Delrapport från Utredningen om inrättande av ett skolforskningsinstitut (U2014:02)

Delrapport 2014-05-13 Utredningen om inrättande av ett skolforskningsinstitut U 2014:02 Delrapport från Utredningen om inrättande av ett skolforskningsinstitut (U2014:02) Innehåll 1. Inledning 2 2. Bakgrund 2 3. Utredningens arbete 3 4. Utgångspunkter och förutsättningar för myndigheten 4 4.1 Praktiknära forskning 4 4.2 Systematiska kunskapsöversikter 9 4.3 Spridning av forskningsresultat 11 5. Förslag till namn för myndigheten 12 6. Förslag till mål för myndigheten 13 7. Relationen till angränsande myndigheter 14 8. Myndighetens möjlighet att initiera forskning 17 9. Förslag till instruktion m.fl. författningsändringar 19 9.1 Instruktion för Skolforskningsinstitutet 19 9.2 Övriga författningsändringar (konsekvensändringar) 24 10. Förslag till budgetunderlag för 2015 2017 25 11. Förslag till regleringsbrev för 2015 25 12. Förslag till verksamhetsplan och budget för 2015 26 13. Utgångspunkter för en plan för samordning med andra myndigheter 26 14. Förslag till lokalisering 28

2 1. Inledning Enligt direktiven 1 ska en särskild utredare förebreda och genomföra inrättandet av en ny myndighet som ska ansvara för att systematsikt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetsätt i skolväsendet. Syftet är att öka måluppfyllelsen och förbättra kunskapsresultaten i skolan. Av direktiven framgår att myndigheten ska vara ett enrådighetsverk samt att vissa frågor ska beslutas av ett särskilt beslutsorgan. Utredningen ska senast den 15 maj 2014 lämna en delredovisning avseende följande punkter: - Förslag till namn för myndigheten - Förslag till mål för verksamheten - Förslag till lokalisering för myndigheten - Förslag till verksamhetsplan och budget för 2015 - Förslag till budgetunderlag för åren 2016 2018 - Förslag till regleringsbrev för myndigheten - Förslag till nödvändiga författningsändringar, t.ex. instruktion för myndigheten - Plan för hur myndigheten ska samordna sitt arbete med andra myndigheter med angränsande verksamhet - Övervägande avseende om myndigheten i begränsad omfattning även bör ha i uppdrag att utifrån identifierade kunskapsluckor initiera forskning Som utgångspunkt för utredningens överväganden och förslag redovisas, efter en kort bakgrund och en redovisning av utredningens arbete, en övergripande diskussion om hur vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt inom skolväsendet kan beskrivas och avgränsas. Därefter redovisar utredningen sina överväganden avseende om myndigheten bör ha i uppdrag att initiera forskning samt vissa överväganden om relationen till angränsande skolmyndigheter. Först därefter lämnar utredningen sina mer konkreta förslag avseende mål, instruktion etc. 2. Bakgrund Regeringen anförde i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) att forskningsresultat från en mängd olika vetenskapliga discipliner bör bevakas och värderas ur ett relevansperspektiv för skolan och förskolan, men även utifrån den vetenskapliga kvaliteten. 1 Dir. 2014:7 Inrättande av ett skolforskningsinstitut

Regeringen har sedan återkommit till frågan i budgetpropositionen för 2013 2 och i budgetpropositionen för 2014 3. För 2013 föreslog regeringen att 20 miljoner kronor skulle avsättas för sammanställning och spridning av forskningsresultat. Samma belopp föreslog för 2014. Regeringen beräknade samtidigt att samma belopp ska avsättas årligen fr.o.m. 2015. I budgetpropositionen för 2014 aviserades dessutom tillsättandet av en särskild utredare för att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med uppdrag att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat. I avvaktan på att den nya myndigheten kan starta sitt arbete har regeringen dessutom gett Vetenskapsrådet (VR) i uppdrag att svara för genomförandet av validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Dessa ska utgöra underlag för de systematiska sammanställningar som den nya myndigheten ska ha i uppdrag att göra. För detta disponerar VR högst 7 miljoner kronor under 2013 och högst 10 miljoner kronor under 2014. 3 3. Utredningens arbete Utredningen har så här långt haft ett, eller i vissa fall flera, möten med myndigheter som har angränsande uppdrag på skolområdet, dvs. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Vi har vidare sammanträffat med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som har ett likartat uppdrag som den framtida myndigheten, men inom ett annat område. Vidare har vi sammanträffat med företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt med företrädare för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund. Som stöd för utredningens överväganden i frågor om främst mål för myndigheten och om myndigheten ska kunna initiera forskning har vi sammanträffat med ett stort antal forskare inom området, i vissa fall individuellt, i två fall i form av seminarier. Ett seminarium har hållits med företrädare för forskarskolor och ett med projektledaren och delprojektledare inom det projekt som bildats med anledning av ovan nämnda regeringsuppdrag till Vetenskapsrådet. Vi har även haft återkommande möten med huvudsekreteraren i VR:s utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK) och projektledaren för projektet. 2 Prop. 2012/13:1 3 Prop. 2013/14:1

