Herrgårdsskolan Dokumentation samtal Datum:20 november 2012 Närvarande: Camilla Kauffeldt och Claes- Göran Öjetoft Samtalet handlade om: Camilla hade bett Claes-Göran att komma på samtal utifrån föräldra och elev samtal kring betygsättning och attityder. Claes- Göran presenterar sin bedömning av den grupp i åk 9 som nu är avslutad. Det är 10 elever i gruppen och ingen av dem var vid tillfället på E nivå då de ej gjort den utvärdering som är obligatorisk. Claes- Göran gör bedömningen att 5 av eleverna kommer nå betyg, 2 inte kommer att nå betyg och de tre kvarstående om de gör kompletteringar. Camilla anmärker på att det är exceptionellt många elever som ej når målen och ifrågasätter Claes- Görans betygsättning. Claes- Göran redogör för hur han lägger upp undervisningen och Camilla ifrågasätter om detta är i enlighet med LGR 11 och om slöjdlärarna på skolan tolkar läroplanen fel. Camilla påpekar också det anmärkningsvärda i att 25% av Bräckes elever inte fick betyg i slöjd läsåret 11/12. Camilla ålägger Claes-Göran att se till att alla elever får möjlighet att göra utvärderingen i skolan och att detta blir gjort innan v. 48 är slut. Det är lärarens ansvar att se till att alla elever har möjlighet att nå målen och även lägga upp sin undervisning på ett sådant sätt att de gör det inom ramen för undervisningen. Camilla tog även upp händelser som elever har berättat om: Elev i åk 3 nekades att äta i bamba. Elever i åk 9 berättar om kommentarer om att man kan bli sån om man beter sig på ett visst sätt och syftar då på homosexuell. Elever i åk 8 och 9 har berättat att de upplever att de blir bedömda för sin attityd eller om de tuggar tuggummi på lektionerna. På tavlan i ett av klassrummen hade Camilla sett hur det står att alla som inte lämnar in sin utvärdering i slöjd innan ett visst datum så skulle de få F i betyg. Claes- Göran har förklaringar på alla dessa händelser som inte överensstämmer med det elever och föräldrar berättar.
Camilla vill ha in den pedagogiska planering som ligger till grund för bedömningarna i slöjd. Hon erbjuder även handledning i tolkning av LGR 11 och betygsättning. Claes- Göran vill ha en skriftlig redogörelse av detta samtal. Något Camilla gärna gör. Claes- Göran upplever att han blir ifrågasatt som professionell och att Camilla lyssnar mer på eleverna än på honom. Han upplever också att vi kvinnliga rektorer har ett annat förhållningssätt kring samtal med elever och lärare. Sammanfattning av samtalet: Camilla ifrågasätter att Claes- Göran sätter betyg i enlighet med Skollag och läroplan. Camilla ifrågasätter också om det Claes- Göran berättar kring de händelser som lyfts stämmer och om det han säger sig ha sagt eller gjort stämmer. När mötet avslutades bestämdes att uppföljningssamtal ska hållas innan jul för att kontrollera utfallet med betygen. Claes- Göran får denna sammanställning av samtalet för kommentarer och synpunkter, efter det bokas ett nytt möte. Claes- Göran avgör om han känner behov av att ha med sin fackliga representant på nästa möte. Uppföljning datum: Innan jul. Underskrift: Namnförtydligande Nästa sida är C-G Öjetofts kommentarer till samtalsdokumentationen.
