Gemensam inspektion. Granskning av brottsutredningar avsende våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år

Gemensam inspektion Granskning av brottsutredningar avsende våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år Polismyndigheten i Västernorrlands län Åklagarkammaren i Sundsvall Polismyndigheten i Blekinge län Åklagarkammaren i Karlskrona Polismyndigheten i Jönköpings län Åklagarkammaren i Jönköping Polismyndigheten Dalarna Åklagarkammaren i Falun April 2005 RPS/ÅM 1/05

RAPPORT 2 (64) INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 1 INLEDNING... 6 1.1 Uppdraget... 6 1.2 Inspekterade polismyndigheter och åklagarkammare... 6 1.3 Inspektionsgruppen... 7 1.4 Urval... 7 1.5 Metod... 7 2 BAKGRUND... 8 2.1 Allmänt... 9 2.2 Upptaktsmöte... 9 3 STYRDOKUMENT M.M.... 10 3.1 Budgetpropositionen... 10 3.2 Regleringsbrev... 10 3.3 Riksåklagaren verksamhetsplan m.m... 11 3.4 Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar och verksamhetsplan 2004. 11 3.5 Utredningar m.m.... 12 3.5.1 Pågående utredningar och projekt...12 3.5.2 Granskning vid dåvarande i Stockholm av vissa förundersökningar beträffande våldtäkt...12 4 UTBILDNING... 13 4.1 Inom polisväsendet... 13 4.1.1 Grundutbildning...13 4.1.2 Vidareutbildning...13 4.2 Inom åklagarväsendet... 14 5 GRANSKNINGEN... 15 5.1 Sammanfattning av antal granskade ärenden och beslut... 16 5.2 Polismyndigheten i Västernorrlands län och Åklagarkammaren i Sundsvall... 17 5.2.1 Organisationen m.m. vid Polismyndigheten i Västernorrlands län...17 5.2.2 Organisationen m.m. vid Åklagarkammaren i Sundsvall...19 5.2.3 Lokal överenskommelse angående ledning av förundersökning...20 5.2.4 Kort om de granskade ärendena...20 5.3 Polismyndigheten i Blekinge län och Åklagarkammaren i Karlskrona... 23 5.3.1 Organisationen m.m. vid Polismyndigheten i Blekinge län...23 5.3.2 Organisationen m.m. vid Åklagarkammaren i Karlskrona...25 5.3.3 Lokal överenskommelse angående ledning av förundersökning...26 5.3.4 Kort om de granskade ärendena...26 5.4 Polismyndigheten i Jönköpings län och Åklagarkammaren i Jönköping... 29 5.4.1 Organisationen m.m. vid Polismyndigheten i Jönköpings län...29 5.4.2 Organisationen m.m. vid Åklagarkammaren i Jönköping...30 5.4.3 Lokal överenskommelse angående ledning av förundersökning...32 5.4.4 Kort om de granskade ärendena...32 5.5 Polismyndigheten i Dalarna och Åklagarkammaren i Falun... 35 5.5.1 Organisationen m.m. vid Polismyndigheten i Dalarna...35 5.5.2 Organisationen m.m. vid Åklagarkammaren i Falun...37 5.5.3 Lokal överenskommelse angående ledning av förundersökning...38 5.5.4 Kort om de granskade ärendena...38

RAPPORT 3 (64) 6 SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER OCH SYNPUNKTER... 41 6.1 Allmänt... 41 6.2 Anmälningstillfället... 43 6.3 Inledande av förundersökning... 44 6.4 Åklagarinträde... 45 6.5 Direktiv... 47 6.6 Initiala åtgärder/reella tvångsmedel... 47 6.6.1 Kriminalteknisk undersökning/spårsäkring...48 6.7 Förundersökningsåtgärder/målsäganden... 49 6.7.1 Målsägande under 18 år...49 6.7.2 Målsägandebiträde...50 6.7.3 Läkarundersökning av målsäganden och droganalys...52 6.7.4 Målsägandeförhör...54 6.8 Förundersökningsåtgärder/misstänkt... 57 6.8.1 Tvångsmedel...57 6.8.2 Försvarare...58 6.8.3 Förhör med den misstänkte...59 6.9 Förundersökningsåtgärder/vittnen m.m... 60 6.10 Beslut... 60 6.10.1 Nedläggningsbeslut...60 6.10.2 Besöksförbud...62 6.10.3 Överprövning före granskningstillfället...62 6.10.4 Åtal...62 6.11 Handläggningstiden... 63 6.12 Överprövning till följd av granskningen... 64 6.13 Avslutning... 64 Bilagor Bilaga 1 Rikspolisstyrelsens och Riksåklagarens beslut med direktiv för inspektion av brottsutredningar avseende våldtäkt Bilaga 2 Mall använd vid granskningen Bilaga 3 Statistik rörande anmälda brott m.m. avseende våldtäkt och grov våldtäkt per polismyndighet åren 2000-2003 Bilaga 4 Statistik Beslut fattade av åklagare 2004 Bilaga 5 Utdrag relevant författningstext m.m.

RAPPORT 4 (64) Sammanfattning Riksåklagaren och Rikspolischefen beslutade den 4 oktober 2004 om en gemensam och samtidig inspektion av ärenden gällande våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år. Granskningen skulle avse utredningar vid Polismyndigheten i Västernorrlands län och Åklagarkammaren i Sundsvall, Polismyndigheten i Blekinge län och Åklagarkammaren i Karlskrona, Polismyndigheten i Jönköping och Åklagarkammaren i Jönköping samt Polismyndigheten i Dalarna och Åklagarkammaren i Falun. Cirka 100 ärenden, i vilka avslutande beslut meddelats under tiden oktober 2003 september 2004, har granskats. Vid granskningen har sammanfattningsvis följande iakttagelser gjorts och synpunkter framkommit. Vid var och en av de polismyndigheter och åklagarkammare, där granskningen genomförts, har det under den aktuella tidsperioden genomförts flera förundersökningar av mycket hög kvalitet. Många av anmälningarna har skett lång tid efter händelsen. Ökad tidsrymd mellan brottet och anmälan medför ofta negativa konsekvenser för utredningen om brottet, framförallt i fråga om bevisläget. Det har därför stor betydelse att anmälan görs skyndsamt. En tredjedel av de granskade anmälningarna har gjorts utom kontorstid. Det finns mot denna bakgrund skäl att framhålla vikten av att det oavsett tidpunkt på dygnet finns resurser samt erfaren och kunnig personal hos polis och åklagare som borgar för en hög kvalitet av utredningen i inledningsskedet. Åklagarinträde i ärenden rörande våldtäkt bör ske skyndsamt. I 60 % av de granskade åklagarledda ärendena har åklagarinträde skett inom ett dygn från anmälningstillfället. En nära samverkan mellan polis och åklagare på ett tidigt stadium har en avgörande betydelse för utredningens resultat. Det är värdefullt om åklagaren i vissa fall informeras om ett ärende om våldtäkt redan innan någon är skäligen misstänkt och därvid ges möjligheten att överta förundersökningsledningen eller besluta om att tills vidare informeras i ärendet. Skriftliga direktiv och muntliga direktiv som dokumenterats i akten har funnits i något mer än hälften av ärendena. En förundersökning rörande allvarliga brott, såsom våldtäkt, bör föranleda täta kontakter mellan utredaren och förundersökningsledaren. De direktiv som ges bör dokumenteras i akten. Husrannsakan och brottsplatsundersökning bör genomföras i större omfattning än vad granskningen utvisat för erhållande av ett beslutsunderlag med hög kvalitet. Det är av största vikt att det vid dessa un-

