Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Transkript

1 Länsstyrelsen i Dalarnas län Våtmarker i Dalarnas län Koppången Blomtäkt och Koppången Misan Uppdragsnummer Stockholm Sweco Environment AB Dagvatten och Ytvatten Kontaktperson Sweco: Christina Odén christina.oden@sweco.se 1 (30) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Christina Odén Telefon direkt Mobil christina.oden@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 FÄLTBESÖK OCH INMÄTNING 4 3 BESKRIVNING AV MYROMRÅDENA Koppången Misan Koppången Blomtäkt 5 4 HYDROLOGISK MODELLERING FÖR OMRÅDET 5 5 HYDROLOGIN IDAG OCH DÄMNINGSÅTGÄRDERNAS PÅVERKAN PÅ HYDROLOGIN I FRAMTIDEN Koppången Misan Koppången Blomtäkt Koppången Misan Koppången Blomtäkt 17 6 KONSTRUKTION AV DÄMMEN Koppången Misan Koppången Blomtäkt Maskiner 25 7 PÅVERKAN PÅ ALLMÄNNA OCH ENSKILDA INTRESSEN Koppången Misan Koppången Blomtäkt 26 8 VATTENKEMI Initial grumling vid igenläggning Höjning av grundvattenytan i våtmarken 27 9 UPPFÖLJNING JURIDISK HANTERING SLUTSATS 29 Bilaga 1. Karta över Koppången Misan Bilaga 2. Karta över Koppången Blomtäkt 2 (30)

3 1 BAKGRUND Denna studie ingår i projektet Life to ad(d)mire som är ett EU-projekt. På flera håll i Sverige har man noterat kraftig igenväxning av myrmarker. Det finns olika orsaker till att myrarna växer igen, bland annat hydrologiska förändringar som sker vid utdikning. De naturtyper som växer på myrar är ofta prioriterade naturtyper inom EU:s nätverk av Natura-2000 naturtyper. Sju länsstyrelser i Sverige har sökt finansiering från EU för att återställa dikade myrar och andra våtmarker genom att återställa naturliga grundvattennivåer och ta bort igenväxningsvegetation. Dessa länsstyrelser är Dalarna, Jämtland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Västernorrland och Östergötland. Projektet Life to ad(d)mire, har fått 35 miljoner kronor från EU för att genomföra förändringarna under en sexårsperiod. Exempel på åtgärder är dämning av diken, återställande av naturliga vattenfåror och röjning av igenväxningsvegetation. Uppföljning av åtgärderna kommer att ske för att utvärdera resultatet, bland annat genom utplacering av grundvattenrör i områdena. SWECO har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Dalarnas län att närmare studera hydrologin i fyra våtmarker i länet, för att undersöka konsekvenserna av planerade restaureringar. Våtmarkernanas placering kan ses i figur 1. Uppdraget har genomförts av en projektgrupp bestående av personal från Sweco Environment AB och Sweco Infrastructure AB ifrån våra kontor i Falun och Stockholm och de som jobbat i projektet är: Christina Odén, Karen Lundholm, Oscar Fogelberg, Irina Persson, Anna Brunsell och Ulrika Bylander. 3 (30)

4 Figur 1. Karta över våtmarkerna i Dalarnas län som är med I Life to ad(d)mire projektet och som är med i den här studien. 2 FÄLTBESÖK OCH INMÄTNING Fältbesök och inmätning av myrarna inom Koppången Misan och Koppången Blomtäkt genomfördes den 4 oktober Under september regnade det en hel del i de berörda områdena, enligt SMHI:s hemsida. Från den 26 september fram tills vi var ute i fält var det så gott som ingen uppmätt nederbörd i områdena. Det var alltså inga extrema höga flöden under perioden som fältbesöket genomfördes. Medverkande vid fältbesöket var Christina Odén (Sweco Environment), Karen Lundholm (Sweco Infrastructure), Oscar Fogelberg (Sweco Environment), Jenny Sander (länsstyrelsen i Dalarnas län ) samt mätningsingenjör Ulrika Bylander från Sweco Infrastructure. 3 BESKRIVNING AV MYROMRÅDENA Koppången är ett stort myrkomplex sammansatt av värdefulla backkärr, soligena kärr och välutbildade strängflarkkärr som bildar intressanta mönster på vattendelarna.sluttande mossar ingår också i komplexet. På några ställen finns dödismorän vilket ger ett mosaikartat utseende med gott om små tjärnar och fastmarksholmar. Koppången är en mycket värdefull skogs-myrmosaik med flera representativa myrtyper. Området är ett högt värderat myrkomplex och floran och faunan i området har höga värden. 4 (30)

5 Fält- och bottenskikt är ställvis fukthedsartat, med ljung som dominant. På några håll finns rikkärr med järnockra. Där växer odonvide, björnbrodd, tätört, slåtterblomma, gräsull och Kung Karls spira. Bland lavar återfinns ringlav, varglav, grenlav och violettgrå tagellav. Den sällsynta spatelvitmossan har hittats i området. Området har höga ornitologiska värden med häckande storspov, ljungpipare, gulärla, gluttsnäppa, brushane, trana, kricka och dalripa. Naturskog täcker stora delar av de trädklädda delarna. Fuktiga till blöta skogstyper med stor lövinslag är vanliga. Några äldre diken och gamla bombkratrar finns men annars är myren orörd. 3.1 Koppången Misan Misan har ett trågliknande utseende med ett centralt plant och mycket blött område varifrån avrinningen sker åt sydost via Misbäcken, åt sydväst via Villmyrbäcken samt åt nordväst genom några smådiken. I de norra delarna uppträder dödismorån som splittrar upp myrytan och dämmer upp ett antal småtjärnar. Backkärr och soligena fastmattekärr upptar de största ytorna. Även starrkärr med flask- eller trådstarr är vanliga, t.ex. vid Misbäckens början där ett vidsträckt slåtterstarrkärr påträffas.några diken finns i nordvästra kanten. För övrigt är myren orörd utöver den påverkan som myrslåttern har medfört. 3.2 Koppången Blomtäkt Flickran består av ett åt sydost jämnt sluttande myrkomplex. De högsta delarna, vid Blomtäkts fäbod, ligger på ca 575 m ö h, medan de lägsta, vid Vallsjöarna, befinner sig drygt 100 m lägre. Avrinningen sker dels åt öster till Tenningån, dels söderut till Ångvasslan och Ämån. Den till Tenningån rinnande bäcken omges av sumpskog som till stor del är björkdominerad. Glest bevuxna backkärr utmärker de partier som sluttar kraftigast, t.ex. på Flickeråsens östsluttning och området sydost om Blomtäkt. Det förstnämnda området innehåller partier som närmast är av rismossekaraktär. Svagare sluttande områden intas av fastmattekärr samt av vidsträckta starrkärr med framför allt trådstarr och flaskstarr. Bitvis finns artrikare vegetation med t.ex. björnbrodd, tätört och slåtterblomma. Ett par mindre flarkkomplex finns på myrens mellersta del. Här har den sällsynta vitmossan Sphagnum angermanicum påträffats. Längst i söder finns några mycket plana mjukmattekärr med extremt artfattig vegetation. I närheten av Blomtäkts fäbod finns några små diken. Förutom myrslåttern är myren orörd. 4 HYDROLOGISK MODELLERING FÖR OMRÅDET De hydrotekniska utredningarna baseras på en hydrologisk modell, NAM-modellen, som kan beskriva hydrologin över årets säsonger och över en längre tid. NAM-modellen (Nedbør-Afstrømnings-Model) är utvecklad av DHI, Dansk Hydraulisk Institut. NAM- 5 (30)