Herrgårdsskolan (mötet hölls på Bräckeskolan) Röd text är C-G Öjetofts kommentarer. I slutet av dokumentet finns några frågor som avhandlades på mötet och som jag vill ha förtydligat av Camilla Kaufeldt. Datum:20 november 2012 Dokumentation samtal Närvarande: Camilla Kauffeldt och Claes- Göran Öjetoft Samtalet handlade om: Camilla hade bett Claes-Göran att komma på samtal utifrån föräldra och elev samtal kring betygsättning och attityder. Claes- Göran presenterar sin bedömning av den grupp i åk 9 som nu är avslutad. Det är 10 elever i gruppen och ingen av dem var vid tillfället på E nivå då de ej gjort den utvärdering som är obligatorisk. Claes- Göran gör bedömningen att 5 av eleverna kommer nå betyg, 2 inte kommer att nå betyg och de tre kvarstående om de gör kompletteringar. Det skall vara 4 betyg E om de gör utvärderingen godkänd, 3 inte når betyg och 3 om de gör kompletteringar godkänt innan betyg skrivs. De som inte når E i höstbetyget har under vårterminen möjlighet att höja sin kunskapsnivå. Camilla anmärker på att det är exceptionellt många elever som ej når målen och ifrågasätter Claes- Görans betygsättning. Claes- Göran redogör för hur han lägger upp undervisningen och Camilla ifrågasätter om detta är i enlighet med LGR 11 och om slöjdlärarna på skolan tolkar läroplanen fel. Våra åsikter gick isär bl a när det gäller textillärarens och min betygssättning årskurs 9 och slutbetyget. Sedan flera år tillbaka väljer eleverna inte slöjdart i år 8, utan de fortsätter nian ut med en termin textil- och en termin trä/metallslöjd. Varje termin sätter undervisande lärare betyg. Den sista terminen i nian läggs den gemensamma kunskapen i textil och trä/metall samman. Det blir 9:ornas slutbetyg. Det betygsförfarandet bestämdes i samråd med dåvarande rektorer Britt Hansson, Yvonne Corneliusson och slöjdlärarna. Det för att få så rättvisa betyg som möjligt, eftersom betyget slöjd innehåller tre viktiga delar, textil, trä och metallarbete. Slöjdlärarna tolkar att betygsbedömningen också överensstämmer med LGR 11. Jag har kontaktat Skolverket och väntar svar. Anser Skolverket att betygsbedömningen är felaktig så kommer vi att ändra bedömningen. Camilla påpekar också det anmärkningsvärda i att 25% av Bräckes elever inte fick betyg i slöjd läsåret 11/12. Det vore bra om CK kontrollerade fakta innan hon ställde frågan. Det var 48 elever årskurs nio det läsåret. 12 av dem fick inte betyg i slöjd och det blir 25 %. Två av dem var flyktingelever utan tidigare erfarehet av slöjdämnet, alltså anpassad studiegång. Fyra av dem gick aldrig på några slöjdlektioner med rektors vetskap. En elev valde självmant med skolans vetskap att inte gå på slöjdlektion, eftersom han visste att han inte behövde
poängen för att komma in på gymnasiet. Övriga fem elever hade mycket hög frånvaro. Rätt svar är alltså 5:48 = 9,6 % 1. Camilla ålägger Claes-Göran att se till att alla elever får möjlighet att göra utvärderingen i skolan och att detta blir gjort innan v. 48 är slut. Det är lärarens ansvar att se till att alla elever har möjlighet att nå målen och även lägga upp sin undervisning på ett sådant sätt att de gör det inom ramen för undervisningen. Jag skickade lördag 24/11 ett mail till CK med förslag på hur eleverna kan göra utvärderingen V48. Vecka 39 hade jag individuella betygsamtal med varje elev där vi gick igenom vad som skulle göras för att nå minst betyg E. Jag informerade dem också muntligt och skriftligt att utvärderingen skulle vara inlämnad senast V48. Ingen hade då invändningar mot att göra den via Hjärntorgets webbsida. Under höstterminen har jag flera gånger påmint dem om V48, senast var sista lektionen V 46. Camilla tog även upp händelser som elever har berättat om: Elev i åk 3 nekades att äta i bamba. Jag äter i bamba ihop med 3A. Två elever, L och B kommer sent när vi andra sitter och äter. Framför mig börjar de knuffa varandra varvid jag omedelbart särar på dem. Jag går med båda eleverna och hämtar mat. Elev B har sin bambaplats snett bakom