INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 1(6) INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN 1. KORT BESKRIVNING AV SYSTEMET Hetvatten distribueras av Södertörns Fjärrvärme AB till vår undercentral. Hetvattnets temperatur varierar beroende på årstiden och görs om till varmvatten och värme i undercentralens värmeväxlare. Varmvattnet till våra kranar från undercentralen håller c:a 60 grader. Varmvattnet cirkulerar i systemet, så att alla hus ska ha ungefär samma temperatur. Cirkulationen styrs av termoventiler i varje slinga som gör att temperaturen i torpargrunden är lägst 53,5 grader. Temperaturen på vattnet i våra element, styrs från undercentralen, beroende på yttertemperatur, enligt en förprogrammerad kurva. På sommaren stängs värmen av. I varje hus finns huvudkranar, mätare och sekundärkranar för kall- varmvatten. För värmen finns en kran för värme till huset och en strypventil för returvärme. Samfälligheten ansvarar för ledningar fram till och med huvudkranar, samt för mätare. Kranarna efter mätarna och ledningsnät i husen är husägarens ansvar. Vid användning av diskmaskin, kan det vara bra att veta att vårt vatten är mjukt med hårdheten 4-5 dh. 2. VARMVATTENDISTRIBUTION Varmvattnet går ut i 5 slingor. (SG 7-51), (ÖG 35-85), (ÖG 1-33, 87-101), (ÖG 119-159) och (ÖG 103-117, 161-187). Alla slingor har en returledning som går till en s.k. VVC pump i undercentralen. Varmvattnet i torpargrunden är alltså minst 53,5 grader. Det kan sedan finnas kallt vatten i rörledningarna från slingan till huset som försenar varmvattnet till tappställena. En annan orsak till sent varmvatten vid tappstället, är de grova varmvattenrören i husen. I hustyp 308, ryms det c:a 10 liter vatten i röret från huvudkran till köket. Ett sätt att förbättra detta är att dra ett separat klenare rör från strax efter mätaren, via torpargrunden till det tappställe som är längst bort från inkommande varmvatten. Ett 12 mm rör rymmer bara c:a 1,5 liter. Man måste då se till att det inte finns kvar rörledningar med stillastående vatten. Eftersom förbrukning i slingan påverkar vattentrycket, kan den blandade temperaturen variera. Ytterligare en orsak till varmvattenproblem är om ett hus har en gammal läckande termostatblandare utan backventil. Eftersom kallvattnet har högre tryck, trycks då kallvatten ut i varmvattenslingan, via den läckande termostatblandaren. Detta påverkar sedan alla hus i slingan. Detta kan kontrolleras av varje hus, genom att stänga av alla tappställen och sedan kontrollera att både kall- och varmvattenmätarna står still. En läckande termostatblandare gör att varmvattenmätaren går baklänges.
INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 2(6) 3. VÄRMEDISTRIBUTION Värmen distribueras på liknande sätt som varmvattnet i 5 slingor. Cirkulationspumparna stängs av när utetemperaturen överstiger 18 grader. Det är förbjudet att använda cirkulationspumpar i husens värmesystem. De sänker framledningstrycket, ökar returtrycket och påverkar cirkulationen i efterkommande hus. 4. VÄRMEREGLERING I HUS 4.1. ALLMÄNT Det finns ingen enkel lösning som garanterat sparar värme. Det finns ett antal saker man kan tänka på som tillsammans sparar värme, men som också kan påverka luftväxling i huset negativt. T.ex. Lägre innertemperatur Kortare vädringsperioder Fungerande reglering av värme på elementen Minskad ventilation i kök och våtutrymmen Rätt inställning av strypventilen (se nedan). Byte till modernare fönster. Besparing c:a 2 MWh per år. 4.2. KRANAR OCH RÖR Värmeretur från övervåning Värme till övervåning Värmeretur från undervåning Värme till undervåning Flödesmätare för värme Huvudkran för varmvatten alt. kallvatten (beroende på hus) Huvudkran för kallvatten alt. varmvatten (beroende på hus) Strypventil för värme OBS. Bilden är spegelvänd i vissa hus Huvudkran för värme Värmen distribueras i huset genom två slingor. En för övervåningen och en för undervåningen. Vissa hus har installerat en central termostat på returledningen mellan värmeflödesmätaren och husets rör. Eventuellt kan värmeförbrukningen sänkas på detta sätt. Eftersom samfälligheten inte vet vilka som installerat central termostat, kan vi inte visa någon statistik. De vi känner till, visar inte på någon generell besparing. En strypventil för övervåningen kan ev. också minska värmeförbrukningen. Värmeförbrukningen är en produkt av flödet genom systemet och skillnaden mellan ingående och utgående temperatur, som sammanställs i den elektroniska värmemängdsmätaren i varje hus.
INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 3(6) 4.3. NYA FJÄRRAVLÄSTA MÄTARE Med början sommaren 2009 kommer samtliga senast sommaren 2011 att få fjärravlästa mätare för kallvatten, varmvatten och värme. Man kan givetvis själv fortfarande läsa av mätarna. Via integreringsverket kan man bl.a. läsa av energi MWh, effekt kw, totalflöde, flöde i kubikmeter per timme, inkommande och utgående temperatur. Se anvisningen som finns vid mätaren. Fjärravläsning av värme, kallvatten och varmvatten görs av samfälligheten via radio. Kall- och varmvatten kan man bara läsa av på mätarnas räkneverk. Dessa är anslutna till integreringsverket. 4.4. INSTÄLLNING AV KRANAR Samtliga kranar, även de som inte är visade i bild och sitter på kall- och varm-vattenrören, ska vara helt öppna, med ett undantag. Strypventil för värme ska vara så stängd som möjligt för att få önskad värme i huset. Vrid den fullt medurs och öppna sedan något. Om den är för mycket öppen, förbrukas onödig värme i husets rörsystem. En för mycket stängd strypventil, sänker flödet i systemet, men sänker också temperaturen på elementen i slutet av slingan på både över och undervåning. En grundinställning är 2 liter per minut. Om det är för kallt i slutet på slingan, som regel på norrsidan, prova att strypa elementkranarna på sydsidan, för att tvinga över värmen till norrsidan. Justera sedan den fyrkantiga kranen försiktigt, så ni får lagom temperatur i huset. På sommaren kan värmecirkulationen i huset oftast vara helt stängd. I stället för att röra strypventilen, är det bättre att helt stänga tilloppet av värme. Se Huvudkran på föregående bild 4.5. ELEMENT Det finns olika lösningar i husen. Från början fanns bara manuell reglering av värmen per element. Senare installerade de flesta termostat på elementen. Fördelen är en automatisk värmereglering och nackdelen är att termostaten öppnar, när man vädrar. Bakom ratten eller termostaten, sitter en axiell ventil som kan kärva. Om inte värmeregleringen fungerar, måste man se till att pinnen inte fastnat. Kan göras med någon form av oxidlösning och sedan en lätt knackning på pinnen. Pinnen ska kunna tryckas in c:a 5 mm. Den är fjäderbelastad. MANUELL VENTIL TERMOSTATVENTIL REGLERVENTIL
INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 4(6) Pinne som kan kärva Om man måste byta elementratt, finns det att köpa på Stuvsta Rör i Huddinge, och Hornbach. Ratten heter MMA Handratt ENH och kostar c:a 45:-. Delarna till vänster om ratten ingår i en sats som heter MMA Adapter MMA-M Minor och kostar c:a 35:- Delarna är billigare på Hornbach, men man får mer hjälp på Stuvsta Rör. VIKTIGT VID BYTE! Följande delar finns också på Stuvsta Rör: Lock, i de fall man monterat bort elementet men behållit ventilen. Se foto nedan. Packbox som sitter runt den lilla pinnen i centrum, c:a 60:- Helt ny ventil som passar på elementet och rören, c:a 600:-, utan ratt. Ta bort den yttre ratten, genom att skruva ut centrumskruven. Skruva helt ut den lilla mässingsskruven och skruva sedan av den svarta inre ratten Om inte den svarta ratten går att skruva av med lätt handkraft, måste den försiktigt sågas sönder och bändas bort. Om man använder för stor kraft, eller gör fel, kan den bakomvarande ventilen lossna, vilket medför läckage.
INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 5(6) Se till att pinnen bakom ej kärvar innan ni monterar den nya ratten med tillbehör enligt anvisningarna som följer med i förpackningen.
INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 6(6) 5. DAGVATTENSYSTEMET Inom samfälligheten finns 36 st gårdsbrunnar, 39 st spolbrunnar och 14 st slamavskiljare. De fyrkantiga galler som syns vid vägar och planteringar är gårdsbrunnar. Dess funktion är att samla upp sand etc. och förhindra att detta går ut i dagvattenavloppet. Om brunnen blir full, måste systemet spolas rent, annars uppstår översvämning. Gårdbrunnarna är alltså inga avloppsbrunnar. Allt material, förutom vatten, som kommer ner i brunnarna, måste antingen sugas eller grävas upp. Detta är en kostsam åtgärd för samfälligheten. Om brunnarna blir fulla, är det ännu dyrare att återställa systemet. 6. AVLOPPSSYSTEMET Vårt avloppssystem är ej dimensionerat för avfallskvarnar. Dessa är alltså förbjudna. Reparation av avloppssystemet orsakat av avfallskvarn, kommer att debiteras husägaren. Var noga med att kontrollera era golvbrunnar. Speciellt dom i bottenvåningen som är av gjutjärn. Om vattnet i vattenlåset försvinner, kan det betyda att det blivit hål på brunnen och att vatten går ut i bottenbjälklaget. Gjutjärnsbrunnar är inte godkända enl. försäkringsvillkoren. Om ni renoverar våtrummen, byt golvbrunnar.