Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Vem har ansvar? Samhället! Jag? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
MSB:s roll under en allvarlig kris: Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att 1. samordna krishanteringsåtgärderna, 2. samordna information till allmänhet och media, 3. effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser, och 4. samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
I den enskildes ansvar ingår att: vara medveten om och förbereda sig för att olyckor och kriser kan inträffa som djupt påverkar vår invanda och trygga vardag vara medveten om att samhällets resurser vid svåra händelser först måste riktas till grupper som inte själva kan ta sitt ansvar aktivt hålla sig informerad om vad myndigheter och andra ansvariga aktörer gör för att hantera en händelse samt följa instruktioner och råd från myndigheterna ha beredskap att möta grundläggande behov som tillgång på vatten, mat och värme, framförallt i ett initialt skede av en kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Lagen om skydd mot olyckor Kap 2: 1 : Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Dinsäkerhet.se lös en uppgift! Hjälpa besökaren att lösa ett specifikt problem eller en situation som handlar om säkerhet i hemmet och på fritiden. Hur släcker jag en mindre brand hemma? Hur minskar jag riskerna för att gamla mamma ska ramla? Hur kan jag minimera skador på mitt hus vid översvämning? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Dinsäkerhet.se ta ansvar! Som enskild individ har du ett eget ansvar för din egen säkerhet! I den enskildes ansvar ingår att: - Vara medveten om att olyckor och kriser kan inträffa. - Veta att samhällets resurser är begränsade och riktas först till de som inte själva kan ta ansvar. - Vara aktivt vara informerad om vad myndigheter gör för att hantera en händelse. - Ha egen beredskap för att möta grundläggande behov (som vatten, mat, värme). Ett säkert samhälle innebär att både det offentliga och individen tar ansvar. Dinsäkerhet.se ska stödja den enskildes förmåga att kunna ta eget ansvar, dvs. att själv kunna förebygga och hantera olyckor och kriser. För ett stärkt samhällskydd och en god beredskap där alla tar ansvar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hur gör vi? Utifrån fakta och statistik tar vi fram: Instruktiva och väcka känslan filmer (You tube) som får stöd av: Fördjupande texter Checklistor Handledningar (för exempelvis studiecirklar) Kommentarsfält Tester/quizz Kampanjer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Mål för Dinsäkerhet.se Stödja den enskilda individen att själv kunna förebygga och hantera olyckor och kriser med fokus på hem- och fritidsmiljö. Vara inspirerande, pedagogisk, uppgiftsorienterad och interaktiv, utmanande när det gäller ungdomar, levande och humoristisk webbplats. Genom att kommunicera på ett pedagogiskt, engagerande och motiverande sätt vill vi: Öka kunskaperna och påverka beteenden och attityder Erbjuda konkreta tips och råd på hur man kan öka medvetenheten om risker samt hur man kan förebygga och hantera olyckor och kriser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Målgrupp Hela allmänheten som består av många olika målgrupper: Äldre Barn och unga Utsatta grupper Fokus ligger på den enskilde individen, dennes ansvar och förmåga i samhället Enskilde individen i hem och fritidsmiljö Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Ämnesingångar på Dinsäkerhet.se Barn och ungas säkerhet 65+ Brand och eld Fritid och resor Farliga ämnen Naturens påverkan Din krisberedskap Vid olycka Informationssäkerhet Om risker DinSäkerhet.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
SOS Alarms nationella informationsnummer 113 13 Karin Andersson
Lanserades 11 mars 2013 Information vid olyckor och kriser i samhället Avlasta 112 Utgöra stöd för kommuner, landsting, länsstyrelser och statliga centrala myndigheter samt allmänhet vid allvarliga olyckor och kriser i samhället
Samtalsflöde normal belastning Hänvisa Samtal in Informationsoperatör Vidarekoppla Hänvisa Samverkansoperatör Vidarekoppla Ärende- hantering NORMAL BELASTNING
Exempel Samtalsflöde eskalerat läge Kommunal upplysningstjänst Samtal in Talsvar med tonval Regional eller nationell upplysningstjänst Samverkansoperatör Hänvisa Vidarekoppla Samverkan mellan berörda Kommuner, län, landsting och centralt statliga myndigheter. Ärende- hantering ESKALERAT LÄGE
Exempel från branden i Västmanland I brandens initiala skede satte kommunerna upp egna lokala upplysningsnummer Blev snabbt kapacitetsproblem SOS Alarm erbjöd stöd till kommunerna och länsstyrelsen med 113 13 Kommunicerades ut som brandens enda informationsnummer Talsvar
Hur jobbar vi tillsammans vad gäller 113 13? Kontaktuppgifter till er alla aktörer till 113 13 Snabb kontakt vid händelse Besluta om stöd på 113 13 Tillhandahålla informationsunderlag Etablera kontaktväg samverkan@11313.se 0911-22 65 06
113 13 nästa steg Förankra tjänsten hos samtliga aktörer inom det svenska krishanteringssystemet Göra 113 13 känt hos allmänheten Tilläggstjänster
TACK!