och armavståd till elev L. Jag sätter mig på B:s plats och säger till B att sätta sig till vänster om mig, så att jag kommer mellan eleverna. B vägrar flera gånger och säger att han skall sitta på sin plats. Jag säger att då finns det bara en möjlighet kvar och det är att du lämnar bamba. Elev B går då därifrån. Enligt CK skall jag ha sagt till eleven att han inte fick äta på grund av att han inte skött sig på slöjdlektionen. Elev B har slöjdlektion efter bamba! Dessutom går han i Textilslöjd! Elever i åk 9 berättar om kommentarer om att man kan bli sån om man beter sig på ett visst sätt och syftar då på homosexuell. Tidigt höstterminen blev jag kallad till rektor Eva Svedberg. En förälder hade ringt och sagt att jag skulle fällt följande kommentar på lektion: om man smörjer in sig med en kräm så blir man bög. Påståendet är felaktigt. Jag redogjorde för ES att den enda gången påståendet kunde ha yttrats var på den enda lektion mammans flicka varit närvarande på under höstterminen. En pojke T störde min inledning av lektionen med, att trots min tillsägelse flera gånger, utföra homosexuella gester. För att få tyst på honom säger jag följande: det är bäst du slutar annars kanske du blir sån. T svarar skrattande: jag kanske vill bli sån, jag kanske redan är sån. Elever i åk 8 och 9 har berättat att de upplever att de blir bedömda för sin attityd eller om de tuggar tuggummi på lektionerna. Påståendet är felaktigt. Ett exempel är ovanstående elev T, som i flera år stört mina lektioner med mycket prat och irrelevanta kommentarer på vad jag säger under lektionerna. T klarade i slutet av årskurs 8, 9:ans kunskapskrav för betyg E frånsett en utvärdering av ett trä och ett metallarbete. Han har under hösten fått flera erbjudanden att höja sitt betyg, men nöjer sig med E, enligt egen utsago. När utvärderingen är inlämnad och godkänd får han betyg E utifrån sin visade kunskap.
På tavlan i ett av klassrummen hade Camilla sett hur det står att alla som inte lämnar in sin utvärdering i slöjd innan ett visst datum så skulle de få F i betyg. Eleverna visste redan vid terminsstart att de behövde göra ett godkänt metallarbete och en utvärdering av sitt arbete för att nå minst betyg E. Jag träffar dem dagligen i skolan och får ofta frågan vilken är sista dagen att lämna in utvärderingen? Därför skrev jag på tavlan. Sedan kan man ha olika åsikter om det är att pressa eleverna eller inte genom att skriva betyg F. De visste ju redan om det och det jag skrev var sanningen. Eftersom CK kräver att eleverna skall göra utvärderingen i skolan och inte lämna in den hemifrån via Hjärntorget, så tar jag denna termin bort den betygspunkten. De får göra den i åttan. Tilläggas kan att jag redan fått flera mycket bra skrivna utvärderingar via Hjärntorget som höjer betygen ett steg. Av erfarenhet vet jag att så bra skrivna individuella utvärderingar hade jag aldrig fått om de som grupp varit tillsammans i ett klassrum och skrivit med papper och penna. Tanken med Hjärntorget är ju att det skall underlätta arbetet både för elever och lärare? Claes- Göran har förklaringar på alla dessa händelser som inte överensstämmer med det elever och föräldrar berättar. Camilla vill ha in den pedagogiska planering som ligger till grund för bedömningarna i slöjd. Hon erbjuder även handledning i tolkning av LGR 11 och betygsättning. 1. Den pedagogiska planeringen finns för varje klass på Hjärntorget. Klass 3A, 3B, 3C har ingen aktivitet som jag kommer åt att ladda upp mitt material till. Klass 4A och 4B skall jag ladda upp material till. Deras material flyttades med nuvarande system automatiskt med upp till klass 5. Där skall jag också ändra, så snart tillfälle ges. Som jag påpekade på ett ATP, så var jag frustrerad över att det inte gick att logga in på Hjärntorget under en längre tid när jag höll på med uppdateringen av klassaktiviteten. När jag väl kom in så var systemet skrämmande långsamt, annars hade alla pedagogiska planeringar varit på plats. 