BUDGET 2013 Ekonomisk planering 2014-2015. Vision, prioriteringar, uppdrag och resurser

BUDGET 2013 Ekonomisk planering 2014-2015 Vision, prioriteringar, uppdrag och resurser Förbundsstyrelsen 15 november 2012 1

Innehållsförteckning Politikens förord 3 Budgetdokumentets funktion 4 Grundläggande värderingar 4 Kalmarsunds Gymnasieförbunds organisation 5 3KVH-samarbete 6 Vision 7 Prioriterade områden under planeringsperioden med mål, ansvar och uppdrag Alla elever skall nå kunskapsmålen 8 Eleven i centrum trygghet och trivsel 11 Elever i behov av särskilt stöd 13 Digital kompetens 15 Ekonomi i balans 17 Sfi och yrkesutveckling 19 Jämställdhet 20 En skola på vetenskaplig grund 21 Budget 2013 och ekonomisk planering 2014-2015 22 Budgetram 2013 24 Specifika satsningar & prioriteringar 25 Beskrivning av budgetsystemet 27 Antal 16-19 åringar under planperioden 28 Dimensionering av gymnasieskolornas organisation 29 Interkommunala ersättningar 30 Driftsbudget 2013 32 Driftsbidrag från medlemskommunerna 2013-2015 33 Resultatbudget 35 Finansieringsbudget 36 Balansbudget 37 Detaljbudgetar och kommentarer Förbundskontoret 38 Gemensamma verksamhetskostnader 38 Axel Weüdelskolan 41 Jenny Nyströmsskolan inkl Gymnasiesärskolan 42 Lars Kaggskolan 45 Mjölnergymnasiet 48 Stagneliusskolan 51 Ölands Gymnasium 53 Kostenheten 57 2 2

Politikens förord Utbildning är nyckeln till framtidens jobb, men också till människors frihet att forma sina liv efter eget huvud. Att ha en gymnasieutbildning har aldrig varit viktigare än det är idag och gymnasiet betraktas av de allra flesta som en naturlig nästan obligatorisk fortsättning på grundskolan. Alla ungdomar ska ha rätt att utvecklas och att nå kunskapsmålen. På samma sätt ska vuxna ha rätt att studera på komvux. Det ska vara möjligt att komplettera eller fylla på sina kunskaper. Det behövs många möjligheter och återkommande chanser att satsa framåt, utbilda sig, skapa en karriär och finna intressanta jobb. Värdefullt är också att tydligare koppla samman arbetslivet genom mer praktiskt förlagd utbildning till de yrkesförberedande programmen. Elevernas vilja och lust att lära ska stimuleras. Vi vill ha kompetenta, kritiskt granskande och kreativa studerande. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning och höga förväntningar. Om ömsesidig respekt för arbetsro och trygghet och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap. Trots drastiska ramförändringar under perioden 2012-2014 på grund av minskade elevkullar och Gy2011, betonar styrelsen vikten av att stärka gymnasieförbundets attraktionskraft genom att bibehålla en hög kvalitet och samtidigt satsa för att ge våra elever de bästa förutsättningarna och verktygen för att nå kunskapsmålen. Som ett led i detta arbete lyfter styrelsen fortsatt särskilt fram följande fokusområden under perioden 2012-2014: Alla elever skall nå kunskapsmålen Eleven i centrum trygghet och trivsel Elever i behov av särskilt stöd Digital kompetens Ekonomi i balans Sfi och yrkesutveckling Jämställdhet En skola på vetenskaplig grund Budget 2013 och Ekonomisk planering 2014-2015 har därmed ett fortsatt tydligt fokus på lärande, kunskap och dokumenterade resultat. Mona Jeansson (S) Ordförande Marcus Johansson (C) Vice ordförande 3 3

Budgetdokumentets funktion Syftet med budgetdokumentet är att skapa ett sammanhållet dokument som synliggör gymnasieförbundets vision och de prioriterade områden som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete inom förbundets enheter. Med planen vill politiken visa på de områden som anses angelägna att utveckla under mandatperioden. Kalmarsunds Gymnasieförbund erbjuder idag väl fungerande verksamheter, men strävar alltid efter att bli ännu bättre. Resultatförbättringar måste därför ständigt stå i fokus inom alla verksamhetsområden för att eleverna ska nå målen. Budgetdokumentet formulerar mätbara mål och konkreta uppdrag, tillsammans med resurser i budgeten, och blir därmed ett viktigt styrdokument för utbildningsverksamheten inom Kalmarsunds Gymnasieförbund för att nå såväl nationella, som lokala mål. De formulerade målen ska i sin tur brytas ner av enheterna till SMARTA mål, det vill säga specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsbestämda och ansvarstilldelade. Ett sådant synsätt underlättar prioriteringar av gemensamma resurser, verksamheternas mål och resultatarbete, samt mätningar av kvaliteten på det arbete som utförs. Med de nationella målen och förbundsstyrelsens prioriterade fokusområden som utgångspunkt, utformar varje enhet årligen en lokal plan som visar på vilka sätt enheten avser att arbeta för att nå målen. Med hjälp av budget, prioriterade fokusområden och enheternas lokala planer får utbildningsverksamheten i förbundet ett antal tydliga och mätbara mål inom prioriterade områden. En röd tråd skapas därigenom från de nationella målen, genom de kommunala, till enheternas egna målbeskrivningar. Med hjälp av förbundets verksamhetsledningssystem och systematiska kvalitetsarbete ska avstämning, uppföljning och utvärdering ske kontinuerligt genom delårsrapporter, årsredovisning och enheternas resultatredovisningar. Från och med 2012 har förbundet ett nytt system- och ledningsstöd - Hypergene - för uppföljning av mål. Grundläggande värderingar Alla som arbetar inom Kalmarsunds Gymnasieförbund är i första hand till för eleverna. För att skapa en kultur som sätter våra elever och studerande i främsta rummet krävs en tydlig och engagerad tjänsteutövning. Förbundets anställda skall vara aktiva, engagerade och ta tillvara alla möjligheter att stödja ungdomars och vuxnas utveckling och lärande. Genom att ha höga förväntningar på elever och studerande skapas en ökad tillit till den egna förmågan och en vilja att utvecklas, samtidigt som lusten att lära och lära mera stimuleras. Att skapa förtroendefulla relationer och att anpassa arbetssättet efter elevernas förutsättningar och behov, tillsammans med höga förväntningar, är grunden för att eleverna ska nå utbildningens mål. Genom att alla medarbetare har klara och tydliga mål i sin yrkesutövning, ser sin roll i helheten och har kunskaper om de resultat som uppnås blir gymnasieförbundet en framgångsrik organisation. 4 4

Kalmarsunds Gymnasieförbunds organisation n Styrelsen för Kalmarsunds Gymnasieförbund Presidiet Arbetsutskottet Förbundschef Strategiska arbetsgruppen Förbundskontoret (staben) Administrativa processer Ekonomi Personal/arbetsrätt Antagning Kvalitet och utveckling IT-samordning Skoljuridiska frågor Information och kommunikation AW JN LK MJ ST ÖG KOST Styrelsen är det högsta beslutande organet i Kalmarsunds Gymnasieförbund och har det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet. Delegationsordningen förtecknar de ärenden där styrelsens beslutanderätt har delegerats till arbetsutskottet eller till enskilda tjänstemän för beslut. Arbetsutskottet är ett utskott som bereder de ärenden som skall behandlas i förbundsstyrelsen. Presidiet består av ordförande och vice ordförande som planerar och förbereder förbundsstyrelsens sammanträden. Förbundschefen är förbundets högste tjänsteman och har det yttersta ansvaret mot huvudmannens styrelse. Det är förbundschefen som delegerar gentemot enhetscheferna och ger eventuella utredningsuppdrag. Förbundskontoret (staben) är direkt underställd förbundschefen, ekonomichefen eller administrativa chefen, men ej överställd någon personal på enheterna. Förbundschefen kan vid behov utse en ställföreträdare. Förbundskontoret (staben) leds av förbundschefen och består av kvalificerade stödfunktioner som samordnar och ansvarar för förbundets olika områden såsom ekonomi, kansli, arbetsrätt, arbetsmiljö, personal, IT och kompetensutveckling. Förbundskontoret biträder styrelsens, förbundschefens och enheternas behov av spetskompetenser och kan knyta till sig ytterligare experthjälp vid behov eller under vissa projektperioder. Staben tar också fram professionella beslutsunderlag, konsekvensanalyser, utredningsarbeten och dylikt. 5 5

Strategiska arbetsgruppen är inget beslutande organ, men ska jämte Förbundskontoret utgöra förbundschefens rådgivande organ. Förbundschefen knyter till sig en strategisk arbetsgrupp som träffas kontinuerligt för att diskutera kvalificerade ledningsfrågor på tjänstemannanivå. Protokoll skrivs och anmäls till styrelsen med flera. Syfte med Strategiska arbetsgruppen är: - förutsättningar till analytiskt och skapande beslutsunderlag utifrån mångsidig kompetens. - bättre strategiskt underlag för beslutsfattande strategiformuleringar. - diskussionsforum och informationsöverföring. - koordinering och styrning av vissa funktioner. - att skapa samsyn vad gäller ansvarsfördelning och befogenheter ömsesidigt förtroende. 3KVH-samarbete Ett jämförande kvalitetsnätverk, kallat 3KVH, startade 2005 mellan kommunerna Karlskrona, Kristianstad, Växjö, Halmstad och Kalmarsunds Gymnasieförbund. Syftet med samarbetet är bland annat att: ge kommunstyrelser och berörda nämnder (styrelsen för Kalmarsunds Gymnasieförbund) underlag för diskussion om verksamhetens kostnader, volym och resultat, ta fram underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet, skapa goda förutsättningar för en utveckling inom gymnasieskolan mot effektivare och bättre arbetsmetoder genom att uppmärksamma skillnader i kostnader. I samarbetet mellan kommunerna mäts kostnadsnyckeltal, volymnyckeltal, samt objektiva och subjektiva kvalitetsmått. I samarbetet inom ramen för subjektiva kvalitetsmått genomförs en enkätstudie med elever i årskurs två i samtliga kommuner. Eleverna svarar på 22 påståenden genom att markera från (1) instämmer inte alls till (6) instämmer helt. I samband med 3KVH-enkäten genomför Kalmarsunds Gymnasieförbund en trivselenkät för att belysa elevernas trygghet och trivsel. 6 6

Vision Inom Kalmarsunds Gymnasieförbund har alla studerande nått sina kunskapsmål och som fria och ansvarstagande människor berikade med kunskaper och färdigheter lämnar de gymnasiet väl rustade för att möta yrkeslivet och vidare utbildning. 7 7