RAPPORT 5 (64) dersökningar görs bevisbeslag av alla de föremål som kan tänkas få betydelse i utredningen. Rutiner för bevisbeslag bör skapas. Målsägandebiträde har förordnats i 29 % av de granskade åklagarledda ärendena. I de polisledda ärendena har målsägandebiträde inte förordnats. Det råder en stark presumtion för att målsägandebiträde skall förordnas i en förundersökning som rör brott enligt 6 kap. brottsbalken. Målsägandebiträde borde ha förordnats i större utsträckning. ation beträffande samtycke till läkarundersökning och inhämtande av läkarintyg/rättsintyg m.m. föreligger i ett mindre antal av de granskade ärendena. Sådant samtycke bör för en rationell förundersökning aktualiseras i anslutning till anmälningstillfället och dokumenteras. Förhör med målsäganden är en av tyngdpunkterna i förundersökningar om våldtäkt och blir ofta åklagarens huvudsakliga bevisning vid ett åtal. Det är därför av särskilt stor betydelse hur förhöret genomförs och dokumenteras. I ett mindre antal av de granskade ärendena har videoupptagningar vid förhör skett. Sådana upptagningar bör äga rum i ökad omfattning. I ett antal av de granskade ärendena har den misstänkte inte förhörts. Förhör med den misstänkte borde ha skett i flera av ärendena. Ett antal av de förhör som hållits med den misstänkte borde ha varit mer ifrågasättande. I ett fåtal av de granskade ärendena har den misstänkte varit häktad. I våldtäktsutredningar föreligger en presumtion för häktning av den misstänkte. Sådant tvångsmedel bör övervägas i större omfattning. Förhörsledarens och undersökningsledarens kunskaper, erfarenhet och engagemang har en avgörande betydelse för utredningen. I ett fåtal ärenden har en längre beslutsmotivering förekommit då ärendet lagts ned. Ett utförligt nedläggningsbeslut kan i vissa fall på ett bättre sätt förklara för målsäganden varför ärendet inte förts till åtal. Det kan många gånger vara att föredra att förhörsledaren och/eller åklagaren personligen underrättar målsäganden om ett avskrivningsbeslut och innebörden av detta. Varje förundersökning skall bedrivas så långt som erfordras för att skapa ett fullödigt beslutsunderlag för förundersökningsledaren att ta ställning i åtalsfrågan eller till nedläggning av förundersökningen, d.v.s. vänd på alla stenar som har betydelse för utredningen.

RAPPORT 6 (64) 1 Inledning Riksåklagaren (RÅ) och Rikspolisstyrelsen (RPS) har den 5 september 2000 beslutat att genomföra gemensamma inspektioner inom ett antal verksamhetsområden. Syftet med inspektionerna har varit att fördjupa kontrollen av kvaliteten i vissa typer av brottsutredningar och att följa upp hur samarbetet mellan de båda organisationerna fungerar vid handläggningen av enskilda ärenden. Tre sådana gemensamma inspektioner har därefter genomförts. Resultaten av dessa inspektioner har redovisats i rapporter. RÅ och RPS har beträffande utfallet av de genomförda gemensamma och samtidiga inspektionerna uttalat att de har resulterat i mycket bra underlag för iakttagelser och synpunkter. Rapporterna har varit väl ägnade att läggas till grund för det löpande förbättringsarbetet inom de båda organisationerna. Det gemensamma utredningsarbetet har dessutom inneburit en ny dimension i samverkan mellan polis och åklagare. 1.1 Uppdraget RÅ och RPS beslutade den 4 oktober 2004 att ytterligare en inspektion i serien av gemensamma och samtidiga inspektioner skulle genomföras. Den skulle avse en granskning av brottsutredningar rörande våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år, bilaga 1. Huvudsyftet med inspektionen är att analysera om kvalitet och handläggningsrutiner i utredningarna uppfyller de krav som kan ställas och att upptäcka eventuella systematiska brister m.m. Fr.o.m. den första januari 2005 har den centrala förvaltningsmyndigheten Riksåklagaren slagits ihop med åklagarorganisationen till en myndighet,. I denna rapport används genomgående den äldre benämningen Riksåklagaren. 1.2 Inspekterade polismyndigheter och åklagarkammare Inspektionen har genomförts genom besök på Polismyndigheten i Västernorrlands län och Åklagarkammaren i Sundsvall den 14 och den 15 september 2004, Polismyndigheten i Blekinge län och Åklagarkammaren i Karlskrona den 25 27 oktober 2004, Polismyndigheten i Jönköpings län och Åklagarkammaren i Jönköping den 1 4 november 2004 samt Polismyndigheten i Dalarna och Åklagarkammaren i Falun den 15 17 november 2004.

RAPPORT 7 (64) 1.3 Inspektionsgruppen Inspektionen har utförts av två inspektionsgrupper, utsedda av RPS respektive RÅ. Den av RPS utsedda inspektionsgruppen har letts av polismästaren Lars Berg, Polismyndigheten i Västra Götaland, med kommissarien vid Polismyndigheten i Skåne Kaicy Nordin, kriminalinspektören vid Polismyndigheten i Stockholms län Jörgen Lindeberg och kriminalinspektören Harriet Persson, Polismyndigheten i Västra Götaland som inspektionsdeltagare. Inspektören Karina Lundström vid Rikspolisstyrelsen har medverkat i granskningsarbetet. Den av RÅ utsedda inspektionsgruppen har letts av vice överåklagaren Birgitta Fernqvist, Utvecklingscentrum Göteborg, och har i övrigt bestått av chefsåklagaren Barbro Jönsson, Åklagarkammaren i Uddevalla, kammaråklagaren Håkan Larsson, Första åklagarkammaren i Göteborg, och kammaråklagaren Lena Medelius, Andra åklagarkammaren i Göteborg. Polisgruppen och åklagargruppen benämns här inspektionsgruppen. 1.4 Urval Inför inspektionen gjordes ett urval ur Polisens anmälningssystem RAR och åklagarväsendets diarium Brådis avseende registrerade brottsmisstankar gällande våldtäkt mot person 15 år eller äldre. Inspektionen skulle omfatta cirka 75 ärenden. Det bestämdes att granskningen skulle avse samtliga avslutade beslut avseende våldtäkt och grov våldtäkt (endast fullbordade brott) under tiden oktober 2003 september 2004. Fyra kammare med korresponderande fyra polismyndigheter valdes ut. Antalet granskade ärenden uppgick till 109, varav 107 granskade förundersökningar. Av de granskade förundersökningarna var 79 åklagarledda och 28 polisledda. 1.5 Metod Inför inspektionstillfällena har respektive myndighet anmodats att ta fram de ärenden som skulle granskas. Vidare skulle allt material t.ex. diarieblad, beslut, förundersökningsprotokoll, eventuella domar och övrig information av olika slag som arkiverats hos polisen, åklagaren eller annan myndighet finnas tillgängligt. Lokala överenskommelser mellan polismyndigheterna och åklagarkamrarna angående fördelningen av förundersökningsledarskapet och eventuella andra lokala överenskommelser eller bestämmelser rörande våldtäktsbrott skulle också tas fram. Andra handlingar m.m., vilka inspektionsgruppen borde känna till, skulle vidare finnas tillgängliga. Under granskningens gång har det framgått att underlaget i vissa av de tillgängliga akterna troligtvis inte har varit helt komplett. Inspektionsgruppens

