Våtmarkstyper och kalkeffekter

Transkript

1 Våtmarkstyper och kalkeffekter

2 Våtmarkstyper och kalkeffekter Innehåll Vilka våtmarker är lämpliga för kalkning. Vilka våtmarker är olämpliga för kalkning. Vegetationsförändringar. Foto: Tobias Haag Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 2

3 Vad är en våtmark? Våtmark är sådan mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden (Definition enligt Naturvårdsverkets våtmarksinventering) Foto: Tobias Haag Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 3

4 Vad är en våtmark? Våtmarker kan delas in efter hydrologiska egenskaper. Kärr: utströmningsområde som dränerar omgivande fast- och mossemarker. Mad: kärr belägna vid vattendrag eller sjö och som domineras av ytvattentillrinning. Mosse: inströmningsområde med ombrotrof miljö påverkas endast av nederbördsvatten. Blandmyr: blandning av kärr- och mossemiljöer. Foto: Tobias Haag Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 4

5 Vilka våtmarker är lämpliga att kalka? Kärr Måttligt dikade kärr Mader Skogskärr Blandmyr Kraftigt dikade kärr Mossar Bra Dålig Kalkeffekt Foto: Tobias Haag Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 5

6 Vilka våtmarker är lämpliga att kalka? Kärr Måttligt dikade kärr Mader Skogskärr Blandmyr Kraftigt dikade kärr Mossar och sumpskog Kalka Kalka om sjö finns nedströms Undvik att kalka Kalka inte Foto: Tobias Haag Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 6

7 Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Kärr är utströmningsområden med inte alltför snabb vattengenomströmning. Karakteriseras av genomsilning. Många kärr har ingen tydlig tilloppsbäck utan endast grundvattentillrinning Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 7

8 Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Kärr har ett relativt litet avrinningsområde i förhållande till dess areal. Generellt utgör kärrets yta 5-25 % av dess avrinningsområde. Exempel: kärrets areal utgör ca 20% av dess avrinningsområde Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 8

9 ph Alk (mekv/l) Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Kärr ger jämna kalkeffekter och långsam återförsurning. 8 Gagnån ph Alkalinitet 0, ,5 0,4 0,3 0,2 0,1 2 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 0 Kalkmjöl (0-0,5 mm), treårsintervall Grovt kalkmjöl (0-2 mm), årlig spridning Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 9

10 Kärr är ofta trädfria Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 10

11 Våtmarker lämpliga att kalka - kärr eller glest trädbevuxna Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 11

12 Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Fastmattekärr, med riklig starrvegetation Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 12

13 Våtmarker lämpliga att kalka - kärr Mjukmattekärr, dominerat av vitmossor Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 13

14 Våtmarker lämpliga att kalka Även måttligt dikade kärr, där dräneringen inte torrlagt markytan, ger tillräckligt bra kalkeffekter Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 14

15 Våtmarker lämpliga att kalka - mader Mader har hög vattengenomströmning. Karakteriseras av översvämning eller översilning. Mader är belägna vid bäck, å eller sjö Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 15

16 Våtmarker lämpliga att kalka - mader Mader har ett stort avrinningsområde i förhållande till dess areal. Generellt utgör madens yta < 2% av dess avrinningsområde Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 16

17 ph Alk (mekv/l) Våtmarker lämpliga att kalka - mader Mader ger höga kalkeffekter, dock mer ojämna än kärren och med snabbare återförsurning. Getabäcken, Kungsbackaån Nissan, Sevdabo ph Alkalinitet 1,8 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 2 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 0 Kalkmjöl (0-0,5 mm), 2-årsintervall Grovt kalkmjöl (0-2 mm), årlig spridning Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 17

18 Våtmarker lämpliga att kalka - mader Bäckmader som periodvis översvämmas Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 18

19 Våtmarker lämpliga att kalka - mader Bäckmader med översilning Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 19

20 Våtmarker lämpliga att kalka - mader Åmad med intilliggande översvämningsmarker Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 20

21 Våtmarker lämpliga att kalka - mader Sjömad med vass, pors och blåtåtel Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 21

22 Våtmarker lämpliga att kalka Bäckmad Kärr Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 22

23 Mossen är olämplig Mossar är inströmningsområden som endast tillförs vatten från nederbörden. Utströmningsområde Inströmningsområden Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 23

24 Mossen är olämplig Kalkning av mossar ger svaga vattenkemiska effekter och lågt kalkutnyttjande. Kärr Mosse Kärr Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 24

25 Undvik kalkning av blandmyrar Blandmyren utgörs av både kärr och mosse (strängblandmyr eller öblandmyr). Ger sämre kalkeffekt i proportion till inslaget av mosse Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 25

26 Undvik kalkning av kraftigt dikade kärr De kraftigt dikade kärren har dålig förmåga att transportera ut kalk. Dikningen: reducerar vattengenomströmning i våtmarken vilket reducerar förmågan att uttransportera kalk. sänker markvattennivå i våtmarken vilket ytterligare försämrar förmågan till uttransport Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 26

27 Undvik kalkning av kraftigt dikade kärr Dålig förmåga att transportera ut kalk medför att kalken upplagras och ackumuleras i det dikade kärret Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 27

28 Vegetationsförändringar vid kalkning Generella effekter bottenskikt: Kalkning inleds Vitmossor och lavar försvinner medan brunmossor ökar i utbredning. Brunmossor = mossor som inte är vitmossor, främst bladmossor. Rafstedt, T Kalkning av våtmarker. Uppföljning av ekologiska effekter Naturvårdsverket, rapport Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 28

29 Vegetationsförändringar vid kalkning Generella effekter fältskikt: Gräs och halvgräs ökar i utbredning, bl a arter som flaskstarr och blåtåtel. Vissa arter som sileshår, tranbär och ljung tycks missgynnas. Kalkning påbörjades 1994 på ACK3. Rafstedt, T Kalkning av våtmarker. Uppföljning av ekologiska effekter Naturvårdsverket, rapport Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 29

30 Vegetationsförändringar efter avslutad kalkning Generella effekter: Vitmossorna återetablerar. Kalkgynnade brunmossor minskar åter i utbredning. Kalkning utfördes vid ett tillfälle (1989/1990) Vegetationen i bottenskiktet förefaller återgå till en artsammansättning som liknar den som fanns före kalkning. Rafstedt, T Kalkning av våtmarker. Uppföljning av ekologiska effekter Naturvårdsverket, rapport Våtmarkstyper och kalkeffekter I Abrahamsson 30