Vad är sportens ekonomiska storlek?
|
|
- Hanna Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lund Vad är sportens ekonomiska storlek? Här är en diskussion om den ekonomiska kvantiteten i sport. Den idrottande personen och föreningen eller kombinerad med sportens utrustning, anläggningar, massmedia, natur och samhället i övrigt - olika perspektiv för ekonomisk och samhällsvetenskaplig analys. Idrott eller sport är aktiviteter eller system som kan ses som en iscensatt uppsättning av utövare, platser för detta, utrustningar och anläggningar runt aktiviteten. Och hur förstår vi dess redskap, dvs sportredskapen ( boll, klubba, spjut, kula, racket, båt, häst, cykel, motorcykel etc) och utövarens kroppsnära utrustning i form av kläder, skor, skyddskläder, skidor, skridskor etc) samt slutligen arenan eller platsen för aktiviteten ( hallen, planen, arenan, fältet, fjällsluttningen, cykelbanan, golfbanan, naturen inramad och markerad). När vi analyserar eller beforskar idrotten väljer vi olika objekt och problem för vår analys. Det kan vara den aktive som psykiskt, socialt eller fysiskt fenomen eller själva tävlingen, det psykosociala agerandet, det kultursociologiska fenomenet eller t ex de organisations- eller samhällsekonomiska aspekterna. Alla perspektiven är kunskapsutvecklande och relevanta i sina egen diskurser. På samhällsnivå (lokalt samhälle, idrottsevenemang med olika aktörer involverade eller andra nivåer upp till nationer eller den globala sport industry) inryms en komplex uppsättning av strukturer, institutioner, aktörer och processer. Begreppet samhällsekonomi är komplicerat med många interaktiva processer och strukturer. På organisationsnivå (mesonivå) dvs idrottsföreningen, sportföretaget, sportarenan, det nationella förbundet är den ekonomiska komplexiteten stor och fortfarande sammansatt av många fenomen. Min diskussion i detta paper är ett försök att fördjupa den samhällsekonomiska analysen av sportsektorn - den är ett försök till ekonomisk konstruktion av begrepp och sammanhang genom dekonstruktion av föreställningar inom sport och ekonomi och därefter en rekonstruktion till en mer genomtänkt begreppsapparat om sportens ekonomiska struktur. Idrott, det nordiska begreppet, fokuserar på den ofta föreningsanslutne idrottaren, främst de unga som t ex fostras till idrott. Detta skapar genom framing (Normann m fl) en avgränsande objektivering av den subjektive idrottaren som får möjlighet till idrott genom att idrottspolitiken och idrottsrörelsen just skapar en struktur runt (den valda) idrotten. Den offentliga sektorn och dess anläggningar och idrottslärarna i skolor och tredje sektorns ledare med idrottsföreningarna ses som de viktigaste möjliggörarna för denna idrott. Idrottsektorn har under hundra år i Sverige utvecklat en speciell form av autonomi för förbund och föreningar, en samhällsinstitution - idrottsrörelsen. En nationell logik för politik och resurser har skapats men denna institutionella struktur är just nu under stark förändring och kanske kan vi se växlingar i perspektiven. En utvidgning av perspektiven bör ses naturlig och även som en gynnsam process. Den kan bl a vara bra för utvecklingen av mer motion och annan fysisk aktivitet och därmed för folkhälsan i vid mening. Vidgandet av perspektiven till sportens makroekonomi leder också till att vi ser den globala sportsektorn som innefattar nya perspektiv aspekter på idrott och sport även i Sverige. En drivande kraft är marknadsekonomin och den mycket kraftfulla globala sport industry ( eng.industry bör här översättas med bransch eller näringslivssektor) 1
2 Metoder för att räkna värden Alla aktiviteter, evenemang etc har effekter. Genom att beskriva aktiviteterna och effekterna kan vi skapa sammanhängande input-output-system för vad som sker i varje enskilt fall och genom att sätta samman dessa aktiviteter i t ex en kommun kan vi skapa sådan input-outputanalyser för all idrott i kommunen. Genom att studera alla hushåll och individer (med statistiska analysmetoder) i kommunen vad gäller deras konsumtion, deltagande etc kan vi beskriva sport och idrott som en konsumtions (efterfrågan på varor och tjänster)- och aktivitetssektor (fritidsdeltagande). Ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv erhåller vi genom att se vad nedlagda kostnader ger för effekter i nästa led i systemet. Här kan i princip tre olika ansatser göras: Cost Effect Analysis (CEA) kostnads-effekt (alt effektivitets-) analys Cost Benefit Analysis (CBA)- kostnads-intäktsanalys mm Cost Utility Analysis (CUA- kostnads- nytto analys t ex hälsoförbättringar, fler aktiva år Den globala idrotten dvs det vi kan se som en internationell sport industry växer snabbt och det är en följd av ökad levnadsstandard, ökad fritid och av tillväxten av en global upplevelseoch besöksindustri. Denna sedan hundra år snabbt växande bransch skapar liksom alla andra branscher också jobb och välfärd. Idrotten som en viktig del i kulturen är en sorts återkomst eftersom vi kan fundera över den stora symboliska och materiella betydelse idrotten hade under antiken både i Grekland och senare i Rom. Sektorn, samhällsfenomenet idrott, sport etc bidrar i varje land på flera olika sätt till ekonomisk utveckling men också till icke-monetära men hos olika intressenter andra önskvärda värden som t ex orters attraktivitet, ökade internationella kontakter, mångkulturalism, socialisation, förståelse av hälsoarbete och därmed till ökad fysisk och psykisk hälsa hos stora delar av befolkningen. Sportsektorn är 2 % av Sveriges BNP dvs över 60 mdr skr per år med en vanlig gränsdefinition i EU, Nord-Amerika och Australien. Det finns naturligtvis en diskussion om hur vi skall mäta dvs avgränsa denna sektor från de omgivande sektorerna. Samtal som jag haft med svensk turistnäring m fl leder till följande slutsatser. Turistsektorn i Sverige är 236 mdr skr (2007) ( ca årsarb) enligt standariserade mätningar ( TSA-konto och definitioner enligt UMWTO inom OECD). Där anges "kultur -rekreation-sport" till (bara) 16 mdr (16 000årsarb) av dessa 236 mdr skr. De olika komponenter som mäts är främst resor, hotell och restauranger men också varuhandel. Vi kan förenklat se denna definition av turism som personers förflyttningar (över 10 mil) och det som ingår i dessa. Syftet/vad som görs sedan på plats och som inte ingår är då affärsbesök/möten eller sport (publik eller deltagande), kultur eller rekreation i övrigt. Dessa sektorer måste i så fall mätas på sina respektive sätt med särskilda hjälpkonton, men detta sker inte ännu. Den mätning som IEC, Sports Council i Eoroparådet, EU, idrottsekonomiska forskare som Westerbeek m fl, läroböcker i Sport marketing från USA mm kommer fram till är att sportsektorn är ca 2 % av BNP i de utvecklade ekonomierna. Det blir mdr i Sverige (och därmed ca 8 mdr skr i Skåne) och totalt 6000 mdr skr i världen. Se min text om Sport Industry, pågående working paper som jag kontinuerligt uppdaterar och preciserar med nya källor. Denna studie har möjliggjorts genom mitt arbete med Skånes Idrottsförbund och med stöd av IEC-nätverket. Problemet som turist- och eventnäringen nu påtalar är att vi har olika beräkningar där vi idrottsekonomer har med kärntjänsterna i sport plus arenor plus massmedia i sport plus idrottsresor plus utrustningar som segelbåtar, hästar, bilsläp etc etc dvs 2
3 utrustningar, stödsystem,kringsystem. Medan turismen mäter enbart sportturismens funktioner runt sport. Det finns en tredje lägre beräkning som kan ses som den "idrottsrörelsens mer rena definitionen där själva idrottandet, evenemangens kärnverksamheter mäts och då begränsas vi definitionen till de offentliga 9 mdr ( 1,7 mdr statligt stöd och resten från kommunerna för arenor mm) plus föreningarnas kostnader ( som täcks med inkomster från privat sektor) för idrott därutöver på ca 5 mdr dvs totalt 14 mdr. Valet av beräkning beror på vad vi vill belysa och vilka delsystem som ingår i en önskad analys. Vi fortsätter dessa diskussioner mellan berörda experter. I fortsättningen använder jag de definitioner som används av Sports Council i Europarådet, EU och idrottsekonomisk praktik som finns i utbildningar i de ledande universiteten och kurslitteraturen dvs inom sport management i vid mening. Sportsektorn i Sverige (2010, IEC s beräkningar),skr Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, material). Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter. Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. Produktion av sportverksamhet från föreningar, arenabolag etc. brutto. Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Sverige Export av varor och tjänster Offentliga investeringar i sportanläggningar Privata investeringar i sportanläggningar Summa investeringar i sportanläggningar Källa: IEC 9 mdr 53 mdr 62 mdr 9 mdr 8-10 mdr 40 mdr 4 mdr 1-2 mdr 3-4 mdr 4-6 mdr Den totala volymen ger en genomsnittlig konsumtion på nära 6800 kr per capita och år i Sverige, i Skåne, i varje kommun etc inom sporttjänster, varor och anknutna tjänster. Det betyder naturligtvis att konsumtionen av varor, tjänster, avgifter mm i sport varierar stort, från några kr per år till mycket stora belopp per år (se till exempel deltagare och kostnader i seglingstävlingar på global nivå (som VOR som kostar 500 mkr eller mer per båt). Sportkonsumtionen, ca 6800 kr, per capita är således den privata konsumtionen av kläder, redskap, utrustning, transporter, medlemsavgifter, entréer, mediekonsumtion, mat, dryck, sjukvård etc. Vissa av de sportrelaterade offentliga övriga tjänster som sjukvård inom sport, utbildning i sport etc. finns i skatterna och erhålls som offentlig tjänst som till exempel Sveriges Radio och TV inom licensavgiften eller i fri sjukvård vid idrottsskador. Varje sport har detta mönster av blandade kostnader för konsumtion riktad till flera leverantörer av tjänster och varor. I den nya sporttillväxten i en kommun försöker vi hitta mönster för att kombinera olika källor för konsumtion, för investeringar och för produktion för gynna den tillväxt vi önskar. Genomsnittlig omsättning per sportföretag av alla sorter blir 2,7 mkr. Variationsbredden är stor mellan SkiStar med flera mdr i omsättning och det lilla enpersons- och hobbyföretagets 50 tkr per år som är att se som sidoinkomst för en person som i huvudsak arbetar med annat. Sverige har föreningar, och den vanliga föreningen (medianen) har ca hundra medlemmar och omsätter 0,1-0,2 mkr per år. 2,1 miljoner medlemskap finns i dessa 3
4 föreningar (många har två eller fler medlemskap). Fotboll är störst med en miljon medlemmar, därefter kommer golf med 0,6 milj. Det ideella arbetet utförs av ca 100 medlemmar som medianvärde och dessa utför tim/år per ledare och annan funktionär. Totalt får vi i en sådan förening mellan och frivilliga timmar per år. Med ett teoretiskt så kallat skuggpris för dessa timmar på 100 kr är värdet på det utförda arbetet 0,5-1, 5 mkr i denna den vanligaste föreningen. (Utbetalda spelararvoden, arvoden, reseersättning med mera är i en medianmässig förening ca 0,5 mkr och av detta får de aktiva elitidrottarna, ca 20 st i snitt, kr per år, det vill säga totalt 300 tkr. De aktiva elitidrottarna lägger ner ca 500 tim per år i sin idrott och deras timlön inklusive sociala avgifter med mera är därmed 20 kr.) De största föreningarna (ishockey och fotboll i Sverige) omsätter ibland över 100 mkr (snart 200 mkr i AIK, MFF, Färjestad) och har flera tusen medlemmar. Lönerna för de högst betalda aktiva och ledarna är numera upp till kr per månad. Inom till exempel fotbollen i England, Spanien (här har de största klubbarna över medlemmar) och Italien har de största föreningarna över 4 mdr i omsättning. De har en global marknadsföring och där betalas löner upp till 10 mkr per månad till de största stjärnorna. Ännu större summor omsätts i klubbarna i de stora sporterna i USA. Denna internationella utveckling driver på de största svenska föreningarna i olika sporter då de internationaliseras och professionaliseras. Individuella sportstjärnor utvecklar sin verksamhet med effektiv management, ofta med stöd av agentföretag, och uppnår mycket höga varumärkesprofil och stora intäkter ( högst intäkt per år hade 2008 Tiger Woods med ca 1 mdr skr per år). Inom sportsektorn finns totalt i Sverige ca företag varav 90 % är enpersonsföretag och sysselsättningen här ingår i de årsarbetena i sportsektorn i landet (IEC). För att beräkna och förstå resurserna i den lokala idrotten och för att kunna se det utvecklingsarbete inom events, tjänster och produkter runt sporten behöver vi innefatta de lokala faktorer som kan driva processerna mot högre innovativa nivåer. Min tanke är att kombinationer skapas mellan olika drivande aktörer (innovatörer, entreprenörer, interprenörer, novoprenörer) men också de makthavande institutionerna och kunskapscentra i kommunerna det är då triple helix-processen uppstår, när olika aktörer kombineras. Utvidgad definition av