Mats Eriksson, Docent I MKV KRISKOMMUNIKATION I UPPSALA LÄN Knivsta kommunhus 2014-11-11 1
Klassisk krishantering och kriskommunikation - Militära "rötter". - Kriskommunikatören som "Commander- in-chief". - Centralisering av beslut. - Tydliga gränser önskvärt mellan externt och internt. - Detaljerad planering och instruktioner. - Speciella team av krishanterare/kriskommunikatörer. - En talesperson ska möta omgivningen med samlat budskap. 2014-11-11 2
Det sociala medielandskapet - Decentralisering. - Förändrade organisationsmönster. - Omedelbar gemenskap. - Många olika röster. - Otydliga gränser. - Betydelsen av tid och rum har upphört. - Ständig rörelse. - Collective intelligence. - Med mera! 2014-11-11 3
Att bli redo för kris och sociala medier - Utvecklad förmåga till improvisation innebär inte att låta bli att planera och skapa krisplaner! - Viktigt att förstå planeringens paradoxala effekt i sammanhanget! - Krisplaneringens värde är störst i läget när krisberedskapsfrågorna ska arbetas in i organisationen! - Krisplaneringen skapar mental förberedelse! - Krissituationen kräver sedan vanligtvis mer situationsbundna (improviserade) lösningar! 2014-11-11 4
För kriskommunikatören före, under, efter 2014-11-11 5
Innan krisen skapa plattform/ramverk 2014-11-11 6
Innan krisen 1. Arbeta in webb och sociala medier som en del i myndighetens krishanteringsplaner alt. kriskommunikationsplaner 2014-11-11 7
2014-11-11 8
Innan krisen 2. Utveckla en krishanteringskultur och kriskommunikationsriktlinjer redo för webben och sociala medier 2014-11-11 9
Innan krisen 3. Utveckla en vardagsanvändning av webb och sociala medier Att det kom in kommunikatörer från kommunerna som är vana med medborgardialog var en framgångsfaktor (Länsstyrelsekommunikatör med erfarenheter från branden i Västmanland) 2014-11-11 10
Innan krisen 4. Planera för hur webben och de sociala medierna ska/kan kombineras 2014-11-11 11
Princip för informationsspridning Budskapsformulering Krisledningsgrupp Sociala medier Pressmeddelanden Frågor och svar Media Annonser Webbplats Intranät Kundtjänst Skellefteå kommuns egen bild 2014-11-11 12
Innan krisen 5. Planera för vem/vilka som ska sköta bevakningen av och kommunikation i sociala medier 2014-11-11 13
2014-11-11 14
2014-11-11 15
Innan krisen 6. Planera för att använda webb och sociala medier som ett verktyg för omvärldsbevakning 2014-11-11 16
Omvärldsbevakning - Systematisk Exemplet: Twitsident - eller mer osystematisk/spontan 2014-11-11 17
Innan krisen 7. Kartlägg möjligheterna till målgruppssegmentering 2014-11-11 18
Innan krisen 8. Kartlägg olika krisscenarios genomslag i webb- och sociala medielandskapet 2014-11-11 19
2014-11-11 20
Innan krisen 9. Kartlägg vilka nya krav som uppstår på krishanteringens centrala aktörer vid eventuell kriskommunikation i realtid. 2014-11-11 21
2014-11-11 22
Innan krisen 10. Utveckla råd för medarbetarnas privata kommunikation via sociala medier 2014-11-11 23
2014-11-11 24
Hur göra med den privata kommunikationen? Vi har riktlinjer för vår närvaro i sociala medier. Där påpekar vi bland annat skillnaden mellan att uttala sig som privatperson och i sin egenskap av anställd på Tillväxtverket. Men vi kan aldrig diktera och vill inte heller göra det vad en medarbetare ska säga eller inte säga. I det här landet har vi en laglig rätt att säga vad vi vill (Kommunikationschef, Tillväxtverket). 2014-11-11 25