6 modellen och är en konceptuell hydrologisk modell, likvärdig den svenska HBV-modellen som utvecklats av SMHI. NAM-modellen simulerar snöprocesser, markfuktighet, verklig evapotranspiration, grundvattenbildning, flödesavrinning, basflöde etc. Indata till modellen är nederbörd, temperatur, vattenföring och evapotranspiration. Upplösningen på indata är dygnsvärden. Eftersom det inte finns mätdata för flöden och vattennivåer i våtmarkerna har ett område med liknande karaktäristika använts för att kalibrera modellen så att den på bästa sätt representerar små avrinningsområden med myrmark. Valet blev Solmyren i Gällivare kommun, som är ett litet avrinningsområde på 28,8 km 2 med myr och sjöareal, representativt för våtmarkerna i Dalarna. Solmyren är ett område där SMHI mäter vattenstånd och har upprättat en avbördningskurva med hjälp av vattenföringsmätningar för att skapa en lång mätserie med dygnsdata. Med hjälp av nederbördsdata och temperatur kan en NAM-modell sättas upp och därefter jämföras med uppmätta data. Kalibreringen mot uppmätta data görs i flera steg, både automatiskt och sedan manuellt. Dygnsdata för 12 år, , har använts, vilket anses vara tillräckligt för att fånga upp torrår och våtår med cirka 10 och 20 års återkomsttid. Dessa återkomsttider bör de återställda våtmarkerna klara av då sannolikheten för att de kan inträffa inom en 10- årsperiod är 65 respektive 40 %. För kalibreringsberäkningarna på Solmyren har nederbörd, temperatur och evapotranspiration från den närliggande stationen Pålkem i Gällivare kommun använts. Figur 2 visar indata i kalibreringen, alltså uppmätta flöden i Solmyren och uppmätt temperatur och nederbörd i Pålkem. Indata till hydrologisk modell Solmyren Flöde Solmyren Temperatur Pålkem Nederbörd Pålkem mm nederbörd / o C temperatur jan-77 jul-77 jan-78 jul-78 jan-79 jul-79 jan-80 jul-80 jan-81 jul-81 jan-82 jul-82 jan-83 jul-83 jan-84 jul-84 jan-85 jul-85 jan-86 jul-86 jan-87 jul-87 jan-88 jul-88 jan-89 jul-89 jan-90 jul Q m 3 /s Figur 2. Observerade värden för Solmyren. 6 (30)

7 Kalibreringskurvorna i Figur 3 visar att god överensstämmelse mellan simulerade och uppmätta flöden och volymer i Solmyren erhölls efter både automatisk kalibrering och manuellt arbete för att få modellen att stämma med verkligheten. Volymerna för det simulerade flödet ackumuleras dock något mer än observerade flöden i Solmyren. Detta beror på att modellen är lite för tidig i vårflödet och att basflödet ligger lite högre än det observerade. Att modellen släpar efter lite för 1978 och 1979 kan bero på att nederbörden som bidragit till det ökade flödet har fallit väldigt lokalt och inte registrerats av stationen i Pålkem. I områden med mycket våtmark kan det vara svårt att få modellen att representera att marken håller kvar vattnet. Framförallt är det svårt att fånga de högsta vårflödestopparna, vilket dock inte bedöms störa resultaten i stort, eftersom dessa kortvariga toppar trots allt bidrar med relativt små volymer vatten. Figur3. Kalibrering för Solmyren åren Övre grafen visar simulerad och observerad vattenföring. Nedre grafen visar ackumulerad vattenbalans. Röda linjer är observerade värden (volym resp flöde), grå är simulerade i NAM-modellen. Efter kalibrering och validering av beräkningsmodellen kunde beräkningar på de aktuella våtmarkerna i Dalarna utföras. Temperatur och nederbördsdata hämtades då från stationer som ligger nära de aktuella områdena. 7 (30)

8 Vid val av nederbörds- och temperaturstationer som skulle representera våtmarkerna har flera tagits i beaktning. Det som eftersträvas är en station med långa mätserier, att stationen ligger relativt nära, att stationen fortfarande är i bruk och att mätningar kommer att göras i framtiden för att kunna följa upp våtmarken och se om det har skett några förändringar. I tabell 1 och 2 redovisas de stationer som har valts för de aktuella våtmarkerna. 8 (30)

9 Tabell 1 Station Område Nederbörd Temperatur Avdunstning Flöde Solmyren Pålkem Pålkem Pålkem Solmyren Koppången Blomtäkt Skattungbyn D Edsbyn Edsbyn Koppången Misan Skattungbyn D Edsbyn Edsbyn Haftahedarna Dala-Järna D Mora Malung Blåbergåsflyten Skattungbyn Edsbyn Edsbyn Tabell 2 Typ Stationsnummer (SMHI) Stationsnamn Startdatum Slutdatum Nederbörd Dala-Järna D Nederbörd Skattungbyn D Nederbörd Pålkem M Temperatur Pålkem M Temperatur Mora Temperatur Mora A Temperatur Edsbyn Temperatur Edsbyn A Flöde 2002 Solmyren Svårigheter för områdena i Dalarna var att temperaturmätningarna från båda stationerna hade ett glapp under början och mitten av 90-talet. För Edsbyn ersattes saknade data med data från Mora och när det saknades data för båda stationerna under 1995 sattes data från Svegs station in. Detta påverkar så klart resultatet främst när det gäller snösmältningen i områdena. Vid en jämförelse mellan stationerna är Mora och Edsbyn relativt lika varandra medan Sveg är kallare och lite senare på starten av plusgrader på våren. Därför kan 1995 vara lite missvisande. Trots allt är värdena från modellen baserade på data från vilket gör att 1995 års påverkan är liten. Värden på potentiell avdunstning för stationerna Pålkem, Edsbyn och Malung är baserade på 17 års månadsmedelvärden hämtade från tabeller utgivna av SMHI. 9 (30)