Prioriterade områden under planeringsperioden med mål, ansvar och uppdrag Alla elever skall nå kunskapsmålen Utbildningen inom Kalmarsunds Gymnasieförbund syftar till att elever och studerande ska inhämta och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande, samt ge en livslång lust att fortsätta lära. Förbundets skolor ska arbeta för att skapa engagemang och lust att lära, tillsammans med en god miljö som främjar elevernas utveckling, och därmed ge alla elever möjlighet att uppnå goda resultat. För att uppnå en god lärandemiljö är undervisningens kvalitet, liksom arbetet för att skapa en trygg lärandemiljö, centrala. Skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning. Det är viktigt att skapa förutsättningar för ökad lärarsamverkan såväl inom, som mellan, skolorna inom förbundet. Att stärka det kollegiala samarbetet och den lärande gemenskapen innebär att lärare behöver spendera mer tid tillsammans för att samplanera undervisningen och för att utveckla ett lärande som bygger på samverkan. En av de viktigaste förutsättningarna för att alla elever ska kunna utveckla sitt lärande och nå högre resultat är att lärarna har höga förväntningar på de studerande. Det innebär att lärarna tror på att alla elever kan lära och utvecklas. Lärarna behöver också förmedla att eleverna ska känna tillit till sin egen förmåga. Ökad motivation och lust att lära skapas därigenom hos eleverna. Det internationella arbetet fyller också en viktig funktion i elevers lust att lära och utvecklas. Genom internationella utbyten, projekt och kontaktnät ges eleverna möjlighet att rikta sina blickar utåt och därigenom nå ett ökat omvärldsperspektiv. Skolverkets studie Gymnasieelevers byten av program och skolor visar att mer än var tionde elev byter program under de första två åren. Många av dessa elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med både fyra och fem år på gymnasiet. Av de elever som byter program får endast 29 procent slutbetyg efter tre års studier. Målet måste vara att vägleda eleverna bättre så att byten av studievägar och avbrott minskar och att därigenom öka genomströmningen i gymnasieskolan. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att utrusta eleverna med ett starkt självförtroende och en grundläggande tilltro till den egna förmågan. För att lyckas med det här krävs att varje elev blir sedd och att de individuella behoven synliggörs. Det behövs tidiga och täta kontakter med vårdnadshavarna, där skolan kontinuerligt diskuterar elevernas studiesituation för att tidigt kunna fånga upp de elever som har funderingar kring sina studier eller som har hamnat på glid. Att kontinuerligt följa elevens frånvaro, tillsammans med tidiga reaktioner, är av stor betydelse. Ett framgångsrikt arbete med att komma till rätta med olovlig frånvaro underlättas genom rutiner för anmälan av frånvaro till skolan och för information till vårdnadshavare om olovlig frånvaro. 8 8

Mål Ansvar Uppdrag Kalmarsunds Gymnasieförbund skall vara bättre än genomsnittet för jämförelsekommunerna inom kvalitetsnätverket 3KVH. Minst 91 % av eleverna ska erhålla slutbetyg. (3KVH) Definition Andel med slutbetyg som har fått ett slutbetyg i alla kurser. Minst 88 % av eleverna ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. (3KVH) Maximal andel av elever i årskurs 1 som avbryter studierna ska vara 2 %. (3KVH) Definition Andel av nybörjare i årskurs 1 år 2009 som inte finns i gymnasieskolan den 15 oktober året därpå. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 69 %. (3KVH) Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 75 %. (3KVH) Andelen elever som byter studieväg mellan årskurserna ska minska. Genomströmningen av elever som påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning inom tre år skall öka. Den totala närvaron i samtliga årskurser ska öka. Samtliga gymnasieskolor. Samtliga gymnasieskolor. Samtliga gymnasieskolor. Alla elever ska ges möjlighet att nå målen för utbildningen. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsbokslut. För att öka elevers möjlighet till vidare studier efter gymnasiet ska andelen elever med grundläggande behörighet öka. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsbokslut. För att öka elevens möjlighet att avsluta gymnasiestudier inom tre år ska genomströmningen i gymnasieskolan öka. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsbokslut. Skolor med komvux. Arbetet måste intensifieras för att öka måluppfyllelsen för de studerande som läser inom grundläggande vuxenutbildning. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsbokslut Skolor med komvux. Arbetet måste intensifieras för att öka måluppfyllelsen för de studerande som läser inom gymnasial vuxenutbildning. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsbokslut. Samtliga gymnasieskolor. Andelen elever som byter studieväg har ökat inom förbundet. Det har visat sig vid nationella undersökningar att av de elever som byter program erhåller endast 29 procent slutbetyg efter tre års studier. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Samtliga gymnasieskolor. Förbundet ska intensifiera arbetet med att följa elever över tid för att mäta om de fortsätter på den studieväg de en gång påbörjat. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Samtliga gymnasieskolor. För att lyckas med studierna är elevens närvaro i undervisningen av avgörande betydelse. Skolorna måste förbättra uppföljning av elevernas frånvaro och vid behov sätta in åtgärder i tid. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. 9 9

Mål Ansvar Uppdrag Öka antalet lärlingsplatser inom förbundet. Utveckla och fördjupa samarbetet med företag, arbetsliv och universitet. Det systematiska kvalitetsarbetet ska stärkas för att säkra likvärdigheten i de utbildningar som förbundet erbjuder. Samtliga gymnasieskolor. Antalet lärlingsplatser inom förbundet är få i förhållande till antalet utbildningsplatser. Redovisas i samband med årsredovisning. Samtliga skolor. Det entreprenöriella lärandet ska uppmuntras och behöver vidareutvecklas inom förbundet. Ett fördjupat samarbete behöver bland annat ske med branschråd och företag gällande såväl praktikplatser, som det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Redovisas i samband med årsredovisning. Samtliga skolor. Varje skolas resultatredovisning ska innehålla rektors analys och identifierade förbättringsområden, tillsammans med åtgärder. Ett viktigt steg är att förbättra uppföljningen av skolornas resultat för att definiera och ta ansvar för de utvecklingsbehov som finns för att på så sätt öka skolornas måluppfyllelse. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. 10 10

Eleven i centrum trygghet och trivsel Alla elever och studerande har rätt till trivsel, trygghet och studiero. Hur väl verksamheten lyckas med uppdraget gällande likabehandling har också betydelse för förbundets totala måluppfyllelse. Genom att visa respekt för varandra, i en miljö som präglas av trygghet och trivsel, skapas de bästa betingelserna för att nå goda resultat i verksamheten. Förbundets skolor ska ha ett målinriktat arbete med att förebygga kränkande behandling och diskriminering. Enheternas likabehandlingsplaner ska revideras årligen, i samråd med elever, och bygga på en aktuell kartläggning av verksamheten. Utifrån kartläggningen ska konkreta och planerade aktiviteter utformas för det kommande året. Det förebyggande arbetet är mycket viktigt, men det gäller även att skyndsamt sätta in åtgärder så snart kränkande behandling inträffar. Elevhälsans insatser är viktiga såväl i det övergripande förebyggande och hälsobefrämjande arbetet, som på individnivå, och i enskilda situationer som kan uppstå för att skapa trygghet och studiero för alla elever. Mål Ansvar Uppdrag Kalmarsunds Gymnasieförbund skall vara bättre än genomsnittet för jämförelsekommunerna inom kvalitetsnätverket 3KVH. Eleverna ska ange minst 4,7 gällande påståendet Som helhet fungerar vår skola bra. (3KVH) Eleverna ska ange minst 4,2 gällande påståendet På min skola respekterar vi alltid varandra. (3KVH) Alla elever ska ges de bästa förutsättningar för att nå goda resultat. Alla elever ska ha likvärdig tillgång till alla kompetenser inom elevhälsan. Samtliga skolor. Samtliga skolor. Samtliga skolor. Samtliga gymnasieskolor. Varje elev ska uppleva att skolan är en verksamhet som fungerar bra genom att trygghet och trivsel skapas. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Varje elev ska uppleva att såväl elever som personal respekterar varandra. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Varje skola ska upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever och studerande. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande plan. Elever ska involveras i arbetet med planen, vilken ska vara känd för såväl elever, som personal. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Varje skola ska se till att den inre organisationen och ledningsstrukturen överensstämmer med författningen. Alla elever ska känna sig trygga i att det finns personal med adekvat kompetens för att möta eventuella problem som kan uppstå i såväl inlärningsprocessen som i den studiesociala miljön. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. 11 11

Mål Ansvar Uppdrag Alla elever ska ta del av förebyggande och hälsofrämjande information och delta i förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter. Skolan är en miljö som är fri från alkohol, narkotika, anabola steroider och tobak. Detta gäller vid alla arrangemang som sker i skolans regi. Samtliga gymnasieskolor. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande genom årliga generella aktiviteter och informationsinsatser inom till exempel drogförebyggande arbete, sex- och samlevnad, sömnföreläsningar och friskvårdsaktiviteter. Redovisas i samband med årsredovisningen. Hälsoenkät och hälsobesök ska erbjudas varje elev under gymnasietiden. Följs upp årligen enligt verksamhetsplan för skolhälsovården. Samtliga skolor. Förbundschefen ska, på uppdrag av styrelsen, årligen utvärdera och revidera Policy för alkohol, narkotika, anabola steroider och tobak i Kalmarsunds Gymnasieförbund. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. 12 12

Elever i behov av särskilt stöd Skolan har ett speciellt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten kan aldrig utformas lika för alla elever. Kalmarsunds Gymnasieförbunds uppdrag är att skapa en miljö som möter varje elev i sitt lärande och som tar sin utgångspunkt i att alla ungdomar har styrkor. De elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling skall få det. Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för etablering på arbetsmarknaden är fullföljd gymnasieutbildning. En stor grupp ungdomar som ej har slutfört grundskolan, försöker via introduktionsprogrammen (IM) att bli behöriga till gymnasieskolan, eller att nå en anställningsbarhet på arbetsmarknaden. De ungdomar som har längst väg kvar går på IM - individuellt alternativ - eller befinner sig helt utanför skolans värld. Introduktionsprogrammen kräver en stor flexibilitet för att möjliggöra optimala kombinationer av grundskolekurser, gymnasiekurser och praktik i enlighet med kraven på programmens individuella anpassning. Initiativ måste tas för ökad samverkan mellan Kalmarsunds Gymnasieförbund och förvaltningarna för grundskola och socialtjänst inom medlemskommunerna med målsättningen att minska antalet elever till introduktionsprogrammen. Introduktionsprogrammen är numera tillgängliga för elever från särskolan som kan erbjudas individuellt alternativ eller yrkesintroduktion om de vill och bedöms kunna klara av utbildningen. Detta kommer att kräva särskilda satsningar och resurser. Kartläggningen av varje enskild elevs behov och förutsättningar kräver gedigna överlämningskonferenser och ett nära samarbete med grundskolans studie- och yrkesvägledare och rektorer. Vidare krävs en organisation som ombesörjer antagning, placering, vägledning och praktikanskaffning, i samverkan med arbetsförmedling, socialtjänst, arbetsmarknadens parter, branschråd, med flera. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat i landet, detta gäller även i Kalmar län. Det är viktigt att identifiera samverkansytor och klargöra för varandra vad som görs i respektive verksamhet i kommuner och landsting för att identifiera förbättringsområden och sätta in snabba och relevanta åtgärder för elever i behov av stöd. Mål Ansvar Uppdrag Kalmarsunds Gymnasieförbund skall vara bättre än genomsnittet för jämförelsekommunerna inom kvalitetsnätverket 3KVH. Eleverna ska ange minst 4,2 gällande påståendet Jag får det stöd jag behöver i skolan när jag har svårigheter i skolan. (3KVH) Att få en mer optimal och resurseffektiv organisation kring förbundets aspergerenhet. Samtliga skolor. Förbundskontoret Alla elever ska ges möjlighet att nå lägst målen för utbildningen. De elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling ska, i ett så tidigt skede som möjligt, få det. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. En utredning ska göras för att belysa förutsättningar och konsekvenser med en omorganisering av aspergerenheten under Jenny Nyströmsskolans ansvarsområde. Uppdraget kvarstår från 2012 och ska redovisas under 2013. 13 13

