Vägar till ett hållbart torvbruk - Strategier t r och behov av kunskap Torven ur ett vattenperspektiv Lars Lundin
Myggbotjärn Fågelperspektiv Torvbråten En myrtjärn omgiven av torvmark Den lokala vattentillgången
Torvmarkernas betydelse för vattenhushållningen Betydelsen av vatten ska ses i olika perspektiv Myren, torvmarken är ett viktigt landskapselement, som hyser vatten på plats lokalt perspektiv Vattenhushållning som reservoar, dvs lagring och tillgängliggörande till vattendrag - avrinningsområdesperspektiv Detta relaterar till den hydrologiska funktionen Myren som vattenresurs dricksvatten och för vatten som livsmiljö Relaterar till vattenkvalité och vattenkemi
Docksmyren ett norrlänskt myrlandskap
Vägar till ett hållbart torvbruk Vattenperspektiv p
Vatten är nödvändigt för torvbildning Vatten är ett problem vid torvbrytning Vatten och torv bildar torvmarker Nigula Torvmarken består av 80-90% vatten Vattnet är relaterad till mängd H2O och vattenkvalitén Hammarsjön
Vattenbalans P = E + R + S för torvmark von Humbolts teori svampteorin nederbördsvatten lagras vid stor tillförsel för att långsamt levereras till vattensystemen under lång tid Är det dt så?
Det finns många myrtyper och fascinerande är att de bildas såväl genom torrläggning som försumpning, dvs det blir blötare. Undergrupper finns det gott om och den hydrologiska funktionen blir avgörande. Kärr och mosse Terrestrialisering Paludifiering
Svampteorin framhåller det som om torvmarker lagrar överskottsvatten och motverkar översvämningar Sedan frigör torvmarkerna långsamt överskottsvattnet och motverkar torrläggning
Vattenflöde i torvmark följer Darcy s lag Q = -k * dh/dl * A dh/dl är tryckgradienten, dvs grundvattenytans lutning, som är liten för torvmarker torv morän
K i Darcy s lag är den hydrauliska konduktiviteten, Som är hög i de ytliga lagren och mycket låg i de lite djupare Acrotelm catotelm Torvmark streckad linje Morän heldragen
Vattenföring vid ett regn på Komosse Resultatet blir Litet vattenflöde trots mycket vatten eller kanske lågt flöde är orsaken till det myckna vattnet Nederbörd bildar snabb ytlig avrinning ng och sedan mycket lite eller inget flöde!
Detta har t.o.m. kunnat visas i det stora landet i väster där dock två bilder visas En med snabba fluktuationer Snaizeholme Beck Och en med utdragen hydrograf Foston Beck Skillnad?
Vattenflödet genom avrinningsområdet avgörande
Torvmarkernas hydrologiska funktion olika Vi har mossen och kärret Mossen lever på nederbördsvatten. Regnar det så rinner det. Kärret får också vatten från ovanför liggande fastmarker och är endast ett transitområde och avrinningen blir beroende av avrinningsområdet Mosse Kärr
Alltså; torven håller kvar vatten och bidrar inte till avrinningen i efter längre torrperioder men stora regn kan vid ytliga vattennivåer snabbt passera myren och addera till höga flöden. Sluttningen och ovanför liggande marker bidrar i tillrinningen. Terrängtäckande myr i Bergslagen
-20 0 Vattennivåer kan regleras med dikning, som inte torrlägger vattendragen utan upprätthåller istället lågvattenflöden 1986-10-06 1987-10-06 1988-10-06 1989-10-06 1990-10-06 1991-10-06 1992-10-06 1993-10-06 1994-10-06 1995-10-06 1996-10-06 1997-10-06 1998-10-06 20 40 60 80 100 120