10 De skillnader som finns mellan modellområdet Solmyren och våtmarkerna i Dalarna är bland annat att Solmyren har en senare start på vårflödet, men denna skillnad korrigeras med hjälp av de närliggande temperaturstationerna. Avrinningsområdets storlek är större för Solmyren än för dikena i våtmarkerna i Dalarna, men Solmyren är trots det en av Sveriges mindre områden med flödesstation och bedöms i övrigt som representativt med mycket myrmark. Dessutom ligger alla områdena i Norrlands inland och inte för nära fjällområden. 5 HYDROLOGIN IDAG OCH DÄMNINGSÅTGÄRDERNAS PÅVERKAN PÅ HYDROLOGIN I FRAMTIDEN 5.1 Koppången Misan Enligt det tillhandahållna underlaget från länsstyrelsen för området inom Koppången Misan naturreservat finns det områden som påverkas av dikning. Den hydrologiska modellen är uppsatt för den naturliga bäckfåran som dikena är dikade till, se Figur4. Största delen av avrinningsområdet rinner ner till bäcken direkt och till de diken högst upp. Avrinningsområdet för de övriga dikena är så små så flödena blir väldigt låga och osäkra. För att få en bra helhet har därför hela bäcken tagits med. Det finns ingen vattenföringsmätning tillgänglig för dikena, varför parameteruppsättningen för Solmyren har använts för att representera förhållandena i områdena. Modellen antar att flödet som visas är vid en punkt längst nedströms i diket. En del av bäckens avrinningsområde i Misan går utanför reservatet. Dock är det ett litet område och högt upp i området så vattenmängderna där hinner inte bli så stora så att några större översvämningar skulle ske vid uppdämning av dikena. Den hydrologiska modellen visar på att det sker en del avrinning även under vintern vilket dels beror på observerade plusgrader och många värden nära noll vilket startar snösmältningen i modellen. Normalvärdena ligger dock på en mer normal nivå. Eventuellt kan det vara så att flödet under vintern i verkligheten är mindre och att då finns mer kvar till vårfloden. Vårflodens start är normalt i mitten av mars för att nå sin topp under mitten av april. Den torraste perioden för dikena verkar i alla fall vara under den senare delen av sommaren innan höstregnen kommer och fyller på. Beräknad medelvattenföring, medellågvattenföring och medelhögvattenföring för beräknade delavrinningsområdet redovisas i Tabell 3. MLQ = medelvärdet av varje års lägsta dygnsvattenföring, MQ = medelvärde dygnsvattenföring och MHQ = medelvärdet av varje års högsta dygnsvattenföring. I figur 5 redovisas beräknade månadsflöden i utloppet av den naturliga bäcken. 10 (30)

11 Tabell 3 Avrinningsområde MHQ (l/s) MQ (l/s) MLQ (l/s) Koppången Misan 2,84 km Figur 4. Avrinningsområde för dike. För det bruna avrinningsområdet har beräkningar med NAM-modellen utförts. 11 (30)

12 Q (liter/s) Koppången Misan dike med avrinningsområde 2,84 km 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Max Medel Min Basflöde Figur 5. Simulerade månadsvärden för flöde i naturliga bäckfåran, baserade på 30 års nederbörd och temperatur. 5.2 Koppången Blomtäkt Enligt det tillhandahållna underlaget från länsstyrelsen för området inom Koppången Blomtäkt naturreservat finns det områden som påverkas av dikning. Den hydrologiska modellen är uppsatt för dike nr 2och 3, se figur 6. Avrinningsområdet för dikena är väldigt lokala och små och det finns ingen vattenföringsmätning tillgänglig för dikena, varför parameteruppsättningen för Solmyren har använts för att representera förhållandena i områdena. Modellen antar att flödet som visas är vid en punkt längst nedströms i diket. Avrinningsområdet finns inom reservatsgränsen så en uppdämning av diket leder inte till att några närliggande markägare kan få marken översvämmad. Dock kan det bli mer vatten i dikena som går söderut mot skogsvägen som kan drabbas av översvämning. Vid fältbesöket såg vi att skogsvägen redan idag överströmmas vid ganska normala förhållanden. Den hydrologiska modellen visar på att det sker en del avrinning även under vintern vilket dels beror på observerade plusgrader och många värden nära noll vilket startar snösmältningen i modellen. Normalvärdena ligger dock på en mer normal nivå. Eventuellt kan det vara så att flödet under vintern i verkligheten är mindre och att då mer finns kvar till vårfloden. Vårflodens start är normalt i mitten av mars för att nå sin topp under mitten av april. Den torraste perioden för dikena verkar i alla fall vara under den senare delen av sommaren innan höstregnen kommer och fyller på. Beräknad medelvattenföring, medellågvattenföring och medelhögvattenföring för beräknade delavrinningsområdet redovisas i tabell 4. MLQ = medelvärdet av varje års lägsta 12 (30)

13 dygnsvattenföring, MQ = medelvärde dygnsvattenföring och MHQ = medelvärdet av varje års högsta dygnsvattenföring. I figur 7 redovisas beräknade månadsflöden i utloppet av diket. Tabell 4 Avrinningsområde MHQ (l/s) MQ (l/s) MLQ (l/s) Koppången Blomtäkt 1,04 km Figur 6 Avrinningsområde för dike 2-3. För det bruna avrinningsområdet har beräkningar med NAM-modellen utförts. 13 (30)

