SVERIGES LÄKARFÖRBUND, 2001 OMSLAG, ILLUSTRATION: KENNETH KARLSSON, ELEFANTEN & FÅRET AB TEXT: FÖRHANDLINGSAVDELNINGEN TRYCK: ELANDERS GRAPHIC SYSTEMS, GÖTEBORG 2001
DIN ARBETSTID 3
INNEHÅLL Förord 5 Samverkan och förändring 6 Lag och avtal 8 EG:s arbetstidsdirektiv 9 Lokala avtal och individuellt inflytande 10 Arbetstidens längd 11 Ordinarie arbetstid 11 Jourtid 12 Övertid 13 Mertid 15 Registrering av övertid och mertid 16 Arbetstidens förläggning 17 Veckovila 17 Rast, måltidsuppehåll och paus 20 Arbetspass 20 Jour- och beredskapsfrekvens 22 Handledning och utbildning 23 Alternativt arbetstidssystem 24 Förkortningar 26 Bilaga 1: De centrala parternas gemensamma syn på arbetstid för läkare 27 4
FÖRORD I denna skrift ger Läkarförbundet information och råd inom området arbetstid. Arbetstiden regleras i både lag och avtal vilka ger stort utrymme och möjlighet till både individuella och lokala lösningar. Vilka lagar och avtal som gäller, arbetstidens längd och förläggning, exempel på hur och vad man kan göra, beskrivs närmare i denna skrift. Frågor relaterade till arbetstid är en mycket viktigt del av läkares arbetsmiljö. I rapporten Ett hållbart arbetsliv för läkare, som Läkarförbundet tagit fram under 2001, uppmärksammas därför särskilt arbetstidsfrågorna. Här sägs bl a att: Läkarförbundet arbetar för individuella och lokala arbetstidslösningar på arbetsplatsen, utifrån följande utgångspunkter; total arbetstid, arbetstidsförläggning, flextid, jour- och beredskap. Nya lösningar för att organisera dygnetrunt verksamhet måste utvecklas lokalt eller på arbetsplatserna. I sådana lösningar skall särskilt beaktas den enskilde läkarens ålder, fysiska och psykiska hälsa samt sociala situation. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot äldre läkares behov av att befrias från nattarbete. I väntan på nya lokala avtal gäller rekommendationen om möjlighet för befrielse från arbetsplatsbunden jour på nattetid över 55-års ålder. Nuvarande regelverk för jour under graviditet för läkare gäller. Hela rapporten Ett hållbart arbetsliv för läkare finns tillgänglig på www.slf.se. Organisationen av arbetet och förläggningen av arbetstiden är frågor som måste hanteras i berörd verksamhet och på respektive arbetsplats. Det är här som den bästa lösningen finns. Läkare på samma arbetsplats kan ha olika uppfattning om hur de vill arbeta. Det gäller därför att hitta en lösning som är så flexibel som möjligt och som kan tillgodose olika individers önskemål. Det är inte någon enkel process men den är nödvändig för att skapa en bra arbetsmiljö. Syftet med den här skriften är att bidra till att öka kunskapen hos dig om vilka regler som gäller inom området arbetstid. 5
Samverkan och förändring För att skapa goda arbetstidsförhållanden för läkare måste både verksamheten och nya arbetstidslösningar utvecklas. Arbetsgivarna har det formella ansvaret för att lag och avtal följs, men Läkarförbundet anser att det i första hand är läkarna själva som skall arbeta fram nya lösningar. I denna process måste en rad frågeställningar besvaras, som t ex; vilken organisation är medicinskt motiverad avseende inställelsetid och medicinskt specialistkunnande, vilka typer av behandlingar måste ges nattetid och helger, hur sker patientsorteringen, hur långt kan patienter transporteras och hur fungerar transportorganisationen, hur kan olika verksamheter samverka och vilken medicinsk kompetens fordras i primär- respektive bakjoursledet? Dessa frågeställningar måste sedan ställas i relation till tillgängliga läkarresurser och läkares krav och önskemål på uppläggning och organisation av arbetet. Av läkaravtalets (BOL nr 03) riktlinjer framgår att arbete under obekväm tid skall organiseras och planeras så att tjänstgöringen fördelas så jämnt som möjligt mellan alla läkare, att närliggande specialiteter och öppen och sluten vård samverkar. Flera faktorer har förändrat jourarbetets karaktär på senare år, t ex har bristen på läkare ökat, belastningen och intensiteten under jourpassen är högre och fördelningen mellan antalet specialister och antalet läkare under utbildning har förskjutits. Åldersstrukturen i läkarkåren har inneburit att fler seniora specialister måste vara primärjour. Olika lösningar av såväl primär- som bakjoursorganisationen har därför utvecklats. Exempelvis varierar vissa läkare mellan att vara primär- respektive bakjour. Ett otraditionellt exempel är att ha en junior läkare som bakjour när en bakjourskompetent läkare är primärjour. Läkarförbundet anser emellertid att läkare som fyllt 55 år skall befrias från nattjour efter eget önskemål. När det gäller antalet jourlinjer kan man tillämpa samjour mellan närliggande 6