2. Bedömer rektor att handledning behövs så godkänner jag det. Claes- Göran vill ha en skriftlig redogörelse av detta samtal. Något Camilla gärna gör. Claes- Göran upplever att han blir ifrågasatt som professionell och att Camilla lyssnar mer på eleverna än på honom. Han upplever också att vi kvinnliga rektorer har ett annat förhållningssätt kring samtal med elever och lärare. Första meningen stämmer. Mening två känner jag inte igen? Däremot känner jag mig diskriminerad både kön- och lönemässigt, de senaste 10 åren Sammanfattning av samtalet: Camilla ifrågasätter att Claes- Göran sätter betyg i enlighet med Skollag och läroplan. Camilla ifrågasätter också om det Claes- Göran berättar kring de händelser som lyfts stämmer och om det han säger sig ha sagt eller gjort stämmer. När mötet avslutades bestämdes att uppföljningssamtal ska hållas innan jul för att kontrollera utfallet med betygen. Claes- Göran får denna sammanställning av samtalet för kommentarer
och synpunkter, efter det bokas ett nytt möte. Claes- Göran avgör om han känner behov av att ha med sin fackliga representant på nästa möte. Uppföljning datum: Innan jul. Underskrift: Namnförtydligande Frågor På mötet säger CK att massor av föräldrar och elever ringt och klagat på att jag bedömer deras betyg efter deras attityd och att dom tuggar tuggummi på lektionerna. Jag vill då att CK förtydligar vad massor innebär. CK svarar då att det var föräldrar och elever i årskurs åtta och nio som ringt. Min fråga är hur många föräldrar och elever i respektive klass som ringt. Givetvis vill jag inte ha några namn.svar: CK frågade Öjetoft hur gammal han är. Öjetoft svarade att jag blir 65 nästa höst. CK säger i samband med åldersfrågan att: jag har möjlighet att vidta åtgärder mot dig. En av åtgärderna kan vara en prickning, men det kommer jag inte göra, eftersom jag inte vill att din karriär skall sluta på det viset, jag vill att du skall sluta när du fortfarande står på topp. Mina frågor är: När ges en prickning? Vad innebär en prickning? Vilken myndighet arkiverar prickningen? Vilka andra åtgärder vidtar en rektor och när? Svar: CK säger: Claes-Göran jag vill gärna fortsätta att samarbeta med dig, frågan är vill du samarbeta med mig? Jag svarade ja på frågan. Efteråt ställde jag mig själv frågan, vad är det jag inte har samarbetat i/med Svar: CK säger flera gånger: det är din skyldighet att se till så att eleverna når målen. Om jag har läst rätt så är det Skolans skyldighet att alla elever når målen. De elever som inte når målen skall då ha särskilt stöd och där har rektorn huvudansvaret för att så sker. Svar:
Bräckeskolan 2013-02-31 Uppföljningsmöte enligt beslut 2012-11-20 Närvarande: Rektor Camilla Kauffeldt Rektor Eva Svedberg Lärarförbundets representant Anders Rhoman Slöjdlärare Claes-Göran Öjetoft Mötet hölls på Bräckeskolan. CK öppnade mötet med att säga att hon har uppfattningen att CGÖ inte följer undervisningen och betygssättningen enligt LGR 11. Det grundar hon på telefonsamtal från föräldrar och elever i årskurs 8 och 9. CGÖ ifrågasatte sanningshalten i vad elever och föräldrar berättat, men CK sade att hon till fullo litar på elevernas och föräldrarnas berättelser. CGÖ förklarar att han kontaktat Skolverket och att hans och textilslöjdlärarens gemensamma betygssättning i årskurs nio och slutbetyget överensstämmer med vad Skolverket uppgett är riktigt. CK hade inga invändningar mot det, utan mot att CGÖ inte följer LGR 11 i undervisningen. CGÖ förklarade hur han tolkar LGR 11 och slöjdhäftet med tolkningar av LGR 11. CGÖ visade närvarande sin lektionsplanering för år 6, 7, 8 och 9. CGÖ gav exempel på hur han genomför en lektion, samt hur den så kallade Kunskapstesten år 7, 8 och 9 går till. CGÖ visade också ett exempel på hur en elev i sjuan gjort en skriftlig utvärdering efter avslutat arbete. Efter avslutad framställning sa båda rektorerna att det material CGÖ visat var mycket bra. CK vill dock att CGÖ skall läsa häftet Planering och genomförande av undervisningen inför nästa möte 2013-03-07. Osäkerhet bland parterna uppstod angående elevernas slöjdtimmar läsårsvis. CK kommer att maila CGÖ rätt antal timmar. CK kommer också att redogöra för hur många elever respektive föräldrar år 8 9 som har klagomål angående CGÖ:s lektioner och vad klagomålen består av. CGÖ önskar sammanställningen via mail. Finns invändningar/tillägg mot det skrivna så sker det lämpligast via mail. Samtalsanteckning Claes-Göran Öjetoft