sport plus motion, fritidsaktiviteter i några olika ansatser Det finns ytterligare försök till vidare definitioner av sektorns storlek där denna snarare ses som en del i en mycket stor fritidssektor dvs all den tid och aktivitet med tillhörande konsumtion och investeringar som utgör alla former av fritidsaktivitet som är relaterade till motorik, sport, kroppslek, friluftsliv, motion, bad, vinteraktiviteter, stora delar av turism och resenäringen etc. Denna stora sektor motsvarar "the leisure & pleasure industry minus ickesport- underhållning som musik och övrig konstkultur". Denna mer omfattande definition av den kärnsektor på 2 % som vi normalt studerar gör kan ökas med 1-2 % av BNP som resenäringen (besöksnäringen med turism mm är 5 % av BNP ) riktar till fysisk rekreation och t ex ytterligare publikdeltagande i sportevenemang plus 1-2 % ytterligare av BNP bestående av aktiviteter och utrustning vid jakt, fiske, sjöliv, äventyr och friluftsliv. Om vi adderar dessa extra sektorer till kärnan i sportsektorn uppnår vi kanske 4-6 % av BNP dvs mdr skr per år. Beräknat på samma sätt som ovan får vi årsarbeten i denna större sektor. Den dominerande andelen jobb finns definierat på detta sätt i den privata och kommersiella sektorn. Staten, regioner och kommuner står fortfarande för 8-9 mdr skr. Kommunernas anställda inom sektorn inom skola och fritid kan ses som kärnan av kärnverksamheter som 4
5 producerar verksamheter för barn och ungdomar vartill kommer drift av vissa anläggningar. På motsvarande sätt kan vi se kommunernas, landstingens och vissa arbetsgivares arbetsterapeuter, sjukgymnaster och motionsledare som kärnverksamheter i den stora aktiverande, rehabiliterande och motoriskt och kroppsligt inriktade verksamheter i hälsobranschen. Idrotten/sporten är i mina alternativa definitioner en del i upplevelse/underhållningsindustrin i samhället. Av Sveriges BNP på 3000 mdr kan vi på ett annat sätt definiera upplevelse- och besöksnäringarnas primära cirklar ( SCB`s begrepp här) till kanske mdr ( sport, nöjesanläggningar, bio, teater, musik, naturupplevelser etc) och inklusive de sekundära stödjande branscherna (cirklarna) inom reseföretag, hotell, restauranger. Till detta kommer egen bilkörning etc. KK-stiftelsen anger i KK-bladet i mars 2008 att upplevelseindustrin 2007 omsatte 485 mdr skr ( det som behöver ske är här en beräkning av sektorns partiella andel av BNP). Där refereras också till rapporten Beyond the creative industries: Mapping the creative economy in the United Kingdom. Den är utgiven av stiftelsen Nesta och rapporten beskriver arbetstillfällen och inkomst. 1,9 milj dvs 7 % av alla arbetstillfällen ingår finns i upplevelseindustrierna. Inkomsterna var 37 % högre än genomsnittet i UK. KK-stiftelsen definierade 2000 upplevelseindustrin och räknade då upp 15 delområden: Arkitektur Datorspel Design Film Foto Konst Litteratur Marknadskommunikation Media Mode Musik Måltid Scenkonst Turism Upplevelsebaserat lärande Bra exempel på hur kultur, evenemang och resenäring mm samspelar är Hultsfredfestivalen som har studerats ingående. Ett annat svenskt exempel är ABBA- musiken och t ex Mamma Mia- turismen i Sth under fyra år (som sedan pågår år efter år). Där kom 52 % av besökarna från orter utanför Stockholms län, dessa inresande konsumerade för 4 tkr per besökare. Besökare konsumerade för 440 mkr per säsong och totalt för 4 år mellan 1,5 2,0 mdr skr. Antalet årsverken har varit 300 st i produktionen av dessa tjänster (allt enl SvD, s 16 K, ). Sport och kultur och dess besöksnäringar ingår i det som kan definieras som fritidens sektor, The Leisure Industry, där också studier, hobbies, övrigt kulturskapande etc ingår. Vi kan se alla dessa aspekter eller funktioner som grundläggande och meningsskapande processer i samhället. 5