RAPPORT 8 (64) bedömning är dock att denna omständighet inte haft någon avgörande betydelse för granskningen. Inför granskningsarbetet framställdes gemensamt en mall som granskarna skulle följa i varje enskilt ärende. Mallen bifogas, bilaga 2. Granskningen har utgått från det material i ärendena som tagits fram enligt ovan angivna begäran. Intervjuer med handläggande åklagare och polis har i enlighet med direktiven inte genomförts. Åklagargruppen har inriktat granskningen på de ärenden i vilka åklagare fattat beslut och polisgruppen de polisiära åtgärderna i dessa. Polisgruppen har vidare granskat de ärenden i vilka polisen fattat avslutande beslut. Grupperna har därefter gemensamt diskuterat de granskade ärendena och de iakttagelser som gjorts vid granskningen. De bedömningar som nedan redovisas är gruppernas gemensamma. De gemensamma synpunkterna anges i fortsättningen som inspektionsgruppens. Vid besöken har företrädare för respektive myndighet och åklagarkammare intervjuats om verksamhetens organisation och samverkan mellan myndigheterna beträffande aktuella brott. 2 Bakgrund Ett grundläggande medborgarkrav är att brottsutredningar genomförs effektivt, med hög kvalitet och med adekvat skyndsamhet. RPS och RÅ ansvarar övergripande för att personal som arbetar med att utreda brott har hög kompetens, ändamålsenliga arbetsmetoder och effektiva hjälpmedel i sitt arbete för att utreda brott. Brottsutredningsverksamheten är en för polisen och åklagarväsendet gemensam uppgift. Det är väsentligt att verksamheten bedrivs i nära samverkan och att verksamheten ständigt utvecklas och förbättras. Utvecklingssamarbetet mellan åklagarväsendet och polisen är därför inriktat på att finna arbetsformer och arbetsmetoder som gör det möjligt att med hög kvalitet nå en högre lagföring. Av statistik från polisen/brottsförebyggande rådet (BRÅ) avseende under år 2003 anmälda brott och personuppklarade brott kan noteras att antalet anmälda sexualbrott ökar. Anmälda våldtäkter 2003 uppgick i riket till 2.565, varav 2.099 mot person femton år eller äldre. Personuppklarade brott avseende våldtäkter uppgick samma år till 310 i riket (12 %), varav 258 mot person 15 år eller äldre (11%), se bilaga 3. Av RÅ:s statistik, se bilaga 4, framgår att lagföringsprocenten för sexuella övergrepp mot vuxna varit låg under mätperioden 2001 2004, även om den ökat något under 2003 och 2004. Den låga lagföringen och olika förhållanden som kan vara orsaken till denna har uppmärksammats i olika sammanhang och från olika infallsvinklar de senaste åren. Regeringen, RÅ och RPS har i

RAPPORT 9 (64) anledning av den låga lagföringen framhållit åtgärder för att öka densamma. Se vidare härom nedan under 3.1 3.3. Denna granskning är ett led i ansträngningarna att finna förbättrade metoder vid handläggningen och att öka utredningskvaliteten i våldtäktsärenden i syfte att höja lagföringen. 2.1 Allmänt Att utreda våldtäktsbrott kan vara komplicerat. Det finns sällan åsyna vittnen. Det är inte ovanligt att målsägandens och den misstänktes uppgifter om händelsen är motsägelsefulla, det vill säga att ord står mot ord. Teknisk bevisning och annan stödbevisning har därför ofta i dessa ärenden mycket stor betydelse. Brottets karaktär kan därtill medföra att målsäganden utsatts för sådant trauma att det kan vara svårt för henne eller honom att medverka fullt ut i utredningen. Ett målsägandebiträde, en särskild företrädare för barn eller stödperson fyller därför i dessa ärenden en särskilt viktig funktion. När en våldtäkt inträffat tar omgivningen ibland ställning i saken utan att ha tillgång till fakta i ärendet. Detta kan påverka målsäganden, vittnen och den misstänkte, vilket i sin tur kan innebära svårigheter vid utredningsarbetet. I sammanhanget kan inte heller bortses från att det förekommer osanna anmälningar om våldtäkt, vilket inspektionsgruppen har sett några exempel på. Det är självfallet ett trauma för en målsägande som utsatts för brott att inte få gärningsmannen lagförd. Det är naturligtvis också allvarligt att någon falskeligen anklagas för ett brott som denne inte begått. Det är bl.a. mot bakgrund av vad som nu anförts synnerligen viktigt att utredningsarbetet görs så grundligt att ett fullgott beslutsunderlag föreligger för att ta ställning till förundersökningens fortsatta bedrivande eller avslutande. På dessa grunder krävs det ofta särskilda utredningsinsatser när någon har anmält en våldtäkt. Som kommer att framgå längre fram i denna rapport finns det vid alla granskade polismyndigheter och åklagarkammare exempel på när sådana insatser har fungerat väl och utredningar har lett till att en gärningsman har identifierats och dömts för brottet. I andra fall har utredningen inte nått hela vägen fram, dvs. utredningar har lagts ner med sådana motiveringar som inte utesluter att ett brott har begåtts. 2.2 Upptaktsmöte Den 9 och den 10 september 2004 anordnade RÅ och RPS ett upptaktsmöte i Kalmar med syfte att inför inspektionen inhämta synpunkter från operativa

