Habiliteringen påp. Habiliteringen tar hand om barn med medfödda funktionshinder eller funktionshinder som uppstår i tidig ålder.



Relevanta dokument
Rehabiliteringsplaner och medicinsk rehabilitering gällande terapier

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Svensk författningssamling

Sammanfattning av statistikuppgifter

Rehabiliteringsgruppen Serviceproducentens årsrapport 2013

VALAS Luonnos Svenska

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA från och med

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

MEDICINSK REHABILITERING

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Behöver ditt barn stöd från samhället?

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

Ämnesordsmöte Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Klientens ställning och

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

(2) 1. Finlands CP-förbund rf

HANDIKAPPFÖRENINGAR INOM

Habiliteringen i Dalarna

Rehabiliteringsgruppen Serviceproducentens årsrapport 2013

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Din rätt till rehabilitering

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Hjälpredan. Dövblindhet

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

-Stöd för styrning och ledning

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Habiliteringen i Dalarna

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Bistånd och insatser enligt SoL och LSS

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Att studera med primär immunbrist

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vår omsorg, din trygghet

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Hjälpredan. Hörselnedsättning

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige

Lagstadgade tjänster inom

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

Lidingö stad hälsans ö för alla

Desirée Sjölin Lundberg

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser

Funktionshinderplan, region Norrbotten

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Ärende: Lägesrapport om riktlinjerna för en reform av socialvårdslagstiftningen.

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

FPA:S SERVICEBESKRIVNING FÖR TERAPI Terapi inom krävande medicinsk rehabilitering fr.o.m

BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014

Patientens rättigheter

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Vision för specialistområdet habilitering

Handikappolitisk plan

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

Lag om särskild service med anledning av funktionshinder

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Transkript:

Habiliteringen påp Åland Habiliteringen tar hand om barn med medfödda funktionshinder eller funktionshinder som uppstår i tidig ålder. Funktionshindren är oftast livslånga och kan innebära en nedsättning i förmågan att röra sig, se, höra, förstå, uppfatta omvärlden och relatera till andra människor. Syftet med habiliteringen är att förebygga och minska de svårigheter som funktionshindret kan medföra i det dagliga livet. För att uppnå detta ges samverkande insatser utifrån medicinskt, pedagogiskt, psykologiskt och socialt perspektiv.

Vad säger s lagen? FN: Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde". (första artikeln) Finsk grundlag: Enligt Finlands grundlag är alla människor lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

Vad säger s lagen? Handikappservicelagen: Handikappservicelagen är primär i förhållande till specialomsorgslagen. Personer med utvecklingsstörning och autism skall behandlas på samma sätt som övriga handikappgrupper. Stöd och service för personer med utvecklingsstörning förbättras i och med att också utvecklingsstörda personer kan erhålla tjänster via handikappservicelagen, vilket inte varit fallet tidigare. Rätten till personlig assistans förstärks (i kraft 1.9.2009) Specialomsorgslagen (på väg ut i kylan) Folkhälsolagen Lagen om specialiserad sjukvård

Vad säger s politiken? Utdrag ur Landskapets Målprogram jämte handlingsplan för handikappolitiken i landskapet Åland. Reviderad augusti 2005. Möjligheterna till vård, behandling, rehabilitering samt habilitering bör garanteras för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar så att de kan uppnå eller behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Planer för vård och rehabilitering uppgörs i samråd med patienten och vid behov även med dennes anhöriga.

Hälso-,, och Sjukvårdsplan 2008 Rehabiliteringen påp Åland Det åligger ÅHS att se till att de medicinska rehabiliteringstjänsterna i fråga om sitt innehåll och sin omfattning ordnas så att de motsvarar behovet av rehabilitering i landskapet. Syftet med medicinsk rehabilitering är att förbättra och upprätthålla rehabiliteringspatientens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, samt att hjälpa och stöda honom med att klara av sin livssituation och de dagliga göromålen. Medicinsk rehabilitering är en uppgift för var och en klinisk enhet och en del av den normala sjukvårdsverksamheten. Samordningsansvaret för åtgärder som berör flera enheter åligger Rehabiliterings- och fysiatrienheten. För rehabiliteringspatienten utarbetas en rehabiliteringsplan i samråd med patienten och vid behov även med hans anhöriga. I planen fastställs de nödvändiga rehabiliteringsåtgärderna med beaktande av de tjänster som erhålls genom socialvården, arbetskrafts- och undervisningsmyndigheterna samt Folkpensionsanstalten och andra som anordnar rehabilitering. Ovannämnda definitioner och anvisningar gäller även habilitering av barn.

Åland Habiliteringen påp Åland Barn&ungdomar <20 år 150 pat. - neurologiska funktionshinder 80 pat. - mental retardation 50 - cp utan mental retardation >10 - döva/blinda <10 - dysfatiska 10 - neuropsykiatriska funktionshinder 50 (autism, ADHD, Asperger, Tourette, beteendestörningar etc.) - icke neurologiska rörelsehandikapp 20 (reuma, bindvävsreuma, blödarsjuka, dysmeli, amputationer)

YTP Solkulla (kortis) Orion Hildas Hus Godby Dagcenter/ Lunden Butik Unik/Kometen Barnenh. BUPM Rehabenh. - terapi/hjälpmedel Vintergatan Specialbarnomsorg Serviceboende närståendevård Lottenberg Fixtjänst fysioterapi ergoterapi ridterapi musikterapi skoldistrikt -specialklasser -assistenter psykoterapi talterapi Föräldraföreningen för barn med särskilda behov r.f.

YTP Solkulla (kortis) Orion Hildas Hus Godby Dagcenter/ Lunden Butik Unik/Kometen Barnenh. BUPM Rehabenh. Vintergatan Specialbarnomsorg Serviceboende Lottenberg Fixtjänst fysioterapi ergoterapi ridterapi musikterapi skoldistrikt - specialklasser psykoterapi talterapi Föräldraföreningen för barn med särskilda behov r.f.

Solkulla (kortis) Orion Hildas Hus Godby Dagcenter/ Lunden Butik Unik/Kometen Barnenh. BUPM Rehabenh. - terapi/hjälpmedel Vintergatan Specialbarnomsorg Serviceboende närståendevård Lottenberg fysioterapi Fixtjänst ergoterapi ridterapi musikterapi skoldistrikt -specialklasser -assistenter Föräldraföreningen för barn med särskilda behov r.f. psykoterapi talterapi YTP

Medicinsk rehabilitering finansierad av FPA: Gravt handikappade barn har rätt till medicinsk rehabilitering genom Folkpensionsanstalten (FPA). Detta innebär att FPA kontrakterar privata serviceproducenter som ger behövliga terapier till de barn inom habiliteringen som bedöms som gravt handikappade. Som grund till ansökan om medicinsk rehabilitering utarbetas en habiliteringsplan av läkare i samråd med patienten och dennes familj samt terapeuter. Medicinsk rehabilitering finansierad av ÅHS: De barn som inte bedöms som gravt handikappade får behövliga terapier i huvudsak genom att ÅHS anlitar privata serviceproducenter, med undantag av några få patienter som får talterapi vid Ålands centralsjukhus. Barn som inte är i behov av kontinuerliga terapier följs upp och får råd och stöd vid Barn-, och Ungdomsenheten och BUP.

dagis skola primärvård psykolog/ pedagog hv/läk Ålands Hälso- och Sjukvård Remissgången påp Åland utlåtande Barnenh. barnläk/ neurolog BUPM psykiatriker/ psykolog Rehab ft/et/tt familj Habplan BUF Habplan privat serviceprod. ft/et/tt/rt/mt/pt kontrakt utlåtande

Habiliteringstrender i omvärlden Habiliteringen skall i ökad omfattning vara: Patient/familjefokuserad Målinriktad Mätbar Hands off Hands on Intensiv vid rätt tidpunkt

Habiliteringscentrum Åland privat regi / Medimar finansiering via FPA för terapier / handledning / 2 vårdkonferenser/år finansiering via ÅHS med betalningsförbindelse finansiering via kommuner, skoldistrikt, Omsorgen finansiering via försäkringsbolag terapeuterna jobbar som egna företagare eller anställda av HabÅ start i liten skala / tillfälliga lokaler