Dikningskoncept Grundvattennivå Från Leo Heikurainen
Dikning en vattenreglering Våt mark torvmark: 40-50 cm avstånd till Gvl erftersträvas Odikad Dikad my Gvl, m 0.1 0.2 0.3 0.5 Mv, mm 440 0.2 370 Deficit, mm 27 97 0.5
Hur påverkas höga flöden översvämningsrisk Referens: Iritz, L., Johansson, B. & Lundin, L. 1994. Impacts of forest drainage on floods. Hydrological Sciences Journal 39, 637-661. Vattenföringstoppar vid två myrar, en naturlig och odikad (qc/ha) och en dikad (qm/le) HHQ GWL Gwl, cm Q, % 0-5 -14 6-10 -16 11-22 -24
Dockmyr Dockmyr Dockmyr 600 Q, l/s Dockmyr 600 Q, l/s Qm P 200 400 Qm Qc 200 400 Qm Qc 30 P 0 15- mar 01- apr 15- apr 01- maj 15- maj 01- jun 15- jun 30- jun 0 15- mar 01- apr 15- apr 01- maj 15- maj 01- jun 15- jun 30- jun 0 1983 1981
Skogsdikning Vattenbalansen efter åtgärder i % av nederbörden d I T E Qyt Qgw Naturlig myr 0 0 50 34 16 Dikad torvmark 0 0 38 24 38 Beskogad myr 30 36 6 0 28 e. Braekke, 1970. KSLA 8 augusti 2011
Vattenkvalité har att göra med temperatur, smak, lukt, renhet och vattenfärg. Det uppfattas tämligen olika och några skulle inte dricka detta vatten med andra tycker det är OK. Torvvatten; Jägala vattenfall, vatten från torvmark
Vattenresurser kvalitativt, som dricksvatten och livsmiljö hydrokemí Naturlig myr är ett ackumulationsområde, som lagrar näringsämnen, metaller och kol tillsammans med organiskt material Det frigörs främst protoner och organiska syror
Effekter av avverkning och dikning på DOC GI odikad 1989 GII odikad hela tiden DOC, mg/l 80 C D GI GII 60 40 20 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992
Vattenkvalité speglas ofta av ph Det finns en stor variationsvidd för våra myrar och det gäller då också många hydrokemiska funktioner Notera också skillnaden mosse - kärr
Grundvatten nivåns betydelse för vattenkemin i avrinningsvattnet Exemplifieras av bäckvatten- ph
Vattnets flödesvägar påverkar också effekterna av dikning
Effekter av avverkning och dikning på oorganic-n 2 1,5 NH4-N, N mg/l GI drained Gii open wet 1 0,5 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1,5 1 NO3-N, mg/l GI drained Gii open wet 0,5 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993
Våtmark som kvävefälla Bohyttekärret, NO 3 -N, kg/ha, a 1992-19931993 1992-20022002 In 0.33 0.19 Ut 023 0.23 013 0.13 Diff. +0.10 +0.06 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 NO3-N 0,6 In 0.19 Out 0.13 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Suspenderat material NV bedömningsgrunder Benämning tillstånd Ca 34 000 data i IVM databas 1,5 mg SS/l, 10 percentil Mycket låg slamhalt 1,0 mg SS/l, 10 percentil 1,5 3 mg SS/l, 30 percentil Låg slamhalt 2,5 mg SS/l, 25 percentil 3 6 mg SS/l, 70 percentil Måttligt hög slamhalt 4,7 mg SS/l, 50 percentil 6 12 mg SS/l, 90 percentil Hög slamhalt 9,5 mg SS/l, 75 percentil >12 mg SS/l Mycket högslamhalt 20 mg SS/l, 90 percentil Susp 1200 1000 800 600 Susp 400 200 0 jan-99 apr-99 jul-99 okt-99 jan-00 apr-00 jul-00 susp okt-00 jan-01 apr-01 jul-01 okt-01 År Baserat på Baserat på 3 mån; vår, juni, mätning 12 mån höstflöde 1999 763 1040 + 36% 2000 2149 2192 + 2% 2001 1306 1557 + 19% 1200 1000 800 600 400 susp 200 0 mar-99 jun-99 sep-99 dec-99 mar-00 jun-00 sep-00 dec-00 mar-01 jun-01 sep-01
Slut och Tack