Kommentarer uppföljningsmöte 2012-11-20, föregående sida. Efter att CK fått dokumentet via mail kommenterade hon dokumentet med röd text. Därefter mailade CGÖ tillbaka dokumentet med sina kommentarer, blå text. Vissa frågor runt betygsättningen har dock CK, då bedömningen inte följer LGR11 och då inte är korrekt. Sambedömning mellan slöjdarterna görs efter elevernas förmågor de ska uppnå och de förmågorna kan uppnås i båda slöjdarterna oavsett vilka tekniker de har använt Svar CGÖ: 1. Observera att det finns tre slöjdarter inom ämnet slöjd: textil, trä och metall. 2. Ingen slöjdart får väljas bort. Elevens kunskap i alla tre slöjdarterna skall vägas in i slutbetyget. Ingen slöjdart har högre status än de övriga. Jag har nu en andra gång kontaktat Skolverket och fått ovanstående bekräftat. 3. Enligt Läroplanens syfte skall eleven ges förutsättningar att utveckla sina förmågor. För betyget bedömer jag deras kunskap, enligt Kunskapskraven. Kunskapen jag bedömer utgår från det centrala innehållet som anger vad som skall behandlas i undervisningen. När eleven inhämtat godtagbar kunskap från det centrala innehållet har eleven också utvecklat sina förmågor enligt syftet. I det centrala innehållet finns metall, textil och trä med i alla årskurser från 1-9. Enligt häftet Planering och genomförande av undervisningen är det inte möjligt att utelämna eller flytta delar av det centrala innehållet till andra årskurser än vad som anges i kursplanen. Eftersom skolledningen tagit beslut om att elever i ämnet slöjd inte skall deltaga i alla tre slöjdarterna textil, trä och metall under två läsår, årskurs 8 och 9, så följs inte det centrala innehållet. Eleverna har därmed från skolledningens sida fråntagits kunskap inom ämnet slöjd. CGÖ förklarade hur han tolkar LGR 11 och slöjdhäftet med tolkningar av LGR 11. CGÖ visade närvarande sin lektionsplanering för år 6, 7, 8 och 9. CGÖ gav exempel på hur han genomför en lektion, samt hur den så kallade Kunskapstesten år 7, 8 och 9 går till. CGÖ visade också ett exempel på hur en elev i sjuan gjort en skriftlig utvärdering efter avslutat arbete. Efter avslutad framställning sa båda rektorerna att det material CGÖ visat var mycket bra. CK vill dock att CGÖ skall läsa häftet Planering och genomförande av undervisningen inför nästa möte 2013-03-07. Planeringarna är en bra start problemet är att inte eleverna har förstått de mål de arbetar mot och ingen elevmedverkan har funnits i planeringen. Dokumenten är alltså helt ok- metoden att använda dem på saknas och syns inte i den faktiska undervisningen. Svar CGÖ: Ingen elev har pratat med mig om att de inte förstått målen. Jag visade mina LPP planeringar för år 6-7-8-9 på vårt möte och förklarade att jag alltid inför varje kursstart ger ett exemplar till eleverna, samt går igenom den med eleverna också muntligt. De får också uppmaningen att visa den för föräldrarna och förklara följande: Om de eller föräldrarna senare
har några frågor så kan de kontakta mig. Föräldrarna kan vid önskad fördjupning också besöka Skolverkets webbsida. Understruken text skall jag lägga till LPP dokumentet inför nästa kursstart, eftersom det muntligt tydligen fallit i glömska bland elever. Elevsamverkan vid kursstart av hela innehållet har inte gjorts, eftersom jag av erfarenhet vet att den diskussionen tar alltför mycket tid av ämneskunskapen. Eleverna har vid min fråga heller aldrig haft några invändningar mot kursplanen. Däremot har jag en ständig dialog med eleverna under utbildningens gång och gör de förändringar som passar eleverna bäst. Hos mig får alla elever utveckla sina