras i de 12 na var inköpt utomlands. Fler uppgav att de köpte sin alkohol utomlands i kontrollna än i försöksna. Vad gäller så ligger man något litet högre på införandet av öl och vin än genomsnittet för 11. 2
Andel av öl, vin och sprit som är inköpt i utlandet 24, uppgett i och i övriga. 1% 1% 8% 8% 6% 6% 4% 4% 2% 2% % Inget Mindre än hälften Mer än hälften Öl från utlandet % Inget Mindre än hälften Mer än hälften Vin från utlandet % 4% 3% 2% 1% % Inget Mindre än hälften Mer än hälften Sprit från utlandet PROVKÖPSSTUDIER MED UNGDOMAR OCH BERUSADE PÅ RESTAURANG Kommunerna genomförde under hösten 23 lokala undersökningar med 18-åringar som hade ett yngre utseende. Paren bestod av en pojke och en flicka som inte hade med sig legitimation. Folkölsinköpsstudier Kommun Fick köpa Umeå 73 % 66 % Kramfors 64 % Solna 64 % (feb 4, även inköpsförsök av tobak samtidigt) Lund 8 % Laholm 29 % 3
Provköpsförsök på restaurang av unga Kommun Serverades starköl Solna 48 % 4 % Umeå 36 % Kramfors 23 % Laholm % Lund ej genomförd Under de första månaderna 24 genomfördes också överserveringsstudier i de fyra största försöksna. En professionell skådespelare spelade berusad och besökte med sin kamrat 12 stycken krogar där man testade restaurangens benägenhet att servera alkohol till en starkt berusad person. Provköpsförsök av berusad på restaurang Kommun Serverades starköl Umeå 8 % 4 % Lund 42 % Solna 42 % ÅSIKTER OM LIBERALARE REGLER KRING ALKOHOL OCH NARKOTIKA Både de unga och de vuxna som svarade på enkäten fick ta ställning till hur väl de höll med om en rad olika påståenden på en femgradig skala. Här redovisar vi andelen av de svarande som tycker att olika påståenden om liberalare regler kring alkohol och narkotika var riktiga. Av de vuxna var det färre än hälften som tyckte att det vore bra om skatten på alkohol sänktes och att vin borde få säljas i livsmedelsbutiker. I huvudrapporten presenterar vi andelen som tycker att ett antal påståenden är riktiga uppdelat på olika åldersgrupper. De allra yngsta (årskurs nio på högstadiet) och de äldsta (> år) var minst positiva till liberalare regler för alkohol och narkotika. För båda åren ser vi i figuren nedan att borna är något mer positiva till att vin borde få säljas i livsmedelsbutiker och till en sänkt alkoholskatt, än genomsnittet för övriga 11. De övriga påståendena finns inga direkta skillnader gentemot de övriga 11 nas genomsnitt. 4
Attityder till liberalare regler kring alkohol och narkotika i och i övriga 11. 1 9 8 7 6 4 3 2 1 Tillåtet med hasch/marijuana Lagligt med alkoholtillverkning Ingen reglering av serveringstillstånd Vin i livsmedelsbutik Sänkt alkoholskatt 23 24 23 24 ÅSIKTER OM ÅTGÄRDER FÖR MINSKADE SKADOR AV ALKOHOL OCH NARKOTIKA I rapporten beskrivs att i försöksna var det fler som ansåg att läkare bör fråga sina patienter om deras alkoholvanor men också signifikant färre som ansåg att föräldrar inte ska bjuda unga under 18 år på alkohol. I kontrollna var det signifikant fler 24 än 23 som ansåg att restauranger bör undvika att servera alkohol till berusade gäster. Nedan illustreras s resultat och genomsnittet för de övriga 11 na. I har andelen som tycker att föräldrar inte ska bjuda sina barn på alkohol sjunkit litet från år 23. Däremot har andelen som anser att läkare bör fråga sina patienter om alkoholvanor, ökat något mellan 23 och 24. Men det är mycket små skillnader. Åsikter om åtgärder för minskade skador av alkohol och narkotika. 1 9 8 7 6 4 3 2 1 Föräldrars bjudvanor Läkare bör fråga om alkoholvanor Hårdare narkotikastraff Fler alkoholtest i trafiken Restauranger bör undvika att servera berusade 23 24 23 24