RAPPORT 10 (64) poliser och åklagare beträffande handläggningen m.m. av våldtäktsärenden. Vid mötet deltog poliser och åklagare med erfarenhet av denna brottskategori från olika polismyndigheter och åklagarkammare i landet. Mötet leddes av Birgitta Fernqvist och Lars Berg. 3 Styrdokument m.m. 3.1 Budgetpropositionen I budgetpropositionerna för 2003 (2002/03:1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet) och 2004 (2003/04:1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet) framgår att målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Verksamheten skall utgå från ett medborgarperspektiv. I budgetpropositionen för 2003, angivna utgiftsområde, anförs att det övergripande målet för åklagarväsendet är att se till att den som har begått brott lagförs. Regeringens uppfattning är att det är angeläget att den inom åklagarväsendet kvantitativa uppföljningen kombineras med kvalitativa uppföljningar och studier av de resultat som uppnås inom organisationen. I budgetpropositionen för 2004, avseende samma utgiftsområde, anges att målet för verksamhetsområdet Utredning och lagföring är att verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och att fler brott skall leda till lagföring. I budgetpropositionen för 2005 (2004/05:1, Utgiftsområde 4 Rättsväsendet) formuleras samma mål för Utredning och lagföring som året innan. Under detta verksamhetsområde sägs att det är angeläget att myndigheterna på området fördjupar sitt samarbete. En viktig fråga för regeringen är att minska risken för att människor utsätts för våldsbrott. Särskilt gäller det våld mot utsatta grupper. Därför skall våldsbrott mot kvinnor och barn uppmärksammas särskilt av myndigheterna. Denna brottslighet är i stor utsträckning dold. Det gör att den måste förebyggas och bekämpas med nya metoder och betydande inslag av samverkan mellan olika aktörer. Det är vidare nödvändigt att ge stöd åt dem som drabbas. 3.2 Regleringsbrev I regleringsbrevet för budgetåret 2004 tas avseende polisorganisationen upp att inom verksamhetsområde Utredning och lagföring skall verksamheten bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och fler brott skall leda till lagföring. I regleringsbrevet sägs vidare att åklagarorganisationen skall genom fortsatt verksamhetsutveckling säkerställa att åklagarnas brotts-

RAPPORT 11 (64) bekämpning effektiviseras främst när det gäller bl.a. vålds- och sexualbrott, särskilt brott mot kvinnor och barn. 3.3 Riksåklagarens verksamhetsplan m.m. RÅ har i verksamhetsplanen för åklagarorganisationen 2003 angett som mål att lagföringen skall öka och kvaliteten skall höjas på brottsutredningsverksamheten och processföringen. I verksamhetsplanen för åklagarorganisationen 2004 har RÅ anfört att för bl.a. brottstypen sexualbrott mot kvinnor skall verksamhetsmålet gälla att lagföringen skall öka vid samtliga myndigheter. Beträffande kvalitet i brottsutredningsverksamhet och processföring skall åklagarmyndigheterna fortsätta att genomföra de åtgärder som finns upptagna i de under 2003 upprättade planerna härför. 3.4 Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar och verksamhetsplan 2004 RPS planeringsförutsättningar för åren 2004, 2005 och 2006 innehåller precisering och utveckling av de mål och riktlinjer som regeringen lägger fast för polisverksamheten. RPS och polismyndigheterna beslutar sin verksamhet utifrån dessa förutsättningar i verksamhetsplaner. I planeringsförutsättningarna gör RPS bl.a. bedömningen att en trend som är viktig att beakta vad gäller framtida krav på Polisen är att det finns en risk för en fortsatt långsam förskjutning i brottsligheten från tillgreppsbrott till våldsbrott. Vidare framhålls att Polisen utöver andra preventiva åtgärder också bör bedriva brottsförebyggande arbete mot mera generella problembilder i samhället såsom våld mot kvinnor och barn. Som ett viktigt område för verksamhetsutveckling anges vidare det av statsmakterna prioriterade området gällande vålds- och sexualbrott och brott mot kvinnor och barn. Som RPS långsiktiga nationella verksamhetsmål t.o.m. 2006 för verksamhetsgrenen Utredning och lagföring gäller enligt planeringsförutsättningarna bl.a. att det till åklagare redovisade antalet våldsbrottsärenden ska fortlöpande öka och vid utgången av år 2006 på nationell nivå vara minst femton procent högre än medelvärdet för åren 2002-2003. Därvid framhålls att polisens samarbete med åklagarmyndigheten ska vidareutvecklas och breddas i det operativa arbetet och för att kvalitetssäkra utredningsverksamheten. I RPS verksamhetsplan för 2004 anges att RPS skall medverka till att uppklaringen ökar och att fler ärenden redovisas till åklagaren varvid utredningsarbetet och förundersökningsledning skall effektiviseras. RPS skall vidare genom metodutveckling tillsammans med polismyndigheterna stärka Polisens möjligheter att uppdaga och utreda våldbrottslighet.

RAPPORT 12 (64) 3.5 Utredningar m.m. 3.5.1 Pågående utredningar och projekt Regeringen gav den 15 juni 2004 i uppdrag åt jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström att: - analysera vilka faktorer som kan bidra till att sexuella övergrepp inte anmäls, - föreslå strategier och åtgärder som kan öka benägenheten att anmäla sexuella övergrepp, - undersöka hur den som har utsatts för sexuellt övergrepp upplever brottsutredningen och den fortsatta rättsprocessen samt - överväga och ge förslag på vad som kan göras för att minska påfrestningarna på målsäganden i hela rättsprocessen med bibehållna krav på rättssäkerhet. Utredningsuppdraget fokuserar på målsäganden och bl.a. betydelsen av att brott anmäls och lagförs i ett fungerande rättssamhälle. I utredningsuppdraget ingår även att ta i beaktande de ojämlika maktförhållanden mellan män och kvinnor som finns i samhället och bör utgå från ett könsmaktsperspektiv. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 15 augusti 2005. Ett projekt pågår inom BRÅ avseende kartläggning av den polisanmälda våldtäktsbrottsligheten. Frågor som kommer att belysas i kartläggningen är bl.a. relationen mellan offer och gärningsmän, offrens och gärningsmännens ålder, var de har träffats och var brottet har begåtts, om det funnits alkohol med i bilden, om det har varit flera gärningsmän inblandade och om offret har fått fysiska skador. Vidare kommer det att redovisas hur stor andel av de anmälda våldtäkterna som är överfallsvåldtäkter relaterade till nöjeslivet respektive hur stor andel som begåtts inom nära relationer. I kartläggningen ingår samtliga anmälningar av fullbordade våldtäkter från åren 1995 och 2000. Inom ramen för projektet ingår även att analysera vilka orsakerna kan vara till den ökning av anmälda våldtäkter som har skett de senaste decennierna. Projektet kommer att redovisas i en rapport. Datum för när rapporten kommer att publiceras är inte bestämt. 3.5.2 Granskning vid dåvarande i Stockholm av vissa förundersökningar beträffande våldtäkt Överåklagaren vid dåvarande i Stockholm beslutade 2004, inom ramen för sin tillsynsverksamhet, att en granskning av handläggningen av vissa anmälningar om misstänkt våldtäkt skulle genomföras. Granskningen var föranledd av synpunkter som framförts i debattinlägg under våren 2004. Granskningen avsåg ärenden angående fullbordade våldtäkter som kommit in under år 2001 till dåvarande 3: e och 4: e åklagarkammaren i Stockholm. Granskningen har resulterat i en rapport (Dnr 100 2004/0344).