4 4. Utgångspunkter och förutsättningar för myndigheten En huvuduppgift för den nya myndigheten ska enligt utredningens direktiv vara att arbeta med att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet. Enligt forskningspropositionen (prop. 2012/13:30) ska forskningsresultat sammanställas och föras ut till främst personer verksamma inom skolväsendet och till huvudmän, men även till beslutsfattare, lärarutbildare och andra intressenter. Av direktiven framgår att det i första hand är de professionella i skolan som genom myndighetens insatser ska ges förbättrade förutsättningar att bidra till ökad måluppfyllelse och förbättrade studieresultat. Att en ökad kunskap om det som är praktiknära kan bidra med kunskaper som har relevans för policynivån får med denna utgångspunkt ses som ett mervärde. 4.1 Praktiknära forskning Syftet med detta avsnitt är att dels försöka ringa in vad som kan avses med, och förekomsten av, den praktiknära forskning som vi bedömer att direktiven avser, dels försöka få en föreställning om vilka olika vetenskapliga discipliner som myndigheten kommer att behöva bevaka med utgångspunkt i uppdraget att bistå lärarprofessionen med vetenskapligt stöd för undervisningen. Begreppet praktiknära Utredningen menar att den forskning som ska stå i fokus för Skolforskningsinstitutet i första hand är en forskning som utgår från professionens frågor och behov 4. Det är alltså en särskild aspekt av olika discipliner och forskningsresultat som institutet kommer att fokusera. Utredningen väljer att benämna denna aspekt för praktiknära och i analogi med detta benämner vi forskning som har sådana konsekvenser för praktiknära forskning. Enligt Nationalencyklopedin står praktik för (a) praktisk övning i ett yrke e.d., som man håller på att lära sig, (b) yrkeserfarenhet, praktisk tillämpning i motsats till teori, (c) yrkesutövning av läkare eller advokat e.d. Enligt samma källa har praxis att göra med sedvana, handling, tradition. I bl.a. beteendevetenskap, samhällsvetenskap och filosofi används praxis på delvis skilda sätt om individers eller gruppers handlande i anpassning till omgivningen. Även för de vetenskaper som har anknytning till en yrkesutövning är praxis ett centralt begrepp, så t.ex. spelar hänvis- 4 Det kan dock även röra sig om forskningsinsatser som inte initierats i syfte att frambringa stöd för lärarprofessionen, men som genom sina resultat visat sig få konskevenser för undervisning och praxis.

5 ningar till "vetenskap och beprövad erfarenhet" en stor roll inom medicin. Utredningen är medveten om att det finns ett antal vetenskapliga diskurser knutna till användningen av olika begrepp och benämningar. Inom det område som utredningen intresserat sig för förekommer begrepp som utbildningsvetenskap (se nedan), klinisk forskning, praxisnära forskning och praxisforskning. Att utredningen, för att understryka närheten till undervisningen och till klassrumssituationen, har stannat för begreppet praktiknära, ska inte tolkas som att utredningen därmed tagit ställning till de diskurser med vetenskapsteoretiska förtecken som pågår inom den akademiska världen. Vårt val av begrepp innebär inte heller att vi anser att lärarutbildning och yrkesverksamma lärare inte har behov av teori eller av teoretiska kunskaper av olika slag för att kunna hantera sin vardag. Tvärtom, lärarprofessionen är ett yrke med stora inslag av osäkerhet där det krävs en högt utvecklad förmåga till improvisation för att lyckas hantera det oförutsedda. För att improvisera väl krävs god förberedelse, dvs. både teoretiska och praktiska kunskaper samt förmåga att koppla samman dessa i handling. Även för att kunna utvecklas i sitt arbete såväl vad gäller förståelse för lärarrollen som vad gäller metodologisk kompetens krävs mer än bara instruktioner och handlingsmanualer. Det är elevers lärande som skolans metoder och arbetssätt ska gynna. Elever är olika, har olika erfarenheter och lär sig på olika sätt. Hur olika metoder och arbetssätt ger förutsättningar för och påverkar elevers lärande kommer därför att vara en viktig utgångspunkt för Skolforskningsinstitutets arbete. Forskning om, för eller av lärare? Utredningen konstaterar att relationen mellan lärarprofessionen och forskningen inte är oproblematisk. Relationen kan beskrivas ur tre olika perspektiv: 1. Forskning om lärare: Forskning om lärare har, rent principiellt, större relevans ur ett styrnings- och utvärderingsperspektiv och inför framtida policyutformning än för de yrkesverksamma själva. 2. Forskning för lärare: Här är det forskningens relevans för lärarprofessionen (hur väl den möter och eventuellt besvarar professionens frågor) som är det centrala. Vem som bedrivit forskningen och producerat de vetenskapliga resultaten är här en underordnad fråga. 3. Forskning av lärare: Enligt vissa forskare är en förutsättning för att en verkligt praktiknära forskning ska kunna utvecklas att de yrkesverksamma själva deltar i forskningsproduktionen. Vem som bedriver forskning blir då en central fråga.

6 Det är i första hand andra punkten (forskning för lärare) och tredje punkten (forskning av lärare) som har relevans för Skolforskningsinstitutet. Detta då institutets uppgift är att sammanställa och tillgängliggöra vetenskapliga resultat som är praktiknära i den meningen att de ger stöd för de yrkesverksammas arbete med att utveckla undervisning, metoder och arbetssätt. Man kan dock inte utresluta att även forskning om lärare i vissa fall kan ha relevans. Forskning av lärare har ett stort värde, men är enligt utredningen inte en absolut förutsättning för att forskningsresultaten ska kunna vara till nytta för lärare. En begränsning till enbart forskning av lärare skulle dessutom begränsa antalet discipliner inom vilka institutet kan söka relevanta forskningsresultat, något som skulle strida mot de intentioner utredningsdirektiven anger. Utan att gå så långt som till att hävda att relevant forskning för lärare endast kan utföras av lärare själva kan man dock, med utgångspunkt i forskning om organisationsutveckling och förändringsarbete, hävda att människors upplevelse av delaktighet ( ägarskap ) är avgörande för om ett utvecklingsarbete ska bli framgångsrikt eller inte. Ägarskapet är därför i själva verket avgörande för i vilken grad som lärare kan förväntas använda sig av forskningsresultat vid utveckling och genomförande av undervisning. En viktig fråga för institutet blir därför hur institutet genom sin verksamhet ska kunna bidra till en kultur där forskningsresultat kommer att användas och ägas av de verksamma, oberoende av om den forskning som sammanställs och kommuniceras har genomförts av de yrkesverksamma själva eller av andra forskare. Utredningen menar slutligen att det, först som sist, måste ankomma på Skolforskningsinstitutet att från fall till fall avgöra vad som är praktiknära forskning och inte. En utgångspunkt bör vara vilka implikationer eller vilken nytta forskningen bedöms ha för professionens utveckling och genomförande av undervisningen Skolforskningsinstitutet bör intressera sig för forskning för lärare, oavsett vem som producerar denna forskning. Inom vilka discipliner finns relevant forskning? Utredningen konstaterar att forskning som kan ha betydelse för lärarprofessionen inte hör hemma inom endast en disciplin. Tvärtom kan sådan forskning bedrivas inom en rad discipliner. Till de akademiska discipliner som kan sägas ingå i en inre cirkel återfinns ämnen som t.ex. pedagogik, didaktik, psykologi, sociologi och medicin. Även ämnesdidaktiken bör placeras i den inre cirkeln trots att den inte är ett eget ämne utan snarare en aspekt av respektive akademisk disciplin som den är kopplad till. Genom ämnesdidaktiken kommer samtliga sexton skolämnen som förekommer både i grundskolans och i gymnasieskolans läroplaner att ingå bland dem som institutet bör följa. För gymnasieskolans del tillkommer dessutom, förutom yrkesämnena, ett antal teoretiska ämnen som ekonomi och psykologi, m.fl. I en yttre cirkel kan en stor grupp akademiska ämnen ingå, t.ex. etnologi, etnografi, lingvistik, nor-