ÅSIKTER OM BERUSNING Här presenterar vi andelen som ansåg att det är acceptabelt att vara berusad i olika typer av samanhang. En majoritet ansåg att det var acceptabelt att vara alkoholpåverkad i hemmet utan barn närvarande och på privat fest. Däremot ansåg väldigt få att det var acceptabelt att vara alkoholpåverkad på offentliga platser eller i hemmet med barn närvarande. Resultatet återfinns i den vänstra figuren. Frågor ställdes också om hur acceptabelt man ansåg det vara att myndigheter (polisen eller ordningsvakter) ingriper mot berusning i olika situationer. Mellan 8 och 9 procent av respondenterna ansåg att det är acceptabelt att myndigheter ingriper mot berusning på offentliga platser och restauranger. Den högra figuren visar detta resultat. ligger något lite högre i andelen som accepterar berusning i flera av de situationer som listats. Till ingripande mot berusning finns i stort sett inga skillnader mot övriga 11. Accepterande av berusning i vissa situationer respektive accepterande av myndigheters ingripande mot berusning, år 24. I hemmet, utan barn närvarande På privat fest År: 24 På idrottsarena År: 24 På restaurang På tåg, buss, flyg På gator och torg På tåg, buss, flyg På offentlig fritidsplats På offentlig fritidsplats På gator och torg På idrottsarena I hemmet, med barn närvarande På restaurang 1 2 3 4 6 7 2 4 6 8 1 Risk- och skyddsfaktorer bland unga Forskning har visat att ungas alkohol- och narkotikabruk är starkt kopplat till ett antal risk- och skyddsfaktorer. För att studera utvecklingen av dessa faktorer har vi frågat den unga befolkningen i na. Dessa frågor rör skolmiljö, familjesituation, skolk, trivsel och fritidsaktiviteter. UNGAS UPPLEVELSE AV SKOLMILJÖN Delaktighet och möjlighet att påverka i skolan Ett antal frågor om elevernas möjlighet att påverka skolan och om lärare och skolledning lyssnar på och tar hänsyn till vad eleverna säger ställdes till alla unga 23 och 24. Svaren på dessa frågor summerades och resultatet redovisar vi i figuren nedan. Förbättringar om än inte statistiskt säkerställda i dessa avseenden noteras i såväl försöks- som kontrollna. har naturligt något högre spridning då det jämförande medelvärdet har fler mätpunkter. För åk 2:s del har det skett en förbättring i, så också i övriga 11. 6
Medelvärde och 9 procent konfidensintervall för skala över delaktighet i skolan (min=1, max=4) i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet, 23 och 24. 3, Årskurs 9 (1-16 år) År 23 24 3, Årskurs 2 gymn (17-18 år) År 23 24 2,8 2,8 2,6 2,6 2,4 2,4 2,2 2,2 2, 2, Tydliga regler i skolan Ett antal frågor kring om eleverna upplevde att det fanns tydliga regler i skolan kring hur man ska uppträda ställdes till alla unga 23 och 24. Svaren på dessa frågor summerades och resultatet redovisas nedan. Skillnaderna mellan åren var små, men gick i positiv riktning för åk 2 på gymnasiet för och övriga 11. Medelvärde och 9 procent konfidensintervall för skala över tydliga regler i skolan (min=1, max=4) i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet, 23 och 24. 3, Årskurs 9 (1-16 år) År 23 24 3, Årskurs 2 gymn (17-18 år) År 23 24 2,8 2,8 2,6 2,6 2,4 2,4 2,2 2,2 2, 2, FAMILJEKLIMAT Ungas upplevelse av föräldrars engagemang och värme Vi ställde ett antal frågor om ungas upplevelse av föräldrarna till alla unga 23 och 24. Svaren på dessa frågor summerades och resultatet redovisas nedan. Även här var skillnaderna mellan åren 7
