Björn Anders Larsson Björn Anders Larsson bjorn-anders.larsson@nordeg.se Ordf IdrottsEkonomiskt Centrum,Lund Ordf Sport Innovationer, Lund Ordf YH Sportmarknadsförarna,Båstad/Hborg Delägare tankesmedjan Nordeg AB, samhällsanalyser etc Seniordoktorand företagsekonomi Lund Ordf LinnéSamfundet Polcirkeln,Jokkmokk Expertroll inom kommuner, fotvandrar genom Sverige och skriver om detta Nätverk inom sportsektorn och samhälle i övrigt
Disposition Global sport Sport som ekonomi och tillväxtkraft Sveriges sportekonomi, samhällsekonomi på riks- och lokalnivå Regional sportsektor Lokal sportsektor
Världens sportindustri 2012, skr Total BNP sport 6000 mdr Antal årsarbeten 15 milj Årliga investeringar 600-900 mdr
Tillväxtfaktorer BNP,BRP,BKP Kultur Kunskap Kommunikation Kreativitet Kritik Åke E Andersson`s k-faktorer
Technology Talent Tolerance Richard Florida
Tillväxt skapas av Människor i samarbete, mer i tätorter Nya idéer, avveckling av gamla idéer Entreprenörer i alla 4 sektorerna Innovationer som skapar nya lösningar Projekt som blir företag, marknads, socialt Ökad produktivitet som ger ökad BNP/capita Ökade marknader, export ut i världen Fysiska produkter och tjänster
Bästa totala affärsstrategier IKEA H&M 13 mdr $ värde varumärke Google 111 Microsoft 78 Apple 153 Coca Cola 68 McDonald 66 Nike Artister etc : Madonna, Lady Gaga, Messi
Sveriges totala ekonomi antal timmar 9,5 miljoner invånare 83 miljarder timmar Offentlig sektor 2,6 miljarder timmar 70 000 organisationer Offentlig sektor 3% Näringsliv 9% Näringsliv 7,4 miljarder timmar 950 000 företag Idéburen sektor 2% Idéburen sektor 1,4 miljarder timmar 200 000 organisationer Individ/Hushåll 86 % Individ/Hushåll 72 miljarder timmar 6 miljoner hushåll
Kommunikationsfält sportens sektorer Förnyelseprocesser kan ses i nya idéer, begrepp, språk, metoder, produkter, entreprenader, projekt etc. Förnyelseprocessen Förnyelsprocessen Den statliga, kommunala och nationella arenan Sportens nationella och internationella produkt, tjänste och arbetsmarknaderna Sportens organisationer samfund och nätverk, RF, IOK etc Individens och familjens lokala motion. Lek etc i privat sfär. Förnyelseprocessen Förnyelseprocessen
Social ekonomi och det informella samhället underbygger ekonomisk, kulturell och social utveckling
Ekonomisk, social och kulturell tillväxt skapas ur samspelet av informella och formella (ekonomiskt logiska) processer Det är interaktionen mellan olika samhällssektorer, regioner, institutioner (organisationer och lagar) där alla medborgare verkar varje timme som skapar BruttoNationalProduktens ökade produktivitet såväl lokalt i det lilla samhället som i nationen
Sport City Marketing Barcelona, Sydney, Melbourne, Los Angeles, Boston, London Göteborg, Leksand, Degerfors, Båstad, Åre Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Malmö, Umeå, Falun, Östersund, Gävle, Örebro, Uppsala, Halmstad, Luleå, Eskilstuna, Växjö, Linköping, Solna, Luleå
Naturbunden sport (fjäll,snö,hav,skog..) Alperna, Sälen, Åre, Sandhamn, O-ringen,Laponia, Vasaloppet, Dakar Rally, Volvo Ocean Race Anläggningssport (fotboll,golf,hästar,fotboll..) S:t Andrews, Wimbledon, Indianapolis, Wembley, Superbowl, Yankee Stadium, Madison Square Garden, Båstad
Leisure & Pleasure Industri per år, skr i Sverige Fritidssektorn består av hobbysysslor i hem och trädgård, bilskötsel, jakt, fiske, bärplockning, båt- och sjöliv, camping, natur- och fjällvandring, skidåkning utom skidsporter mm: ca 100 mdr Sport- och idrottssektorn : ca 65 mdr skr per år (IEC 2010 m fl). Stora sektorer är fotboll och ishockey, större är hästsport, golf, alpin, segling och motorsporterna var för sig miljardbranscher. 65 mdr Upplevelsesektorn definierad som nöjesfält, folkparker : 3-5 mdr Musik av alla slag, rockfestivaler, musikförsäljning beräknas till 15-25 mdr Biografer, dvd, internet, mobiler, spel : 50 mdr Övr kultursektor med teater, museer, bibliotek: 20 mdr
Sportsektorn Sverige 20 000 föreningar 18 000 sportföretag 100 000 årsarbeten 65 mdr skr i BNP Snabb tillväxt
Leisure & Pleasure Industri /år Sverige Fritidssektorn hobbysysslor i hem och trädgård, bilskötsel, jakt, fiske, bärplockning, båt- och sjöliv, camping, natur- och fjällvandring, skidåkning utom skidsporter m.m. 100 mdr Upplevelsesektorn nöjesfält, folkparker m.m. 5-9 mdr Övr kultursektor teater, museer, bibliotek m.m. Biografer, dvd, internet, mobiler, spel m.m. 50 mdr 20 mdr Musik rockfestivaler, musikförsäljning m.m. Sport- och idrottssektorn Stora sektorer är fotboll och ishockey, större är hästsport, golf, alpin, segling och motorsporterna. 15-25 mdr 65 mdr
Alla sporter är olika, exempel Sverige Rid-och hästsporter Fotbollsindustrin Golf Båtsporter Motorsporter Skidsporter 10-40 mdr i cirklar 6 mdr 3-4 mdr 4-10 mdr i cirklar 4-30 mdr i cirklar 2-5 mdr i cirklar etc
Källa: IEC Sport industry i Sverige Sportsektorn i Sverige (2010, IEC s beräkningar) Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, material). Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter. Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. Produktion av sportverksamhet från 20 000 föreningar, arenabolag etc. brutto. 10 mdr 55 mdr 65 mdr 10 mdr 8-10 mdr Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Sverige Export av varor och tjänster Offentliga investeringar i sportanläggningar Privata investeringar i sportanläggningar Summa investeringar i sportanläggningar 45 mdr 4 mdr 2-3 mdr 5-7 mdr 7-10 mdr
Kalkyl av samhällsnytta i ett event.. Bruttointäkter och momsintäkter - inköpta resurser och betald moms = bruttomarginal = förädlingsvärde som räknas i BNP -Löner, 33 %soc avgifter samt för kapitalkostnader = nettovinst som ofta är mellan 0-20 % av intäkter Inkomstskatter är 40-50 % av alla inkomster : S 20, L 10, K 20 % Skapade icke-monetära positiva värden (sociala intäkter) : varumärke, attraktion, glädje, stolthet, gemenskap, hälsa, socialisation, kapitaltillväxt Skapade icke-monetära kostnader ( sociala kostnader): oattraktion, sämre varumärke, ilska, social splittring, ohälsa, miljöskador, kapitalminskning
Ekonomiska effekter av event mkr 40 20 10 3
Lokal utveckling enligt Nordegs Local Value Development och mätning med Society Metric Mångsidig social ekonomi, skapande Kulturaktiviteter, estetik, skönhet Kunskapande, kompetensutvecklande Kommunikation, nätverk Kreativitet, innovationer Kritik, omprövande, utvärderande Natur, uthållig ekologi, energibalans Meningsfullhet, framtidstro Identitet, bygdens självbild, attraktivitet
Arenans olika funktioner Marknaden för varje funktion Affärsidén för varje funktion Affärsplan för varje funktion Marknadsstrategi för varje funktion Events måste skapas regelbundet
Sportens näringsgrenar Sportturism Sportutrustningar Sportbeklädnad Amatörsportandets alla resurser Professionell sport alla resurser Rekreation, friluftsliv Sport i skolor Sportadministration i kommuner Anläggningar 80 000 st, byggföretag, tekniksystem Sporters marknadsföring &media Sporttjänster för sponsorer, agenter etc Sporternas föreningar,förbund och institutioner i övr näringsgrenar Från Fundamentals of Sport Marketing,( Pitts,Stotlar 2007) anpassat till Sverige av BA Larsson
Sportutveckling drivs av Medborgarnas växande konsumtion dvs beteenden inom sport, trender, livsstilar Global marknads och medieekonomi dess möjligheter, nya media Fritidsrevolutionen med L&P, skapande och personlig utveckling under fri tid dvs 90 % av livet Sociala nätverk, relationer och nya gemenskaper, nya media,variationer
25 februari 2011 Sportsektorn i Norrbotten en tillväxtbransch BJÖRN ANDERS LARSSON Ordförande i IdrottsEkonomiskt Centrum Varmt välkomna!