diska språk, m.fl. Av det sagda följer att myndighetens uppdrag att bevaka forskning som kan ha följder för undervisningspraxis kommer att bli mycket omfattande. Utredningen menar vidare att det inte går att på något enkelt sätt generellt, i förväg, avgränsa vilken vetenskapligt underbyggd kunskap som kan vara till nytta för lärarprofessionen och undervisningen. Detta kan endast göras i efterhand genom en analys av vilka implikationer för undervisning och praxis som ett visst forskningsresultat kan få. 7 Utbildningsvetenskap ett försök att skapa en vetenskaplig grund för läraryrket Hur lärarutbildning och yrkesverksamma lärares undervisning i ökad utsträckning ska kunna vila på en vetenskaplig grund har varit en omdebatterad fråga under lång tid. De första propåerna om detta gjordes redan i början av förra århundradet. Problemen har att göra dels med frågan om vilket eller vilka ämnen som ska utgöra lärarutbildningens vetenskapliga bas, dels hur plattformen för en sådan mångdisciplinär forskning ska organiseras inom de akademiska strukturerna. Länge sågs psykologin som det akademiska ämne som kunde utgöra lärarprofessionens vetenskapliga bas. Denna roll kom därefter att först övertas av pedagogiken, sedan av ämnesdidaktiken. Slutligen har förväntningarna riktats mot utbildningsvetenskapen. Utbildningsvetenskap är ett begrepp som utvecklades av Lärarutbildningskommittén (LUK), även om begreppet först lanserades i annat sammanhang. I betänkandet Att lära och leda (SOU 1999:63) föreslog LUK att ett nytt vetenskapsområde utbildningsvetenskap - skulle etableras bl.a. för att samordna och styra finansieringen av den forskning som behövdes för att komma till rätta med vad som uppfattades som brister i lärarutbildningens vetenskapliga bas. LUK:s förslag bejakades inte fullt ut i den efterföljande politiska processen. Genom riksdagens beslut om propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) inrättades i stället för ett nytt vetenskapsområde den s.k. Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) inom Vetenskapsrådet (VR). Kommitténs uppgift skulle enligt propositionen vara att främja utvecklingen av utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning i nära anslutning till lärarutbildningen och med direkt relevans för lärarnas yrkesutövning. I propositionen kom begreppet utbildningsvetenskap att stå för den breda forskning och forskarutbildning som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildning och svarar mot behov i lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten. Utvecklingen sedan 2001 har inneburit att den utbildningsvetenskapliga forskningen kommit att genomföras av forskare som företräder ett stort antal akademiska discipliner. Vidare har en spänning funnits mellan å ena sidan forskning som ansluter till den ovan angivna propositionens utpek-

8 ande av kopplingen till lärarutbildning och relevans för lärarnas yrkesutövning och å andra sidan forskning inom ett mycket brett fält av utbildningsfrågor, vare sig dessa gäller formell utbildning, dvs. traditionell utbildning i ett utbildningssystem (t.ex. grundskola, gymnasieskola och universitet), icke-formell utbildning, dvs. kursformad utbildning som inte ges inom ramen för skolsystemet (t.ex. personalutbildning och yrkesinriktad fortbildning), eller informell utbildning, dvs. individers enskilda livslånga lärande (t.ex. genom kontakter, läsning och dagligt erfarenhetsuppbyggande). Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att debatten om utbildningsvetenskapliga kommitténs arbete och inriktningen av den forskning som UVK bedrivit, har varit livlig. Den kanske vanligaste invändningen har varit att allt för lite av forskningen kan anses som så praktiknära att den kan anses vara ett stöd för yrkesverksamma lärare. Finns det en praktiknära forskning i Sverige i dag? Utredningen har genom litteraturstudier och samtal med forskare försökt få ett grepp om i vilken omfattning, med vilken design och med vilken innehållslig inriktning som det bedrivs praktiknära forskning i Sverige i dag. Mot bakgrund av olika rapporter från VR som belyst UVK:s arbete, bedömer utredningen att långt ifrån all utbildningsvetenskaplig forskning har en praktiknära inriktning. Inte heller all ämnesdidaktisk forskning, som förvisso under flera år har utgjort en förhållandevis stor andel av de åtta olika områden som utgör utgångspunkt för UVK:s utlysningar av medel för utbildningsvetenskaplig forskning (hur stor den är varierar beroende på vilket mått man använder), är av det slag som utredningen skulle vilja kategorisera som praktiknära forskning. Utredningen tvingas därför dra slutsatsen att praktiknära forskning förekommer i begränsad utsträckning inom ramen för det ämne utbildningsvetenskap som en gång inrättades för att frambringa sådan forskning. Då utredningen inte haft möjlighet att göra några egna analyser bör bedömningen omgärdas med viss försiktighet. Förutom den forskning som finansieras av UVK har två universitet haft i uppdrag att genomföra nationella forskarskolor på doktorandnivå: naturvetenskap, matematik och teknik (Linköping) och pedagogiskt arbete (Umeå). Dessa forskarskolor inrättades av regeringen 2000 och uppdraget innebar att genomföra ett intag av 25 doktorander var och föra dem fram till färdiga avhandlingar. Därefter har de båda universiteten haft en fortsatt finansiering om 12 miljoner kronor per år för att fortsätta bedriva forskning till stöd för lärarutbildningen, men nu utan nationellt uppdrag.