små. Men i rapporten ses att utvecklingen i kontrollna var något bättre än i försöksna. För ungdomar i åk 2 på gymnasiet i gick dock medelvärdet ned, mer än för åk 9 i. Medelvärde och 9 procent konfidensintervall för skala över föräldrars engagemang och värme (min=7, max=28) i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet, 23 och 24. 24 Årskurs 9 (1-16 år) År 23 24 24 Årskurs 2 gymn (17-18 år) År 23 24 24 24 23 23 22 22 22 22 22 22 21 21 Alkoholbjudvanor i hemmet Det har i tidigare studier visat sig att det har betydelse för framtida alkoholvanor om föräldrarna bjuder sina barn på alkohol. I figurerna nedan redovisar vi svaren på en fråga om föräldrarnas bjudvanor bland elever i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet. Det finns inga tydliga skillnader mellan försöksna och kontrollna, eller mellan 23 och 24. Elever i årskurs 9 som har svarat på en fråga om föräldrarnas bjudvanor. Ja, blir ofta bjuden Årskurs 9 (1-16 år), : År 23 24 Ja, blir ofta bjuden Årskurs 9 (1-16 år), : År 23 24 Ja, får enstaka glas Ja, får enstaka glas Ja, får smaka ur föräldrarnas glas Ja, får smaka ur föräldrarnas glas Nej, jag blir aldrig bjuden Nej, jag blir aldrig bjuden Föräldrarna dricker inte alkohol Föräldrarna dricker inte alkohol % 1% 2% 3% 4% %,% 1,% 2,% 3,% 4,% Men för årskurs 2 på gymnasiet i ser det ut som att föräldrar i något högre grad 24 bjuder sina barn på alkohol i egna glas jämfört med övriga 11, se följande diagram. 8
Elever i årskurs 2 på gymnasiet som har svarat på en fråga om föräldrarnas bjudvanor. Ja, blir ofta bjuden Årskurs 2 gymn (17-18 år), : År 23 24 Ja, blir ofta bjuden Årskurs 2 gymn (17-18 år), : År 23 24 Ja, får enstaka glas Ja, får enstaka glas Ja, får smaka ur föräldrarnas glas Ja, får smaka ur föräldrarnas glas Nej, jag blir aldrig bjuden Nej, jag blir aldrig bjuden Föräldrarna dricker inte alkohol Föräldrarna dricker inte alkohol % 1% 2% 3% 4% % 6% % 1% 2% 3% 4% % Alkoholkonsumtion För att få en uppfattning om förändringar i alkoholkonsumtionen i de olika na genomför vi årliga mätningar av självskattad alkoholkonsumtion. Dessutom sammanställer vi den årliga registrerade alkoholförsäljningen i na. SJÄLVSKATTAD ALKOHOLKONSUMTION BLAND VUXNA Riskkonsumenter Ett mått på alkoholutvecklingen är antalet riskkonsumenter av alkohol. Riskkonsumtion av alkohol kan definieras på flera sätt. Ett sätt är konsumtion av alkohol över en viss mängd. För män går gränsen för riskkonsumtion vid 3 gram alkohol per dag det vill säga cirka 27 cl ren alkohol i veckan eller 14 glas. För kvinnor beräknades gränsen gå vid 2 gram per dag, det vill säga 18 cl ren alkohol i veckan eller 9 glas. I den här studien var 8, procent av männen och 4 procent av kvinnorna riskkonsumenter av alkohol enligt denna definition. Andelen riskkonsumenter av alkohol var störst bland de yngre, detta gällde både för män och kvinnor. Ett annat sätt att beskriva riskkonsumtion av alkohol är att se hur många som berusar sig eller intensivkonsumerar alkohol regelbundet. Berusning eller intensivkonsumtion definierar vi här som konsumtion av minst sex standardglas vid samma tillfälle vilket motsvarar minst en halvflaska sprit, en hel flaska vin, fyra starköl eller sex folköl vid ett och samma tillfälle. Inte oväntat är det så att fler yngre personer än äldre dricker så mycket. Männens intensivkonsumtionen i har ökat något 24, se nästa figur. 9
Förändring i andel män som är riskkonsumenter i och i övriga 11. 4 4 3 3 2 2 1 1 23 24 Mer än 14 (m) eller 9 (kv) Mer än 14 (m) eller 9 (kv) Mer än 6 "glas" minst en gång i Mer än 6 "glas" minst en gång i Detsamma gäller även för kvinnornas intensivkonsumtion i som är högre än genomsnittet för övriga 11, se figuren nedan. Förändring i andel kvinnor som är riskkonsumenter i och i övriga 11. 3 2 2 1 1 23 24 Mer än 14 (m) eller 9 (kv) Mer än 14 (m) eller 9 (kv) Mer än 6 "glas" minst en gång i Mer än 6 "glas" minst en gång i ALKOHOLKONSUMTION BLAND UNGA Intensivkonsumtion Riskkonsumtion av alkohol kan definieras dels som en genomsnittlig mängd alkohol över en viss nivå, dels som intensivkonsumtion av alkohol vid ett och samma tillfälle (berusningsdrickande). Med berusningsdrickande menar vi alkoholkonsumtion motsvarande minst en halvflaska sprit, en hel flaska vin, fyra starköl eller sex folköl vid samma tillfälle. Hur ofta unga i årskurs nio och i årskurs 2 på gymnasiet dricker så mycket redovisas i de två nästföljande figurerna. Figurerna visar också förändringar i berusningsdrickande mellan 23 och 24. 1
Frekvens av pojkar i åk 9 som berusningsdricker (1-16 år). 1% 9% 8% 7% 6% % 4% 3% 2% 1% % Aldrig 23 24 23 24 Enstaka gånger per år 1 3 gånger i månaden En gång i veckan el. oftare De enda tydliga förändringarna var att berusningsdrickandet för flickor i årskurs nio på högstadiet minskade. Minskningen var signifikant i både försöksna, kontrollna och i. Frekvens av flickor i åk 9 som berusningsdricker (1-16 år). 1% 9% 8% 7% 6% % 4% 3% 2% 1% % Aldrig 23 24 23 24 Enstaka gånger per år 1 3 gånger i månaden En gång i veckan el. oftare Nästa figur visar pojkars berusningsdrickande i åk 2 på gymnasiet. År 24 har andelen som berusningsdricker 1-3 gånger i månaden ökat i. Det är också färre som 24 dricker enstaka gånger per år i jämfört med de övriga na. 11
Frekvens av pojkar som berusningsdricker i åk 2 på gymnasiet, (17-18 år). 1% 9% 8% 7% 6% % 4% 3% 2% 1% % Aldrig 23 24 23 24 Enstaka gånger per år 1 3 gånger i månaden En gång i veckan el. oftare Så till flickorna. För både 23 och 24 är det en något högre andel flickor som berusningsdricker en gång i veckan eller oftare i jämfört med övriga 11. Det är också något fler som berusningsdricker 1-3 gånger i månaden för båda åren. Frekvens av flickor som berusningsdricker i åk 2 på gymnasiet, (17-18 år). 1% 9% 8% 7% 6% % 4% 3% 2% 1% % Aldrig 23 24 23 24 Enstaka gånger per år 1 3 gånger i månaden En gång i veckan el. oftare ALKOHOLFÖRSÄLJNING Systembolagets alkoholförsäljning Systembolagets försäljning av alkohol redovisar vi i liter hundraprocentig alkohol per invånare som är 1 år eller äldre. Uppgifterna är hämtade från Systembolaget. Försäljningen ökade mellan 1996 och 23. Alkoholförsäljningen är något lägre i försöksna än i riket i stort. Här jämförs med den kommungrupp som kommunen tillhör enligt Svenska kommunförbundets indelning och ligger högre än densamma. 12
Systembolagsförsäljning i antal liter 1-procentig alkohol per invånare som är 1 år eller äldre. Systembolagsförsäljning i 1% alkohol per inv 1+ 7, 6,, 4, 3, 2, 1,, 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Riket totalt Större städer Restaurangernas alkoholförsäljning Nedan redovisas restaurangernas försäljning av alkohol i liter hundraprocentig alkohol per invånare som är 1 år eller äldre. Uppgifterna bygger på den rapportering om försäljning som restauratörerna lämnar till Statens folkhälsoinstitut. Även alkoholförsäljningen på restauranger har ökat mellan 1996 och 23. Försäljningen i försöksna ligger i nivå med riksgenomsnitten medan försäljningen i kontrollna är betydligt lägre. Nedan jämförs med gruppen större städer. Restaurangförsäljning i antal liter 1-procentig alkohol per invånare 1 år och äldre. Restaurangförsäljning 1% alkohol per inv 1+ 1,4 1,2 1,8,6,4,2 1997 1998 1999 2 21 22 23 Riket totalt Större städer Narkotikabruk Omfattningen av narkotikabruket i försöksna, kontrollna och den aktuella kommunen beskriver vi enbart som det självrapporterade bruket det senaste året och de senaste 3 dagarna. 13
NARKOTIKABRUK I DEN VUXNA BEFOLKNINGEN Aktuellt bruk av narkotika Det var betydligt vanligare att personer mellan 19 och 2 hade använt hasch eller marijuana och annan narkotika. Det var fler som använt hasch eller marijuana i större och i längre söderut i landet, både under senaste året och under de senaste 3 dagarna. Procentandel som hade använt hasch eller marijuana under senaste året och under de senaste 3 dagarna i jämfört med övriga 11. 14 12 1 8 6 4 2 Någonsin Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna Någonsin Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna 23 24 Det var fler som använt någon annan typ av narkotika än hasch och marijuana i större och i längre söderut i landet. Det var dock få personer som svarade på enkäten. Procentandel som använt annan narkotika än hasch eller marijuana bland den vuxna befolkningen 19-7 år. 4, 4 3, 3 2, 2 1, 1, Någonsin Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna Någonsin Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna 23 24 14
NARKOTIKAKONSUMTION BLAND UNGA Aktuellt bruk av narkotika Ungefär en procent av de tillfrågade eleverna i årskurs nio hade använt hasch eller marijuana under de senaste 3 dagarna och drygt tre procent hade använt det under det senaste året. Enligt skolundersökningar genomförda av CAN har andelen haschrökare senaste månaden legat på omkring en procent under första delen av 9-talet, för att senare öka till omkring tre procent för pojkar och två procent för flickor. Siffrorna från denna studie, med 12 utvalda, förefaller alltså ligga något lägre för bruket av hasch eller marijuana. Andelen som använt narkotika någon gång under 2 var enligt CAN cirka tre procent i åldrarna 16 18 år. Gymnasisterna i åk 2 ligger något litet högre i 24 både vad gäller bruk senaste året och senaste månaden än genomsnittet för övriga 11. Men det är få personer som svarat på enkäten. Andel i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet som hade använt hasch eller marijuana under det senaste året och de senaste 3 dagarna. 1 9 8 7 6 4 3 2 1 Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna Årskurs 9 (1-16 år) 23 Årskurs 9 (1-16 år) 24 Årskurs 2 gymn (17-18 år) 23 Årskurs 2 gymn (17-18 år) 24 Problem, olyckor och brott UPPLEVDA PROBLEM I SAMBAND MED ALKOHOL OCH NARKOTIKA BLAND VUXNA Rattfylleri I nästa figur presenterar vi andelar av självrapporterade erfarenheter av onykterhet vid fordonskörning. 1