14 Koppången Blomtäkt dike med avrinningsområde 1,04 km 2 Q (liter/s) Max Medel Min Basflöde 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 7. Simulerade månadsvärden för flöde i dike 2-3, baserade på 30 års nederbörd och temperatur. 5.3 Koppången Misan Misan området inom Koppångens naturreservat är enligt det tillhandahållna materialet från länsstyrelsen påverkat av 9 stycken anlagda diken. Diken inom rapporten är redovisade via två delavrinningsområden, det norra och det södra delavrinningsområdet. Se bilaga bilaga 1. Väster om Koppången Misan går väg E45. Vägen ligger lägre än de diken som undersökts I denna rapport och inte inom avrinningsområdet för dessa diken och påverkar därav inte Koppången Misan området Misan norra Dikena inom Koppången Misan avvattnas ned mot ett naturligt vattendrag, se bilaga 1. De flesta dikena inom naturreservat har liten avvattnande förmåga. Dike 1-5 var vid fältbesöket mycket igenväxta och med ett vattenstånd i nivå med eller mycket nära omkringliggande markyta. Botten vid mynningen av dike 4-5 var igenväxt och ligger ca 0,8 m över botten i det naturliga vattendrag som diket ansluter till. Diket är idag redan kraftigt dämt och en igenläggning av diket kommer att ge en liten vattenståndspåverkan i omkringliggande myr. Även dike 1-3 var kraftigt igenväxta och svåra att återfinna vid inmätningen. 14 (30)

15 Figur 8. Mynningen av dike 4-5 i det naturliga vattendrag som rinner genom naturreservatet Dike 1-5 är även de igenväxta och naturligt dämda och har en liten påverkan på vattenrörelserna i myren, men vid högflöden som genererar mycket ytvattenavrinning som t ex vid snösmältning och längre perioder med kraftiga regn kan dikena troligtvis transportera bort ytvatten som annars skulle ha avvattnas via myren. Figur 9a. Utloppet av dike 3, diket är igenvuxet och vattenståndet högt. Figur 9b. Det naturliga vattendraget strax uppströms utloppet till dike (30)

16 Eftersom vattenstånden i dike 1-5 redan idag är höga, kommer inte en igenläggning av dikena ge mer än en marginell vattenståndsförändring i myrområdet, men en igenläggning skapar en tröghetsfaktor och förhindrar att dikena vid högflöden snabbat transporterar bort vatten från myren. En dämning och igenläggning av de grävda dikena kommer därför leda till att perioderna med högvatten kan förlängas något eftersom vattnet då måste transporteras via myren istället för via de diken som finns idag. Dessa diken har idag en liten avvattnande förmåga och de höga vattenstånden i dikena är troligen i nivå med markgrundvattnet i omkringliggande myr. Dikena 1-5 kan på grund av att de redan idag är dämda, läggas igen utan att orsaka skada utanför naturreservatets gräns. Misan södra Den norra, dvs nedströmsdelen av dike 6 har karaktären av ett naturligt dike och visar inte på några spår av att vara rätat eller utdikat. Diket ger ett naturligt intryck fram till punkt 6 a där diket viker av rakt söderut. Figur 10a. Den norra delen av dike 6, diket har i denna del naturlig karaktär med meanderslingor och naturliga dämningar. Figur 10b. Den rätade utdikade delen av dike 6. Uppströms punkt 6a är diket tydligt rätat och utdikat och det finns spår av vallar längs med diket. Myren lutar och har ursprungligen avvattnas dels åt det vattendrag som dike 6 ansluter till och dels västerut. Skapandet av dike 6 har skurit av kontakten mellan de två myrområdena vilket minskat avrinningen via myren västerut. Denna del har fått en betydligt torrare karaktär än den östra delen av myren med påtagligt islag av tall och ljung. En igenläggning av dike 6 efter punkt 6a skulle återskapa den ursprungliga hydrologin med de naturliga avvattningsvägarna. Den östra delen av myren är idag inte alls lika igenväxt som den väster om diket, vilket delvis kan ha orsakats av att den östra delen av myren fått lägre avrinning efter skapandet av dike (30)

17 Det område som efter en igenläggning avvattnas västerut istället för via dike 6 är begränsat och det är inte säkert att den ökade avvattningen västerut kommer vara tillräcklig för att ha någon påverkan på den vegetation som har etablerats. Figur 11a. Korsningen mellan dike 6 och dike 7 Figur 11b. Dike 8 som idag är dämt och mycket igenväxt Även dike 7 och 8 har karaktären av skapade diken. Kopplingen mellan dike 7 och dike 6 är idag helt igenvuxen och det finns ingen hydraulisk koppling mellan dem. Dike 7 och 8 är båda uppdämda och igenväxta. Eftersom vattenstånden idag redan är höga, kommer inte en igenläggning av dike 7 ge mer än en marginell vattenståndsförändring i myrområdet närmast diket. Diket är även anlagt nästan vinkelrät mot höjdkurvorna och inte avskärande vilket gör att diket avvattnar ett mycket begränsat område. Vid en igenläggning skulle man eventuellt kunna skapa en tröghetsfaktor och förhindrar att diket vid högflöden snabbt transporterar bort vatten från myren, men denna påverkan är liten eftersom ingen koppling finns till den östra delen av myren och diket avvattnar ett begränsat område. Lutningen i dike 8 är dåligt och diket är kraftigt igenvuxet, vilket resulterat i ett högt vattenstånd i diket. Eftersom det ligger avskärande i myrens nedströmsdel kan diket vid högflöden troligen transportera bort en hel del av det vatten som tidigare avvattnades via det naturliga vattendraget markaret som dike 10 i bilaga 1 och en igenläggning av diket skulle återskapa den naturliga hydrologin vid högflöden. Koppången Misans naturreservatet är stort och de dämningar inom området som föreslås kommer inte ha någon påverkan utanför reservatets gräns. 5.4 Koppången Blomtäkt Blomtäktområdet inom Koppångens naturreservat är enligt det tillhandahållna materialet från länsstyrelsen påverkat av 15 stycken anlagda diken, se bilaga 2. Dikena är i rapporten 17 (30)