6 Den speciella attraktionen i deltagande, i betraktande av idrott, sport, prestation och tävling är extremt högt. Att via alla sinnen uppleva, på plats eller via media, individer/lag som rent fysiskt och motoriskt dvs på ett tydligt visuellt sätt gör arrangerade verkliga (inte föreställda) ansträngningar både fysiskt och psykiskt och i tävlan mot varandra eller mot tiden, tyngder, svåra umbäranden etc är förmodligen en av människans och samhällets starkaste attraktioner. Det ger sport och idrott en unik ställning lokalt, regionalt, nationellt och globalt. En mer unik position medialt för sporten än andra kultur- och evenemangsfenomen många gånger. Begreppet sport eller idrott är ju beteckningar för aktiviteter där kroppens motorik är i centrum. Vissa aktiviteter innehåller tävlingsmoment, mätning av fysiska resultat andra inte men involverande kroppen aktivitet i lek mm och aktivitet inom- och utomhus och ofta i naturen. Formerna för dessa aktiviteter varierar mycket och en intensiv social innovatiopsprocess driver utvecklingen. Dessa typer med individuell och social handling har mycket stor betydelse i samhällets förenklat sett fyra olika framträdelseformer: från de offentliga organisationsfältet (1) med 1,5 milj anställda, via företagsmarknaderna (2) med ca 3 milj anställda, sport och idrott som grund för ca 50% av all frivillig social ekonomi med ca 0,3 milj årsarbetare inkl fackförbund, kyrkor, idrottsföreningar etc (3:dje sektorn), och mitt framlyfta perspektiv: individens och familjen som en oberoende hushållssektor (4). Där tillbringar vi all livets tid som blir kvar när vi arbetat 7-9 % av livets timmar, studerat 2-3 % av livets timmar är snittet, med forskarens kanske 20% av livets timmar som maxvärde och deltagit i organiserat frivilligt arbete 2-3 % av livets timmar. Det blir således kvar % för individen och hushållet i denna sektor 4. Här ingår huvuddelen av de motoriska aktiviteterna dvs vår fysiska rörlighet och funktionalitet förklaras till nära 90 % av vad vi gör privat hemma, ute och i familjen. Med dessa tids- och rumsperspektiv på individen i det dagliga livet i samhället som grund kan vi skapa en social, institutionell och ekonomisk grund för analysen av var idrott och sport finns i samhället, hur dess volym kan mätas i tid, kostnader och intäkter etc. Här måste också analysen av andra tidsanvändningar och av pengar ske. Att besöka och se evenemang i sport är alternativ till upplevelser på nöjesfält, i naturutflykter etc. Intressanta utflykter kan riktas till ett stort antal objekt, platser, kommuner men allt detta konkurrerar med konsumtion/upplevelser via TV och andra massmedier. I näringslivs- och tillväxtperspektiv i en kommuner eller en region är alla dessa upplevelser som baseras på spänning, nyfikenhet, patriotism i tävlingar, behov av show, skönhet, bra musik etc just kärnan i hur de olika näringarna, arenorna etc lyckas attrahera publik, media och därmed pengar. Därför finns mycket att lära inom sport industry från övriga upplevelse- och evenemangssektorerna och samarbetet med dessa utvecklas snabbt. På ett motsvarande komplexa sätt är idrott, sport, motion och friluftsliv som social företeelse och individers deltagande också viktig ur kroppssociologiskt, socialmedicinskt och hälsoperspektiv. En typ av rationalistisk och disciplinerad syn på individens avsiktliga och önskade utveckling eller vidmakthållande av sin kropp, psyke och meningsskapande. Men bara som en form för denna strävan av flera andra hälsostrategier. Denna aspekt finns också i synen på idrott, gymnastik, lek i skolan som är ett delsystem. Det samlade hälsoskapande systemet med sina olika hälsoutvecklande och ohälsominskande processer (vård, omsorg,rehab, folkhälsoåtgärder i övrigt) inklusive sportsektorns och fritidens olika motoriska aktiviteter involverar en mycket stor del av samhällets alla BNP-resurser. Vi når då % av BNP eller fn mdr skr. Björn Anders Larsson 6
7 7
Storleken på Sport Industry i världen och i Sverige
Lund 2010-11-27 Storleken på Sport Industry i världen och i Sverige Den globala idrotten dvs det vi kan se som en internationell sport industry växer snabbt och det är en följd av ökad levnadsstandard,
Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19
Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta
NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004
UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen
Björn Anders Larsson
Björn Anders Larsson Björn Anders Larsson bjorn-anders.larsson@nordeg.se Ordf IdrottsEkonomiskt Centrum,Lund Ordf Sport Innovationer, Lund Ordf YH Sportmarknadsförarna,Båstad/Hborg Delägare tankesmedjan
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Socioekonomisk rapport. Socioekonomiskt uträkning av: IEC och Nordeg genom den ansvarige utvärderaren Björn- Anders Larsson.