RAPPORT 13 (64) I rapporten har bl.a. konstaterats att det förelegat brister avseende förordnande av målsägandebiträde och dokumentation. Betydelsen av konfronterande förhör och åklagarens närvaro vid förhör har noterats. Vikten av korrekt och utförlig beslutsmotivering har poängteras. 4 Utbildning 4.1 Inom polisväsendet I december 1997 fick RPS i uppdrag att leda ett myndighetsgemensamt uppdrag gällande fortbildning av personal inom bl.a. rättsväsendet angående mäns våld mot kvinnor. En referensgrupp bildades bestående av bl.a. Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Riksåklagaren och Socialstyrelsen. I slutrapporten föreslogs att ett centralt studiematerial skulle produceras. Studiematerialet som var färdigt i december 2000 innehåller bland annat ett avsnitt som handlar om att förstå bakgrunden till mäns våld mot kvinnor och ett annat som handlar om samverkan mellan myndigheterna. De övriga avsnitten är yrkesspecifika, där polis och åklagare har ett gemensamt kapitel. Detta utbildningsmaterial distribuerades till samtliga polismyndigheter och åklagarkammare som därefter fick sätta ihop ett eget utbildningsprogram. 4.1.1 Grundutbildning Vid samtliga tre polisutbildningar, Polishögskolan (PHS) i Sörentorp, Polisutbildningen vid Umeå universitet och Polisutbildningen i Växjö genomförs under fjärde utbildningsterminen kursen Våld i nära relationer under sju alternativt sex veckor. Kursen tar bl.a. upp det fysiska och psykiska våldets uppkomst och vidmakthållande i beroendesituationer, brottsplatsundersökning, bevissäkring, dokumentation, förhörsteknik och brottsoffers ställning och rättigheter. Kunskap om brottsoffer och färdigheter i förhörsteknik förmedlas genom hela utbildningen. Vid PHS genomförs under termin tre en kurs som benämns Utredningar II. Kursen som pågår i åtta veckor tar bl.a. upp betydelsen av kvalitet i polisens förstahandsåtgärder, rättskedjeperspektivet, tvångsmedel och förhörs- och vittnespsykologi. 4.1.2 Vidareutbildning PHS vidareutbildning har sedan slutet av 1980-talet bestått av utbildningar för personal inom polisen som utreder olika former av våld, främst inriktat

RAPPORT 14 (64) på barn. I många av polismyndigheterna är det samma utredare som utreder brott mot barn som utreder våldtäkter. I början av 2000-talet omarbetades kursen Våld mot barn och omfattar nu 32 dagar fördelade under två år. Även åklagare kan gå utbildningen. Kursdeltagarna skall efter utbildningen bl.a. kunna driva förundersökningen framåt både självständigt och tillsammans med förundersökningsledaren samt kunna förebygga och hantera de påfrestningar som arbetet kan medföra. Under år 2004 har PHS arbetat med att ta fram vidareutbildningar som handlar om familjevåld och våld i nära relationer samt hot- och riskbedömningar i dessa sammanhang samt inom brottsofferområdet. Tanken är att dessa utbildningar kommer att starta under år 2005. Polisutbildningen vid Umeå universitet har ingen vidareutbildning inom dessa områden och Polisutbildningen i Växjö har inte några vidareutbildningar. 4.2 Inom åklagarväsendet RÅ har sedan ett antal år särskilt riktat fokus mot brott gällande sexuella övergrepp. I grundutbildningen, åklagarkurs III, ingår ett avsnitt om övergrepp mot barn och ett avsnitt om förhör i sådana utredningar. I nästa kursomgång kommer ett avsnitt om våldtäkt mot vuxna att läggas in i utbildningen. RÅ gav i juli 2001 ett särskilt uppdrag åt Överåklagaren vid dåvarande i Stockholm att utreda vissa frågor gällande sexuella övergrepp mot barn. Överåklagaren skulle inom ramen för sin tillsynsverksamhet granska handläggningen av samtliga ärenden gällande sexuella övergrepp mot barn som kommit in till tre kammare under år 2000. I uppdraget ingick att göra en kartläggning och analys av vad som förevarit i respektive ärende och av de beslut som fattats i ärendet. Vidare ingick att analysera vilka åtgärder som borde övervägas i fråga om arbetsformer och arbetsmetoder i syfte att förbättra kvaliteten. En redovisning skulle ske av eventuella generella slutsatser från granskningen och analysen som kunde vara av betydelse för den framtida brottsbekämpningen av sexuella övergrepp mot barn. Uppdraget redovisades den 29 november 2001 (dnr 100 2001/0864). RÅ gav den 30 september 2002 liknande uppdrag till övriga åklagarmyndigheter. Redovisningarna låg därefter som grund för en chefsutbildning under våren 2003. RÅ anordnade vidare, den 24 augusti 2004, ett specialistseminarium om sexualbrott. Seminariet behandlade sexualbrott mot såväl barn som vuxna.

RAPPORT 15 (64) Under våren 2005 genomför Utvecklingscentrum Umeå i samverkan med Åklagaravdelningen och Utvecklingscentrum Göteborg att genomföra utbildning avseende ändringarna i 6 kap. brottsbalken, som träder i kraft den 1 april 2005. 5 Granskningen Den granskning som gjorts är baserad på tillgängliga handlingar i akterna och diarieblad från Brådis och RAR/DUR-Två. Detta innebär att det kan ha genomförts fler åtgärder än vad som framgått av tillgängliga dokument. Sammanfattande tabell över granskade ärenden m.m. finns under avsnitt 5.1.

RAPPORT 16 (63) Sid 5.1 Sammanfattning av antal granskade ärenden och beslut Sundsvall Karlskrona Jönköping Falun Summa Granskade ärenden 25 25 32 27 109 Granskade förundersökningar (FU) 25 25 30 27 107 åklagarledda 16 19 22 22 79 polisledda 9 6 8 5 28 FU ej inledd - - 3 x) - 3 åklagarbeslut - - 2 x) - 2 polisbeslut - - 1-1 Beslut att inleda FU inom ett dygn 24 23 25 22 94 polisbeslut 17 19 22 18 76 åklagarbeslut 7 4 3 4 18 Lagföring/åtal 5 3 xx) 2 3 13 Lagföring/dom 4 3 2 3 12 Överprövningsärenden - 1 1 2xxx) 4 Pågående FU 2 (P) - - 1 (Å) 3 Nedlagda FU 18 23 28 23 92 åklagarbeslut 11 16 18 21 xi) 63 polisbeslut 7 7 10 5 29 brott kan ej styrkas Å9/P- Å16/P- Å13/P3 Å15/ P1 ej spaningsresultat -/P2 -/P5 -/P2 -/P1 P10 ej anledning antaga att brott som hör under Å2/P - - Å3/P - Å3/P - Å53/P4 något brott synes ej ha inträffat - - -/P3 - P3 annat - - -/P1 -/P1 P2 brott föreligger inte - - Å1/P1 - Å1/P1 gärningsman okänd - - - Å1/- Å1 går uppenbarligen inte att utreda -/P1 - - - P1 spaningsuppslag saknas - - - - /P1 P1 misstänkt oskyldig - - Å1/ - - Å1 misstänkt lämnat landet - - - Å1/- Å1 grund kan ej utläsas -/P4 -/P2 - P1 P7 Förhör med Mt ej genomfört 4 FU 9 FU 3 FU 5 FU 21 Förhör med Mä ej genomfört - - 1 FU - 1 Målsägandebiträde har förordnats 5 FU 6 FU 5 FU 7 FU 23 P = Polisbeslut Å = Åklagarbeslut FU = Förundersökning Mt = Misstänkt Mä = Målsägande x) I ett ärende, som omfattar fyra K-anmälningar, beslutar åklagare att inte inleda förundersökning, avseende en K-anmälan (motanmälan). xx) I samband med granskningen upptäcktes en förundersökning, som lett till dom för bl a våldtäkt. Ärendet hade felkodats som grov kvinnofridskränkning. Ärendet har inte granskats, men domen har medtagits. xxx) Ett ärende avser omprövning av åklagare. xi) Avser misstänkta personer Å8