Habiliteringscentrum Åland Verksamhetside tillhandahålla terapiverksamhet i habiliterande syfte erbjuda barnen årliga läkarkontroller göra upp habiliteringsplaner (ÅHS attesterar) skriva intyg som är relaterade till habiliteringsverksamheten ge råd och stöd till barn och ungdomar, anhöriga och personal i barnets eller ungdomens närmiljö erbjuda specialpedagogiskt stöd till dagvården och skolan ordna nätverksmöten för att samordna insatserna och göra upp målsättningar erbjuda samtalsstöd erbjuda föräldrautbildningar för barn och ungdomar med funktionshinder

Habiliteringscentrum Åland Behov Uppskattat årligt behov av kontinuerlig terapi för åldersgruppen 0-25 år; ergoterapi 50 pat. x 30-40 sessioner/år fysioterapi 50 pat. talterapi 30 pat. musikterapi 25 pat. rehabiliteringsperioder 10 st. psykologunders.? pedagogkons.? vårdkonferens 50-100 st.

Habiliteringscentrum Åland Resurser enhetschef kan vara någon av nedan nämnda socialkurator 1 heltid psykolog 1(2) heltid specialpedagogik 1 heltid ergoterapi 2 heltid fysioterapi 2 heltid talterapi 1 heltid ridterapi deltid musikterapi deltid Utöver detta behövs även följande läkarkompetens: medicin/pediatrik 4 h/vecka psykiatri 4 h/vecka neurologi kons. var 3:de månad För att trygga tillgången på kompetent personal kan Habiliteringscentret anordna vidareutbildning i samarbete med Högskolan på Åland.

Fördelar Habiliteringscentrum Åland Klientperspektivet familjerna vet vart de skall vända sig familjerna slipper agera budbärare / advokater habiliteringsplaner och mål utgående från kundens behov terapin integreras i vardagen större flexibilitet mer målinriktat bättre kvalitet

Fördelar Habiliteringscentrum Åland Producentperspektivet ÅHS bättre överskådlighet mer målinriktad kvalitativ terapi istället för spretande kvantitativ terapi nöjdare familjer finansiering via FPA finansiering via kommuner, skoldistrikt, Omsorgen HabÅ kunskapskoncentration terapeuterna jobbar som egna företagare eller anställda av HabÅ enklare logistik teamarbete bättre beslutsunderlag teamarbete bättre trivsel

Fördelar Habiliteringscentrum Åland Perspektivet från Omsorgen, skolor, dagis, kommuner, handikapporganisationer personalen vet vart de skall vända sig terapier och mål implementeras i vardagen kunskapskoncentration bättre konsultationsmöjligheter och beslutsstöd ökad möjlighet att påverka terapins innehåll

Fördelar Habiliteringscentrum Åland FPA s perspektiv mer målinriktad kvalitativ terapi istället för spretande kvantitativ terapi mera för pengarna lättare kontraktsförhandlingar kunskapskoncentration bättre kvalitet terapeuternas insikter om hur FPA fungerar förbättras

Habiliteringscentrum Åland ÅHS s roll i HabÅ struktur kunskap medaktör ledningsgrupp barnläkare, neurolog, habiliteringskoordinator, ssk? utfärdar habplaner som förberetts i HabÅ beställare, finansiär ÅHS/Barns Utveckling och Funktionsnedsättning (BUF) utreder diagnosticerar remitterar till HabÅ

Habiliteringscentrum Åland Medimars roll i HabÅ struktur, lokaler kunskap logistik försäljningsorganisation (ex. mot kommuner, skolor, försäkringsbolag) Etik och pengar terapierna inbringar samma ersättning som de enskilda terapeuterna skulle ha fått via FPA, ÅHS, försäkringsbolag. Medimar tar samma andel som de skulle tagit av privata terapeuter som hyr in sig i lokalerna och använder tidsbokning, debitering, journalhantering och utlåtanden. HabÅ + Medimar får konsultstöd och ledningsfunktioner av landskapet (= ÅHS).

Alternativet fortsätter som tidigare Habiliteringscentrum Åland ÅHS skapar ett HabÅ enhetschef socialkurator psykolog specialpedagogik ergoterapi fysioterapi talterapi ridterapi musikterapi summa kostnad 8 x 50 000 e/år kan vara någon av nedan nämnda 1 heltid 1(2) heltid 1 heltid 2 heltid 2 heltid 1 heltid deltid deltid >8 tjänster >400 000 e/år