9 De båda nationella forskarskolorna kan ses som ytterligare ett försök från statens sida att finna en forskningsöverbyggnad och en forskaranknytning till lärarutbildningen och för de yrkesverksamma lärarna. Ämnet pedagogiskt arbete utvärderades av Högskoleverket 2005. Utvärderingen kom fram till att det var svårt att skilja pedagogiskt arbete från pedagogik och didaktik. Mycket av den forskning som bedrevs inom ramen för pedagogiskt arbete hade, menade man, lika väl kunnat bedrivas inom ramen för något av de två andra ämnena. Utredningen konstaterar dock att verkets utvärdering gjordes redan fem år efter ämnets tillkomst vilken är en kort tid för att utveckla ett nytt ämne. Utredningen bedömer att en stor del av de avhandlingar som producerats inom ämnet pedagogiskt arbete har en praktiknära inriktning. Även här gäller dock att utredningen inte haft möjlighet att ta del av hela materialet varför bedömningen innehåller ett mått av osäkerhet. Utredningen har slutligen konsulterat ett antal forskare med ansvar för forskarskolor inom utbildningsområdet, såväl på licentiatnivå som på doktorandnivå. Även dessa har bekräftat utredningens bedömning att det finns begränsat med praktiknära forskning i Sverige i dag. Detta är en omständighet som initialt kommer att prägla förutsättningarna för Skolforskningsinstitutets arbete. Institutet får mot denna bakgrund anledning att intressera sig särskilt för olika praktiknära ansatser och metodologier inom forskningen. Ett exempel på en sådan praktiknära metodologi som är under utveckling vid flera lärosäten i Sverige i dag är s.k. designexperiment. Institutet ska naturligtvis även bevaka och beakta internationell forskning. Utredningen har inte haft möjlighet att själv kunna skapa sig en bild av det internationella forskningsläget. Att kartlägga forskningsläget är en uppgift som VR/UVK har fått i uppdrag av regeringen att göra inför att det nya institutet påbörjar sin verksamhet i januari 2015. Det bör dock framhållas att praktiknära forskning inom utbildningsområdet (och inom det sociala området) sannolikt är mer kontextuellt beroende än klinisk forskning inom det medicinska området. Det innebär att ett stort beroende av utländsk forskning kan betyda ökad osäkerhet vad gäller relevans och vilka slutsatser som kan dras. Det blir därför en viktig fråga för institutet att bedöma de internationella forskningsresultatens relevans i en svensk kontext. 4.2 Systematiska kunskapsöversikter Systematiska kunskapsöversikter är en metod för att ta fram bästa möjliga kunskap som grund för politiska beslut eller för praktiskt verksammas beslut om handlingar, aktiviteter, processer m.m.

10 Behovet av att syntetisera forskningsresultat, dvs. att sammanställa resultat från olika studier inom ett område och söka identifiera var den samlade vetenskapen står i en viss fråga, har varit känt länge. Syftet har varit dels att lägga en grund för vetenskapens egen utveckling, dels att göra ny kunskap tillgänglig för praktiskt verksamma inom olika yrken eller för en bredare, intresserad allmänhet. Den klassiska formen för en forskningsöversikt har varit att en eller flera experter inom ett område presenterat en litteraturöversikt som utgår från den egna expertkunskapen om forskningsläget. Den systematiska forskningsöversikten skiljer sig från den klassiska genom att försöka identifiera alla relevanta studier som kan bidra till att besvara en specifik frågeställning. Genom att stegvis prövas mot olika exkluderings- och inkluderingsvillkor kvarstår slutligen ett mer begränsat antal studier som bedöms ha sådan validitet och reliabilitet att de kan ligga till grund för värdering av vad som är vetenskapens (för närvarande) bästa svar på frågan. Oftast används metaanalys (statistisk kalkylering) när resultaten av de enskilda studierna ska syntetiseras. Systematiska översikter utvecklades under 1970-talet inom det medicinska området, som ett sätt att väga samman olika forskningsresultat till en samlad bedömning av vetenskapens nuvarande uppfattning i en viss fråga. Den form av systematiska översikter som utvecklades av Archibald Cochrane, och som vidareutvecklats inom ramen för det internationella nätverk av forskare som kallas för Cochrane Collaboration, har länge stått som modell för andra institutioner och forskarnätverk som arbetar med systematiska kunskapsöversikter. Cochrane-formatet för kunskapsöversikter bygger på föreställningen om en metodhierarki. Kvantitativa studier som är utformade som experiment där kontrollgrupper tas fram genom slumpmässigt urval, står högst upp i denna hierarki. Så kallade kvasiexperiment där experiment- och jämförelsegrupper gått att skapa på annat sätt än genom randomisering har under vissa förutsättningar accepterats medan kvalitativa studier på förhand varit uteslutna. 5 Cochrane-modellen har visat sig fungera utmärkt för utvärdering av olika medicinska behandlingar, men har varit mindre användbar inom andra områden som t.ex. det sociala området och utbildningsområdet. Inom dessa områden har det funnits ett behov av att kunna ta fram modeller för systematiska översikter som även accepterar att kvalitativt inriktade studier ingår som underlag för översikten. Skälet är att olika forskningsmetoder lämpar sig olika väl för att utforska olika aspekter av verkligheten. Det är inte heller etiskt möjligt att genomföra experiment inom alla delar av verkligheten, samtidigt som det ofta finns stora samhälleliga behov av systematisk sammanställd kunskap även inom sådana områden. 5 Den kvantitativa metodiken har sina rötter i naturvetenskapen och strävar efter att få fram kvantifierbara data som kan bearbetas med statistiska metoder. Kvalitativ metodik har sina rötter i den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningstraditionen. Den empiriska grunden utgörs här av t.ex. observationer, intervjuer och enkäter. Förutsättningarna att bearbeta dessa underlag med statistiska metoder varierar.