Innan krisen 11. Utveckla lämpliga närvarotaktiker 2014-11-11 26
Innan krisen 12. Stäm av med riktlinjer/spelregler från e-delegationen och Sveriges kommuner och landsting. 2014-11-11 27
Innan krisen 13. Öva 2014-11-11 28
Under krisen aktivera, samla, analysera, producera och kommunicera 2014-11-11 29
Under krisen 1. Utöka omvärldsanalysen 2014-11-11 30
Under krisen 1. Våga improvisera och situationsorientera utifrån beredskapsarbetets ramverk 2014-11-11 31
Under krisen 2. Beakta social mediers snabbhet för att sprida krisinformation Källa: Andersson 2014 2014-11-11 32
2014-11-11 33
Om twitter Jag är säker på mitt twitterflöde. Därför går jag aldrig in på Dagens Nyheter eller Aftonbladet. Händer något som jag behöver veta så ser jag det på twitter först. (Intervjurespondent, medborgarintervjuer) 2014-11-11 34
Under krisen 3. Beakta webbens arkiverande funktioner 2014-11-11 35
Under krisen 4. Beakta webbens förmåga att forma nya handlingsnät 2014-11-11 36
Under krisen 5. Ställ medborgarens behov i centrum 2014-11-11 37
Under krisen 6. Hitta rätt tonläge och stil 2014-11-11 Källa: Andersson 2014
Källa: Andersson 2014 2014-11-11 39
Efter krisen lär och utveckla 2014-11-11 40
Efter krisen 1. Beakta webbens historielagrande funktion 2014-11-11 41
Efter krisen 2. Lär- och återkoppla till beredskapsarbetets ramverk 2014-11-11 42
Efter krisen 3. Sök möjligheter och förnyelse 2014-11-11 43
FÖRE KRISEN SKAPA PLATTFORM/RAMVERK - Lämplig kultur/teknik - Förbered organisation och personal - Vardagsanvändning - Utveckla riktlinjer/planer: Webb och social medier i kombination Krisscenarios Omvärldsanalys Närvarotaktiker Målgruppstaktiker UNDER KRISEN EFTER KRISEN AKTIVERA KRISHANTERINGS- OCH KRISKOMMUNIKATIONSTEAM inkl. ANSVARIGA FÖR KRISWEBB LÄR OCH UTVECKLA OCH SOCIALA MEDIER - Beakta webbens -Samla och analysera info. historielagrande funktion. -Producera info. - Återkoppla. -Sprida info. - Sök förnyelse. Spelregler, juridik etc. Övningar 2014-11-11 44
Vill du veta mer? Andersson (2014). Skriva i sociala medier i händelse av kris. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Läs här! Eriksson (2014d). En kunskapsöversikt om krishantering, kriskommunikation och sociala medier. DEMICOM, Rapport nr. 21. Mittuniversitetet. Läs här! Eriksson (2014c). Sociala medier och webb vid kris: strategier och taktiker. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Läs här! Eriksson (2014b). Crisis communication and improvisation in a digital age. I Holtzhausen, D & Zerfass, A (Red.) Routledge Handbook of Strategic Communication. Eriksson (2014a). Kommunala kommunikatörers beredskap för kriskommunikation via sociala medier. DEMICOM, Rapport nr. 14. Mittuniversitetet. Läs här! Eriksson (2013). Ledningspersoners perspektiv på beredskapen för kriskommunikation: En studie av Trafikverkets OKC-funktion. Örebro universitet. Centrum för kriskommunikation. FoU-rapport 2013-01. Läs här! Eriksson (2012). On-line strategic crisis communication: In search of a descriptive model approach. International Journal of Strategic Communication, 5 (4): 309-327. Läs här! Eriksson (2009). Nätens kriskommunikation. Studentlitteratur: Lund. 2014-11-11 45
#kriskommunikation
Krishanteringssystemet och regional samverkan i Uppsala län Johan von Knorring Försvarsdirektör Länsstyrelsen Uppsala län
Krishanteringssystemet Den svenska modellen Regional struktur Hantera händelsen vad kan jag förvänta mig?