Mål Ansvar Uppdrag Identifiera och erbjuda utbildningsinsatser för den ungdomsgrupp i åldern 16-20 år som idag befinner sig utanför skolans värld eller som ej har lyckats i den traditionella skolan. Delta i kartläggning av kommunens och landstingets insatser för barn och ungdomar som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. Lars Kaggskolan Starta upp ny verksamhet, Navigatorskola, med Socialförvaltningen i Kalmar kommun. Genom att skapa en verksamhet där främst gymnasieskolan, KIA (det kommunala informationsansvaret) och socialtjänsten samverkar ska dessa ungdomar känna trygghet, delaktighet och meningsfullhet så att deras kapacitet ökar för att klara studier eller att närma sig den reguljära arbetsmarknaden. Navigatorskolan skall starta i samband med årsskiftet 2012/13. Redovisas i samband med årsredovisningen. Förbundskontoret/ elevhälsan Anmäla Kalmarsunds Gymnasieförbund till grundnivån i SKL:s Psynkprojekt i samverkan med Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun. Ha representation i styrgrupp och arbetsgrupp samt lägga fram förslag till beslut om vidare arbete enligt projektets modell. Redovisas i samband med årsredovisningen. 14 14

Digital kompetens Skolans uppdrag är att ge alla barn och ungdomar utbildning så att de kan medverka i samhället och samtidigt vara med och påverka dagens och morgondagens informationssamhälle. Skolans elever ska ges möjlighet att utveckla en nödvändig digital kompetens för att kunna delta som fullvärdiga medborgare i ett framtida internationellt samhälle. De ska på ett säkert och kritiskt sätt kunna använda IT i såväl utbildning och arbetsliv, som under fritiden. Kalmarsunds Gymnasieförbund har ett omfattande uppdrag att utbilda och ge eleverna moderna IT-kunskaper, och samtidigt motverka en utveckling där de digitala klyftorna mellan olika grupper av elever tenderar att öka i samhället. Som ett led i utvecklingsarbetet Digital kompetens har styrelsen för Kalmarsunds Gymnasieförbund avsatt medel för stora investeringar i utökad kompetens och infrastruktur för teknik inom utbildningsområdet. Gymnasieförbundet satsar på Digital kompetens med målsättning att öka kvaliteten på utbildningen i förbundets skolor, utveckla nya metoder och arbetsformer, öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat. Digital kompetens handlar om grundläggande färdighet i användning av datorer, men inbegriper också ett kritiskt förhållningssätt och säker användning utav den digitala kompetensen. Förbundet behöver därför utveckla en IT-strategi som i högre utsträckning anpassar skolorna till informationssamhället. För att kunna delta i IT-utvecklingen och konkurrera med ledande IT-nationer måste svensk gymnasieskola etablera hög digital kompetens hos såväl personal, som elever. En grundläggande IT-kunskap har, och kommer att ha, en betydande roll för individer och samhällsmedborgare. Krav på att alla skall kunna använda IT som ett naturligt verktyg ökar i snabb takt, vilket i sin tur ställer krav på skolan. Den snabba utvecklingen kan innebära svårigheter att överblicka vilka satsningar som faktiskt ger effekt. En förfrågan har därför ställts till Linnéuniversitetet om en så kallad följeforskning, vilken baseras på ett samspel mellan följeforskaren och förbundet som projektägare. Följeforskaren kan därmed återföra de iakttagelser som har gjorts till projektet genom dialog under arbetets gång och därmed utreda nyttan med utvecklingsarbetet Digital kompetens. 15 15

Mål Ansvar Uppdrag Elevers digitala kompetens ska höjas och digitala klyftor därmed suddas ut. Lärarnas digitala kompetens ska stärkas. Varje enhet ska ha tillgång till IKT-pedagog som stöd för det pedagogiska ITanvändandet. Under genomförandet av satsningen digital kompetens, ska en så kallad följeforskning bedrivas i samarbete med universitet. Samtliga skolor. Samtliga skolor. Styrgruppen för Digital kompetens. Satsningen på digital kompetens innebär en kvalitetshöjning och bidrar till en ökad måluppfyllelse. Satsningen påbörjades 2012 och fortsätter under 2013. Kompetensutveckling ska ske för lärare och skolledare inom området digital kompetens. Satsningen påbörjades 2012 och fortsätter under 2013. Satsningen på digital kompetens ska följas på nära håll av forskare, gärna vid Linnéuniversitetet. Utgångspunkten kan exempelvis vara att följa och utvärdera vad som händer med lärandet i och utanför klassrummen när man ger lärare och elever tillgång till en personlig bärbar dator. Följeforskningen och dess avgränsningar ska i dialog med universitetet igångsättas under 2013. 16 16

Ekonomi i balans Kalmarsunds Gymnasieförbunds ekonomiska förutsättningar beror helt på utvecklingen av antalet ungdomar 16-19 år inom medlemskommunerna. Andra avgörande faktorer för ekonomin är nettoinströmningen av elever från andra kommuner, samt etableringar av fristående skolor. Elevminskningen började få effekt år 2009 och nedgången fortsätter med cirka 5 % per år fram till år 2015. Den ovan beskrivna utvecklingen av minskade elevkullar, samtidigt som ett omfattande pågående reformarbete sker från statsmakten, medför stora utmaningar som kommer att kräva mycket kraft och kreativitet av förbundets organisation och medarbetare. De kommunala gymnasieskolorna har redan anpassat sig till den fria marknaden och utvecklingen ställer fortsatt stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieskolans organisation, som hanteringen av personal och lokaler. Inför läsåret 2013/2014 har fem nya ansökningar inkommit till Skolinspektionen om att få starta fristående gymnasieskola i Kalmar kommun. Medlemskommunerna i förbundet har aviserat en kostymanpassning de kommande åren på motsvarande cirka 64 miljoner kronor. Det finns anledning att kraftsamla och finna gemensamma strategier inför de kommande årens elevminskningar. I detta ingår även att göra en översyn över antalet nationella program och inriktningar inom förbundets verksamhet, samt i vilken omfattning förbundet kan ha parallella program utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Mål Ansvar Uppdrag Kalmarsunds Gymnasieförbunds investeringar ska självfinansieras. Definition Gymnasieförbundet ska finansiera investeringar med egna medel (resultat + avskrivningar + förändring av pensionsskulden). Målet bedöms över en fem års period (det aktuella budgetåret och de fyra senaste bokslutsåren). Kalmarsunds Gymnasieförbund skall vara bättre än genomsnittet för jämförelsekommunerna inom kvalitetsnätverket 3KVH. Andel elever (av medlemskommunernas elever) som studerar vid skolorna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund ska uppgå till minst 70 %. (3KVH) Ett vårdcollege ska inrättas inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Förbundets enheter ska inspireras till att nyskapande tankar och idéer sprids med syfte att utveckla enheterna och dess verksamhet. Samtliga enheter. Samtliga gymnasieskolor. Förbundskontoret Förbundsövergripande Samtliga enheter ska bidra till att Kalmarsunds Gymnasieförbund når en ekonomi i balans. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsbokslut. Det är av stor ekonomisk betydelse att ungdomar inom förbundets medlemskommuner väljer att studera inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsbokslut. En fördjupad utredning ska göras, i samverkan med Regionförbundet och andra aktörer, för att belysa förutsättningar och konsekvenser av att inrätta ett vårdcollege. Uppdraget ska redovisas under planeringsperioden. Skolutvecklingspengar avsätts i en verksamhetsutvecklingsfond. Medlen är sökbara två gånger per år. Redovisas vid rektorskonferens. 17 17

Mål Ansvar Uppdrag Axel Weüdelskolans framtida organisation ska stärkas. Parallella utbildningar inom förbundet ska minska. Förbundskontoret Med utgångspunkt i PwCs genomlysning och rådgivningsrapport av verksamheterna på Axel Weüdelskolan, samt mot bakgrund av styrelsens krav på ekonomi i balans, ska Förbundskontoret arbeta vidare med ett beslutsunderlag gällande Axel Weüdelskolans framtida organisation. Uppdraget kvarstår från 2012 och ska redovisas under planeringsperioden. Förbundsövergripande En översyn ska ske av programutbudet beträffande parallella program. Såväl pedagogiska, som ekonomiska, aspekter ska tas med i analysen. Redovisning sker i samband med att styrelsen fattar beslut om organisation inför varje nytt läsår. 18 18

Sfi och yrkesutveckling Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att det tar cirka sju år för en nyanländ att etablera sig på arbetsmarknaden. Statistiken visar också att 30 procent har arbete efter tre år, men att det är 50 procent färre kvinnor än män som har arbete efter tre år. Med ett annat upplägg av sfi-undervisningen vid komvux är förbundets mål att korta denna tid. Genom kartläggning av intressen, yrkespraktik, validering, yrkesinformation och kortare yrkesutbildningar är målet att deltagarna snabbare ska lära sig svenska och snabbare komma ut i arbetslivet. Det nya upplägget har två huvudspår: pedagogiskt spår - språkträning i skolan praktikspår - språkträning i arbetsmiljö Genom att anpassa undervisningen mer individuellt för varje elev, dels utifrån den erfarenhet som personen har med sig från sitt tidigare hemland, dels genom att koppla språkutvecklingen till olika arbetsplatser, är syftet för deltagaren att nå en högre måluppfyllelse i svenska språket och samtidigt lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Från och med årsskiftet 2012/2013 ska det nya arbetssättet vara implementerat i all sfi-undervisning vid komvux. Mål Ansvar Uppdrag Kalmarsunds Gymnasieförbund skall vara bättre än genomsnittet för jämförelsekommunerna inom kvalitetsnätverket 3KVH. Andel studerande som slutför påbörjade kurser i svenska för invandrare (sfi) ska vara minst 41 %. (3KVH) Närvaron i sfi-undervisningen för vuxna ska uppgå till minst 80 %. Av det totala antalet sfi-vuxenstuderande ska antalet som arbetar med meritportfölj uppgå till minst 80 %. Av det totala antalet sfi-vuxenstuderande ska antalet som deltar i yrkesinriktad praktik uppgå till minst 75 %. Minst 50 % av sfivuxenstuderande som deltar i yrkesinriktad praktik har en praktikplats kopplad till den studerandes tidigare intresseområde och/eller tidigare yrkeserfarenhet. Kvaliteten, måluppfyllelsen och flexibiliteten inom sfiundervisningen ska öka. Skolor med komvux. Rektorer för sfi-vuxenutbildning inom förbundets medlemskommuner. Rektorer för sfi-vuxenutbildning inom förbundets medlemskommuner. Rektorer för sfi-vuxenutbildning inom förbundets medlemskommuner. Rektorer för sfi-vuxenutbildning inom förbundets medlemskommuner. Förbundschef och rektor för Axel Weüdelskolan i dialog med styrelsen för vuxenutbildningen. Arbetet måste intensifieras för att öka måluppfyllelsen för de studerande som läser svenska för invandrare. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsbokslut. Redovisas årligen i årsredovisningen. Redovisas årligen i årsredovisningen. Redovisas årligen i årsredovisningen. Redovisas årligen i årsredovisningen. Belysa och utreda om delar av nuvarande sfi-undervisning ska läggas ut på entreprenad. Redovisning sker i juni 2013. 19 19