11 Campbell Collaboration är en systerorganisation till Cochrane Collaboration och arbetar i former som ligger mycket nära den metodik som utvecklats inom Cochrane Collaboration. Campbell verkar huvudsakligen inom det sociala området, men gör även en del insatser inom utbildningsområdet. Inom Campbell Collaboration menar man dock att man inte kan begränsa sig till primärstudier som är gjorda i form av experiment där kontrollgrupper tas fram genom slumpmässigt urval, utan att man även måste acceptera andra metoder. I dag finns ett flertal olika format för systematiska kunskapsöversikter. Till exempel har The Evidence for Policy and Practice Information and Co-ordinating Centre (EPPI-center) i England utvecklat metoder där även kvalitativa studier kan ingå som underlag för systematiska kunskapsöversikter. Även The Danish Clearinghouse använder ett koncept för systematiska kunskapsöversikter som medger att såväl kvantitativa som kvalitativa studier används som underlag. Det hindrar inte att systematiska översikter som tagits fram av Danish Clearinghouse också innehåller synpunkten att det skulle behövas fler kvantitativt inriktade studier inom utbildningsområdet. Utredningen instämmer i att studier med olika metodologiska ansatser bör kunna ligga till grund för systematiska kunskapsöversikter. Höga kvalitetskrav ska givetvis ställas på båda slagen av studier. En kvalitativ inriktning ska inte i sig medföra att forskningen bedöms vara av lägre kvalitet. Utredningen vill dock peka på två förhållanden som är uppenbara vid en jämförelse mellan det medicinska området och utbildningsområdet. För det första satsar staten avsevärt mer på medicinsk forskning än på utbildningsvetenskaplig forskning. För det andra går en mycket stor del av forskningsresurserna inom det medicinska området till klinisk forskning medan det saknas resurser som är garanterade för motsvarande forskning inom utbildningsområdet. Systematiska översikter syntetiserar redan befintlig kunskap och är med andra ord beroende av tillgången på goda nationella och internationella primärstudier inom olika områden. Mot bakgrund av den utbildningsvetenskapliga forskningens starka beroende av kontexten och den, som vi bedömer det, begränsade tillgången till relevant praktiknära forskning, bedömer utredningen att det kommer att behöva göras omfattande satsningar på praktiknära forskning, motsvarande den kliniska forskning som genomförs inom det medicinska området. 4.3 Spridning av forskningsresultat Att tillgängliggöra och sprida resultatet av de systematiska kunskapsöversikter som Skolforskningsinstitutet tar fram kommer att vara en av institutets viktigaste uppgifter och avgörande för dess måluppfyllelse.

12 Det kommer dock att vara en utmaning att få genomslag för myndighetens resultat i en hel lärarkår. För att lyckas med detta krävs mer än att kunskap om vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt resultat publiceras på t.ex. en webbplats eller i rapporter. Det är inte heller en fråga som kan lösas genom enstaka fortbildningsinsatser. För att få genomslag i verksamheten behöver den kunskap som kommer ut av institutets arbete diskuteras i lärarrum och i arbetslag och prövas i praktiken. Det behöver etableras en kultur där yrkesverksamma lokalt ges förutsättningar för att arbeta med att tillgodogöra sig forskningsresultat och utveckla sin undervisning med stöd av denna kunskap. Lärare som disputerat eller genomgått en forskarutbildning på licentiatnivå, vid exempelvis de olika forskarskolorna, bör med tiden få en allt viktigare roll i arbetet med att överbrygga gapet mellan forskning och yrkesverksamma 6. De som innehar karriärlärartjänster som förstelärare eller lektor kommer att ha en given roll i den kultur som behöver utvecklas. För att åstadkomma detta krävs att staten har en tydlig, sammanhållen och långsiktigt uthållig strategi. För att lyckas med att få genomslag för resultatet av Skolforskningsinstitutets arbete kommer det krävas att många olika aktörer samverkar. Bland annat Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har viktiga uppgifter i arbetet med att sprida forskningsresultat. Även organisationer med företrädare för huvudmän och verksamma i skolan kommer att ha viktiga roller i detta sammanhang. 5. Förslag till namn för myndigheten Utredningen föreslår att den nya myndigheten ska benämnas Skolforskningsinstitutet. Motiv för detta är att namnet Skolforskningsinstitutet redan är inarbetat, är slagkraftigt och lätt att komma ihåg samt tydligt anger att skolforskning kommer att utgöra det fält inom vilket institutet ska verka. Motiv mot detta är att namnet Skolforskningsinstitutet kan leda tankarna till att institutet ska bedriva egen forskning samt att verksamhetsområdet 6 För en genomgång av diskussionen om gapet mellan forskning och yrkesverksamma inom utbildningsområdet hänvisas till Hein Broekkamp och Bernadette van Hout- Wolters The gap between educational research and practice: A litterature review, symposium and questionnaire och till Korinna Bauer och Frank Fischer The educational research-practice interface revisted: A scripting perspective. Båda artiklarna i Education Research and Evaluation, Vol. 13, No. 3, 2007.

13 avser all typ av forskning om skolväsendet, vilket inte kommer att vara fallet. Utredningen har övervägt andra alternativa namn, t.ex. att ansluta till den danska motsvarigheten Danish Clearinghouse eller att konstruera ett namn som ansluter till institutets uppdrag att arbeta med sammanställningar av forskning på skolområdet. Vi har dock funnit att det är svårt att hitta ett alternativ som blir lika tydligt och slagkraftigt som Skolforskningsinstitutet, och föreslår därför denna benämning för myndigheten. Förslaget gäller oberoende av om myndigheten ges uppdraget att initiera forskning eller inte. Vi konstaterar dock att argumentet för benämningen Skolforskningsinstitutet är starkare om institutet utöver att göra systematiska kunskapssammanställningar också ska initiera forskning. 6. Förslag till mål för myndigheten Utredningen föreslår att Skolforskningsinstitutet får som övergripande mål att bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt samt att bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kunskapsresultat för elever. Mål för Skolforskningsinstitutet bör knyta an till de mål som regering och riksdag har fastställt för de verksamheter som kommer att ingå i institutets ansvarsområde (skolväsendet). Enligt budgetpropositionen för 2014 gäller följande mål för de berörda verksamhetsområdena (VO): Barn- och ungdomsutbildning: Utbildningen ska vara av hög och likvärdig kvalitet. Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att nå de nationella mål målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt. Kommunernas vuxenutbildning: Vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. För kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna gäller att de som fått minst utbildning ska prioriteras. Verksamheten vid samtliga myndigheter på skolområdet syftar till att dessa VO-mål ska förverkligas. Utgångpunkter för verksamheten vid samtliga myndigheter på skolområdet är också målen som de uttrycks i exempelvis skollagen (2010:800), skolformsförordningarna och inte

14 minst läroplanerna och kurs- respektive ämnesplanerna. För Skolforskningsinstitutet är skollagens s.k. portalparagrafer, som anger de övergripande målen för verksamheten liksom demokrati- och värdegrundsmålen, samt målen i läroplanerna och i kurs- respektive ämnesplanerna särskilt centrala. Skolforskningsinstitutet föreslås få som övergripande mål att bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kunskapsresultat för elever. Hur det övergripande målet ska förverkligas bör, liksom målet i sig, framgå av myndighetens instruktion (se nedan). 7. Relationen till angränsande myndigheter Utredningen föreslår att regeringen under det fortsatta arbetet med att förbereda inrättandet av Skolforskningsinstitutet ser över det uppdrag att sammanställa resultat av forskning som finns i Statens skolverks respektive Specialpedagogiska skolmyndighetens instruktion, i syfte att förtydliga ansvarfördelningen mellan å ena sidan Skolforskningsinstitutet och å andra sidan dessa båda myndigheter. Det finns anledning att redan tidigt i denna delrapport identifiera de gränsytor som myndigheten kommer att ha till andra myndigheter. Det kommer av naturliga skäl att uppstå vissa gråzoner myndigheterna emellan, vilket understryker behovet av samverkan och samordning. Utredningen ska mot denna bakgrund lämna ett förslag till plan för samordning med andra myndigheter, vilket vi återkommer till i avsnitt 12 nedan. Det finns tre myndigheter som enligt sina instruktioner har uppdrag som mer eller mindre påminner om det uppdrag som föreslås för Skolforskningsinstitutet: Skolverket ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter samt bidra till att förbättra deras förutsättningar att arbeta med utveckling av verksamheten för ökad måluppfyllelse genom att bl.a. sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning. 7 Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning inom skolväsendet ge råd och stöd till huvudmän bl.a. genom att 7 Enligt 4 förordning (2011:555) med instruktion för Statens skolverk.

15 sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området. 8 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden och därvid bl.a. ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat inom sina områden. Bland särskilda uppdrag ingår bl.a. att utvärdera forskning och bedöma forskningen och dess vetenskapliga kvalitet och betydelse. Inom VR finns Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK), som i de ärenden som Vetenskapsrådet bestämmer, beslutar om fördelning av medel till forskning och utbildning på forskarnivå med relevans för skolans och förskolans utveckling. 9 Uppdraget att sprida forskningsresultat åvilar samtliga dessa myndigheter, liksom det kommer att vara ett uppdrag för Skolforskningsinstitutet. Detta är därför ett område där behovet av samverkan mellan myndigheterna är påtagligt. Både Skolverket och SPSM har, kopplat till sina respektive spridningsuppdrag, också ett uppdrag att sammanställa forskning. Detta är problematiskt utifrån Skolforskningsinstitutets perspektiv och inte minst utifrån de verksammas. Skolforskningsinstitutets uppdrag är visserligen i första hand att systematiskt sammanställa forskningsresultat 10. Man kan dock fråga sig hur lärare och andra verksamma ska kunna se skillnad på forskningssammanställningar som gjorts med viss metodik och sådana som inte följt motsvarande metodik. Vi uppfattar att Skolforskningsinstitutets uppdrag innebär en ambitionsnivåhöjning både vad gäller antalet sammanställningar som på sikt ska produceras och med vilken metodik dessa ska genomföras. Utredningens uppfattning är att Skolverkets sammanställningsuppdrag i hög grad sammanfaller med det uppdrag som Skolforskningsinstitutet kommer att ha. Detta då formuleringen är kopplad till myndighetens utvecklingsuppdrag och där i direkt anslutning till uppdraget att sprida forskningsresultat Skolverket ska inom sin utvecklingsverksamhet sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning. Utredningen bedömer därför att Skolverkets nuvarande uppdrag att sammanställa resultat av forskning bör utgå ur Skolverkets instruktion. Vi vill dock understryka att vi med detta inte menar att Skolverket ska vara förhindrat att göra kunskapssammanställningar. Skolverket har i kontakter med utredningen framfört att det är viktigt att verket har möjlighet att sammanställa forskning och bl.a. pekat på att Skolverkets 8 Enlig 2-3 förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten. 9 Enligt 1-2 och 8 förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet. 10 Om systematiska kunskapssammanställningar, se ovan under avsnitt 4.2.

16 sammanställningar har ett betydligt bredare kunskapsintresse än Skolforskningsinstitutets praktiknära forskning. Detta genom att inbegripa även bl.a. huvudmannaperspektiv, systemförståelse och statlig styrning. Utredningen delar denna uppfattning, och anser därför att det kan övervägas att ett uppdrag att sammanställa forskningsresultat kopplas till verkets utvärderingsuppdrag, i stället för som i dag till dess utvecklingsuppdrag. Det vore mer logiskt och skulle inte ge uppdraget den praktiknära koppling som dagens reglering gör. I övrigt är det, enligt vår uppfattning, ett självklart led i en myndighets arbete att göra kunskapssammanställningar av vitt skilda slag när myndigheten behöver det för att fullfölja sitt uppdrag. I Skolverkets fall bör detta gälla inför utformningen av såväl styrdokument, utvärderingsprojekt som olika utvecklingsinsatser. När det gäller SPSM:s sammanställningsuppdrag bör i princip samma resonemang gälla som för Skolverket, dvs. det bör upphöra på sikt. Det är emellertid viktigt att inte gå för fort fram när det gäller detta område. SPSM besitter särskild kompetens om specifika funktionsnedsättningar, varför SPSM tills vidare bör ha kvar uppdraget att sammanställa forskningsresultat. Myndigheterna bör dock överenskomma om en ansvarsfördelning, och utveckla samarbetsformer med målsättningen att Skolforskningsinstitutet på sikt ska svara för att genomföra kunskapsöversikter även inom detta område och SPSM bidra med sin specialistkunskap. När det gäller Vetenskapsrådet är UVK:s uppdrag att besluta om fördelning av medel till forskning och utbildning på forskarnivå med relevans för skolans och förskolans utveckling särskilt intressant för utredningen. Detta med tanke på utredningens uppdrag att överväga om Skolforskningsinstitutet ska ha i uppdrag att initiera forskning där myndigheten identifierat kunskapsluckor. Denna fråga avhandlas i avsnitt 7. Skolinspektionen har inte på samma sätt som Skolverket och SPSM ansvar för att sprida resultat av forskning till skolor och huvudmän. Enligt skollagen (2010:800) ska dock myndigheten inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning. Skolinspektionen gör dessutom regelmässigt kunskapsöversikter bland annat inom områden de avser att kvalitetsgranska. Skolforskningsinstitutets sammanställningar kommer att kunna bidra med kunskap som kan komma till nytta när inspektionen lämnar råd och vägledning i samband med tillsyn och bidra med kvalificerat underlag för de kunskapssammanställningar myndigheten gör. Skolinspektionen kan också bidra med iakttagelser om områden inom vilka det behövs mer forskningsresultat. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har bland annat uppdraget att genom forskning utvärdera effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet. I den mån dessa

17 studier avser praktiknära frågeställningar kan IFAU komma att bidra med underlag till Skolforskningsinstitutets sammanställningar. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har ett uppdrag som delvis sammanfaller med Skolforskningsinstitutets, men inom det medicinska området. SBU har dessutom lång erfarenhet av att arbeta med den typ av sammanställningar som kommer att utgöra ett uppdrag för Skolforskningsinstitutet. Vi bedömer därför att SBU kommer att vara en viktig samarbetspartner vad gäller frågor om myndighetens metoder och arbetssätt. Det gäller särskilt om SBU, i enlighet med förslaget i Ds 2014:9, ges i uppdrag att göra forskningssammanställningar även på socialtjänstens område, som ur ett metodperspektiv har större likheter med skolväsendet än hälso- och sjukvården. 8. Myndighetens möjlighet att initiera forskning Utredningen föreslår att Skolforskningsinstitutet ska ges möjlighet att initiera forskning inom områden där det finns identifierade kunskapsluckor. En av myndighetens uppgifter kommer att vara att identifiera kunskapsluckor. Den fråga utredningen ska besvara är om myndigheten i begränsad omfattning även bör ha i uppdrag att utifrån sådana identifierade kunskapsluckor initiera forskning. Av avsnitt 3.1 ovan framgår sammanfattningsvis att det finns begränsat med praktiknära forskning i Sverige i dag, vilket talar för att myndigheten bör ges möjlighet att initiera sådan praktiknära forskning. Kunskapsluckorna är således påtagliga. Frågan är dock inte enkel. Det finns argument både för och emot att institutet ska ges möjlighet att kunna initiera forskning. För en sådan ordning talar bland annat följande: - Behovet av att initiera forskning inom bristområden är påtaglig. De flesta aktörer utredningen sammanträffat med menar att det just mot denna bakgrund är en viktig uppgift för institutet. - Den forskning som bedrivs med stöd av UVK har endast i begränsad utsträckning en praktiknära inriktning. - VR:s uppdrag är i första hand att främja den svenska grundforskningens kvalitet och förnyelse samt stödja forskarinitierad forskning. Det innebär att den typ av riktade och avgränsade utlysningar som det här kan bli fråga om inte passar inom ramen för UVK:s verksamhet.