Ansvars-, närhets- och likhetsprincipen Den svenska modellen
Samverkan som verktyg SAMORDNING OCH INRIKTNING AKTÖRSSAMVERKAN Graden av samhällsstörning/ krisens omfattning GRUNDFÖRMÅGA
Förhållningssätt
Krissamverkansnätverk i Uppsala län KRISSAMVERKANSRÅD Operativ funktion C-Sam ledningsgrupp Utbildning och övning (RSF) LEH Arbetsgrupper Information Kärnenergiberedskap Samband och teknik Aktörer i länet Förstärkningsresurser Social oro Klimatanpassning
Regionala riktlinjer för samverkan (Uppdrag från krissamverkansrådet 2 april 2014) Dokumentet är en utveckling av avsiktsförklaringen för C-Sam mellan länsstyrelse, kommuner, landsting och polismyndighet, med beskrivning av hur krissamverkan sker i praktiken, före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser, med strävan att resurserna ska användas effektivt och ansvarsfullt.
Regionala riktlinjer för samverkan -principer- Alla aktörer ska vid behov ta initiativ och medverka till samverkan. Kriskommunikation är en integrerad del av krishanteringen och samverkan. Informationsspridning mellan aktörer är en viktig del av samverkan. Alla aktörer ska alltid sträva efter en så bra helhetshantering som möjligt. Alla aktörer deltar i samverkan utifrån eget ansvar och uppdrag. Samverkan ska präglas av öppenhet, prestigelöshet, tillit, respekt, engagemang och delaktighet med omsorgen av medborgarna i fokus
Regionala riktlinjer för samverkan -5 STEG- -Aktivering av C-Sam -Initial samverkan -Regelbundna samverkansmöten -Regional samverkan med stöd av samverkansstab (analysgrupp) -Uppföljning och utvärdering
Regionala riktlinjer för samverkan -SAMVERKANSKONFERENS- Exempel på praktiska tips till deltagare i samverkanskonferens AGENDA VID SAMVERKANSKONFERENS Närvarokontroll Lägesbeskrivning (Operativt och infoperspektiv) Genomförda och planerade åtgärder (Operativt och infoperspektiv) Konsekvensanalys och samverkansbehov Inriktning (Målbild) Nästa möte
Regionala kriskommunikationsnätverket C-Sam Info Sara Arons Informationschef Länsstyrelsen Uppsala län Ordförande i C-Sam Info
C-Sam Info Kommunerna, polisen, landstinget, UL, länsstyrelsen, SVA deltar 4-6 halvdagsträffar per år Nätverk, kunskap, omvärldsbevakning, erfarenhetsutbyte
Enköpings kommun Cecilia Toresäter Heby kommun Elisabet Andersson Håbo kommun Karin Bärudde Knivsta kommun Hanne Natt och Dag Landstinget Akademiska Henrik Pederby Landstinget Uppsala län Louise Aroden Arvidsson Länsstyrelsen Sara Arons Polisen Solveig Öijeberg SVA Elisabeth Sjöberg Tierps kommun Helene Morrone Upplands lokaltrafik Sture Jonsson Uppsala kommun Lena W Jansson Älvkarleby kommun Karin Vybiral Östhammars kommun Sirkka-Liisa Bergkvist
Varför samverka? Säga samma saker Effektivisera vårt arbete Bättre bild av helheten Kunna stötta varandra
Kriskommunikationsplanen Uppdateras vartannat år, Länsstyrelsen ansvarig Alla aktörer ska förhålla sig till planen i egna planverk Reglerar samverkan, inte vad som händer hos varje aktör. Reglerar inte kommunikationen mellan aktörer utan det som riktar sig till media och allmänhet.
Principer i planen Hellre för mycket samverkan än för lite Minst drabbad hjälper mest drabbad Ett budskap flera budbärare Helheten är viktigare än delarna Varje aktör har som vanligt sitt eget ansvar!