Jämställdhet Kalmarsunds Gymnasieförbund arbetar aktivt med att främja jämställdhet, som såväl utbildare, som arbetsgivare. Jämställdhet ska vara en självklar del i en organisation och dess verksamhet utifrån såväl ett medarbetarperspektiv, som elevperspektiv. Under planeringsperioden har förbundet, med stöd från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) genom det nationella projektet Hållbar Jämställdhet, metodiskt och systematiskt strävat efter att kvalitetssäkra verksamheten utifrån ett jämställt perspektiv. Förbundet har genomfört kartläggningar av verksamheten och med utgångspunkt i dessa, tagit fram verktyg för hållbar jämställdhetsintegrering. En politisk vision har arbetats fram och har brutits ner i en checklista, en övergripande 3-årsplan för att integrera jämställdhetsfrågor i undervisningen har tagits fram, befintliga mätrutiner har förstärkts och översyn av befintliga policydokument har skett. Olika typer av riktade utbildningsaktiviteter har genomförts för personal och styrelse i syfte att höja medvetenhet och öka kunskapen. Ett nätverk med syfte att stödja processen med att implementera handlingsplanen har skapats och läromedel har sammanställts via jämställdhetspaket och dataportal. En logotyp, Together, är framtagen, vilken ska symbolisera förbundets goda gemensamma jämställdhetsarbete. Under kommande planeringsperiod gäller det att konsekvent och uthålligt fortsätta det metodiska och systematiska jämställdhetsarbetet inom förbundet. Arbetet med att ta fram könsuppdelad statistik, samt att skapa analysmetoder, kommer att vidareutvecklas och fortsätta kontinuerligt. Förbundet har en särskild jämställdhetssamordnare som leder och organiserar den fortsatta processen. Mål Ansvar Uppdrag En ökad jämställdhet inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Samtliga enheter. Samtliga enheter ska redovisa hur respektive verksamhet bidrar till att uppnå en ökad jämställdhet. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. Gymnasieförbundet ska tillsammans med varje enhet arbeta strategiskt för en jämnare könsfördelning på förbundets program. 20 20

En skola på vetenskaplig grund Svenska skolelevers kunskapsprestationer är i en internationell jämförelse höga, men resultaten har försvagats under senare år. Oavsett vilken skola eller vilka orsakerna är till att skolresultaten dalar i Sverige, så är det rektorer och lärare ute i skolverksamheten som är ytterst ansvariga för att eleverna ska nå de nationellt uppsatta målen. Det är skolans viktigaste och tydligaste uppdrag. För att skolan ska utvecklas och kunskapskvaliteterna hos eleverna förbättras måste skolan grundas i sådan forskning och vetenskap som är skolnära och relevant för den lokala skolans praktik. Den bästa garantin för en sådan skola är lärare som är vetenskapligt skolade och som kan identifiera det kunskapsbehov som föreligger och de kunskapsluckor som hindrar eleverna att nå full måluppfyllelse. En annan vetenskapligt belagd förutsättning för en utvecklande skola som kan ge elever redskap för livslångt och kreativt lärande, är bildning i och bruk av estetiska uttrycksformer. Läraren är skolans viktigaste resurs och det finns mängder med duktiga lärare runtom i förbundets skolor. Det är dock viktigt, inte minst utifrån att undervisningen skall vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, att lärare vid sidan av lärarskicklighet också utvecklar en vetenskaplig kompetens. Läraryrket kan först då utvecklas till en äkta profession som tar makten över kunskapsutvecklingen inom skolans område och forska i frågor som lärarna själva definierar. Vetenskaplig grund innebär att allt som görs i skolan ska vara byggt på den forskning som görs om skola och utbildning, men också kanske i bästa fall på egen forskning som lärare gör i den lokala praktiken. Vetenskaplig grund utgörs av sådan forskning som är historisk, systematisk eller empirisk. Samarbetet med högskolor och universitet behöver därmed stärkas, så att gymnasieförbundet, förutom disputerade lärare, kan få tillgång till kvalificerad kompetensutveckling för alla lärare. Skolorna kan också därigenom lättare få tillgång till forskning som är av intresse för verksamheten. Under planeringsperioden skall Förbundet stimulera yrkesskickliga lärare att kunna göra karriär inom läraryrket, utan att behöva sluta undervisa. Mål Ansvar Uppdrag Undervisningen ska i högre utsträckning vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Antalet forskarutbildade lärare ska öka. Stimulera yrkesskickliga lärare att kunna göra karriär inom läraryrket. Förbundsövergripande. Förbundsövergripande. Förbundet ska avsätta en promille av driftsbudgeten för forskning, utöver de satsningar som staten gör. Införa nya karriärsteg för lärare. Förbundskontoret får i uppdrag att utarbeta ett meriteringsprogram för särskilt yrkesskickliga lärare. 21 21

Budget 2013 och ekonomisk planering 2014-2015 Inledning Kalmarsunds Gymnasieförbunds ekonomiska förutsättningar är helt beroende på utvecklingen av antalet ungdomar 16-19 år inom medlemskommunerna. Andra avgörande faktorer för ekonomin är nettoinströmningen av elever från andra kommuner, samt etableringar av fristående gymnasieskolor. För att möta strukturrationaliseringen har förbundet byggt upp ett eget kapital i resultatutjämningsfonden motsvarande 53 miljoner kronor. Från och med redovisningsåret 2005 började nya regler att gälla för god ekonomisk hushållning i kommuner. Det innebär att en kommun i normalfallet skall ha ett rimligt överskott både i den budgeterade resultaträkningen och i bokslutet. Reglerna om återställande av uppkomna underskott benämns ofta som balanskrav. Detta krav är det resultatmässiga golv som inte får underskridas om man skall efterleva lagstiftningen. Trots att det lokala ansvaret för att tolka och följa lagstiftningen är tydligare än tidigare, så får en huvudman undantagsvis underbalansera den budgeterade resultaträkningen, om det finns synnerliga skäl. De kommande åren står Kalmarsunds Gymnasieförbund inför så omfattande och allvarliga utmaningar att det blir mycket svårt att kostymanpassa personal och lokaler i den takt och omfattning som krävs för att klara balanskravet. Mot bakgrund av att förbundet under en serie av år har byggt upp ett eget kapital på 53 miljoner, bör styrelsen inte utesluta ett medgivande av att nyttja en viss del av det egna kapitalet för att balansera ett eventuellt framtida underskott. År 2012 Den 15 september år 2012 fanns det 2 995 gymnasieelever inskrivna vid förbundets enheter (exklusive gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen). Motsvarande elevantal år 2011 var 3 250, år 2010 var det 3 404 elever och år 2009 var det 3 739 elever. Förbundet har med andra ord kostymanpassat sin verksamhet med närmare 20 procent under de senaste åren. Gymnasieskolorna har redan under flera år arbetat med ett vikande elevunderlag, en stor del av den uppskattade nedgången är avklarad. Elevminskningen fortsätter dock med cirka 5 procent per år fram till år 2015. Därefter planar den ut för att sedan öka igen. Denna utveckling ställer stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieförbundets organisation, som hantering av personal och lokaler. Upp- och nedgångar i elevkullarna har emellertid skolorna alltid brottats med. Samtidigt som elevkullarna minskar, ökar antalet fristående skolor som får etableringstillstånd av Skolinspektionen. Den ökade konkurrensen är ett faktum i vår region, samtidigt som det råder en överetablering av antalet utbildningsplatser. Ett resultat av konkurrensen kan vara att den indirekt hjälper till att höja kvalitén och effektiviteten på andra skolor i en kommun, åtminstone i inledningsfasen. Alltför många alternativ kan å andra sidan innebära att alltfler skolor, såväl de redan etablerade friskolorna som de offentliga, får svårigheter att upprätthålla en god kvalitet, då elevunderlaget kraftigt sjunker. Generellt innebär en fortsatt utökning av fristående skolor kombinerat med ett sjunkande elevtal, att förbundets möjlighet att erbjuda nationella program och inriktningar kommer att minska under planeringsperioden. Redan i nuläget innebär nyetableringar att det blir en ökad kostnad för det program i förbundets organisation som inte får fulla klasser på grund av etableringen. Styrelsen konstaterar att det redan 2012 råder en överetablering av utbildningsplatser i vår region med 628 platser. År 2013 ökar överetableringen med innevarande friskoleansökningar, givet att de nya ansökningarna godkänns av Skolinspektionen. 22 22

Under sommaren 2012 genomförde Skolinspektionen ett uppföljningsbesök där företrädare för Kalmarsunds Gymnasieförbund fick redogöra för ett antal frågeställningar som uppkommit utifrån de åtgärder som tidigare skriftligen redovisats. De kompletteringar som efterfrågades besvarades såväl i muntlig som i skriftlig form. Skolinspektionen bedömer i sitt beslut att Kalmarsunds Gymnasieförbund har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheterna har avhjälpts. Tillsynen avslutas därmed. År 2013-2014 Ett arbete som pågår, och kommer att pågå under flera år, är att finna lämpliga strategier för att möta konsekvenserna av dels minskade elevkullar och medlemskommunernas besparingar, dels etableringar av fristående skolor. Verksamma strategier måste finnas för att hantera i första hand lokaler och i andra hand personal inom såväl gymnasie- som vuxenutbildning. De kommunala gymnasieskolorna har visserligen redan anpassat sig till den fria marknaden, men utvecklingen ställer stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieskolans organisation, som hanteringen av personal och lokaler. Riksdag och regering har tagit beslut om att införa mycket stora förändringar inom det svenska utbildningsväsendet, vilket innebär ett omfattande reformarbete för Kalmarsunds Gymnasieförbund. En ny gymnasiereform med förändrad programstruktur, förändrade ämnesplaner och examensmål, vilket även omfattar den gymnasiala vuxenutbildningen, en ny yrkeshögskola samt en ny lärarutbildning. Lägg därtill en reviderad läroplan, ny skollag och ett nytt betygssystem. Inför kommande verksamhetsår står gymnasiesärskolan på tur vad gäller reformarbetet genom förslaget En gymnasiesärskola med hög kvalitet, vilket bland annat innebär att bestämmelserna för gymnasiesärskolan i stora delar anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. Motsvarande situation med parallella skolsystem inträffade senast 1970 och 1994, då svensk gymnasieskola reformerades från grunden. Det extraordinära läget är en stor utmaning för förbundets enheter och stort fokus ligger följaktligen på det nationella reformarbetet. 23 23

Budgetram 2013 Budgetramen för år 2013, som tilldelades Kalmarsunds Gymnasieförbund är 429 441 tusen kronor. Gällande budgetram för år 2013 utgår från budget 2012 och är uppräknad med hänsyn till beräknade löneökningar med 3,0 %. I budgetramen ingår även justering för minskade antalet 16 19-åringar, återställande av statsbidrag och lönekompensation gällande HÖK i -12. Övriga kostnader och intäkter har inte räknats upp. Specifikation av budgetram för 2013: Budgetram 2013 inkl indexuppräkning för löner 439 333 Lönekompensation utöver ram HÖK 12 2 715 Återställning av statsbidraget 6 708 Utökad statsbidrag lärarlegitimation 664 Justering med hänsyn till minskning av antalet 16-19-åringar -19 977 Kommunbidrag 2013 429 441 Detaljbudgetförslag år 2013 429 441 24 24