RAPPORT 17 (64) 5.2 Polismyndigheten i Västernorrlands län och Åklagarkammaren i Sundsvall 5.2.1 Organisationen m.m. vid Polismyndigheten i Västernorrlands län Av Polismyndighetens verksamhetsplan för 2004 framgår bl.a. följande: Verksamhetsidé - Vi främjar rättvisa och trygghet genom att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, skydda, hjälpa och ställa till rätta. - Vi ska tillsammans med allmänheten och andra samhällsorgan förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten. - Vi är samhällets yttersta resurs när brott och störningar inträffar och ska då ingripa snabbt, konsekvent och professionellt med beaktande av rättssäkerheten. - Vi ska ge allmänheten god service samt snabb och korrekt ärendehandläggning genom att ha en hög tillgänglighet och vara lyhörda för de krav och önskemål som framförs, samt i all möjlig utsträckning lämna råd, stöd och upplysningar. Polismyndighetens mål/inriktning - särskilt kränkande och prioriterade brott Kampen mot våldsbrott - särskilt våld mot kvinnor och barn - ska prioriteras. Resultatområde våldsbrott - Våld mot kvinnor, övergrepp mot barn och familjerelaterad våldsbrottslighet skall minska. Målet är också att fler gärningsmän inom våldsbrottsområdet ska lagföras. Fokusområden brottsoffer Stödet till och skyddsåtgärder för brottsoffer och vittnen ska utvecklas. Från och med 2004 ska inom två veckor efter anmälningstillfället alltid en förnyad kontakt tas med alla som utsatts för våldsbrott och integritetskränkande tillgreppsbrott, utom i de fall då det är helt överflödigt. Fokusområden våld mot kvinnor i nära relation Den för polismyndigheten och åklagarkammaren gemensamma handlingsplanen för våld mot kvinnor ska vara utgångspunkten för allt arbete inom brottsområdet. Det eftersträvas att öka lagföringen inom detta område. Andelen ärenden som redovisas till åklagare, i förhållande till antalet inkomna brottsärenden, ska öka och vid utgången av år 2004 vara fler än genomsnittet för år 2001 2003. Utredning och lagföring - Andelen till åklagare redovisade ärenden ska öka och kvaliteten ska vara så hög att de hos åklagaren kan utgöra tillräcklig

RAPPORT 18 (64) grund för lagföring. En tidig kvalitetssäkring kan uppnås genom en kritisk granskning av anmälningar i RAR-systemet. En särskild granskningsfunktion ska under planeringsperioden ha inrättats och DUR-Två ska införas och användas i hela myndigheten. Kompetensutveckling - Genom fortsatt kompetensutveckling ska framtida verksamhetsvinster uppnås. Målet är att alla anställda ska erbjudas kompetensutveckling för att upprätthålla eller uppnå de kompetenskrav som ställs utifrån verksamhetens behov. Organisation - Bemanningen är i enlighet med Personalredovisning på kriminalavdelningen 2004-01-01 43 poliser och 12 civilanställda. Antalet anställda i polismyndigheten vid samma tidpunkt är 376 poliser och 126 civilanställda, d.v.s. totalt 503. Chefen för kriminalavdelningen uppger att anmälan om våldtäkt och grov våldtäkt i allmänhet styrs till kriminalavdelningen för utredning. Denna styrning sker genom en lokal RAR-bestämmelse betecknad som BROTTS- KODER KKV BROTT KRIMINALPOLISEN, daterad 2000-10-31 och beslutad av dåvarande chefen för kriminalavdelningen. Som kvalificerad brottslighet betraktas enligt beslutet bl a våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt utnyttjande och grovt sexuellt utnyttjande. Denna rutin gäller Medelpad, men inte Ångermanland. I Ångermanland gäller istället att anmälan sorteras geografiskt enligt huvudregel till ett närpolisområde för utredning. Motsvarande RAR-styrning, som gäller för Medelpad, saknas i Ångermanland. I normalfallet sker alltid en kontakt mellan närpolisområdeschefen och chefen för kriminalavdelningen, varvid ärendet kan styras till kriminalavdelningen. När Polisens Kontakt Center (PKC) infördes i oktober 2004 tillskapades en jourhavande förundersökningsledare, vilken styr ärendet till kriminalavdelningen. Den jourhavande förundersökningsledaren arbetar med ärendet under icke kontorstid om inte ärendet är av sådan art att chefen för kriminalavdelningen själv går in och tar över. En tjänsteföreskrift angående förande av dagboksblad finns beträffande A- ärenden. Någon föreskrift angående förande av dagboksblad i K-ärenden utöver vad som gäller för DUR-Två finns inte enligt uppgift av chefen för kriminalavdelningen. Bemanningsmässigt har kriminalavdelningen svårt att komma upp i de tal som anges i verksamhetsplanen. Kriminalavdelningen består av fem rotlar (utredningsrotel, ekorotel, narkotikarotel, teknisk rotel och kriminalunderrättelserotel) och leds av en chef. Ställföreträdaren är tillika chef för utredningsroteln. På utredningsroteln finns fem kriminalinspektörer med specialutbildning för att utreda våld mot barn. Därutöver finns sju kriminalinspektörer som utreder bl.a. sexualbrott. Dessa kriminalinspektörer har erfarenhet av sexualbrottsutredningar. Polismyndigheten genomför inte någon specialutbildning i egen regi avseende sexualbrottsutredningar.