I praktiken Den som ser ett behov tar initiativ Kontakta i första hand länsstyrelsens infochef. Om det inte går tjänsteman i beredskap. Samverkanskonferens telefon/möte/mejl
I praktiken Mindre händelse Generell samverkanskonferens (tel) Länsstyrelsen kallar till kommunikationssamverkanskonferens Kommunikationshändelse Behov av kommunikationssamverkan Större händelse Generell samverkan Kriskommsamverkan Behov av extra kommunikationssamordning? Kommunikationssamverkanskonferens ( eller kommunikatörer stannar kvar) Generell samverkan Kriskommsamverkan Generell samverkan Kriskommsamverkan
Förberedelser (telefonkonferens) Tänk till före vad är viktigast? Vem ska delta? Påläst på egen och gemensam lägesbild Man får vara tyst
Generell dagordning för kommunikationssamverkanskonferens (Anpassas efter behov) 1. Ordförande öppnar mötet och förklarar syfte och mål med mötet 2. Närvarokontroll 3. Genomförd och planerad verksamhet hos respektive aktör 4. Behov av gemensamma kommunikationsinsatser 5. Gemensamma budskap och gemensamt förhållningssätt till kommunikation 6. Behov av resurser 7. Behov av ytterligare samverkan 8. Nästa möte Efter mötet Mötesanteckningar publiceras i WIS.
Tänka på Hur hinna med samverkan? Hur gör vi samverkansplanen till en del av vår egen planering? Nationell samverkan MSB Samordnar Frågor och svar
Skogsbranden i Västmanland
Torsdag 31 juli Foto: VLT
Söndag 3 augusti 2 kommunikatörer på länsstyrelsen lägger ut uppdateringar på webb, Facebook och skickar via mejl till krisinfonätverket. Bland annat minskat evakueringsbehov, svårt hålla begränsningslinjer, låg luftfuktighet måndag Kontakter med kommuninformatörer Sala kommuns kontaktcenter tar emot samtal från allmänheten
Måndag 4 augusti
Måndag 4 augusti
Dag 5 - kl. 18.30 Dag 5 - kl. 17.00 Dag 5 - kl. 16.30 Dag 5 - kl. 12.00 Dag 5 - morgon Dag 4 - eftermiddag Dag 3 - kväll Dag 3 - morgon Dag 2 Dag 1 - kväll
Måndag 4 augusti 6 kommunikatörer på plats i Ramnäs 3 från Länsstyrelsen 1 från Fagersta kommun 1 från Surahammars kommun + räddningstjänstens presstalesperson Dålig uppkoppling, 40 grader varmt i infostabens rum Presskonferens 13.00 På eftermiddagen åker 4 kommunikatörer tillbaka till kontoren för att kunna publicera på webb och Facebook.
Måndag 4 augusti Medietrycket är enormt Stor del av informationen kommer ut via medierna Sala kommuns kontaktcenter har hårt tryck Ingen struktur för information från räddningsledning till kommunikatörer
Måndag 4 augusti Samtliga räddningschefer i de drabbade kommunerna är överens om att Länsstyrelsen bör överta kommunal räddningstjänst. Det finns ett tydligt behov av samordning av samlad lägesbild, resurser och information.
Tisdag 5 augusti Arbetet med att bygga en strategisk samverkande ledning med funktioner påbörjas. Inledningsvis fanns: Räddningsledare, biträdande räddningsledare och stabschef Operativ ledning Logistik Information Evakuering
Räddningsledare Stabschef Operativ ledning Logistik Information Planering Evakuering och mottagning Donationer Regional samverkan Infrastruktur Underrättelse till drabbade Samordna psykosocialt stöd
Foto: Länsstyrelsen Uppsala och Västmanland
220 000 unika besökare 515 072 personer nås 12 598 personer delar
Press 30-40 journalister på plats i Ramnäs Välbesökta presskonferenser kl. 13.00 nio dagar i sträck 9 800 inslag i TV, radio och tidningar Besök tisdag - två ministrar onsdag kungen torsdag - statsministern
Press Lars-Göran Uddholm tar många längre intervjuer, vi andra uppdateringar och kortare intervjuer Pressvisningar i brandområdet Bra relation med pressen - Öppenhet, tillgänglighet
Press Vilka frågor? Läget för branden Flygplanen, helikoptrarna Evakuering av boende Vägspärrar Hur startade branden?
Information till de drabbade Viktigaste informationskällorna enligt dem själva: SMS och Facebook P4 Västmanland Länsstyrelsens webbplats och Facebook (krisinformation.se) Andra lokala medier (Riksmedier)
Lärdomar information Organisation Samla aktörernas informatörer på samma ställe Skapa uthållighet personalfunktionen avgörande Ta inte i kommunikatörer från så många olika organisationer avtal med största kommunen? Tydliggör roller och ansvar i funktionen Viktigt att flera kommunikatörer och pressansvariga deltar i stabsorientering Upprätta en egen redaktion som bara arbetar med att ta fram material? Teknik Funktionstelefonnummer och funktionsmejl viktigt Rutiner för att upprätta en informationsstab varsomhelst Hur delar vi information mellan aktörer? Under branden Google. Viktigt att ha kartkompetens i infostaben
Lärdomar information Kanaler Publicera på krisinformation.se från början? Hur larmar vi personer i glesbygd som ligger och sover? Förberedelser Beredskap för att hantera frivilliga insatser och donationer Vikten av övning Hur ska vi arbeta med andra språk? Mycket svårt att med ort beskriva geografi. Media Tar för lång tid att skapa budskapsplattformar. Det räddningsledaren sa blev budskapen. I det här fallet en mycket kommunikativ räddningsledare vad gör vi om så inte är fallet? Ta fram eget fotomaterial så snabbt som möjligt
Lärdomar information Samverkan Hur hinna med nationell informationssamverkan (+ annan samverkan)? Strategiskt Djurfrågorna engagerar ur alla perspektiv Hur fånga upp de drabbades kommunikationsbehov? Internkommunikation Hur få ut information och lägesbild i hela organisationen, ända ut till polisen i vägspärren?
Krisinfonätverket Samverkansfunktionen U-Sam inrättades 2006 Krisinfonätverket, en del av U-Sam, bildades 2009 Arbete med riktlinjer för nätverket påbörjades 2012. Utkast finns och diskuteras. Målet är att fastställa under 2014 Nätverket tar inte över annan aktörs roll vid kris utan samordnar information Primär målgrupp för samordnad information är allmänhet och media. Ledord för informationssamordningen är proaktivitet, trovärdighet, tillgänglighet, tidsbesparing och effekt. Strategi - information ska hela tiden finnas tillgänglig. Den ska ges så snart som möjligt och fortlöpande.
Krisinfonätverket Kommunikatörer i polis, landsting, kommuner, räddningstjänst, Trafikverket, VKL och Länsstyrelsen Länsstyrelsen ansvariga Träffas regelbundet (hittills under 2014 2 möten, 1 utbildning (WIS), 1 övning inom social oro) Gemensamma utbildningar Krisövning kärnteknisk olycka: Omfall 2013 Flera kommunikatörer från nätverket var med i Ramnäs, framförallt från Västerås Absolut viktigaste lärdomen personkännedom och kontaktvägar
Press efteråt TV4 Kalla fakta SR Kaliber SVT Tvärsnytt gör dokumentär VLT gör mycket reportage efter branden, intervjuar drabbade Naturreservat Besökscentrum
Skogsbranden i siffror Areal brandhärjat område: cirka 13 800 hektar Omkrets på brandområdet: cirka 65 km Evakuerade personer: cirka 1000 Personer som hotades av evakuering: cirka 6000 Evakuerade djur: cirka 1200 nötkreatur och 500 får.
Skogsbranden i siffror - personal som deltar i insatsen Totalt 1500 personer ingår i insatsen. 80 i ledningen. Räddningstjänsten: Cirka 120 personer igång dygnet runt. Polisanställda: Cirka 100 deltar i den direkta insatsen Militären: 200 på marken, inklusive 120 från hemvärnet. 100 i planeringen. 150 håller helikoptrarna i luften FRG: 45 personer från 10-talet olika frivilliga resursgrupper på plats Bandvagnsförare: Cirka 100 förare byter av varandra dygnet runt Vattenbombarna: 30 personer håller fyra flygplan i luften Krisinformatörer: 60 arbetar med förmedla information
HÄNDELSEFÖRLOPPET I MEDIA DAG FÖR DAG 300 Dödsfall/Staten tar över räddningsinsatsen Vattenbombningarna startar/polisen inleder förundersökning om branden/kung Carl XVI Gustav besöker området 250 200 Vattenbombningarna bidrar till att begränsa brandens spridning/fredrik Reinfeldt besöker området./specialplanen gör runt 300 bombningar Fortsatta vattenbombningar/avspärrningarna i västra delen hävs, runt 300 evakuerade får återvända hem 24% 150 Evakuering Skogsbranden bedöms vara under kontroll 100 50 0 2014-07-31 2014-08-07 2014-08-14 2014-08-21 2014-08-28 2014-09-04 2014-09-12 Länsstyrelsen omnämns/medverkar Övrig publicitet
Hur framställs Länsstyrelsen? Tonen I lokal- och riksmedia Neutralt 96% Neutralt 93% LOKALMEDIA RIKSMEDIA Positivt 2% Negativt 2% Positivt 1% Negativt 6% vlt.se 6/8 Exempel Negativt di.se 6/8 Exempel Negativt SR P4 Västmanland 24/8 Exempel Positivt di.se 7/8 Exempel Positivt
ÄMNEN I PUBLICITETEN Släckningsarbetet Samordning & information Evakuering Påverkan på boende Påverkan på skog- och djurliv Specialplanen Politik Kostnad Regeringens utredning Övrigt Väder Utredning av brandorsak Brandrök 0 100 200 300 400 500 600 Länsstyrelsen omnämns/medverkar Övrig publicitet
AKTÖRER I PUBLICITETEN DE TIO STÖRSTA AKTÖRERNA Övriga 12% Företag 2% Försvaret 2% Myndighet 28% Expert/Forskare 3% Frivillig 3% Organisation/förening 3% Journalist 5% Politiker 8% Räddningstjänsten 20% Privatperson 14%
AKTÖRER I PUBLICITETEN Myndigheter var den största kategorin av aktörer och medverkade i nästan en tredjedel av publiciteten. Tillsammans med Räddningstjänsten stod myndigheter för nästan hälften (48 procent) av alla uttalanden i mediebevakningen. Det måste anses vara en gott resultat att ur kriskommunikationshänseende kunna konstatera att denna grupp av aktörer äger kommunikationen. Bland de förekommande myndigheterna representerade Länsstyrelsen över hälften av publiciteten (59%), följt av Polisen (17%), MSB (10%) och Skogsstyrelsen (5%). Länsstyrelsen var alltså med sitt samordningsansvar också den myndighet som tog klart mest medieutrymme. Politiker stod bara för åtta procent av publiciteten. Med tanke på att det var valrörelse, att Miljöpartiet gjorde ett utspel mitt i branden och att partiledare och ministrar ville besöka brandområdet, är det en ganska låg siffra. Det är ett kvitto på att fokus inte flyttades till politiska kampanjer i någon högre utsträckning. Frivilliga verkar av allt att döma ha varit mycket aktiva i och kring släckningsarbetet. Det återspeglas också i publiciteten, där kategorin frivilliga är den sjunde största aktören och står för tre procent vilket är en ansenlig del med tanke på mängden publicitet. Facebookgruppen för frivilliga samt olika typer av matleveranser var de vanligaste nyheterna. Försvarsmakten spelar en liten roll i kommunikationen trots deltagandet i släckningsarbetet. Om det var ett strategiskt val att låta Försvarsmakten hålla låg profil och inte kommentera släckningsarbetet kan man säga att det var lyckat. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19318369.ab
SID 1
Sveriges Radios Beredskapsansvar SID 2
Sveriges Radios ramverk Radio & Tv lagen YGL Sändnings tillstånd Programregler SID 3
TRE BEN EN HELHET FM-radio Sociala medier Webb och mobil SID 4
Vardagar 06-18 Nyheter varje halvslag Det är vi som gör P4 Uppland SID 5
P4 Upplands bevakningsområde 9132 20144 21 400 345 782 13450 206000 15000 40656 20000 SID 6
80 Hela riket 05-05 70 71,1 69,568,669,569,5 60 50 40 30 20 26,4 25,4 26,4 24,325,1 30,329,5 28,428,9 29,7 10 12,612,812,4 13,513,2 11,9 12,9 12,612,1 10,5 0 Hela Riket - Radio Totalt 1,8 1,7 1,9 1,9 1,7 Hela Riket - PLR Totalt Hela Riket - P1 Hela Riket - P2 Hela Riket - P3 Hela Riket - P4 Totalt 2013/1 2013/2 2013/3 2013/4 2014/1 SID 7