18 redovisade via två delavrinningsområden, det norra och det södra delavrinningsområdet. Väster om Koppången Blomtäkt går väg E45, vägen ligger lägre än de diken som undersökts I denna rapport. Vägen påverkar inte Koppångenblomtäkt området, men den kan påverka naturreservatet väster om E45. Blomtäkt norra, Dike 3 med tillflöden Ungefär 150 m sydöst längs med traktorvägen in på naturreservatet korsar traktordiket en naturlig bäck. Bäcken kommer rakt österifrån och det myrområde som angränsar vid korsningen mellan bäcken och traktorvägen vid punkt 3a har grundvattennivån i höjd med markytan och är inte påverkat av bäcken. Mellan punkt 3a och 3b har diket en naturlig karaktär, men längs med diket finns spår av att man tagit upp stenar för att öka vattnets framkomlighet. Den naturliga karaktären på bäcken bör bevaras och denna del av bäcken bör inte dämmas via dämmen utan dämning kan istället skapas genom att återlägga upptagen sten och genom att förstärka de meanderanvisningar som uppstått naturligt. Figur 12a. Exempel på naturlig dämning i nedströmsdelen av dike 3. Figur 12b. Dike 3 strax nedströms punkt 3b. Vid punkt 3b ändrar diket snabbt karaktär och dikets skärning blir djupare och direkt uppströms denna punkt börjar myrområdet. På sträckan genom myren är diket tydligt rätat och fördjupat. För att återskapa den ursprungliga hydrologin bör sträckan från 3b till 3c av diket läggas igen med igenläggningsdiken och resterna av de vallar som skapats längs med diket avlägsnas. 18 (30)

19 Figur 13a. Sten vid punkt 3b i dike 3, efter denna sten ändrar vattendraget karaktär och blir tydligt grävt och rätat. Figur13b. Dike 3 sträckning genom myren på sträckan mellan punkt 3b till 3c. Mellan punkt 3c och 3d är dikets skärning grundare och dikets karaktär mer naturligt än ute på myren men längs med diket syntes spår av vallar som i huvudsak bestod av upptagen sten. Inga spår av sten syntes i omkringliggande skogsmark eller myr så den stenen som återfinns längs med diket härrör troligen från upprensningsåtgärder i diket. På denna sträcka bör inga dämmen anläggas, istället kan dämning skapas genom att återlägga upptagen sten. Figur 14a. Dike 3 uppströms punkt 3c, längs dikets kanter finns en vall som i huvudsak består att upptagen sten. Figur 14b. Större sten vid punkt 3x, stenen kan vid en återställning användas som dämme. 19 (30)

20 Inom myrområdet uppströms punkten 3d är diket återigen djupare och har mer tydligt grävd karaktär. Som tidigare består vallarna i huvudsak av sten och diket har troligtvis fördjupats genom att gräva bort befintlig sten. För att återskapa den ursprungliga hydrologin bör sträckan 3b till 3c av diket läggas igen med igenläggningsdämmen och resterna av de vallar som skapats längs med diket avlägsnas. Vid punkten 3x finns en stor sten som tagits upp när diket rätades och fördjupades. En återläggning av denna sten i diket skulle skapa ett naturligt och mycket stabilt dämme. Figur 15a. Mynningen av dike 5, diket är kraftigt igenväxt och svårt att upptäck i fält. Figur 15a. Dike 3 på sträckan 3d till 3f. Uppströms punkt 3f går dike 3 genom ett större myrområde. Vid punkt 3f mynnar ett dike norrifrån i dike 3 mycket nära den punkt där dike 4 mynnar i dike 3. Vattenståndet är i denna punkt högt och vattennivån ligger i nivå med markytan och området har karaktär av ett utströmningsområde. Vid inmätningstillfället var vattennivån i både det norrifrån kommande vattendraget och dike 3 lägre än vattennivån i dike 4 så i denna punkt avvattnar inte dike 4 dike 3. För att förhindra att vattnet efter en igenläggning av dike 3 istället avvattnas via dike 4 bör dämmen anläggas i båda dikena i denna punkt. Eftersom vattenståndet redan idag ligger i nivå med markytan kommer en igenläggning av dike 3 och dike 4 inte innebära en höjning av vattennivåerna, men dämningen kommer att förhindra att vatten vid högvattenstånd snabbt kan transporteras ut från myren. Innan dike 3 anlades avvattnades myren delvis via det myrområde som ligger söder om dike 3, en dämning/igenläggning av dike 3 återskapar denna avrinningsväg och ökar vattenflödet genom myren söder om dike (30)

21 Figur 16a. Korsningen mellan dike 3 och dike 4. Vattenståndet i diket ligger i nivå med markytan och området har karaktär av ett utströmningsområde. Figur 16b. Ca 100 meter uppströms korsningen mellan dike 3 oc dike 4. Vattenståndet i diket är fortfarande mycket högt.. De höga vattennivåerna i dike 3 vid punkt 3f består ca 150 m uppströms. Uppströms denna punkt sjunker vattennivån i diket och myren inom detta område även påverkad av den naturliga ravin som skapats längs med det naturliga dike som skär genom myren i sydvästlig riktning. Vattenståndet i diket är i uppströmsdelen av dike 3 markant lägre och vid punkt 3e ligger vattenståndet ungefär 1 m under marknivå. Skillnaden i vattenstånd i diket beror inte av dikets djup utan främst på att diket här har ett begränsat avrinningsområde och att myren här i huvudsak avvattnas via det naturliga diket som går genom myren. I den sista delen av diket är diket igenväxt utan synlig vattenyta. Längst uppströms, efter punkt 3f avvattnas diket norrut mot det naturliga vattendraget och inte via dike 3. Dike 9 i länsstyrelsens underlagsmaterial har norr om traktorvägen mycket begränsat avrinningsområde och är mycket grunt och delvis helt igenvuxet och det har på denna sträcka ingen påverkan på myren. Det är istället det naturliga vattendrag som inte fanns med i underlagsmaterialet som är myrens naturliga avrinningsväg. I bilaga 1 finns detta dike inlagt, sträckningen är ungefärlig eftersom det inte var möjligt att avväga diket längs hela sträckningen. 21 (30)

22 Figur 17a. Uppströmsdelen av dike 3. Figur 17b. Uppströmsdelen av dike 3 nära punkt 3f, diket är här nästan helt igenväxt. Det naturliga vattendrag som går genom myren i sydvästlig riktning är troligtvis delvis rätat. Vid fältbesöket återfanns rester av den gamla bäckfåran och den finns redovisad i bilaga 1. Uträtningen av diket kan vara en naturlig process och behöver inte vara skapat. En naturlig erosion runt bäckfåran har skapat en mindre ravin runt diket och marknivån i ravinen ligger någon meter under marknivån på myren. En dämning i detta vattendrag kommer därför inte ge någon påverkan på vattenstånden på myren. Vattendraget är även grunt och uppdämt och längs med diket finns tydliga spår av att vattnet vid högflöden bräddar utanför dikets sektion. I bilaga 1 har den troliga ursprungliga sträckningen på vattendraget lagts in och om återställningsåtgärder även kommer göras i detta vattendrag kan dämning skapas genom en återmeandring istället för en dämning/igenläggning. Figur 18a och 18 b. Det naturliga vattendrag som går i sydvästlig riktning genom myrområdet 22 (30)