kunskaper individuellt baserat på deras förmåga och tidigare kunskaper. Citat från häftet Planering och genomförande av undervisningen Det är dock alltid läraren som utifrån kraven i läroplanen beslutar om planeringen, slut citat. Allmänna råden om Planering och genomförande av undervisning är en bindande text. Alla ska följa den om man inte på annat sätt kan visa att man uppnår samma resultat. C-G ska ha läst den till nästa möte. Han ska också ha med hur det går i de grupper som har undervisning nu för att han ska hinna åtgärda de elever som riskerar att ej nå målen. Utvärderingen som C-G hänvisar till ska genomföras på den ordinarie undervisningstiden ej som hemuppgift eller utanför slöjdtimmarna. Den ska vara genomförd innan avslutad kurs och det är C-Gs ansvar att se till att alla elever har möjlighet att genomföra den. Svar CGÖ: Eleverna innan jul fick välja om de ville göra utvärderingen på skolan eller hemma (elevsamverkan och demokrati), endast en elev valde att göra den på skolan inledningsvis, men ville sedan göra klart den hemma. När detta skrivs vecka 9, så har årskurs nio en lektion kvar, vecka 10. De elever som kom till lektion idag påbörjade sin utvärdering i slöjdlokalen. Några skall göra klart den nästa gång. Samma sak gäller de sk kunskapsprov som C-G har. Detta ska genomföras under vanlig lektionstid och ej ligga utanför undervisningen. Att alla elever får möjlighet att göra detta på det sätt som passar deras lärstil bäst är också C-Gs ansvar. Svar CGÖ: Eleverna har alltid gjort och skall göra den under lektionstid. Dock är elever ibland sjuka eller av annan anledning borta och då skapar jag en extra tid för dessa elever. Av praktiska och tidsmässiga problem kan jag inte ha kunskapsprovet för enskilda elever. Jag har tidigare och på senaste mötet förklarat hur den går till. Den tar alltså 2x1,5 h att genomföra. Kunskapsprovet genomförs med en lärstil som passar både hög och lågpresterande elever. Under mina 11 år på skolan så har jag bara haft en elev som behövt ett specialanpassat muntligt prov. Det var i sjuan. Eleven går nu i åttan, är begåvad, men har fortfarande stora läs och skrivsvårigheter. Osäkerhet bland parterna uppstod angående elevernas slöjdtimmar läsårsvis. CK kommer att maila CGÖ rätt antal timmar. Svar CGÖ: Jag saknar fortfarande timmarna?
CK kommer också att redogöra för hur många elever respektive föräldrar år 8 9 som har klagomål angående CGÖ:s lektioner och vad klagomålen består av. CGÖ önskar sammanställningen via mail. Klagomålen som framkommit runt C-G: Mail från 4 vårdnadshavare elever i åk 7,8 och 9. De klagomålen handlar om godtycklig betygsättning, bemötande av elever, ifrågasättande av betygsättning. Svar CGÖ: Ingen vårdnadshavare har kontaktat mig angående ovanstående betygsättning. De kan fortfarande göra det, så förklarar jag betygsättningen för dem. Två elever har pratat med mig om deras betyg. Beskrivningen av bemötandet är anmärkningsvärt men då det handlade om saker som skett längre tillbaka än 2 månader gjordes ingen utredning av dem. Svar CGÖ: Om bemötandet fallit utanför tidsramen, så finns det ingen anledning att skriva om det här. Vi skall hålla oss till fakta. Samtal med elever: 6 elever i åk 9 hade samtal med CK om C-G och deras upplevelse av undervisningen och bedömning av dem. De utryckte också farhågor runt att C-G inte följer läroplanens övergripande värdegrund med den syn på homosexuella och invandrare som de upplever att han uttrycker. Svar CGÖ: Jag ser det som en allvarlig kränkning mot mig från elevernas sida. Det homosexuella har jag redan förklarat. Se avsnittet längre ner i dokumentet, samt för rektor Eva Svedberg tidigt höstterminen 2012. Att jag är emot invandrare är ett nytt tema som jag tidigare inte hört från ledningen, inte heller någon gång tidigare under mina 11 år på skolan. Jag vågar påstå att jag har och har alltid haft en god relation till elever av utländsk härkomst. Som parantes vill jag tillägga att i min bekantskapskrets finns flera med utländsk härkomst 2 vårdnadshavare i åk 9 och en i åk 8 har haft telefonsamtal med CK utifrån bedömning och betygsättning. De har uppfattat att betygsättningen är personbaserat och att den är satt innan kursen ens har startat. De upplever också att C-G direkt motarbetar deras barn. En av dessa föräldrar vill inte att hennes dotter undervisas i enrum med C-G. Svar CGÖ: Mycket kränkande påståenden. Ingen av dessa föräldrar har kontaktat mig. Jag har aldrig lektioner i enrum med pojkar eller flickor på skolan. Sammanfattningsvis: C-G frågar CK vem hon tror på av de beskrivningar av undervisningen och bemötande som ges och CK svarar att hon tror på eleverna. C-G har bra svar på frågorna men inget av detta uppfattas av eleverna och då har man som pedagog misslyckats att nå fram med sin undervisning. Då brister man i sin yrkesutövning. Sammanfattning CGÖ:
Jag är mycket kränkt av både föräldrar och elever och inte minst av skolledningen. En skolledning som ensidigt tar parti för föräldrar och elever. En skolledning som tidigare bara i ett av dessa fall kontaktat mig och det gäller fallet med homosexuell och kräm. En skolledning som redan dömt mig enbart på elevers och föräldrars berättelser. Vi lever i en rättsstat, där lagen skall vara lika för alla. Det är beklagligt att skolan tolkar lagen annorlunda. Varför har ni inte vidarebefordrat föräldrarna till mig? Många missuppfattningar kunde då ha avklarats. Vid kontrollräkning så får jag det till 6 elever och 6 föräldrar som har klagomål, vilket också kan vara 12 elever totalt. En elev är en för mycket, men jag har heller aldrig fått möjlighet att kontakta föräldrarna. Det är totalt 160 elever i klass 6-7-8-9. Det blir 148 elever/föräldrar som inte klagat. Vill man som skolledning verkligen förstå anledningen till klagomålen bör man kontrollera om det är en specifik kategori elever som utgör klagomålen, samt göra en opartisk undersökning bland övriga 148 elever vad de anser om min utbildning och värdegrund. De frågor som ställs i dokumentationen från förra samtalet. Disciplinära åtgärder som kan vidtas om man begår tjänstefel är varning. Detta utdelas då man inte sköter sitt arbete enligt de lagar och förordningar som gäller. I vårt fall Skollag och Läroplan. När lärarlegitimationen har trätt i kraft full ut kan man bli anmäld till ansvarsnämnden och få den borttagen. Om man som vuxen kränker, trakasserar eller på annat sätt hanterar en elev felaktigt kan det ses som grovt tjänstefel. Då kan man bli avstängd under utredning. Om utredning visar att man gjort något sådant kan det leda till uppsägning. LGR11: Utdrag från 2.2 Kunskaper, riktlinjer Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Utdrag från 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, riktlinjer Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Utdrag från 2.4 Skola och hem Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Utdrag från 2.7 Bedömning och betyg, riktlinjer Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje
elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Sista mötet 2013-03-14 Deltagare: Rektor Camilla Kauffeldt, Rektor Eva Svedberg, Lärarförbundets representant Anders Rohman, Trä/metallslöjdlärare Claes-Göran Öjetoft Där ansåg rektor Camilla Kauffeldt att vi skulle avsluta brevväxlingen, eftersom vi ändå inte skulle komma överens med det som står skrivet i samtalsdokumentationen. Hon ville nu att vi enbart skulle diskutera elevernas betyg och krävde in betygsunderlaget senast två veckor innan betygen skulle skrivas in i betygskatalogen. Hon och rektor Eva Svedberg skulle sedan tillsammans bedöma betygen och själva skriva in dem. Jag talade om för dem att enligt 3 kap. 16 i Skollagen har de inte rätt till det. De ansåg dock motsatsen. De fick sedan inom angiven tid betygsunderlaget från oss slöjdlärare. I betyg 2 av materialet finns slöjdlärarnas betyg och de betyg som rektorerna ändrat. Betyg 2 är också det material som skickats till Skolinspektionen och som de grundat sitt beslut på.