18 Mot en sådan ordning talar främst följande: - Det är en utmaning att åstadkomma praktiknära forskning inom utbildningsområdet med hög vetenskaplig kvalitet. Det visar bland annat tidigare svenska erfarenheter och bland annat erfarenheter från Norge (se nedan). - Det är inte helt okomplicerat för en myndighet att både ha uppdraget att initiera forskning och ha uppdraget att generellt värdera forsknings relevans och kvalitet. För att en sådan dubbel uppgift ska få legitimitet krävs att myndigheten skapar så starka institutionella arrangemang att det inte råder något tvivel om att den forskning som produceras med stöd av institutet genomgår en lika oberoende och vetenskapligt krävande kvalitetsbedömning som den forskning som genomförs utan stöd av myndigheten. Vad gäller kvaliteten på praktiknära forskning är erfarenheterna från Norge intressanta. Norge har initierat flera forskningsprogram där PRAKSISFOU och PRAKUT representerar det praktiknära medan UTDANNING2020 mer syftar till att stärka det teoretiska och metodiska fundamentet och exempelvis stimulera till kvalitativ och empirisk forskning. Erfarenheten visar att den praktiknära forskningens betoning på hög praktisk-pedagogisk relevans har varit överordnad den vetenskapliga relevansen medan UTDANNING2020 har haft hög vetenskaplig relevans. Exemplet tydliggör vilken utmaning det utgör att sträva mot att det ska etableras tillräckligt med praktiknära forskning med hög vetenskaplig kvalitet. Utredningen har trots detta kommit till slutsatsen att argumenten för att Skolforskningsinstitutet ska kunna initiera praktiknära forskning är starkare än argumenten mot. Behovet av att en sådan forskning kommer till stånd inom områden där forskning saknas är lika viktig som principen om forskarinitierad forskning. Det bör exempelvis vara fullt möjligt att med stöd av ett vetenskapligt råd och kvalificerade bedömare se till att institutets bedömningar av ansökningar om forskningsmedel, och användning av denna forskning i ett senare skede, kommer att kännetecknas av både oberoende och höga krav på vetenskaplig kvalitet. Som vi ser det kan institutet genom sina olika uppdrag komma att bidra till att den vetenskapliga kvaliteten på den praktiknära forskningen kommer att hålla en hög nivå ur både ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Utredningen föreslår mot denna bakgrund att Skolforskningsinstitutet ska ges möjlighet att initiera forskning inom områden där det finns identifierade kunskapsluckor. Detta bör ske genom utlysning av forskningsmedel inom sådana områden. Bedömningen av ansökningar bör göras av vetenskapliga experter och av ett vetenskapligt råd (se nedan). Vi konstaterar samtidigt att detta inte är en uppgift som ryms inom ramen för de 20 miljoner kronor som regeringen enligt budgetpropositionen för 2014 beräknat att avsätta årligen fr.o.m. 2015 för samman-

19 ställning och spridning av forskningsresultat. Ett uppdrag att initiera praktiknära forskning ställer krav på ytterligare finansiering, vilket vi lämnar förslag om i det följande. 9. Förslag till instruktion m.fl. författningsändringar 9.1 Instruktion för Skolforskningsinstitutet Förslag till instruktion redovisas i bilaga 1. Här redogörs för de överväganden som utredningen gjort vid utformningen av förslaget. Uppgifter 1 Skolforskningsinstitutet ska bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kunskapsresultat för elever. Skolforskningsinstitutet ska 1. validera forskningsresultat inom området med avseende på kvalitet och relevans, 2. systematiskt sammanställa forskningsresultat med god vetenskaplig kvalitet samt presentera detta på ett för de verksamma inom skolväsendet användbart sätt, 3. sprida forskningsresultaten och göra dem tillgängliga för de verksamma inom skolväsendet, 4. identifiera områden inom skolväsendet inom vilka relevant praktiknära forskning saknas, 5. initiera praktiknära forskning inom de områden där relevant sådan forskning saknas, och 6. fördela medel till praktiknära forskning. I 1 första stycket redovisas myndighetens övergripande mål. Målet överensstämmer med det förslag som lämnats under avsnitt 6 ovan. Formuleringen avser att lägga fokus på det yttersta syftet med utbildningen, dvs. att påverka förutsättningarna för barns och elevers utveckling och lärande samt att förbättra måluppfyllelse och elevers kunskapsresultat. Begreppet skolväsendet avgränsar enligt 1 kap. 1 skollagen (2010:800) myndighetens uppdrag till utbildning inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildning i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. Med undervisning avses i enlighet med 1 kap. 3 skollagen sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.

20 I 1 andra stycket redovisas myndighetens huvudsakliga uppgifter. Myndighetens huvuduppdrag är att systematiskt sammanställa och sprida resultat av praktiknära forskning av god vetenskaplig kvalitet (1 första, andra och tredje punkterna). Detta bör i första hand ske genom s.k. systematiska kunskapsöversikter enligt den typ av metodik som redovisats ovan i avsnitt 3. Som ett komplement till sådana systematiska kunskapsöversikter bör myndigheten även kunna fullfölja uppdraget på annat sätt, under förutsättning att resultatet av myndighetens arbete håller god vetenskaplig kvalitet. Myndigheten bör t.ex. kunna - sammanfatta och kommentera aktuella befintliga internationella kunskapsöversikter, bl.a. med avseende på vetenskaplig kvalitet och relevans i en svensk kontext, och - validera kvaliteten och relevansen hos enskilda forskningsrapporter. Att identifiera områden inom skolväsendet inom vilka relevant praktiknära forskning saknas (1 fjärde punkten) är en viktig uppgift för myndigheten. Genom att aktivt verka för att dessa områden beforskas genom att initiera praktiknära forskning samt genom att påtala inom vilka områden forskning saknas och därigenom söka påverka det övriga forskarsamhället kan institutet bidra till det övergripande målet även på detta sätt. En målsättning bör vara att stärka intresset för praktiknära forskning. Uppdraget att initiera och fördela medel till praktiknära forskning (1 femte och sjätte punkterna) förutsätter som nämnts ovan att särskilda medel avsättas för detta ändamål. Samverkan 2 Myndigheten ska samverka med Statens skolverk, Statens skolinspektion och Specialpedagogiska skolmyndigheten i syfte att nå de utbildnings- och funktionshinderspolitiska målen inom skolområdet. Myndigheten ska även samverka med Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten särskilt med avseende på att sprida och tillgängliggöra relevanta forskningsresultat med god vetenskaplig kvalitet. Myndigheten ska dessutom samverka nationellt och internationellt med andra myndigheter och organisationer som har ansvar för forskningsfrågor med relevans för myndigheten. Det första stycket i 2 överensstämmer med den gängse formuleringen för skolmyndigheterna. Det andra stycket understryker den särskilda vikt som måste läggas vid att Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet samverkar om uppdraget att sprida den kunskap som myndighetens sammanställningar ger upphov till och göra den tillgänglig för de verksamma inom skolväsendet. Det tredje stycket betonar vikten av att Skolforskningsinstitutet utifrån sitt