Procentandel som kört bil eller motorcykel rattfull, andel som åkt med en person som kört bil eller motorcykel efter att ha druckit alkohol och andel som kört bil eller motorcykel efter att ha använt narkotika, under det senaste året. 4 3 2 1 Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kört bil berusad Suttit i bil som körts av alkoholpåverkad Kört narkotikapåverkad Kört bil berusad Suttit i bil som Kört körts av narkotikapåverkad alkoholpåverkad 23 24 23 24 Skador I figuren nedan presenterar vi hur stora andelar som uppger att de blivit antastade av en berusad person, fått en fysisk skada på grund av en berusad person och deltagit i slagsmål till följd av alkoholkonsumtion. Det fanns inga tydliga skillnader mellan 23 och 24. Andel som rapporterat att de blivit besvärade av en berusad person, blivit fysisk skadade eller hamnat i slagsmål i samband med alkoholkonsumtion, uppdelat på män och kvinnor i och i övriga 11. 2 2 1 1 Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor Antastad och besvärad av berusad Fått fysisk skada av en berusad Hamnat i slagsmål Antastad och besvärad av berusad Fått fysisk skada av en berusad Hamnat i slagsmål 23 24 23 24 16
PROBLEM I SAMBAND MED ALKOHOL BLAND UNGA Skador och rattfylleri Nedan redovisar vi de ungas svar på frågor om rattfylla och problem relaterade till alkohol. Det är många unga, framför allt i åk 2, som blivit besvärade av berusade personer. Procentandel av ungdomar som blivit besvärade av en berusad person, blivit fysiskt skadad av en berusad eller som suttit i en bil eller motorcykel som körts av en berusad. 4 3 3 2 2 1 1 Årskurs 9 (1-16 år) Årskurs 9 (1-16 år) Årskurs 9 (1-16 år) Årskurs 2 gymn (17-18 år) Årskurs 2 gymn (17-18 år) Årskurs 2 gymn (17-18 år) Antastad och besvärad av berusad Fått fysisk skada av en berusad Suttit i bil som körts av berusad Antastad och besvärad av berusad Fått fysisk skada av en berusad Suttit i bil som körts av berusad 23 24 23 24 TRAFIK Rattfylleribrott Nedan presenterar vi data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som rattfylleribrott. Data hämtar vi från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 1 invånare. Uppgifterna gäller den kommun där brottet anses ha begåtts. Vi redovisar rattfylleri exklusive narkotika från och med år 21 då en ändring i rutinerna innebar att man särskiljde alkoholrattfylleri från drograttfylleri. Antalet anmälda fall av rattfylleri per 1 invånare och år. Antal anmälda fall av rattfylleri per 1 inv 2 2 1 1 Riket totalt Försöks Kontroll 2 21 22 23 17
Totalt antal tagna utandningsprov (den röda linjen) tillsammans med de anmälda fallen av rattfylleri per 1 inv. Antal anmälda fall av rattfylleri och antal LAUprov 2 2 1 1 2 21 22 23 1 8 6 4 2 Antal utandningsprov I nästa figur presenterar vi data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som drograttfylleribrott. Data har vi hämtat från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 1 invånare. Uppgifterna gäller den kommun där brottet anses ha begåtts. s kurva ligger lägre än försöksnas, kontrollnas och rikets. Antalet anmälda fall av drograttfylleri per 1 invånare och år. Antal anmälda fall av drogfylleri per 1 inv 7 6 4 3 2 Hela landet Försöks Kontroll 1 21 22 23 Singelolyckor med motorfordon nattetid Alkoholpåverkade förare är överrepresenterade vid singelolyckor och vid olyckor som sker nattetid. Det finns därför anledning att studera utvecklingen av denna typ av olyckor även om det bara är en del av singelolyckorna nattetid som är alkohol- eller narkotikarelaterade. Data gäller singelolyckor med motorfordon kl. 22.. och bygger på polisens rapportering från olycksplatsen. Uppgifterna gäller den kommun där olyckan inträffade och presenteras per 1 invånare som var 1 år eller äldre. 18