Specifika satsningar & prioriteringar En strategisk utbildnings- och näringspolitisk satsning har påbörjats vid Mjölnergymnasiet i Torsås. Syftet är att förbundet, tillsammans med Regionförbundet och Torsås kommun, vill vidareutveckla plattformen inom branschen för upplevelseindustrin. Gymnasieförbundet har intentionen att i Torsås utveckla en riksrekryterande utbildning för såväl gymnasiet som inom yrkeshögskoleutbildningar. Navigatorskolan är ett samverkansprojekt med socialförvaltningen i Kalmar kommun och Samordningsförbundet i Kalmar län. Projektet löper under tre år och innebär att förbundet startar upp en kompletterande verksamhet inom ramen för introduktionsprogrammen. Beloppet avser hyran för lokal. Satsningen på digital kompetens ska följas på nära håll av forskare vid Linnéuniversitetet, i en så kallad följeforskning. Fokus är att IT-satsningen ska utgöra ett stöd i det pedagogiska arbetet och att det gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. 25 25

Cirka 1 promille av nettobudgeten avsätts för att stimulera till forskarutbildning för lärare inom förbundet. Genom att sfi-undervisningen skall koppla språkutvecklingen till olika arbetsplatser, finns ett stort behov av olika praktikplatser inom såväl privata som offentliga sektorn. Syftet för deltagarna är att nå en högre måluppfyllele i svenska språket och samtidigt underlätta etablering på arbetsmarknaden, därav medel till en praktikanskaffare på Axel Weüdelskolan. Utveckling och förnyelse av Ölands Gymnasium är ett pågående samarbetsprojekt mellan Kalmarsunds Gymnasieförbund, Regionförbundet och Borgholms kommun. Projekt löper under perioden 2012-2015 och huvudsyfte är att med Ölands Gymnasium som utgångspunkt utveckla ett centrum för gymnasie- och yrkeshögskoleutbildningar inom gastronomi och besöksnäring. Projektets utgångspunkt var den förstudie som Kalmarsunds Gymnasieförbund genomförde under oktober till december 2011 kring utvecklingsstrategier för Ölands Gymnasiums gymnasieprogram riktade mot restaurang, turism och hotell. En utredning skall göras för att belysa och utreda om delar av nuvarande sfi ii undervisning ska läggas ut på entreprenad. Detta skall ses som ett led för hur sfi i ett tidigare skede kan bli mer flexibel och individanpassad för att i högre grad kunna kombineras med bland annat arbete, praktik och yrkesutbildning. Ersättning till grundskolan gäller examinationer i grundskoleämnen för ungdomar som inte tidigare har varit inskrivna vid den aktuella grundskolan. Målgruppen inflyttade elever med utländsk bakgrund i åldern 16-19 utan grundskolebetyg har ökat de senaste två åren. Grundskolan tenterar och undervisar de aktuella grundskoleämnena och får en ekonomisk kompensation för detta. Antalet elever på introduktionsprogrammen blir allt fler och behoven av stödinsatser av olika slag ökar. För att uppmuntra och stimulera förbundets enheter avsätter förbundet så kallade skolutvecklingspengar som syftar till verksamhetsutveckling. Medlen skall vara sökbara och projekten skall ha en framåtsyftande karaktär och sporra till att nyskapande tankar och idéer sprids. Livsmedelspriserna har de senaste åren stigit och som en kompensation för detta förstärks Kostenhetens budget. Kostens kvalitet har betydelse för såväl trivseln på skolan som för inlärningen. Förbundets informationssatsningar spelar en viktig roll för att eleverna skall få en god kännedom om de program och inriktningar som erbjuds inom utbildningsområdet. Utbildningskatalogen utgör en viktig grund och underlättar elevernas val av gymnasieprogram. Utvecklingsarbetet med förbundets nya hemsidor fortskrider. 26 26

Beskrivning av budgetsystemet Från och med höstterminen 2005 tillämpar Kalmarsunds Gymnasieförbund en programrelaterad elevpeng enligt nedanstående beskrivning. Den av Skolverket beslutade riksprislistan (senast kända) för fristående skolor används som fördelningsnyckel när budgetramarna fördelas till enheterna. Beloppen som anges i prislistan kan både bli högre och lägre för enheterna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund, då de endast används som fördelningsnyckel. Justering görs efter meritvärde enligt Växjös modell (5-15 %). Detta bör ge kompensation för svagpresterande elever inom både ordinarie och specialutformade program. Meritvärde 30-115 ger 15 % mer i bidrag. Meritvärde 120-155 ger 10 % mer i bidrag. Meritvärde 160-195 ger 5 % mer i bidrag. Särskild viktning ska göras för nationellt godkänd idrottsakademi fotboll med 12 500 kr/elev. Kalmarsunds Gymnasieförbund har möjlighet att ställa av lokaler som inte används i verksamheten på Jenny Nyströmsskolan, Lars Kaggskolan och Stagneliusskolan. För de avställda lokalerna utgår en hyresreduktion med 50 % av hyreskostnaden för den avställda ytan under perioden 15/8 15/8. Hyresreduktionen baserar sig på ett genomsnitt av de tre skolornas hyror. Den maximala ytan som Kalmarsunds Gymnasieförbund kan ställa av är 4 000 kvm per läsår. Avtalet om avställning av lokaler tecknades med serviceförvaltningen i Kalmar kommun under våren 2011. Avräkning med budgetjustering sker en gång om året per den 15 september (när antagning är avslutad). Samma prislista används som i budgeten. Debitering sker mellan enheterna för gemensamma kurser såsom språk, estetisk verksamhet och individuella val. Debitering sker med schablonbelopp som baserar sig på samma princip som den programrelaterade elevpengen. Snittkostnad för poäng per elev och skola beräknas enligt följande: total budget/antal elever/ 833 poäng. I första hand kvittas antalet poäng för språkkurserna mellan skolorna innan debitering per poäng sker. Nedanstående verksamheter undantas från elevpengen: - Förtroendevalda - Förbundskontoret - Gymnasiesärskolan - Kostenheten - Elevresor - Inackorderingstillägg - Interkommunala ersättningar - Gemensam kompetensutbildning - Ungdomsmottagningen - Förändring av semesterlöneskuld (budgeteras centralt) 27 27

Kostenheten När det gäller Kostenheten räknas budgetramen upp för löner och övriga kostnader och intäkter enligt de procentsatser som tilldelas gymnasieförbundet. En justering görs sedan med förändringen av antalet elever inom dess upptagningsområde. Avstämning sker en gång per år den 15 september. Antal 16-19-åringar under planeringsperioden Under hela planeringsperioden kommer antalet 16-19-åringar att minska från 4 723 till 4 288 personer, det vill säga med totalt 681 personer, enligt befolkningsprognoserna. 28 28

Dimensionering av gymnasieskolornas organisation Nedanstående tabell visar antalet preliminära antagningsplatser till årskurs 1. Antalet platser har minskat med totalt 119 platser mellan antagning 13/14 och 12/13. Org.platser Anskod Benämning Kommun 13/14 12/13 11/12 LK BA Bygg- och anläggningsprogrammet Kalmar 50 66 64 MJ BAHUS0L Bygg- och anläggningsprogrammet, husbyggnad, lärling Torsås 0 6 6 JN BF Barn- och fritidsprogrammet Kalmar 32 42 30 LK EE El- och energiprogrammet Kalmar 48 48 48 MJ EK Ekonomiprogrammet, Enterprise2you Torsås 0 16 16 ST EK Ekonomiprogrammet Kalmar 90 90 64 JN ESBIL Estetiska programmet, bild och formgivning Kalmar 16 16 16 JN ESDAN Estetiska programmet, dans Kalmar 14 12 16 JN ESEST Estetiska programmet, estetik och media Kalmar 32 32 48 MJ ESEST Estetiska programmet, estetik och media, Vision4you Torsås 16 16 16 JN ESMUS Estetiska programmet, musik Kalmar 16 16 16 MJ ESMUS Estetiska programmet, musik, Stage4you Torsås 36 34 34 JN ESTEA Estetiska programmet, teater Kalmar 18 16 16 LK FT Fordons- och transportprogrammet Kalmar 20 32 30 ST HA Handels- och administrationsprogrammet Kalmar 22 24 24 JN HT Hotell- och turismprogrammet Kalmar 22 30 36 ÖG HT Hotell- och turismprogrammet Borgholm 8 20 4 ST HU Humanistiska programmet Kalmar 15 30 32 LK HVFRI Hantverksprogrammet, frisör Kalmar 16 32 32 MJ HVSTY Hantverksprogrammet, styling Torsås 16 16 24 JN HVTEX Hantverksprogrammet, textil design Kalmar 16 16 20 MJ INSVE0L Industritekniska programmet, svetsteknik, lärling Torsås 0 4 6 JN NA Naturvetenskapsprogrammet Kalmar 48 60 64 LK NA Naturvetenskapsprogrammet Kalmar 96 64 64 JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet Kalmar 54 56 68 ÖG RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet Borgholm 36 34 32 MJ SA Samhällsvetenskapsprogrammet Torsås 0 16 24 ST SA Samhällsvetenskapsprogrammet Kalmar 196 190 180 LK TE Teknikprogrammet Kalmar 96 112 80 LK VF VVS- och fastighetsprogrammet Kalmar 12 12 10 JN VO Vård- och omsorgsprogrammet Kalmar 32 34 32 Summa 1 073 1 192 1 152 LK = Lars Kaggskolan ST = Stagneliusskolan JN = Jenny Nyströmsskolan ÖG = Ölands Gymnasium MJ = Mjölnergymnasiet 29 29

Interkommunala ersättningar De interkommunala ersättningarna för år 2013 påverkas av antagningen till två läsår; dels läsåret 2012/13, dels läsåret 2013/14. Antagningen visar att färre elever från förbundets kommuner söker utbildningar utanför gymnasieförbundet, vilket innebär minskade kostnader. Antal elever från andra kommuner som vill studera i förbundets skolor beräknas minska på gymnasiet, dock mindre än de generella elevnedgångarna. Interkommunala intäkter Kalmarsunds Gymnasieförbund har störst inflöde av elever från några kommuner i synnerhet. Det totala antalet elever från Nybro kommun är 172 (179 elever, läsåret 2011/12), Oskarshamn kommun 61 elever (60 elever, läsåret 2011/12), Mönsterås kommun 116 elever (125 elever, läsåret 2011/12), samt Emmaboda kommun 74 elever (82 elever, läsåret 2011/12). Totalt studerar 536 elever från andra kommuner inom förbundet (593 elever, läsåret 2011/12). De program som elever från andra kommuner i första hand söker är estetiska programmet, hantverksprogrammet, hotell- och turismprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Elever från andra kommuner finns dock på alla program. Intäkterna beräknas till totalt 60,0 miljoner kronor (verklig intäkt år 2011 var 71,9 miljoner kronor), inklusive gymnasiesärskolan 15,6 miljoner kronor. Interkommunala intäkter Lå 09/10 Lå 10/11 Lå 11/12 Lå 12/13 Antal elever i gymnasieskolan från andra kommuner 655 602 593 536 Antal elever i gymnasiesärskolan från andra kommuner 79 61 48 42 Summa 734 663 641 578 Interkommunala kostnader Elever som studerar i andra kommuner är 135 stycken (182 elever, läsår 2011/12). På fristående skolor, belägna i Kalmar kommun, studerar 757 elever i (780 elever, läsår 2011/12). Interkommunala kostnader Lå 09/10 Lå 10/11 Lå 11/12 Lå 12/13 Antal elever på gymnasiala utbildningar i andra kommuner 249 253 182 135 Fristående skolor lokala(cis+jb+wald+kpg+ing+syab+hn+plu) 691 710 780 757 Fristående skolor externa 46 57 40 61 Summa 986 1 020 1 002 953 CIS = Calmare Internationella Skola JB = JB Gymnasiet i Kalmar Wald = Kalmar Waldorfgymnasium KPG = Kalmars Praktiska Gymnasium ING = Ingelstorpgymnasiet SYAB = Svensk Yrkesförarutbildning AB SYAB Transportgymnasium HN = Helgesbogymnasiet PLU = Plusgymnasiet 30 30