RAPPORT 19 (64) 5.2.2 Organisationen m.m. vid Åklagarkammaren i Sundsvall Sexualbrottsärenden hanteras inom ett familjevåldsteam i vilket ingår sex åklagare. Två av dessa är specialister och är kontaktåklagare gentemot Polisen vad gäller sexualbrott. En av specialisterna är huvudansvarig för kammarens ärenden gällande grova sexualbrott. Sexualbrott mot vuxna närstående handläggs även av chefsåklagaren och vice chefsåklagaren. År 2000 upprättades i myndighetssamverkan mellan Polismyndigheten i Västernorrland län och Åklagarkammaren i Sundsvall ett handlingsprogram angående våld mot kvinnor. Med stöd av handlingsprogrammet har en praxis bildats att polisen ofta kontaktar jour- eller beredskapsåklagaren redan då de befinner sig på en brottsplats i ett ärende angående kvinnovåld. I början av 2004 hölls ett möte mellan Polismyndigheten i Västernorrlands län och i Umeå. Mötet gällde bl.a. familjevåld och en av frågorna var förordnande av målsägandebiträde. Efter det mötet har åklagarna, enligt chefsåklagarens uppfattning, blivit mer benägna att ansöka om förordnanden av målsägandebiträde i ett tidigt skede av utredningar. Under hösten 2004 har chefsåklagaren återinfört ett feedbacksystem. Systemet innebär att åklagaren efter avslutad hantering av ärendet skickar en handling med en redogörelse över vad ärendet resulterat i till utredande polismän och vederbörande kommissarie för uppföljning. Chefsåklagaren och företrädare för polismyndigheten har även inlett överläggningar om en närmare samverkan mellan polis och åklagare vad gäller våldtäktsärenden. Av verksamhetsplanen för dåvarande i Umeå år 2004 framgår följande. Övergripande mål Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Verksamheten skall utgå från medborgarnas intresse. Målet för verksamhetsområde Utredning och lagföring är att verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet. Flera brott skall leda till lagföring. Lagföringsmål Lagföringen skall öka vid myndigheten bl.a. beträffande lagföring beträffande våld mot kvinnor. Kvalitet i brottsutredningsverksamheten - Under andra halvåret 2003 antog varje åklagarkammare vid åklagarmyndigheten en egen plan utifrån den kammarens förutsättningar och behov i syfte att förbättra kvaliteten i brottsutredningsverksamheten och processföringen. Åtgärderna skall genomföras under 2004. I detta arbete bör särskilt understrykas att våldsbrottsligheten mot kvinnor uppmärksammas.

RAPPORT 20 (64) Medborgarperspektivet Myndigheten skall införa den handlingsplan för bemötande av brottsoffer som RÅ beslutade den 24 februari 2003 samt följa upp tillämpningen av den. 5.2.3 Lokal överenskommelse angående ledning av förundersökning Av överenskommelse den 27 november 2002 mellan Polismyndigheten i Västernorrlands län och Åklagarkammaren i Sundsvall angående ansvar för ledning av förundersökningar framgår att brotten våldtäkt och sexuellt utnyttjande inte anses vara av enkel beskaffenhet och att åklagaren skall vara förundersökningsledare så snart någon kan skäligen misstänkas för brottet eller redan dessförinnan om åklagaren i varje enskilt fall så bestämmer. Åklagaren skall även inträda som förundersökningsledare när det krävs åtgärd, förordnande eller beslut av domstol eller när begäran om besöksförbud framställs. Av den lista över brott som ska anses vara av enkel beskaffenhet och som bifogats överenskommelsen framgår, såvitt gäller 6 kap. brottsbalken, att endast sexuellt ofredande genom blottning anses vara av enkel beskaffenhet. När åklagaren skall vara förundersökningsledare skall målet omgående överlämnas till åklagaren på sätt som framgår av överenskommelse angående elektronisk överföring. Polismyndigheten skall underrätta chefsåklagaren eller vice chefsåklagaren vid åklagarkammaren när polisen leder förundersökningen avseende särskilt allvarliga eller uppmärksammade brott. Det framgår vidare att åklagaren kan överlämna förundersökningsledningen till Polismyndigheten även om åklagaren i normalfallet skall vara förundersökningsledare. 5.2.4 Kort om de granskade ärendena Åklagarledda Vid Åklagarkammaren i Sundsvall har 16 ärenden diarieförda vid åklagarkammaren granskats. Ett ärende innefattade två K-anmälningar i RAR. I åtta av ärendena har anmälan gjorts samma dygn som den anmälda händelsen inträffade, i tre ärenden 2 10 dagar efter händelsen, i tre ärenden 11 dagar 1 månad efter händelsen och i två ärenden mer än 3 månader efter händelsen. Målsäganden var under 18 år vid anmälningstillfället i åtta ärenden. Förundersökning har inletts av polis i nio ärenden och av åklagare i sju ärenden. Samtliga har inletts inom ett dygn från det anmälan gjorts. I femton ärenden har åklagare kontaktats samma dygn som anmälan gjorts och i ett ärende efter 7 dagar.

RAPPORT 21 (64) I åtta ärenden har skriftliga utredningsdirektiv utfärdats. I tre ärenden har muntliga direktiv givits och anteckning därom gjorts i akten. I elva ärenden har polisiära förstahandsåtgärder vidtagits i större eller mindre omfattning. Förstahandsåtgärder har inte vidtagits i fyra ärenden, där anmälan gjorts lång tid efter den anmälda händelsen. Målsägandebiträde har förordnats i fem fall. I tre av dessa har målsägandebiträde förordnats i sent skede. I elva ärenden har det inte funnits målsägandebiträde. I tre av de sistnämnda ärendena har målsäganden uttryckt önskemål om biträde och i ett ärende har antecknats att behov av målsägandebiträde förelegat. Målsäganden har läkarundersökts i 5 ärenden, i samtliga fall av annan läkare än rättsläkare. I två fall finns medgivande antecknat i akten. I tre fall har droganalys genomförts beträffande målsäganden. I tre ärenden har målsägandens psykiska status noterats i handlingarna. Målsäganden har hörts i samtliga ärenden. Förhör med målsäganden har i samtliga fall dokumenterats som s.k. konceptförhör. I tio ärenden har den misstänkte varit föremål för någon form av frihetsberövande. Tre har varit häktade, varav en endast för andra brott än våldtäkt. Offentlig försvarare har förordnats i sex av ärendena. Den misstänkte har blivit föremål för kroppsbesiktning i fem av ärendena. I ett ärende har Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) konstaterat att DNA påträffats på en plats som haft betydelse för bedömningen i målet. Åtal har väckts i detta ärende. Någon droganalys avseende den misstänkte synes inte ha skett i något av ärendena. I tre ärenden har den misstänkte inte hörts. I två ärenden har den misstänktes psykiska status haft betydelse för handläggningen av ärendet. I åtta av ärendena har det funnits ytterligare personer att höra. Förundersökningen har lagts ned i elva ärenden, i nio med motiveringen att brott kan inte styrkas och i två med motiveringen det finns ej anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förekommit.

RAPPORT 22 (64) I fem fall har åtal väckts. Ett av åtalen hade vid granskningstillfället inte prövats i domstol. Vad gäller de övriga fyra fallen har tingsrätten bifallet åtalet. En tingsrättsdom har vunnit laga kraft medan tre överklagats. Ett mål hade inte prövats i hovrätten vid granskningstillfället. Beträffande de två andra har hovrätten fastställt tingsrättsdomarna. I båda fallen har Högsta domstolen beslutat att inte bevilja prövningstillstånd. I två fall har frågan om besöksförbud prövats. I båda ärendena har förundersökningen lagts ned, i ett med motiveringen att brott inte kunde styrkas och i ett då det inte fanns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal hade förövats. I det förstnämnda ärendet har besöksförbud utfärdats medan ansökan har avslagits av åklagare i det andra ärendet. Inte något ärende har blivit föremål för överprövning av åklagare. I fyra fall har handläggningstiden (fram till lagakraftvunnen dom) understigit 1 månad. I nio ärenden har den uppgått till 1 6 månader, i två ärenden 6 10 månader och i ett ärende överstigit 1 år. Polisledda Vid Polismyndigheten i Västernorrlands län har nio polisledda ärenden granskats. Anmälan har gjorts och upprättats samma dygn som den anmälda händelsen inträffat i åtta ärenden. I ett ärende har anmälan gjorts efter fyra veckor anmälan upprättades samma dag. Målsäganden var under 18 år vid anmälningstillfället i fyra ärenden. Förundersökning har inletts av polis inom ett dygn från anmälningstillfället i åtta ärenden. I ett ärende har förundersökning inletts av polis efter tre dagar (anmälan hade skett på annan ort). Skriftliga utredningsdirektiv har utfärdats av polis i ett ärende. Polisiära förstahandsåtgärder har i större eller mindre omfattning genomförts i sju ärenden. I två ärenden har förstahandsåtgärder inte vidtagits (anmälan efter fyra veckor, anmälan på annan ort). Målsäganden har läkarundersökts i sju ärenden. I ett ärende skedde anmälan efter fyra veckor, varför läkarundersökning inte bedömdes kunna ge bevisning. I ett ärende saknas dokumentation. I de fall läkarundersökning har genomförts utfördes denna av annan läkare än rättsläkare. Droganalys beträffande målsäganden har genomförts i ett fall. Målsägandens psykiska status har noterats i ett ärende.

RAPPORT 23 (64) Målsäganden har hörts i samtliga nio ärenden, varav i tre ärenden vid anmälan. Förhör med målsäganden har dokumenterats som s.k. konceptförhör (eller s.k. referatförhör) i fem ärenden. I de fyra ärenden som målsäganden förhörts enbart i anmälan har detta dokumenterats som förhör på bilaga till anmälan i två fall och dels i form av en promemoria och/eller i form av anteckningar fogade till anmälan. Målsägandebiträde har inte förordnats i något ärende. I ett ärende har målsäganden uttryckt önskemål om biträde. I ett ärende förekommer en misstänkt person. Den misstänkte var under 15 år och har förhörts med stöd av lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Personen delgavs inte misstanke. Ärendet har inte överlämnats till åklagare. Det har funnits ytterligare personer att höra i fyra ärenden. Förundersökning pågick vid granskningstillfället i två ärenden. Förundersökningen har lagts ned i sju ärenden. Två ärenden har lagts ned med motiveringen ej spaningsresultat, ett ärende med motiveringen brottet går uppenbarligen inte att utreda och i fyra ärenden kan motivering inte utläsas av akten. Handläggningstiden har i tre ärenden understigit en månad. I tre ärenden har handläggningstiden varierat mellan 63 och 80 dagar. I ett ärende har inte handläggningstiden kunnat utläsas. 5.3 Polismyndigheten i Blekinge län och Åklagarkammaren i Karlskrona 5.3.1 Organisationen m.m. vid Polismyndigheten i Blekinge län Av Polismyndighetens verksamhetsplan för 2004 framgår bl a följande: Organisation - Vid myndigheten finns fem närpolisområden samt fem avdelningar (gränspolisavdelning, kansliavdelning, kriminalavdelning, ordningsavdelning och trafikavdelning). Under 2004 kommer de fem närpolisområdena att slås samman till ett närpolisområde och gränspolisavdelningen kommer att avvecklas. Den 1 januari 2004 fanns 340 anställda vid Polismyndigheten 226 poliser och 114 civilanställda. P.g.a. det kärva ekonomiska läget kommer myndigheten att säga upp 27 civilanställda.

RAPPORT 24 (64) Verksamhet polisväsendets mål - Fler brott skall leda till lagföring och kvaliteten på brottsutredningsverksamheten skall höjas. Verksamhet Polismyndighetens övergripande målsättning Kvaliteten på utredningar skall fortsättningsvis vara hög, liksom antalet till redovisade ärenden. Med nuvarande personalnumerär ska utredningsbalanserna inte öka i förhållande till 2003. Nationella resultatmodellen våldsbrottslighet mål Våldsbrottslighet är prioriterad verksamhet. Utredningar av våldsbrott skall redovisas senast inom fyra månader efter det att registrering av misstanke skett. Ärenden som rör våld mot kvinnor och/eller barn, skall ha en genomströmningstid om högst 70 dagar. Genomströmningstiden för ärenden om våld mot kvinnor där gärningsmannen är bekant med offret skall i normalfallet inte överstiga 60 dagar. Såsom åtgärd beskrivs att myndigheten aktivt skall informera och medverka i olika sammanhang för att minska mörkertalet och öka anmälningsbenägenheten rörande våld mot kvinnor. Fokusområden - Våld mot kvinnor skall utgöra ett av tre fokusområden som särskilt skall uppmärksammas. Övrig prioriterad verksamhet Brottsoffer Polisen skall i större omfattning förmedla kontakter mellan brottsoffer och ideella brottsofferorganisationer. Polismyndigheten skall värna om det goda samarbetsklimatet med dessa organisationer. Biträdande chefen för kriminalavdelningen uppger att det finns en tjänsteföreskrift GRÖVRE VÅLDSBROTTSPLAN 5-00 utfärdad av Polismyndigheten per 2000-03-21. Planen tar upp tre organisationsformer beroende på brottets svårhetsgrad. Planen anges gälla grövre brott t ex mord, dråp, grov mordbrand, grov våldtäkt med okänd gärningsman. Under uppslag 10 finns en åtgärdskalender, grova brott, för vakthavande befäl. Under uppslag 15 finns en utredningsplan, grova brott, åtgärdskalender för förundersökningsledare. Av Arbetsordning för Polismyndigheten beslutad 2004-04-01 framgår av organisationsplan i bilaga 1 att kriminalavdelningen är indelad i tre kriminalenheter (Karlskrona, Ronneby och Karlshamn), en kriminalteknisk enhet, en narkotikaenhet, en miljö- och IT-brottsenhet, en spanings- och utredningsenhet/kut samt en spanings- och utredningsenhet i Karlshamn. Enligt delegationsordningen för Polismyndigheten punkt C.1.3 kan envar polisman besluta om att inleda förundersökning. Beslutet skall underställas närmaste förman så snart det kan ske för prövning av vem som skall leda förundersökningen. Biträdande chefen för kriminalavdelningen uppger vidare att bemanningen på kriminalavdelningen uppgår till 60 poliser. Fem kriminalinspektörer har specialutbildning för utredning av våld mot barn. Dessa liksom 27 kriminal-