PPM v 3 80 70 60 50 40 30 20 10 0 74,8 60,9 35,5 14,5 16,5 44,3 13 PPM 16,3 v 3 SID 8
30 Uppland 06-18 Månd-fred 25 25,1 24 26,5 24,3 20 19,8 15 10 16,6 14,2 14,5 14,5 13,4 12 15,4 13,5 16,7 15,6 13,8 5 7,8 6,9 7,1 5,3 0 P4-omr Uppland - P1 1,6 1,4 2,3 2,2 P4-omr Uppland - P2 from 08/3 P4-omr Uppland - P3 P4-omr Uppland - P4 Radio Uppland P4-omr Uppland - Mix Megapol 105,3 Uppsala fr 13/2/RIX FM 105,3 Uppsala fr 0501 P4-omr Uppland - RIX FM 106,5 Uppsala fr 13/2/Bandit Rock 106,5 Uppsala fr10/3/city 2011/1 2012/1 2013/1 2014/1 SID 9
SR Blekinge SR Dalarna SR Gotland SR Göteborg SR Halland SR Jönköping SR Kristianstad SR Malmö Din Gata SR Sjuhärad SR Skaraborg SR P4 Stockholm SR Metropol SR Värmland SR Väst SR Örebro Du får hela Sverige SR Norrbotten SR Västernorrland SR Västerbotten SR Jämtland SR Gävleborg SR Uppland SR Västmanland SR Sörmland SR Östergötland SR Kalmar SR Kronoberg P1 P2 P3
Fakta om P4 P4 är Sveriges största radiokanal. Vi sänder lokalt 06-18 på 25 ställen i Sverige. 18-06 och lördag och söndag rikssändningar. P4 är Sveriges största sportkanal genom Radiosportens sändningar. P4 är Sveriges beredskapskanal. I Uppsala producerar vi 3 riksproduktioner för P4
P4 är Sveriges beredskapskanal Beredskapskanal VMA SR-Sändningsledning MYNDIGHETS- MEDDELANDE SOS SID 12
59 % följde SR 57 % VLT Första hands valet FM-radio eller tidning via dator Radion snabbast VLT bäst på fördjupning Viktigt med kända röster P4 Västmanland, VLT stora i sociala medier Även grannar och vänner viktiga på sociala medier SID 13
Vilka källor använder man för att informera sig om nyhetsläget en vanlig dag? Aftonbladet VLT Sveriges Television Sveriges Radio totalt TV4 P4 Västmanland Övrig Sveriges Radio Expressen Facebook Kommersiell radio, till exempel Rix FM eller Dagens Nyheter Vänner och bekanta i möten eller samtal Bärgslagsbladet/Arboga tidning Svenska Dagbladet Sala Allehanda Fagerstaposten Instagram Nyheter24 Twitter Andra nyhetskällor, nämligen: Inget av ovanstående Vet ej 13% 12% 12% 11% 7% 5% 5% 4% 2% 2% 4% 2% 1% 28% 23% 20% 35% 44% 56% 56% 53% 52% 0% 20% 40% 60% 80% 100% BAS: Västmanland (n=554 intervjuer)
Och hur förändrades det under branden? Sveriges Radio Totalt VLT P4 Västmanland Sveriges Television Aftonbladet TV4 Övrig Sveriges Radio Facebook Länsstyrelsen Expressen Vänner och bekanta i möten eller samtal Krisinfomation.se Bärgslagsbladet/Arboga tidning Dagens Nyheter Sala Allehanda Svenska Dagbladet Fagerstaposten Kommersiell radio, till exempel Rix FM Nyheter24 Polisen Kommunen Mälardalens Brand och räddning Instagram Twitter Andra nyhetskällor, nämligen: Inget av ovanstående Vet ej 16% 14% 11% 8% 6% 5% 4% 4% 3% 3% 3% 3% 3% 2% 1% 2% 1% 0% 25% 23% 23% 51% 46% 41% 36% 59% 57% 0% 20% 40% 60% 80% 100% BAS: Västmanland (n=554 intervjuer)
Bäst för snabb information - plattform Vanlig radio (radioapparat, bilradio, stereo- Vanlig TV Tidning i dator Tidning i mobiltelefon Facebook i mobiltelefon Facebook i dator Andra sidor på internet i dator Tidning på papper Radio i datorn Radio i mobiltelefon TV i datorn Andra sidor på internet i mobiltelefon Instagram i mobiltelefon Andra sociala medier i dator Andra sociala medier i mobiltelefon TV i mobiltelefon Twitter i dator Twitter i mobiltelefon Instagram i dator Inget Vet ej 11% 10% 9% 3% 3% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 1% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 4% 27% 21% 0% 20% 40% 60% 80% 100% BAS: Västmanland (n=554 intervjuer)
Du får hela världen New York Washington Norden och Baltikum London Bryssel Berlin Moskva Paris Istanbul Jerusalem Peking Ekonomi Kultur Ungdom Bangkok Santiago Johannesburg
Dags för frågor? SID 18
Tack för visat intresse! SID 19