NYKÖPING FÖR ALLA N AT T F O T B O L L Socioekonomisk rapport Socioekonomiskt uträkning av: IEC och Nordeg genom den ansvarige utvärderaren Björn- Anders Larsson Nattfotboll 2015 Nyköpings BIS Fotboll
TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014
TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen
TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Mölndals stad 2015 3 Utveckling
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling
Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen. Max Jakobsson
Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen Max Jakobsson Centrum för Urbana och Regional Studier (Örebro universitet) Projektledare för JämBredd (Mdh)
HANDELNS betydelse för Sverige
HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bjurholms
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3
DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014
DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys
TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012
TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen
Shoppingturism i Sverige
Shoppingturism i Sverige 2017 Förord Turisterna finns numer i många av våra städer och orter året om och våra medlemmar ser hur handelns del av den växande besöksnäringen ökar. Gamla förhållningssätt och
HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi
HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;
Årsbokslut för svensk turism och turistnäring
Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,
VILDMARKSVÄGEN 2017 VILDMARKSVÄGEN Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB
VILDMARKSVÄGEN 2017 Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB På uppdrag av: Destination South Lapland AB Februari 2018 SAMMANFATTNING Totalt gjordes 28 885 passager av fordon på Vildmarksvägen
HÄRNÖSAND INSPIRATIONSVECKOR. 18 mars - 4 April. - ett kreativt kluster. med UPPLEVELSEINDUSTRIN. på TECHNICHUS HÄRNÖSAND
med UPPLEVELSEINDUSTRIN på TECHNICHUS HÄRNÖSAND HÄRNÖSAND - ett kreativt kluster Information! Andreas Brännlund 070-7317076 18 mars - 4 April I samarbete med Under dessa veckor kommer Technichus förvandlas
Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015
Kultur och företagande Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Trender Kultur och media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer mot projekt
VÄLKOMMEN TILL STYRELSESEMINARIET
VÄLKOMMEN TILL STYRELSESEMINARIET EFTERMIDDAGENS PROGRAM Golfnyttan i samhället Golf & Ekonomi, Hälsa & Friskvård Golfbanan & Naturen, Lokal samverkan Fika Mer än golf. Utbildning inom intäktsökning och
Kulturella och kreativa näringar i Skåne
September 217 Kulturella och kreativa näringar i Skåne STATISTIK 211-216 Definitioner och begrepp... 3 Sammanfattning... 3 Antal företag inom den kulturella och kreativa näringen... 4 Antal nystartade
HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs
3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Internationella idrottsevenemang - engagerar hela Sverige IDROTTENS OCH BESÖKSNÄRINGENS STRATEGI FÖR INTERNATIONELLA EVENEMANG
Internationella idrottsevenemang - engagerar hela Sverige IDROTTENS OCH BESÖKSNÄRINGENS STRATEGI FÖR INTERNATIONELLA EVENEMANG Internationella idrottsevenemang - engagerar hela Sverige Idrotten och besöksnäringens
Kultursektor, kulturindustri och kulturella och kreativa näringar. Karlstad 18 mars 2013
Kultursektor, kulturindustri och kulturella och kreativa näringar Karlstad 18 mars 2013 Kultursektor Kultursektorn är i ett kulturpolitiskt perspektiv det område som omfattas av kulturpolitiken: har kulturpolitiken
TEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren
TEM 2015 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen
Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida
John Armbrecht Samhällsekonomiskt värde Ekonomiska Effekter, Tillväxt Kulturellt/ estetiskt värde KEA briefing (Samhälls-) ekonomisk forskning DCMS Richard Florida Vad menas med kultur? Throsbys (2010)
Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson
Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om
TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014
KULTUR OCH UPPLEVELSER
40 KULTUR OCH UPPLEVELSER KULTUR Kultur och kreativitet är viktiga faktorer för den enskildes utveckling, för samhällets sammanhållning och för ekonomisk tillväxt. José Manuel Barroso, ordförande för Europakommissionen
Regionala turismeffekter 2013
Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%
HUI Research På uppdrag av Eda kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt
Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt
Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt
Företagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Demo: Regionala turismeffekter 2013
Demo: Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Kund Nivå 1 och 2: Län och större kommuner Karta Kunds logotyp Sammanfattning Folkmängd Antal kommersiella gästnätter (HSVC) Antal icke kommersiella
Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland Huvudresultaten. Jouko Kinnunen 12.4.