Förändringar inom den interkommunala kostnaden Inom samverkansområde Sydost söker alla elever som förstahandssökande. Inom området studerar 41 elever i någon annan kommun (92 elever, 11/12). - John Bauergymnasiet har antagit 58 elever (112 elever, 11/12). - CIS har antagit 62 elever (57 elever, 11/12). - KPG har antagit 30 elever (28 elever, 11/12). - Ingelstorp har antagit 20 elever (30 elever, 11/12), intagningen sköts via Växjö. - SYAB har antagit 23 elever (23 elever, 11/12). - Waldorf har antagit 1 elever (7 elever, 11/12). - Helgesbo har antagit 0 elever (2 elever, 11/12). - Plusgymnasiet har antagit 30 elever (startat läsår 12/13). Den totala kostnaden, inklusive gymnasiesärskolan, beräknas till 105,6 miljoner kronor för år 2013. 31 31

Driftsbudget 2013 Budget 2013 (tkr) Intäkter Kostnader Netto DRIFTSBIDRAG FRÅN MEDLEMSKOMMUNERNA Gymnasieskola -390 919-390 919 Vuxenutbildning -38 523-38 523 Total summa: -429 441-429 441 GEMENSAMT Förbundskontoret -150 9 351 9 201 Gemensamma verksamhetskostnader -58 649 166 138 107 489 Ers från gymnasieskola och vuxenutbildning 0-116 691-116 691 Total summa: -58 799 58 799 0 GYMNASIESKOLA Lars Kaggskolan -9 031 93 078 84 047 Stagneliusskolan -5 925 70 191 64 266 Jenny Nyströmsskolan inkl Gymnasiesärskolan -22 548 114 635 92 088 Ölands Gymnasium -77 6 070 5 993 Mjölnergymnasiet -86 16 035 15 949 Kostenheten -4 630 17 958 13 328 Ers för gemensam adm 114 707 114 707 Total summa: -42 297 432 674 390 377 VUXENUTBILDNING Axel Weüdelskolan -17 089 44 821 27 731 Mjölnergymnasiet, Komvux 0 2 038 2 038 Ölands Gymnasium, Komvux 0 6 812 6 812 Ers för gemensam adm 0 1 984 1 984 Total summa: -17 089 55 654 38 565 Resultat 2013 Total summa: 547 626-547 127 500 32 32

Driftsbidrag från medlemskommunerna 2013-2015 (2013 års prisnivå) Enligt befolkningsprognosen för 2013 är antalet 16 19-åringar 4 723. Bidraget från kommunerna blir 81,2 tkr per 16 19-åring till förbundet. Befolkningsprognosen för år 2013 visar på en sänkning jämfört med 2012 års prognos, med 249 personer, och därmed minskar även bidraget. 33 33

Det totala driftsbidraget år 2013 uppgår till 429 441 tkr. Bidraget från kommunerna beräknas utifrån det prognostiserade antalet 16 19-åringar från varje kommun. Speciellt för år 2013 är att den besparingspost för gymnasiereformen 2011 (cirkulär 12:44, SKL) som förelåg år 2012 utgår. Detta innebär att driftsbidraget år 2013 har ökat med 6 708 tkr. För budgetåren 2014-2015 kvarstår dock besparingsbetinget eftersom inga besked om förändringar har meddelats för dessa år. Utöver besparingsposten har driftsbidraget även korrigerats för ej kompenserad löneökning i samband med lönerevisionen för lärarlöner (HÖK 12). Skillnaden beräknas mellan budgeterat löneutrymme 2,5 % och faktiskt utfall av lönerevisionen 4,2 %. Detta innebär att budgetramen ökar med 2 715 tkr inför år 2013. De kommande två åren kommer dock driftsbidraget att minska med cirka 54 mkr till följd av det minskande antalet 16 19-åringar, men även på grund av att inget nytt beslut gällande besparingarna för gymnasiereformen 2011 har tillkännagivits. 34 34

Resultatbudget Bokslut Bokslut Prognos Ekonomisk planering Resultatbudget (tkr) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 154 535 143 359 137 775 117 685 112 124 105 058 Verksamhetens kostnader -603 510-569 292-574 207-542 718-517 075-484 486 Avskrivningar -4 773-4 590-4 300-4 409-4 409-4 409 Verksamhetens nettokostn. -453 748-430 523-440 732-429 442-409 359-383 837 Bidrag från medlemskommunerna 454 632 454 154 431 943 429 441 409 150 383 364 Generella statsbidrag Övriga finansiella intäkter 1 219 2 221 1 300 500 500 500 Finansiella kostnader -3-18 -3 KLP (netto) Resultat före extraordinära poster 2 100 25 834-7 492 500 291 27 Årets resultat 2 100 25 834-7 493 500 291 27 35 35

Finansieringsbudget Ekonomisk planering Bokslut Bokslut Prognos Finansieringsbudget (tkr) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tillförda medel Resultat 2 100 25 834-7 493 500 291 27 Justering för gjorda avsättningar 4 773 4 590 703 0 0 0 Justering för av- o nedskrivningar 11 207-13 786 4 300 4 409 4 409 4 409 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 18 080 16 639-2 490 4 908 4 700 4 436 4 459-4 205 0 0 0 0 2 772-13 10 0 0 0 7 986-13 272 2 424 0 0 0 33 297-851 -55 4 908 4 700 4 436 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 175 166 0 0 0 0 4 251 0 0-3 732-2 917-2 459-5 379-5 379-5 379 694-2 752-2 459-5 379-5 379-5 379 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar Övriga finansiella poster 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 0 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 33 990-3 603-2 514-471 -679-943 Förändring likvida medel Förändring likvida medel 33 990-3 603-2 514-471 -679-943 Likvida medel vid årets början 52 723 86 713 83 110 80 596 80 125 79 447 Likvida medel vid årets slut 86 713 83 110 80 596 80 125 79 447 78 503 36 36

Balansbudget Ekonomisk planering Bokslut Bokslut Prognos Balansbudget (tkr) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tillgångar Anläggningstillgångar 14 725 12 886 11 045 12 015 12 985 13 955 - materiella tillgångar 14 461 12 788 11 000 11 970 12 940 13 910 - finansiella 264 98 45 45 45 45 Omsättningstillgångar 137 570 138 185 135 661 135 190 134 512 133 568 - varulager 820 833 823 823 823 823 - kortfristiga fordringar 50 037 54 242 54 242 54 242 54 242 54 242 - placering i KLP - likvida medel 86 713 83 110 80 596 80 125 79 447 78 503 Summa tillgångar 152 295 151 072 146 706 147 206 147 497 147 523 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 27 229 53 064 45 571 46 071 46 362 46 388 - ingående balans 25 130 27 229 53 064 45 571 46 071 46 362 - utdelning 0 0 0 - årets resultat 2 100 25 834-7 493 500 291 27 - uppbokning av särskild löneskatt - uppbokning mot BR, pension Avsättningar 21 018 7 232 7 935 7 935 7 935 7 935 - pensioner 21 018 7 232 7 935 7 935 7 935 7 935 Skulder 104 048 90 776 93 200 93 200 93 200 93 200 - långfristiga 0 0 - kortfristiga 104 048 90 776 93 200 93 200 93 200 93 200 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 152 295 151 072 146 706 147 206 147 497 147 523 37 37

Detaljbudgetar och kommentarer Förbundskontoret Sammanfattning En sammanfattning av enhetens budget inför år 2013 redovisas i nedanstående uppställning. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter -71 770-68 467-58 799 Kostnader 159 073 166 983 175 490 varav personalkostnader 16 300 14 712 12 699 Inledning Förbundskontorets uppdrag är att, tillsammans med skolorna, arbeta för att nå målen i Kalmarsunds Gymnasieförbunds budgetdokument och de nationellt fastställda målen för gymnasieskolan och komvux. Förbundskontoret (staben) leds av förbundschefen och består av kvalificerade stödfunktioner som samordnar och ansvarar för förbundets olika områden såsom ekonomi, kansli, arbetsrätt, arbetsmiljö, personal, IT, kompetensutveckling med mera. Förbundskontoret administrerar verksamhet som ej är direkt hänförbar till gymnasieskolan, komvux eller Förbundskontoret, exempelvis kostnader för ekonomi- och lönesystem, viss fortbildning, lärarlyftet, informationsinsatser, samt ersättning till fackliga förtroendemän. Förbundskontoret biträder styrelsens, förbundschefens och enheternas behov av spetskompetenser och kan knyta till sig ytterligare experthjälp vid behov eller under vissa projektperioder. Staben tar också fram professionella beslutsunderlag, konsekvensanalyser och utredningsarbeten. 38 38

Kommentar till driftsbudget 2013 Under verksamheten gemensam administration redovisas kostnader för ersättningar och arvoden till styrelsen. Verksamhetsledningssystemet är från och med 2013 integrerat i ordinarie verksamhet på alla enheter och Förbundskontorets uppgift är fortsättningsvis att handlägga förbundsgemensamma rutiner. En heltidstjänst kvalitets- och verksamhetsutvecklare kommer att tillsättas under 2013 med fokus på uppföljning och analys av enheternas resultat. En samordningsfunktion på 25 % för Hållbar Jämställdhet fortsätter med stöd från SKL under våren 2013. I och med nya reformer inom utbildningsområdet är det viktigt med ökade informationssatsningar gällande de förändringar i utbildningsutbud reformerna medför. Ett utvecklingsarbete har genomförts under 2012 gällande förbundets hemsidor och användandet av olika webbtjänster. En projektledare är knuten till det fortsatta utvecklingsarbetet under 2013 med kvalitetssäkring och utbildningsinsatser för webb-redaktörer på alla enheter. Ett omfattande administrativt förändrings- och utvecklingsarbete genomförs under planeringsperioden då förbundet under första halvåret av 2012 har övergått till diarieföring av allmänna handlingar i dokument- och ärendehanteringssystemet Public360. På sikt kommer all dokumenthantering inom administrationen att föras över till det systemet. Styrelsen beslutade i maj 2010 att förbundet skulle anslutas till systemet, som har utretts och upphandlats av Kalmar kommun. Förbundet har träffat ett avtal med Sveriges Elevkårer gällande medfinansiering av en tjänst som verksamhetsutvecklare under budgetåret med placering på Förbundskontoret. Enligt skollagens 16 kap ska tilläggsbelopp lämnas för elever som har omfattande behov av särskilt stöd eller skall erbjudas modersmålsundervisning. Medel att söka finns avsatta i budgeten och Förbundskontoret handlägger sådana ansökningar. Inom ramen för den medicinska delen av elevhälsan (skolhälsovården) är, enligt gällande lagstiftning, styrelsen för Kalmarsunds Gymnasieförbund vårdgivare. Vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Rutiner för det arbetet regleras i den verksamhetsplan som togs fram under 2011. Det övergripande ansvaret är delegerat från styrelsen till administrativa chefen på Förbundskontoret. Verksamheten följs kontinuerligt upp genom formaliserade möten med skolsköterskor och skolläkare där bland annat avvikelserapportering behandlas. Skollagens krav på tillgång till psykolog är nu kvalitetssäkrat, där förbundet köper 25 % tjänst från barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar. Kompetensutveckling Kuggen (kompetensutvecklingsgruppen) planerar för gemensam kompetensutveckling (KPT) inom förbundet. Syftet med Kuggens arbete är att, i ett förbundsperspektiv, anordna betydelsefull gemensam kompetensutveckling. Under 2012 har den gemensamma kompetensutbildningen fokuserat på Digital kompetens och Teknikstöd i skolan, med koppling till betyg och bedömning, med fortsatt fokus under 2013. Förutom gemensamma kompetensutvecklingsdagar planerar varje skola/enhet ett antal dagar utifrån varje skolas/enhets behov. Några lärare studerar genom Lärarlyftet II och två lärare studerar på forskarnivå för att uppnå lic. examen. 39 39