23 Blomtäkt södra, Dike 9-15 Vid fältbesöket var vattenståndet i och runt dike 9 så högt att bara en kort sträcka kunde avvägas. Det höga vattenståndet i myren runt dike 9 indikerar att den utdikning som en gång gjordes idag inte har någon effekt och en igenläggning av diket inte skulle ge någon påverkan på vattenståndet i myren. Det som däremot kan noteras är den vegetation som har etablerats längs med diket när utdikningen genomfördes. En igenläggning/dämning av dike 9-15 med borttagande av de vallar som etablerats längs dikena kommer att ge en mindre lokal effekt på vattenstånden och grundvattennivåerna, och ge en maximal dämning motsvarande någon cm ovan markytan. Avverkning av de träd och den vegetation som etablerats samt borttagande av det som finns kvar av vallarna runt diket skulle troligen ge större effekt på vattenstånden på myren än en dämning eftersom vattenstånden redan idag är mycket höga. Vid en avverkning kan ändå stammar och vegetation som tas ned användas till att lägga igen dike 9-15 och ändå påverka myren positivt genom att påverka högvattenståndens varaktighet och skapa längre perioder med högvattenstånd. Figur 19a och 19 b. Det naturliga vattendrag som går i sydvästlig riktning genom myrområdet 6 KONSTRUKTION AV DÄMMEN 6.1 Koppången Misan Påverkan på vattenstånden och grundvattennivån samt påverkan på angränsande marker kommer inte i så stor utsträckning bero på antalet dämmen i dikena inom Koppången Misans naturreservat. Antalet dämmen bör istället utgå efter hur snabbt länsstyrelsen vill att igenväxningen ska ske av dikena i området. 23 (30)

24 Igenläggningen av dike 6 kommer ha störst påverkan på de omkringliggande myrområdena och skapar en restaurering av den ursprungliga hydrologin i området. En igenläggning av dike 6 uppströms punkt 6a en lokal grundvattennivå förändring på ca 0,5-0,7 m närmast diket. Igenväxningen i de övriga dikena är redan påbörjad, men en återställning av de naturliga avrinningsvägarna kommer först att ske då eventuella vallarna längs med diket och de träd som etablerat där avlägsnas. Den etablering av björk och andra träd som där skett på vallarna som bildades vid anläggandet av dikena kan under perioder med låga flöden påverka grundvattenståndet minst lika mycket som dikena eftersom dikena i dag delvis är naturligt dämda. För att långsiktigt avlägsna björken bör man efter avverkning inom dessa områden försöka avlägsna de vallar som återfinns längs hela dikets sträckning. De rotsystem som bildats kan behöva fräsas upp för att inte björken direkt ska återetableras. Dämmet ovan är hämtat ur Naturvårdsverkets rapport 5601, Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr. Dämmena av denna typ görs av hopspikade, spåntade brädor (furu eller lärk) som grävs ned i höjd med dikeskanten eller dikesvallen och går ut minst 1 m på sidorna och 0,5 m under dikesbotten. Uppströms trädämmena fylls diket igen upp till brädden med mineraljord och torv, som tas från omgivande mark, i en 2-3 m tjock vall som kompakteras. Trädämmets funktion är i första hand att initialt hålla jordmassorna på plats så att de inte eroderar bort vid kraftiga flöden, men det ska också hålla tätt för vatten. Efter några år har 24 (30)

25 markbindande vegetation etablerats som binder jordmassorna. Dämmena anläggs upp till nivån på omkringliggande mark. Vid igenläggning av diken med material som trädstammar och grenar bör man välja att fälla lokala träd från dikesvallarna, eftersom urlakning av trädmaterial tillför grundvattnet upptagna halter av tungmetaller och organiska miljögifter. På detta vis vet man att halterna av miljögifter än samma som bakgrundshalterna som finns i det bestämda naturreservatet. 6.2 Koppången Blomtäkt På den första sträckan mellan 3 a och 3b bör inga dämmen anläggas utan dämning skapas genom återläggning av upptagen sten runt diket samt genom förstärkning av de meanderanvisningar som bildats naturligt. En förstärkning av en meanderanvisning kan göras genom grävning eller genom att utöka de utbuktningar som bildas med stenar och på så vis förlänga vattnets väg ytterligare. På sträcka 3b-3c ligger bottennivån i diket ungefär en meter under markytan och vattennivån ligger ca 0,2 m över botten, dvs. ca 0,8 m under marknivån i myren. Myren har en lutning på ca 1,2 %, flödena är låga och under större delen av året skulle en dämning upp till marknivå ge en påverkan minst 100 m uppströms dämmet. För att få en jämn uppdämning bör inte avståndet mellan dämmena överskrida 100 m, om de anläggs enligt beskrivningen ovan. Istället för att anlägga två dämmen kan ett dämme anläggas i nedströmsdelen av diket på denna sträcka och träd, sten och rester från vallarna fyllas på längs med hela dikets sträckning. På sträckan 3c-3d bör inga dämmen anläggas utan dämning skapas genom återläggning av upptagen sten runt diket. Den övre delen av myren lutar kraftigare och diket på sträckan 3f till 3e har en lutning på ca 4,2 %. Dämmena bör därför ligga tätare på denna sträcka och för att skapa så jämn uppdämning som möjligt bör inte avståndet mellan dämmena överstiga 50 m. Längs dike 9-15 skulle en avverkning av de träd och den vegetation som etablerats samt borttagande av det som finns kvar av vallarna runt diket troligen ge större effekt på vattenstånden på myren än en dämning eftersom vattenstånden redan idag är mycket höga. 6.3 Maskiner För att utföra arbetet med igenläggning av dikena kan terrängmaskinen Alstor 8x8 rekommenderas. Maskinen har inga stora kapaciteter som ECR88+ men klarar av det tänkta arbetet. En stor fördel med Alstorn är att den är lättkörd i svåra terränger genom att den är 8-hjulsdriven med midjestyrning och fullboggie, dessutom är den 1.48 meter bred. Kranen är 3,5 meter och kan lyfta över 300 kg. På väldigt våta områden kan en pontongrävare användas men den förstör mycket av vegetationen. För att minska förstörelsen på vegetationen när man arbetar med Alstorn i samma område under en längre tid kan man lägga en körmatta av exempelvis heavy duty polyuretan under maskinen. Figur 20 visar exempel på Alstor 8x8 bensindriven hämtade från tillverkarens hemsida. 25 (30)