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland 2018 Huvudresultaten Jouko Kinnunen 12.4.2019 Studiens upplägg 1544 turistintervjuer 3 700 turister Hushållsenkät till
Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Moving Media. Southern Sweden. En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden
Moving Media Southern Sweden En kreativ upplevelseindustri med fötterna i framtiden Karin Johansson-Mex Utveckligssamordnare för film och rörlig bild Näringslivsutveckling Region Skåne Karin.mex@skane.se
HÄSTNÄRINGEN I SIFFROR
HÄSTNÄRINGEN I SIFFROR - viktigare än du tror Sverige är ett riktigt hästland, med stora sportsliga framgångar och ett brett intresse för hästen. Upplevelser, fritid, företagande och spel skapar efterfrågan
Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Regionala turismeffekter
Regionala turismeffekter Karlstadsregionen HUI Research På uppdrag av Forshaga kommun Hammarö kommun Grums kommun Karlstads kommun Kils kommun April 2013 Sammanfattning Karlstads kommun Karlstadsregionen
HUI Research På uppdrag av Eda kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt
IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt
Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit
IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
BNP Kvartal. 13 september 2018
BNP Kvartal 13 september 2018 BNP-kvartal 2, 2018 Kvartal 2 Säsongrensad 0,8 Kalenderkorrigerad 2,5 Faktisk 3,0 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med
TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 213 Maria Rundberg och Jouko Kinnunen Bakgrund, syfte och metod På uppdrag av Ålands landskapsregering och Visit Åland
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande
Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi
Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi 2017-03-02 2015/KS044872 Gunilla Berg Tyresö kommun / 2017-03-02 2 (6) Innehållsförteckning Inledning Vad är turism och besöksnäring? Varför en lokal strategi?
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Evenemangseffekter HUI Research på uppdrag av SHR/Visita
Evenemangseffekter HUI Research på uppdrag av SHR/Visita Våren 2012 Primära effekter Alpina VM 2007 Handbolls VM ESC Congress 2010 Vasaloppet Utläggstal Turistekonomisk omsättning Sysselsättningseffekt
Besöksnäringen. en kvalité för oss som bor här Har vi för stort fokus på turisterna? visitdalarna.se
Besöksnäringen en kvalité för oss som bor här Har vi för stort fokus på turisterna? 2018-10-17 visitdalarna.se Besöksnäringen en förutsättning för att vi ska kunna leva och bo här. Har vi för stort fokus
BNP Kvartal. 29 november 2018
BNP Kvartal 29 november 2018 BNP-kvartal 3, 2018 Kvartal 3 Säsongrensad -0,2 Kalenderkorrigerad 1,6 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med
TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 OBS, från 2010 definieras området på nytt sätt och resultatet är därmed inte jämförbart
Hur och vad konsumerar vi?