Antalet singelolyckor med motorfordon nattetid per 1 invånare och år. Singelolyckor med motorfordon nattetid per 1 16 14 12 1 8 6 4 2 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Riket totalt Större städer MISSHANDEL OCH NARKOTIKABROTT Misshandel Vi presenterar data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som misshandelsbrott. Vi hämtar data från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 1 invånare. Uppgifterna gäller den kommun där brottet anses ha begåtts. Misshandelsbrott hör ihop med den svenska ruskulturen och kan, som en indikator av flera, användas för att följa utvecklingen på alkoholområdet, även om inga uppgifter om alkoholförekomst finns för den enskilda anmälan. Antalet anmälda fall av misshandel per 1 invånare och år. Antal anmälda fall av misshandel per 1 invånare 9 8 7 6 4 3 2 1 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Riket totalt Större städer Narkotikabrott Här presenterar vi data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som narkotikabrott. Data är hämtade från Brottsförebyggande rådet och vi redovisar dem per 1 invånare. I narkotikabrott ingår tillverkning, innehav och smuggling av narkotika. 19
Antalet anmälda fall av narkotikabrott per 1 invånare och år. Antal anmälda fall av narkotikainnehav eller eget bruk av narkotika per 1 inv 6 4 3 2 1 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Hela landet Försöks Kontroll Sjuklighet och dödlighet ALKOHOLRELATERAD SJUKLIGHET Andel alkoholberoende För att beräkna andelen alkoholberoende bland dem som svarade på enkäten använde vi sju frågor utformade efter de diagnostiska kriterier för alkoholberoende som beskrivs i DSM-IV. Som alkoholberoende räknas de som uppfyller minst tre av dessa kriterier. Bland män uppfyllde fyra procent minst tre kriterier och bland kvinnorna två procent. Störst andel alkoholberoende fanns i de yngre grupperna. Andelen kvinnor i sjönk från 23 till 24 till den genomsnittliga nivån för övriga 11, se nästföljande figur. Procentandel alkoholberoende uppdelat på kön i och övriga 11. 4 3 2 1 Man Man Kvinna Kvinna 23 24 2
Förebyggande aktiviteter FÖREBYGGANDE AKTIVITETER SOM HAR UPPMÄRKSAMMATS I BEFOLKNINGEN I befolkningsenkäten 24 frågade vi vilka alkohol- och narkotikaförebyggande insatser man hade uppmärksammat under det senaste året. Andelen personer som hade uppmärksammat olika typer av förebyggande aktiviteter var relativt lika i försöksna och kontrollna. Men i figuren nedan ser vi att på de flesta tillgänglighetsåtgärder har bor i högre grad uppmärksammat förebyggande åtgärder jämfört med genomsnittet för övriga 11. Andelen personer som har uppmärksammat olika typer av förebyggande åtgärder i och i övriga 11 24. 4 4 3 3 2 2 1 1 Minska Minska Tillgänglighet för alkoholkonsumtion alkoholkonsumtion unga under 18 på offentliga platser bland studenter (folköl) Minska försäljningtillgänglighet för av narkotika unga under 18 (rest.) Minska alkoholservering till berusade på rest. Undervisning för föräldrar om alkohol Forts. andelen personer som har uppmärksammat olika typer av förebyggande åtgärder i och i övriga 11 24. 9 8 7 6 4 3 2 1 Tillgänglighet unga undre 2 (Systembolaget) Förbättrad trivsel i skolan Minska trafikonykterhet Artiklar i lokaltidningar eller TV Organiserade alkoholfria fritidsaktiviteter Undervisning för ungdomar i skola.. 21