26 Figur 20. Bilder på terrängmaskinen Alstor 8x8 bensindriven. 7 PÅVERKAN PÅ ALLMÄNNA OCH ENSKILDA INTRESSEN 7.1 Koppången Misan Igenläggning alternativt dämning av dikena inom Misan området kommer inte att ha någon negativ påverkan på omkringliggande fastigheter. Området är kuperat, avrinningsområdena för vare enskilt dike är små och vattenstånden i dikena högt och troligen mycket nära markgrundvattennivån. En dämning kommer att få mycket liten utbredning och kommer inte att beröra annan mark än den inom naturreservatet. En igenläggning av dike 6 kommer att påverka avrinningsvägarna inom naturreservatets gräns men det kommer inte ge någon påverkan utanför. Området berör inga vägar och en igenläggning av diket kommer inte heller att påverka jaktoch fiskevårdsområden. 7.2 Koppången Blomtäkt Igenläggning/dämning samt återläggning av upptagen sten i dike 3 samt igenläggning/dämning av dike 9-15 inom Koppångenområdet området kommer inte att ha någon negativ påverkan på omkringliggande fastigheter. Området är kuperat, avrinningsområdena för vare enskilt dike är små och kommer inte att beröra annan mark än den inom naturreservatet. En igenläggning av dike 3 kommer att påverka avrinningsvägarna inom naturreservatets gräns men det kommer inte ge någon påverkan utanför. En ökad avrinning söderut kan medföra att framkomligheten på den traktorväg som används för underhåll av raststugorna inom Koppången Blomtäkt området påverkas negativt. Redan i dagslägen strömmar det vatten över vägen och en ökad avrinning söderut kommer troligtvis även medföra att denna ytavrinning ökar. Om påverkan på traktorvägen i framtiden blir så stor att den behöver förstärkas måste man vara aktsam så att denna förstärkning inte blir avskärande. Trummor måste vid en förstärkning läggas ner i de områden vattnet idag rinner över vägen. Området berör inga andra allmänna vägar än den ovan nämnda traktorvägen och en igenläggning av diket kommer inte heller att påverka jakt- och fiskevårdsområden. 26 (30)

27 8 VATTENKEMI Koppången har olika näringsfattiga mossor och kärr som naturtyper. Därmed karaktäriseras också våtmarkernas vattenkemi som kvävefattiga med lägre syrehalt och ph. Eftersom våtmarker kännetecknas av höga grundvattennivåer är växtligheten i och kring våtmarken anpassade till olika grader av höga grundvattenstånd och mer eller mindre syrefria förhållanden i rotzonen. I torvbildande våtmarker är själva torvbildningen ett tecken på att det förekommer syrebrist och därmed ofullständig nedbrytning av organiskt material. Man kan tänka sig två huvudsakliga orsaker till att dämningsarbeten kan påverka vattenkemin i och nedströms våtmarken; dels kan själva dämningsåtgärderna orsaka grumling av organsikt material och dels kan en förändrad grundvattenyta i myren leda till indirekt påverkan på vattenkemin. 8.1 Initial grumling vid igenläggning När dämningsåtgärder utförs i diken kommer grumling att uppstå t ex av att massor tas från vallen som omger diket vid igenläggning och av installation av trädämmen i dikesfåran. Den grumling som sker kan påverka vattenkemin om grumlingen innehåller organiskt material, främst i form av humus. Nedbrytning av det organiska materialet kan orsaka lokal syrebrist i diket, nedströms dämningen, eller i det vattendrag som diket mynnar ut i. Den syrebrist som skulle kunna uppstå bedöms dock som mycket kortvarig. En uppgrumling kan även ske av att maskiner kör över myren. Risken för grumling bör vägas in som en aspekt vid valet av tidpunkt för de planerade arbetena. Det kan vara en fördel om dämningsarbetet utförs under en period med lågt vattenflöde. På sommaren, finns större möjlighet för uppgrumlat material att sedimentera nära dämningen än under vårfloden. Under vårfloden kan dikena dra med grumlingen ned till vattendrag nedströms. Eftersom det är många aspekter som måste beaktas vid val av tidpunkt, är det sammantaget inte säkert att sommaren är den bästa tiden, men åtminstone bör vårflödet undvikas. 8.2 Höjning av grundvattenytan i våtmarken Vattenståndet i de inmätta dikena är hög och troligen på många håll nära grundvattenytan, varför förändringen i grundvattenståndet efter igenläggning troligtvis blir relativt liten. Den förändring i grundvattennivån som kan skapas lokalt kan medföra att vissa växter vantrivs på grund av att rötterna eller hela växten dränks. Eftersom grundvattenförändringen inom större delen av Koppångens Misans naturreservat troligtvis blir begränsad bedöms nedbrytningen av dött organiskt material inte komma att öka i våtmarken mer än på grund av grumling. ph och syreförhållanden i myren bedöms därför vara stabila. Om högflödet i myren dämpas och går över en större yta istället för bara i diket finns större chans att partiklar fastläggs på vägen genom myren istället för att transporteras vidare. Detta bör leda till minskad grumlighet nedströms. 27 (30)

28 9 UPPFÖLJNING För att möjliggöra kontroll av åtgärdernas effekt på grundvattennivåerna föreslås installation av grundvattenrör för kontinuerlig uppföljning av grundvattennivåer. Inom Misan området föreslås att två grundvattenrör placeras i myren på båda sidor om dike 6, samt ett grundvattenrör nordväst om mynningen för dike 7 mot dike 6. Syftet med grundvattenrörens placering är att få kontroll på den lokala grundvattengradienten inom detta område, samt att följa grundvattenvariationerna efter en igenläggning av dike 6. Inom Blomtäkts område föreslås installation av fem grundvattenrör både norr och söder om dike 3. Söder om dike 3 föreslås att tre grundvattenrör placeras på vardera sidan av dike 6, samt ett öster om dike 4. Detta för att kontrollera förändringar av grundvattennivåer nedströms myren efter återställning av dike 3, samt påverkan kring i dike 6 och 4. Två grundvattenrör placeras norr om dike 3, mellan punkt 3c och 3d samt NNV punkt 3e. Föreslagna placeringar av grundvattenrören redovisas på karta i bilaga 1. Syftet med installation av grundvattenrör uppströms dike 3 är att utröna förändringar av grundvattennivåer efter återställning av dike 3. Området norr om dike 3 har tidigare, i en liten skala, avvattnats av dike 3, vilket efter återställningen troligen kommer att minska och grundvattennivåerna kan komma att stiga något. Längs med resterande diken är grundvattennivåerna redan idag så höga att en igenläggning av dikena kommer att få en så begränsad effekt att installation av observationsgrundvattenrör inte är motiverat. Förutsättningarna att installera grundvattenrör med borrbandvagn kan vara begränsade i våtmarksområden, vilket gör att dessa arbeten kan kräva handhållen utrustning eller installation vintertid. Vid installation av grundvattenrör är det viktigt att filtret installeras i kärret och inte kommer i kontakt med underliggande jordlager. Grundvattnets trycknivå i underliggande lager kan vara annan än den som förekommer i kärret, vilket kan ge felaktiga grundvattennivåer i observationsrören. Om handriven utrustning används föreslås att antingen PEH- eller PVC-rör installeras med 1-2 m filter och 1 m foderrör. Standard slitsvid för denna typ av rör är 0,3 mm, vilket bedöms som otillräckligt, eftersom dessa kan komma att sätta igen p.g.a. järnutfällningar. Förslagsvis används 1-2 mm slitsvidd som kan specialbeställas för både PEH- och PVC-rör. Om borrbandvagn används föreslås att 1-2 metallrör installeras med slitsvid om minst 1 mm. 10 JURIDISK HANTERING I det bakgrundsmaterial som är tillhandahållet av länsstyrelsen finns inga uppgifter om att utdikningarna runt Koppången myrarna är utförda via ett eller flera tillståndsgivna markavvattningsföretag eller att man på annat sätt legaliserat dikena via en vattendom. Alla diken inom området är att betrakta som vattenområden och de planerade återställningarna och igenläggningarna medför ändring av vattnets djup eller läge, vilket innebär att de omfattas av reglerna om vattenverksamhet. Vattenverksamhet är generellt tillståndspliktigt om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. I detta fall beräknas 28 (30)

29 inte åtgärdarna att medföra någon dämning som kan påverka fastigheter utanför naturreservatet. Vattenståndsförändringarna som uppstår inom naturreservatet är inte heller att anse som en skada, och åtgärderna bedöms därför inte vara tillståndspliktiga. Även om igenläggningen i sig inte är tillståndspliktig kan länsstyrelsen söka tillstånd om man vill undvika eventuella konflikter med omkringliggande markägare. Skillnaden mellan att utföra dessa åtgärder, med eller utan tillstånd, är framförallt den framtida bevisbördan. Om man söker och får tillstånd gäller detta mot alla och envar och bevisbördan vid en eventuell konflikt ligger i framtiden på den som säger sig lida skada. Uppstår en konflikt efter det att igenläggningarna utförs utan att det finns ett tillstånd, ligger bevisbördan istället på markägaren, dvs staten via länsstyrelsen. I detta fall måste länsstyrelsen kunna bevisa att de skador som någon påstår sig fått på grund av verksamheten på myren, inte är orsakade av igenläggningen av dikena. De föreslagna dämningsåtgärderna kommer inte att ge någon påverkan utanför naturreservatets gräns och de diken som finns inom området har redan idag höga vattenstånd. Genom att ha dokumenterat befintliga vattenstånd är bevisläget vid en eventuell konflikt god och att handlägga åtgärderna som ett tillståndsärende är inte nödvändigt. 11 SLUTSATS En igenläggning av dike 6 efter punkt 6a skulle återskapa den ursprungliga hydrologin med de naturliga avvattningsvägarna. Den östra delen av myren är idag inte alls lika igenväxt som den väster om diket, vilket delvis kan ha orsakats av att den östra delen av myren fått lägre avrinning efter skapandet av dike 6. En dämning/igenläggning av dike 3 mellan punkt 3b-3c samt 3d-3f skulle ge störst effekt på vattenstånden i myrområdet inom Koppången Blomtäkts avrinningsområde och det skulle innebära en återställning av de naturliga avrinningsvägarna vilket skulle ge en ökad avrinning till området söder om dike 3. Koppångens naturreservat är stort och kuperat och de åtgärder som föreslås inom Koppången Blomtäkt och Koppången Misan kommer inte att ge någon påverkan utanför naturreservatets gräns. Åtgärderna är att betrakta som vattenverksamhet vilket är generellt tillståndspliktigt om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Eftersom inga enskilda eller allmänna intressen påverkas och vattenstånden redan idag troligen ligger mycket nära grundvattennivån inom myrområdet, bedöms dämning inte att ha någon påverkan utanför naturreservatet. Bevisläget för länsstyrelsen vid en eventuell framtida konflikt bedöms därför som relativt gott. Eftersom grundvattenförändringen inom Koppången Misan och Koppången Blomtäkt området framförallt blir lokal, bedöms att nedbrytningen av dött organiskt material inte 29 (30)

30 komma att öka inom myrområdet som helhet mer än på grund av grumling som sker vid anläggandet av dämmena. ph och syreförhållanden i myren bedöms därför vara stabila. Det kan vara en fördel om dämningsarbetet utförs under en period med lågt vattenflöde. Om arbeten skulle ske efter vårflödet, t ex på försommaren, finns större möjlighet för uppgrumlat material att sedimentera nära dämningen och en viss vegetation kan hinna etablera sig under sommarmånaderna vilket skyddar mot uppgrumling vid nästa högflödesperiod. Om arbetena skulle utföras strax före vårfloden skulle höga flöden kunna drar med grumlingen ned till vattendrag nedströms. Å andra sidan kan det vara lämpligare att gå farm med de maskiner som behövs på tjälad mark. Eftersom det är många aspekter som måste beaktas vid val av tidpunkt, är det sammantaget inte säkert att sommaren är den bästa tiden, men åtminstone bör vårflödet undvikas. 30 (30)