Namn:... Klass:... Hur och vad konsumerar vi? Uppgift Du får kunskap om hur den svenska privatkonsumtionen ser ut och vilka konsekvenser den har ur ett miljöperspektiv. Du tränar på att tolka grafer och
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012
Marknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Sorsele kommun
BNP Kvartal. 30 maj 2018
BNP Kvartal 30 maj 2018 BNP kvartal 1, 2018 Kvartal 1 Säsongrensad 0,7 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående
Förändrad statistisk redovisning av public service
PUBLIC SERVICE 1 (5) 2017-12-14 Johan Norberg Nationalräkenskaper Förändrad statistisk redovisning av public service I september 2019 kommer SCB ändra redovisningen i nationalräkenskaperna avseende radio-
Lär dig mer om de. kulturella näringarna!
Lär dig mer om de kulturella näringarna! Fortbildning av affärsrådgivare De kulturella näringarna skapar jobb och hållbar ekonomisk tillväxt. Dessa branscher teater och scenkonst, bildkonst, kulturarvsinstitutioner,
Sportregion Västerbotten - En analys av sportsektorn (sportnäringen)
Sportregion Västerbotten - En analys av sportsektorn (sportnäringen) Roger Filipsson CERUM Report Nr 36/2011 ISBN : 978-91-7459-310-5 ISSN 0282-0277 CERUM Report Nr 36/2011 ISBN: : 978-91-7459-310-5 ISSN:
QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21
QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA
Björn Anders Larsson
Från Skåne mot Pårtefjällen i Sarek i Jokkmokk och vidare min analys av tillväxt i bl a sport och friluftsliv Björn Anders Larsson Ordf www. idrottsekonomisktcentrum.se Lund Sport Innovationer, Lund- ett
* Aktör= besöksmål, restaurang, hotell, förening, hembygdsgård, butik, café, evenemang, aktivitet mm
Vad är Upplev Lundaland? Under Kristi himmelfärd den 13-16 maj arrangeras Upplev Lundaland. Arrangemanget vänder sig till alla besökare och invånare som bor i Lundaland ( Kävlinge, Staffanstorp, Lund,
Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016
Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom
Shoppingturism i Sverige
Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av
Shoppingturism i Sverige 2018
Shoppingturism i Sverige 2018 Förord Antalet besökare i Sverige har ökat stadigt under en längre period. Den samlade omsättningen för turismen 2017 ökade med 7,4 procent till 317 miljarder. Det är den
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
BNP Kvartal. 28 februari 2018
BNP Kvartal 28 februari 2018 BNP kvartal 4, 2017 Kvartal 4 Säsongrensad 0,9 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med
Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering
Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i
BNP Kvartal. 30 juli 2018
BNP Kvartal 30 juli 2018 BNP kvartal 2, 2018 Kvartal 2 Säsongrensad 1,0 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 3,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående
BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA
BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 30 maj 2017 BNP kvartal 1, 2017 Kvartal 1 Säsongrensad 0,4 Kalenderkorrigerad 2,2 Faktisk 3,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring
Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? SERVICE MANAGEMENT
Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? DEFINITION OCH ÖVERSIKT AV KKN KATJA LINDQVIST, SERVICE MANAGEMENT Det politiska intresset för kulturella och kreativa näringar creative industries, upplevelseindustri,
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06
Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.
Golf - Idrott, folkrörelse och friskvård!
Golf - Idrott, folkrörelse och friskvård! Golfen i Sverige 450 golfklubbar 574 471 medlemmar Ökar med ca 25 000 aktiva per år Näst största idrotten totalt i Sverige Största individuella idrotten Bara England
Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi
Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare
Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012
Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012 Ekonomisk tillväxt vad är det? Tillväxtbegreppet komplext och omstritt, inte värdeneutralt! Komponenter som brukar anses ingå Förädlingsvärde
Shoppingturism i Sverige
Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent
SCB CIVILA SAMHÄLLET. Charity Rating Ideell förening Kaptensgatan 6, 111 114 57 Stockholm www.charityrating.org
SCB CIVILA SAMHÄLLET Omfattning och avgränsning På uppdrag av Regeringen har SCB i samråd med en referensgrupp tagit fram en studie kring det svenska civila samhället. Referensgruppen har bestått av ett
VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun
VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.
Projekt: Lakelands Hjelmsjö roddstadion Slutrapport till SRF. Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Förord 2. Sammanfattning Centre of Excellence 3. Beskrivning av anläggningen 3.1 Bakgrund 3.2. Disposition. 3.3 Huvudbyggnad 3.4. Båthus med klubblokaler och övernattning 3.5. Annex
Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen
VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens