148 Barn- och ungdomsutbildning
Astronaut. För att rymden är så oändlig och det fi nns inget svar på den. Och för att det fi nns liv på planeter som ingen vet om och så Hedvig, 8 år, årskurs 2 Pilot! Jag vill bli pilot och köra passagerarfl ygplan. Casper, 9 år, årskurs 3 Jag vill bli författare och koreograf. Varför vet jag inte riktigt men jag tycker det är kul att skriva och att dansa. Maya, 10 år, årskurs 4 Öhh Jag vet inte, men jag vet vad jag inte vill bli. Jag vill inte bli doktor, vill inte skära i folk. Inte brandman och inte byggare. Men mamma säger att jag måste börja tänka på vad jag ska bli. Denise, 13 år, årskurs 7 Jag vill bli författare eller skådespelare för att jag gillar att skriva och så gillar jag teater. Matilda, 11 år, årskurs 5 149
Mycket få människor lever i dag de fl esta gör förberedelser för att leva imorgon. Jonathan Swift, 1667 1745 Foto: Marit Jorsäter Barn- och ungdomsutbildning Förskoleklass 150
Förskoleklassen är inte en sänkt skolstartsålder. Förskoleklassen ska vara en mjuk brygga mellan förskola och grundskola, och är en mycket flexibel verksamhet. Det finns inget som hindrar kommuner från att erbjuda förskoleklass för barn vid annan ålder än 6 år eller annan tid på året än augusti. I förskoleklassen är det tänkt att förskolans pedagogiska tradition ska användas genom att ge lek, skapande och barnens eget utforskande ett större utrymme än i skolan. Samtidigt ska förskoleklassen stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. 151
Organisation Förskoleklass startade läsåret 1998/99 Från och med höstterminen det år barn fyller sex år skall kommunen erbjuda alla barn plats i förskoleklass. Förskoleklass skall omfatta minst 525 timmar per år och är avgiftsfri för den del som inte överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar per år. Förskoleklass omfattas av Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, och är därmed en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål att integrera förskoleklassen, den obligatoriska skolan och fritidshemmet. Utbildning i förskoleklass skall stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Barn- och ungdomsutbildning Förskoleklass 152
Förskoleklass en ny skolform Förskoleklass är en egen och frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet sedan 1998. 153
Elever Hög andel sexåringar i förskoleklass Läsåret 2003/04 gick drygt 94 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Det är en ökning med 3 procentenheter jämfört med läsåret 1998/99. Antalet barn i förskoleklass har dock minskat de senaste åren. Minskningen beror på att årskullen sexåringar har minskat successivt under perioden. Av eleverna gick 94 procent i förskoleklass med kommunal huvudman och 6 procent gick i förskoleklass med annan huvudman. Mer än hälften av kommunerna hade enbart förskoleklass i kommunal regi. Bland kommuner med förskoleklass i annan regi var det framförallt de största kommunerna och vissa förortskommuner som hade höga andelar. Antal elever 1998/99 2003/04 Totalt 5 år 6 år 7 år 1998/99 113 900 2 190 110 800 900 1999/00 112 300 1 530 109 600 1 160 2000/01 107 500 1 110 105 000 1 370 2001/02 99 600 1 000 97 400 1 190 2002/03 93 600 1 000 91 500 1 160 2003/04 89 500 910 87 400 1 190 därav kommunal huvudman 83 300 500 81 700 1 110 annan huvudman 6 210 410 5 720 78 Barn- och ungdomsutbildning Förskoleklass 154
Större andel får modersmålsstöd Andelen elever i förskoleklass med annat modersmål än svenska var 14 procent läsåret 2003/04, en ökning med tre procentenheter jämfört med läsåret 2000/01. Andelen barn som fick modersmålsstöd har ökat med 6 procentenheter under samma period. Läsåret 2003/04 fick drygt 44 procent av barnen med annat modersmål än svenska modersmålsstöd, vilket är den högsta andelen sedan förskoleklassen startade 1998. Störst andel elever med annat modersmål finns i de större kommunerna samt i förortskommuner. Dessa kommuner har också en klart högre andel elever som får modersmålsstöd. I exempelvis Stockholm, Göteborg och Malmö fick i snitt sju av tio elever med annat modersmål stöd läsåret 2003/04, jämfört med var tjugonde elev i landsbygdskommunerna. Elever med annat modersmål än svenska läsåren 2000/01 2003/04 Andel i procent 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 Andel med annat modersmål än svenska 11,1 12,5 12,8 14,1 därav andel med modersmålsstöd 38,5 37,5 42,6 44,3 155
Personal Anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Anställda som inte räknas med är städ- eller kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Antalet anställda i förskoleklass fortsätter att minska Antalet anställda i förskoleklass, omräknat till årsarbetare fortsätter att minska. Läsåret 2000/01 uppgick antalet årsarbetare till 8 420 och läsåret 2003/04 till 7 010. Antalet elever har under samma period minskat från 107 500 till 89 500. Detta innebär att personaltätheten, mätt i antal årsarbetare per 100 elever, i stort är oförändrad. Personaltätheten uppgick till 7,8 läsåret 2003/04. Mellan kommunerna fanns det stora skillnader i personaltäthet, från 3,7 till 15,9 årsarbetare per 100 elever. I kommunal förskoleklass var personaltätheten 7,8 medan den var 8,5 hos annan huvudman. När det gäller personalens utbildning finns också skillnader mellan verksamhet i kommunal eller annnan regi. I kommunal verksamhet var andelen med förskollärarutbildning 73 procent medan motsvarande andel i skolor med annan huvudman var 48 procent. Minskningen av andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning har bromsats upp läsåret 2003/04. Andelen, 83 procent, var något högre än läsåret 2002/03. Skillnaderna var stora mellan kommunerna. Andelen med förskollärarutbildning varierade mellan 45 till 100 procent. Av personalen som arbetade med elever i förskoleklass var 94 procent kvinnor läsåret 2003/04. Barn- och ungdomsutbildning Förskoleklass 156
Personal i förskoleklass 2000/01 2003/04 Personal anges i årsarbetare Totalt Antal årsarbetare per 100 elever Totalt Andel med pedagogisk högskoleutbildning därav med förskoleutbildning 2000/01 8 420 7,8 83,9 72,2 2001/02 8 140 8,2 83,3 71,8 2002/03 7 530 8,0 82,4 71,4 2003/04 7 010 7,8 82,9 71,5 därav kommunal huvudman 6 480 7,8 84,6 73,3 annan huvudman 530 8,5 62,5 48,7 157
Kostnader Den totala kostnaden för förskoleklasser ökar åter Antalet sexåringar i förskoleklass minskade mellan år 2002 och 2003. Samtidigt ökade kostnaden per barn vilket medförde att den totala kostnaden för förskoleklasser ökade under samma period. År 2003 var den totala kostnaden för förskoleklassverksamheten 3,9 miljarder kronor. Kostnad efter kostnadsslag 1998 2003 Kostnader i miljoner kronor i fasta priser, KPI (beräknat i 2003 års priser) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Lokaler.. 613 708 735 694 657 Personalkostnad 2 188 2 720 2 678 2 729 2 639 2 664 Övrigt 1 041 571 581 549 460 625 Totalkostnad 3 229 3 904 3 967 4 013 3 793 3 947 Barn- och ungdomsutbildning Förskoleklass 158
43 600 kronor per elev Kostnaden per elev uppgick 2003 till 43 600 kronor. Två tredjedelar av elevkostnaden utgjordes av personalkostnader och knappt en femtedel av kostnader för lokaler. Kostnad per inskriven elev efter kostnadsslag 2003 159
Foto: Marit Jorsäter Johanna börjar i förskoleklass Johanna har precis kommit hem från förskoleklassen där hon är fyra timmar varje förmiddag. Det var två veckor sedan hon började i den nya skolan så allt är lite nytt än så länge. När vi pratar med henne leker hon hemma på gården tillsammans med sin lillasyster Hedda. Vad gör ni på dagarna? På förmiddagarna har vi mest samling och då brukar vi sjunga morgonsången. Både på svenska och engelska! Efter samlingen brukar vi leka inomhus i dockvrån eller mysa i myshörnan, pyssla eller spela fia med knuff. Sen är vi utomhus, sen är det mat och så är vi ute igen. 160
Utomhus klättrar vi i ställningar, gör kullerbyttor, åker rutschkana och lite allt sånt där... En dag var vi även ute och tittade på fåglar. Vilka är skillnaderna mellan dagis och förskoleklass? I förskoleklassen har vi många fler fruktstunder och så är vi ute mycket oftare i alla väder!! Dagis är mycket, mycket mindre. Hur många barn är ni i er klass? Vi är 20 barn i klassen och flera fröknar (tre stycken). Jag har också en fadder som heter Alicia som är sju år. Hon hjälper mig och så leker hon med mig om jag inte har någon att leka med. Det är både jättebra och jätteroligt med en fadder! Vilket är bäst? Förskoleklass eller dagis? Förskoleklass! Där får man göra mycket mera! Det är mycket större och så finns det så mycket mera saker! Foto: Marit Jorsäter 161