Övrigt Förbundet har sedan 2002 ett samverkansavtal med Landstinget i Kalmar gällande ungdomsmottagningen i Kalmar kommun. Förbundet ansvarar enligt detta avtal för finansiering av 1,0 tjänst kurator, 0,50 tjänst sjuksköterska, samt kostnaderna för ungdomsmottagningens lokaler och städning. Förbundet har genom detta avtal åtagit sig Kalmar kommuns uppdrag. För att täcka ovanstående kostnader får Förbundet från och med budget 2013 ett extra bidrag från Kalmar kommun motsvarande hela kostnaden. Administration av ovanstående tjänster hanteras även fortsättningsvis av Förbundskontoret. Semesterskuld, pensioner med mera Från och med 2003 finns en reserv för ökningen av semesterlöneskulden. I samband med årsbokslutet kommer dessa medel att fördelas på enheterna i förhållande till hur skulden förändras. Ränteintäkter avser intäkter både från den interna och externa räntan. Pensionsavsättningar avser avsättningar till pensioner samt löpande utbetalningar. Skol-/elevbidrag I verksamheten redovisas dels inackorderingstillägg, dels kostnader för terminskort. Elever som är berättigade till inackorderingstillägg ligger på en liknande nivå jämfört med förra året, cirka 230 stycken. Elever som är berättigade till terminskort är cirka 2 007 stycken. 40 40

Axel Weüdelskolan Sammanfattning En sammanfattning av enhetens budget inför år 2013 redovisas i nedanstående uppställning. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter -12 618-10 531-17 089 Kostnader 36 886 36 609 44 821 varav personalkostnader 22 613 22 589 31 036 Investeringar 0 300 Kommentar till budgetförslag 2013 Under 2013 har Axel Weüdelskolan som mål att uppnå 190 helårsplatser på gymnasial nivå. Axel Weüdelskolan har fått garanti för att täcka lönekostnaderna för vårdlärarna och skolans del av lokalkostnaderna för vård- och omsorgsutbildningen, efter övergång från reguljärutbildning till lärlingsutbildning och lärande på arbetsplatsen. Vidare har skolan en praktiksamordnare för att uppnå målet att koppla sfi till yrkeslivet. Utveckling och förändring 2014-2015 Satsningar som Axel Weüdelskolan har påbörjat och kommer att fortsätta med: * sfi-yrkesutveckling, * lärplattformen It s learning, * kontinuerligt intag, * från reguljär utbildning till lärande på arbetsplats och lärlingsutbildning på vård- och omsorgsutbildningen. 41 41

Jenny Nyströmsskolan Sammanfattning En sammanfattning av enhetens budget inför år 2013 redovisas i nedanstående uppställning. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter -8 741-2 870-7 059 Kostnader 75 295 68 037 70 571 varav personalkostnader 46 596 41 899 44 118 Investeringar 893 1 694 Total nettokostnad per elev 83 453 82 500 80 000 Kommentar till budgetförslag 2013 Under budgetåret 2013 fördelas 92 087 tkr till att bedriva verksamhet för enheten Jenny Nyströmsskolan, varav 63 481 tkr tilldelas gymnasiet och 28 606 tkr till gymnasiesärskolan. En förlängning av de senaste årens underskott, trots nedskärning av personal och uppsagda undervisningslokaler, visar på ett fortsatt alltför högt kostnadsläge i relation till tilldelad budgetram. Budgetramen för gymnasiet minskar med 446,5 tkr från 2012 till 2013 (efter budgetjusteringen den 15/9). Samtidigt beräknas ett underskott idag på cirka 4 030 tkr för 2012. Den fördelade budgeten för 2013 innebär ett underskott på 7 445 tkr. Elevtalet förväntas generellt att minska samtidigt som nya program och inriktningar i samband med GY-11 genererar fler klasser, vilket i sin tur innebär att antalet klasser inte kommer att minska men däremot elevantalet i varje klass. Härmed kvarstår antalet undervisande lärare från 2012 vilket ger en ökad personalkostnad med cirka 2 700 tkr 2013. 42 42

Likaså kvarstår svårigheten att göra ytterligare personalnedskärningar. Sammanfattningsvis är nettokostnaden för hög för att olika åtgärder ska kunna generera en budget i balans för 2013. Gymnasiesärskolan dras även med ett för högt kostnadsläge i relation till budgetramen. I delårsbokslutet prognostiserades ett underskott för 2012 på närmare 1 700 tkr. Orsakerna bakom detta är ett fortsatt minskat inflöde av externa elever samtidigt som antalet interna elever har ökat. Inkomstbortfallet för externa elever är 1 434 tkr i jämförelse med 2012. Elevantalet sjunker kraftigt på de program där elever med en lägre grad av utvecklingstörning går, medan antalet ökar på individuella program där elever med större eller grav utvecklingsstörning går. Nettoeffekten vad gäller personal innebär att det antagligen finns ett ökat behov av förstärkning. Variationen i dessa elevers behov är stor och är något som ofta måste anpassas under året. Den ökade nettokostnaden för 2013 medför drygt 4 479 tkr som inte ryms inom tilldelad budgetram. Utveckling och förändring 2014-2015 I dag överstiger kostnaden för lokaler och personal den tilldelade budgetramen och lämnar därmed inget utrymme att bedriva undervisning utifrån dagens organisation. Pågående lokalanpassning på gymnasiet, för framförallt restaurang- och livsmedelprogrammet samt estetiska programmet med inriktning estetik och media och teknikprogrammet på gymnasiesärskolan, innebär i en förlängning lägre lokalkostnader, men innebär samtidigt under ombyggnadsprocessen en del merkostnader. Det sker ett ständigt pågående analysarbete för hela enheten vad det gäller kostnaden för att bedriva den verksamhet som görs idag. Det i relation till alternativa lösningar framför allt vad gäller lokaler och utbud av inriktningar och program. Den direkta ekonomiska effekten av ett vikande elevunderlag går inte att möta i samma takt som effekt uppnås av olika besparingsåtgärder. Effektivisering av tillgänglig lokalyta är något skolan lägger stor vikt vid och det har under de senaste åren gjorts justeringar genom avställning av lokaler i takt med minskat antal elever. Komplexiteten vad gäller Jenny Nyströmsskolans lokaldisposition är att vissa program, som till exempel restaurang- och livsmedelsprogrammet, kräver specialutrustade karaktärs- 43 43

ämnesytor. Dessa lokaler kan inte användas till undervisning för andra ämnen, vilket i vissa fall innebär en mycket ineffektiv nyttjandegrad av lokaler. Lokalkostnaderna blir på detta sätt orimligt höga när elevunderlaget i programmen sviker. Förutsättningarna för att minska personalkostnader utifrån dagens organisation är försvårad av, som tidigare nämnts, antalet klasser på gymnasiet och elevernas enskilda behov på gymnasiesärskolan. Graden av resurskrävande elever på särskolan gör klasser och grupper mer komplexa och svårare att effektivisera. Fokus på åtgärder 2013 och framåtsträvan mot budget i balans är dock av högsta prioritet. Jenny Nyströmsskolan - Gymnasiesärskolan Sammanfattning En sammanfattning av enhetens budget inför år 2013 redovisas i nedanstående uppställning. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter -21 644-16 328-15 489 Kostnader 50 127 44 068 44 065 varav personalkostnader 33 952 28 863 27 947 Investeringar 0 0 Total nettokostnad per elev 322 401 315 600 336 800 * exkl. interkom. Ers 44 44

Lars Kaggskolan Sammanfattning En sammanfattning av enhetens budget inför år 2013 redovisas i nedanstående uppställning. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter -8 463-1 470-9 031 Kostnader 107 173 102 342 93 078 varav personalkostnader 63 126 58 476 52 938 Investeringar 816 1 276 Total nettokostnad per elev 82 707 85 000 79 700 Kommentar till budgetförslag 2013 En redovisning av skolledningens förslag till en balanserad budget 2013 för Lars Kaggskolan, har idag lämnats i LSVG iii på Lars Kaggskolan. Lars Kaggskolan har pekat på den omständigheten att ett kraftigt underskott på 6,4 miljoner kräver stora besparingsåtgärder utöver vad som redan vidtagits. Hänsyn har inte tagits till att det borde bli betydligt lägre kostnader för IT-service under 2013. Det på grund av att antalet trådanslutna PC i nätverket avsevärt har minskat. Ramtilldelningen för budgetåret 2013 bygger på en fortsatt femprocentig elevminskning i gymnasieförbundets upptagningsområde, samt elevströmmar till fristående skolor. I beräkningen ligger även en tänkt organisation för läsåret 2013/2014. Minskningen av Lars Kaggskolans ram (exklusive introduktionsprogrammen) från 2012 till 2013 motsvarar drygt 7,0 miljoner kronor. I en totalbudget på cirka 91 miljoner kronor utgör personalkostnad 63 % av budgeten. Skolan arbetar fortlöpande med att se över samordningsmöjligheter för att minska personalkostnaderna, utan att göra allvarligt avkall på vare sig undervisningens kvalitet, insatser till elever med behov av särskilt stöd eller arbetsmiljö och säkerhet. Budgetförslaget ska även täcka ökade kostnader på grund av prisstegringar på material, samt ökade kostnader till följd av att allt fler elever har behov av personlig assistent eller andra extraordinära insatser. Kostnaderna för hyror, städning, el och uppvärmning är i stort sett 45 45

opåverkbara på grund av bindande avtal. Dock kommer lokalen Ugglan att lämnas per den 30 juni 2013 för att uppnå en viss kostnadsminskning. Det finns även anledning att ytterligare se över mätningen av Lars Kaggskolans totala yta eftersom flera av varandra oberoende mätningar kommit fram till allt för olika resultat. Det går inte att spara mer på förbrukningskontona utöver det som redan verkställts, förutom på medieprogrammet som är på väg att fasas ut. Därmed återstår att spara på antalet tjänster, fortbildning och personalfrämjande åtgärder. Fortsatta och än mer ökade svårigheter att anordna APL-platser iv till alla elever samt ökade materialkostnader på resurskrävande program minskar utrymmet för sparåtgärder ytterligare. Det råder en viss osäkerhet vad gäller förändringar i elevtal inför hösten 2013. Lars Kaggskolan hoppas naturligtvis på en kraftfull återhämtning avseende tillströmningen av elever till förbundets alla utbildningar, men särskilt till naturvetenskapliga utbildningar. Skolan hoppas även att ett stort antal elever fortsätter att söka sig till teknikprogrammet. Behovet av en översyn av såväl ambitionsnivå som kostnader för de nya introduktionsprogrammen är nödvändig, vilket har framförts av Lars Kaggskolan under innevarande budgetår. På sikt är det nödvändigt att på Lars Kaggskolan överväga om något gymnasieprogram har fortsatt bärighet utifrån ett strikt ekonomiskt synsätt. En analys av kostnaderna på programoch inriktningsnivå kommer möjligen att leda fram till ett förslag om att lägga ned ett eller flera utbildningsalternativ. 46 46

Utveckling och förändring 2014-2015 Lars Kaggskolans utveckling är svårbedömd med hänsyn till osäkerheten om befarade elevminskningar. Rent befolkningsmässigt fortsätter antalet 16-åringar att minska under ett antal kommande år och ytterligare några fler fristående skolor har sökt tillstånd att starta utbildningsvägar. Även under kommande år blir intresset för naturvetenskap och teknik i framtiden helt avgörande för om Lars Kaggskolan kommer att få en någorlunda stabil ekonomi i balans eller ej. En fortsatt översyn av utbildningsutbudet på yrkesprogrammen måste göras. Personalkostnaderna måste minska ytterligare genom en förbundsgemensam översyn av bemanningsprinciper inom ramen för gällande kollektivavtal - med beaktande av de negativa sidoeffekter som kan uppstå i form av risk för ohälsa på grund av ökad arbetsbelastning. Det finns även anledning att i ett förbundsperspektiv undersöka om vissa administrativa uppgifter kan samordnas mellan skolorna genom att varje skolenhet med egen spetskompetens hjälper andra enheter med motsvarande arbetsuppgifter. 47 47

Mjölnergymnasiet Sammanfattning En sammanfattning av enhetens budget inför år 2013 redovisas i nedanstående uppställning. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter -734-86 -86 Kostnader 22 025 19 972 16 035 varav personalkostnader 7 638 7 958 7 097 Investeringar 34 0 Total nettokostnad per elev 96 777 92 300 99 100 Kommentar till budgetförslag 2013 Mjölnergymnasiet har sedan 2006 genomgått stora positiva förändringar genom uppstarten av flera nya program. Skolan genomförde 2006 en omfattande om- och tillbyggnad för att kunna erbjuda de lokaler samt teknik som skolans elever kommer att möta efter avslutade gymnasiestudier. Mjölnergymnasiets program blev enormt populära och när läsåret 2008/2009 började hade skolan cirka 220 gymnasieelever. Det har inneburit att skolan har anställt flera nya medarbetare och varit tvungna att öka lokalutrymmet. Inför läsåret 2012/2013 märktes flera förändringar för skolans gymnasieprogram. När det gäller: Hantverksprogrammet inriktning övriga hantverk, styling, minskade antalet sökande eftersom elevantalet generellt minskat, Plusgymnasiet startade upp samma utbildning i centrala Kalmar. I och med GY11 söker sig merparten av eleverna till högskoleförberedande program istället för yrkesprogram. Industritekniska programmet och bygg- och anläggningsprogrammet med lärlingsprofil har haft svårt att få elever och styrelsen tog beslutet att inte anta några elever till läsåret 2012/2013. Att industriprogrammet haft svårt beror givetvis på att flera stora industriföretag har lagt ner sin produktion i området kring Torsås och Kalmar. 48 48

Estetiska programmet inriktning musik har inte alls drabbats av elevnedgången och det beror på att Mjölnergymnasiet erbjuder ett upplägg som är unikt. Läsåret 2011 startades inriktningen estetik och media som vänder sig till elever som är intresserade av foto och film. Tyvärr har söktrycket inte varit såsom förväntat (se Utveckling/förändring 2014/2015), men inriktningen är enormt viktig för att skapa den helhet som skolan länge har strävat efter. Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap med profilen räddning & säkerhet var för GY-11 ett specialutformat program med en mycket bredare profilering än vad samhällsvetenskapsprogrammet kan erbjuda. Det har inneburit ett vikande intresse och styrelsen tog beslutet att inte anta några elever läsåret 2012/2013. Skolans sfi-verksamhet samt särvux v kommer att ha samma organisation som föregående år. Det här har inneburit att skolan har fått göra förändringar vad gäller personalbemanning samt schemaläggning (samläser på ett helt annat sätt idag). Personalen har minskat inför läsåret 2012/2013 och kommer att minska ytterligare inför läsåret 2013/2014. Undervisningslokaler måste även avyttras inför läsåret 2013/2014. Arbetet kommer att fortsätta för att målmedvetet förändra Mjölnergymnasiet så att attraktionskraften ska bibehållas och samtidigt öka. Det här kommer att ställa stora krav på all personal som arbetar på Mjölnergymnasiet. Utveckling och förändring 2014-2015 Sedan vårterminen 2012 har skolan utfört ett arbete som förhoppningsvis ska ge en stark nystart inför läsåret 2014/2015, där framtidsutsikten är att fler elever kommer att söka sig till Mjölnergymnasiets unika program. Arbetet görs ihop med bland annat Linnéuniversitetet, Torsås kommun samt Regionförbundet och kommer förhoppningsvis presenteras under våren 2013. Målet är ett ökat elevintag på skolans två program, hantverksprogrammet och estetiska programmets två inriktningar. 49 49

Dessa program ihop ska skapa en helhet som få skolor i Sverige kan mäta sig med och där lärarkompetensen samt samarbetet mellan programmen på skolan och Linnéuniversitetet ska skapa en enastående dynamik. Det för att förbereda skolans elever inför kommande arbete och/eller vidare studier efter gymnasiet. Mjölnergymnasiet - Komvux Sammanfattning En sammanfattning av enhetens budget inför år 2013 redovisas i nedanstående uppställning. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter -760 0 0 Kostnader 2 658 1 948 2 038 varav personalkostnader 1 613 1 031 1 123 Investeringar 0 644 50 50

Stagneliusskolan Sammanfattning En sammanfattning av enhetens budget inför år 2013 redovisas i nedanstående uppställning. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter -8 227-9 632-5 925 Kostnader 76 886 73 998 70 191 varav personalkostnader 51 545 51 339 52 720 Investeringar 796 1 015 Total nettokostnad per elev 72 234 72 200 75 100 Kommentar till budgetförslag 2013 Tilldelad budgetram för Stagneliusskolan 2013 ligger på 64 265,7 tkr, och är beräknad på utgångsläget 873 elever under våren och 820 elever under hösten (exklusive Aspergerenheten). Budgetramen för 2013 är därmed cirka 100 tkr lägre än föregående år. Det är en period där antalet ungdomar 16-19 år i medlemskommunerna sjunker. Detta innebär en rejäl ramminskning för gymnasieförbundet under kommande år, vilket i sin tur också ger effekt på Stagneliusskolans tilldelade budgetram. Parallellt med detta har skolan ett relativt bra söktryck, med många parallella klasser på samhällsprogrammet och på ekonomiprogrammet. Denna ekvation är svår att få ihop. För att klara en budget i balans finns det behov av att minska stora kostnadsposter som personal och lokaler. Samtidigt har skolan inte nått break-even där klasser på ett kostnadseffektivt sätt kan slås ihop. Under 2012 fasades användandet av Tullbroskolan ut, och vi har genomfört en rejäl anpassning av befintliga lokaler (exempelvis musiksal, naturkunskapsförråd och datorsalar) i huvudbyggnaden på Stagneliusskolan till att fungera för mer allmän verksamhet. Trots detta räcker inte lokalerna till vilket bidrar till att skolan under 2013 även kommer att hyra två lokaler på Axel Weüdelskolan. Till detta har Stagneliusskolan utökat NIU-verksamheten vi till att omfatta tre årskurser, vilket resulterar i att tre undervisningslokaler hyrs på Guldfågeln arena under 2013. Under hösten 2013 kommer profilutbildningen räddning och säkerhet att flyttas över från Mjölnergymnasiet i Torsås till Stagneliusskolan. Med den här förändringen finns en 51 51

förhoppning att utbudet bidrar till att Stagneliusskolan attraherar en bredare elevkategori och inte enbart rekryterar elever från egna inriktningar och profiler. Sammantaget för 2013 har Stagneliusskolan budgeterat 1 500 tkr i besparingar på personal. Besparingen består bland annat av ett minskat utbud av estetiska kurser, minskning av förstärkningstid samt besparing tack vare viss ökad samläsning. Skolan har även budgeterat med 600 tkr lägre lokalkostnad än för 2012. Trots detta har Stagneliusskolan i nuläget en ofinansierad besparingspost på cirka 2 500 tkr, vilken skolan kommer att arbeta vidare med. Utveckling och förändring 2014-15 Ekonomin kommer att vara fortsatt ansträngd och att lyckas behålla en hög andel av medlemskommunernas ungdomar kvar inom förbundet är av stor betydelse. Under kommande år fortsätter elevkullarna att minska, vilket innebär ett fortsatt kraftigt fokus på att se över och analysera lokalbehov, ekonomi och bemanning. Konkurrensen från friskoleaktörer är fortsatt stark och förväntas inte heller avta. Detta innebär att tydlig prioritering måste ske av skolans medel för att bibehålla hög kvalitet på verksamheten och nå fortsatt hög måluppfyllelse. Stagneliusskolan måste också fortsätta vässa skolans varumärke och kommunikationsstrategi. Satsningen Digital kompetens har vid gällande period genomförts och Stagneliusskolan ser detta som en viktig faktor i utvecklingen av att bedriva en modern och individualiserad utbildning för dagens och morgondagens elever. Skolan ser med denna satsning en ökad möjlighet att tillhandahålla verktyg som underlättar inlärning för fler elever. 52 52

Ölands Gymnasium Sammanfattning En sammanfattning av enhetens budget inför år 2013 redovisas i nedanstående uppställning. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter -163-131 -77 Kostnader 8 084 6 186 6 070 varav personalkostnader 2 375 1 958 2 194 Investeringar 0 60 Total nettokostnad per elev 106 325 100 100 115 200 Kommentar till budgetförslag 2013 Budgetramen för Ölands Gymnasium år 2013 är beräknad på ett elevantal av 53 elever under vårterminen 2013 och 52 elever höstterminen 2013. Det innebär 5 169,3 tkr. vilket är en minskning med 460 tkr från år 2012. 2011 års gymnasiereform med tydlig uppdelning av de nationella programmen i yrkesprogram respektive högskoleförberedande program medförde ett minskat intresse för yrkesprogrammen, nationellt såväl som lokalt. Vid läsårsstarten 2011 var 12 elever antagna till RL vii på Öland. Enligt avtal med Halltorps Gästgiveri garanterar gymnasieförbundet ett årligt intag av 16 elever. 2012 års antagning blev en klar förbättring. Totalt 17 gymnasieelever påbörjade sina studier vid skolan, varav 16 elever på RL och 1 elev på HT viii. En ökning med 40 % jämfört med 2011. För hotelleleven är en karaktärsämneslärare anställd på 35 %. Undervisningen i de gymnasiegemensamma ämnena sker tillsammans med RL, medan övrig karaktärsämnesundervisning är verksamhetsförlagd i samverkan med olika hotell och turismanläggningar, lokalt och i vinterturismmiljö. Hyreskostnad för Rödhaken, Ölands Gymnasium, till Borgholms Energi, BEAB, debiteras och justeras per kalenderår. 53 53