De regionala nationalräkenskaperna för sportsektorn ser ut på följande sätt- ca värden: Källa: IEC 2012 Sportsektorn i Norrbotten (2012, IEC s beräkningar) Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, material). 300 mkr Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter. Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. Produktion av sportverksamhet från 540 föreningar, arenabolag etc. brutto. 1 400 mkr 1 700 mkr 400 mkr 500 mkr Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Sörmland Export av varor och tjänster från regionen Offentliga investeringar i sportanläggningar Privata investeringar i sportanläggningar 800 mkr ( mkr) (60-80mkr) (110-130 mkr) Summa investeringar i sportanläggningar (170-210 mkr)
Norrbottens sportsektor nyckeltal Norrbottens sportsektor antas vara 2,7 % av landets dvs 1 760 mkr i sportens BRP. Det innebär ca 3000 årsarbeten. Skatteintäkterna till stat, region och kommuner är ca 50 % av 1700 mkr dvs 850 mkr. En viktig och dessutom snabbt växande näringsgren i regionen. Det finns ca 18 000 företag i sportsektorn i Sverige och med 2,7 % av dessa skulle Norrbotten ha 490 sportföretag. 20 000 idrottsföreningarna inom RF och ca 720 föreningar i regionen. Ledare, tränare mm utför ca 3,8 milj ( av landets 140 milj tim) i huvudsak frivilliga arbetstimmar i regionen per år, vilket motsvarar ca 2000 årsarbetare. Landet har 80 000 olika anläggningar, grusplaner för sport, etc. Med 2,7 % av detta har Norrbotten teoretiskt räknat 2 200 st. Antalet företag i Norrbotten är 26 000 (Svenskt Näringslivs siffror för Sverige är 950 000 från små F-skattefirmor till de stora aktiebolagen och 2,7 % av detta). Av dessa är enl IEC`s nyckeltal således ca 2 % ev verksamma i sport dvs 520 företag (SCB) ( några företag är av skrivbordskaraktär/postbox etc).
Arbetsmarknad Norrbotten Sport Föreningars årsarbetare (åa) utan lb, Föreningar do med lb, Ca ideella ledare i Norrbotten vilket motsvarar (2000) heltidsarbeten räknas här som 0 Kommuner fritid, skolor, förbund, åa Sportföretag, arenor, service mm åa Totalt 3000 åa Prognos totalt 2020 ca 6000 åa
Sportens näringsgrenar Sportturism Sportutrustningar Sportbeklädnad Amatörsportandets alla resurser Professionell sport alla resurser Rekreation, friluftsliv Sport i skolor Sportadministration i kommuner Anläggningar 80 000 st, byggföretag, tekniksystem Sporters marknadsföring &media Sporttjänster för sponsorer, agenter etc Sporternas föreningar,förbund och institutioner i övr näringsgrenar Från Fundamentals of Sport Marketing,( Pitts,Stotlar 2007) anpassat till Sverige av BA Larsson
Många positiva effekter i samhället. De negativa effekterna är få ( skador, naturutnyttjande, anläggningars ytbehov, huliganism ) Social- och fritidsaktiviteter med positiva upplevelser (folkhälsoeffekter) för en stor del (50-60 %) av befolkningen; barn och ungdom som aktiva, vuxna och äldre som aktiva, ledare eller publik allt detta skapat av idrottsföreningar, sportanläggningar ägda av kommuner m fl, privata verksamheter Fysisk aktivitet med positiva folkhälsoeffekter för en stor del av befolkningen (30-40%) totalt, dvs högre andel hos yngre och lägre hos äldre när vi mäter idrottsföreningarnas och kommunala sportanläggningarnas skapande av fysisk aktivitet (mer än vad som annars skulle ske utan dessa aktörer). Fysisk aktivitet med positiva hälsoeffekter skapat av privata arrangörer genom event, egna anläggningar etc (denna del av all motion i landet är ev lika stor som ovanstående). Förstärkning av kommunens attraktion som leder till inflyttning och minskar utflyttning av hushåll och företag vilket tillsammans stärker regionen som attraktiv boendeområde. Förstärkning av respektive kommuns och därmed regionens besöksnäring genom attraktion för besök från omvärlden. Ökar ekonomisk tillväxt i staden. Sporten främjar alltmer k-faktorer som kunskap och kultur skapar lokal kreativitet men det gör också: Sportens och friluftlivets bidrag till fysisk stads- och landskapsplanering för bättre miljö och ökad biodiversitet (grönytor, motionsspår sommar och vinter, parker, golfbanor, vandringsleder, häststigar, strandlinjen, vattenvård för fiske, friluftsliv vid sjö och hav). Sporten med alla sina verksamheter har sådana egenskaper att det uppstår många positiva effekter i samhället. De negativa effekterna är få ( skador, naturutnyttjande, anläggningars ytbehov, huliganism i herrfotboll).
Hur skapas en attraktiv stad/kommun med starkare bredd och elit inom alla idrotter och sporter och ekonomisk tillväxt? Hur skapas starkare föreningar, arenor,företag?
Föreningsutveckling Skapa en utvecklingsstrategi Bredda nätverket bakom föreningen,allianser Skapa nya inkomster Skapa nya investeringar i teknik, marknadsföring Utveckla ledare och funktionsspecialister Mobilisera nya frivilliga som ledare, specialister
Vid E45,E10 vid byn Skaulo, Gällivare
Idrotten och sporten skapas inom hela samhället I familjer, på fritiden, med egna pengar Inom idrottsföreningar och deras event Av sportföretagens produkter och tjänster Av kommuner, regioner, staten
Affärsfastigheter
Sportkommunen Arvidsjaur Arvidsjaur har 6 600 invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 2100 mkr (dvs ca 0,07 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 40 mkr dvs 2,3 % av landskapets all sportkonsumtion (=ungefär) produktion som kanske också är 2,3 % av all idrotts- och sportverksamhet. Antalet årsarbeten i all Arvidsjaursport är ca 70 jobb. Sportfakta Antalet föreningar inom idrott av alla kategorier anges till 22. Antalet sportföretag (enl rikssnitt) är ca 10-15. Utveckling Vi beräknar med hjälp av genomsnittstal för landet att Arvidsjaur bör ha årliga investeringar i sport som skall uppgå till 4-6 mkr. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 140 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.
Sport i Luleå Luleå har 74 374 invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 23 mdr skr (dvs ca 0,77 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 460 mkr dvs 26 % av distriktets/regionens all sportkonsumtion (= produktion) som kanske också är 26 % av all idrotts- och sportverksamhet. Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i all Luleåsport till ca 770 jobb. Sportfakta Antalet föreningar av alla kategorier anges av kommunen till 000 varav 184 idrottsföreningar. Antalet sportföretag (enl rikssnitt 0,77 % av alla) är ca 180. De nuvarande ca 770 jobben (årsarbetare) i Luleå skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 92 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 1540.
Piteå sportkommunen Piteå har 40 967 invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 12 mdr skr (dvs ca 0,40 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 240 mkr dvs 14 % av distriktets/regionens all sportkonsumtion (= produktion) som kanske också är 14 % av all idrotts- och sportverksamhet. Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i all Piteåsport till ca 400 jobb. Sportfakta Antalet idrottsföreningar av alla kategorier anges av kommunen till 94. Antalet sportföretag (enl rikssnitt 0,40 % av alla) är ca 70. De nuvarande ca 400 jobben (årsarbetare) i Piteå skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 48 mkr till kommunen i skatteintäkter.
Sportkommunen Boden Boden har 27 500 invånare och total BKP är ca 8,5 mdr skr. Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn är ca 170 mkr. Antalet årsarbeten i denna sektor kan beräknas till 280. Antalet sport jobb beräknas vid normal tillväxt bli 560 st år 2020 med ekonomisk tillväxt enligt riksgenomsnitt Sportfakta Antalet idrottsföreningar av alla kategorier är 78. Antalet sportföretag bedöms till ca 50. Utveckling Årliga sportinvesteringar bör uppgå till 19-23 mkr i genomsnitt.
Glesbygd, företagande
Sportkommunen Gällivare Gällivare har 18 349 invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 6,5 mdr skr (dvs ca 0,18 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 130 mkr Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i all Gällivaresport till ca 180 jobb. Sportfakta Antalet idrottsföreningar till 59. Antalet sportföretag (enl rikssnitt 0,18 % av alla) är ca 36.
Sportjobb Kiruna Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 230 jobben (årsarbetare) i Kiruna skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 28 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 460 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.
Sportkommunen Jokkmokk Jokkmokk har 5 080 invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 1600 mkr (dvs ca 0,05 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 35 mkr dvs 2,3 % av landskapets all sportkonsumtion (=ungefär) produktion som kanske också är 2,3 % av all idrotts- och sportverksamhet. Antalet årsarbeten i all Jokkmokks sport är ca 50 jobb. Sportfakta Antalet föreningar inom idrott anges till 22. Antalet sportföretag (enl rikssnitt) är ca 10-15. Utveckling Vi beräknar med hjälp av genomsnittstal för landet att Jokkmokk bör ha årliga investeringar i sport som skall uppgå till 4-6 mkr. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb år 2020 beräknas bli 100 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.
Sportjobb Jokkmokk Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 50 jobben (årsarbetare) i Jokkmokk skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir per år totalt 7 mkr till kommunen i skatteintäkter. För varje person som arbetar heltid försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Strategin bör utformas av alla i sektorn för vilka sporter och kommundelar som skall innehålla vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb 2020 beräknas bli 100 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.
Vandring genom Sverige som forskare www.nordeg.se/larsson
Regionala nyckeltal årsarbetare sport 2011 Lönejobb Idéburet Totalt Norrbotten 3000 2000 5000 Västerbotten 3000 2000 5000 Gästrikland 1600 1100 2700 Uppland 5000 3300 8300 Sörmland 3000 2000 5000 Skåne 14 000 9400 23 400
Kvikkjokk