specialiteter. Om jourfrekvensen är högre än vad riktlinjerna medger kan man tilllämpa samjour i primärjouren. Arbetsintensiteten är av stor betydelse för individens arbetsmiljö. Därför är det särskilt viktigt att bemanningen för akutverksamheten är tillräcklig. Det gäller såväl under jour och beredskap som under ordinarie arbetstid. Planeringen måste därför ske med utgångspunkt från akutverksamhetens behov. Intensiteten under jourpassen har ökat betydligt de senaste åren. I vissa verksamheter har det lett till införandet av en funktion, så kallad mellanjour d v s en jourläkare som vid behov under hela eller delar av jourpasset avlastar primärjoursläkaren. Ett annat sätt att möta den ökade belastningen under jour är att dela upp jourpassen så att de blir kortare. Möjligheten till samarbete mellan sjukhusen och primärvården kan särskilt understrykas. Primärvården skall stå i första ledet, ta hand om flertalet jourfall under hela dygnet och upprätthålla beredskap för bl a hemsjukvård och sjukhem. Detta kan få skilda organisatoriska lösningar beroende på lokala förhållanden. En regelrätt samjour i primärjoursledet med exempelvis internmedicin och kirurgi och med bakjour inom varje specialitet skulle kunna prövas vid mindre sjukhus. 7
LAG OCH AVTAL Arbetstidens organisation och förläggning regleras både i lag och avtal. Arbetstidslagen (ATL) och EG:s arbetstidsdirektiv ligger till grund, men man kan komma överens om vissa avvikelser från dessa i avtal mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Avvikelserna kan göras i centrala avtal, där Läkarförbundet är part och i lokala avtal där den lokala läkarföreningen är part. Du kan även själv inom vissa ramar diskutera dina önskemål om arbetstidens förläggning och kompensationsform m m med din chef. Vissa läkare med chefsfunktioner, t ex verksamhetschef, omfattas normalt inte av ATL:s regler. I denna skrift redogör vi för Arbetstidslagens regler och behandlar regelverket kring arbetstidens längd och förläggning. Ersättningsbestämmelserna, d v s läkaravtalets regler om ekonomisk ersättning för jour, beredskap och övertid berörs inte. I de delar som rör kollektivavtalen beskriver vi vad som gäller för läkare som är anställda i kommuner och landsting. Om du arbetar statligt eller hos en privat arbetsgivare ser det lite annorlunda ut. Regelverket kring arbetstid är komplicerat och gängse språkbruk kan leda till missförstånd. Som exempel kan nämnas ordet jour. Det har en organisatorisk betydelse när det syftar på en funktion som jourhavande. Arbetstidslagens (ATL) begrepp jour har en annan innebörd (se avsnitt jourtid sid 12). Slutligen kan begreppet också avse bestämmelserna om förläggning av arbetstid och kompensation för jourarbete som regleras enligt kollektivavtalet. Här gäller det sålunda att försöka hålla isär begreppen! 8
EG:s ARBETSTIDSDIREKTIV Vid arbetstidsdirektivets tillkomst infördes en s k EG-spärr i Arbetstidslagen (ATL). Denna får bland annat betydelse vid beräkning av övertid enligt ATL. Direktivet innehåller en regel om att den totala arbetstiden, d v s ordinarie arbetstid, övertid och arbetad tid under jour och beredskap, får uppgå till högst 48 timmar/vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod. Enligt huvudregeln får en begränsningsperiod vara högst fyra månader. Direktivet tillåter dock att kollektivavtal träffas om förlängd begränsningsperiod på högst 12 månader. Det tillåtna övertidsuttaget torde enligt direktivet vara maximalt 416 timmar/år. EG-domstolen har i en dom angående spanska primärvårdsläkare gjort bedömningen att jourtiden på arbetsplatsen, under vissa förutsättningar, ska ingå i beräkningen av den totala arbetstiden. Detta har relevans för den regel som innebär att den totala arbetstiden inte får överstiga 48 timmar/vecka i genomsnitt. Det är dock svårt att göra en direktöverföring av domen till svenska förhållanden. Sammanfattningsvis kan sägas att domen inte innebär något hinder för långa arbetspass, utan snarare att kompensationsledighet måste förläggas mer regelmässigt i schemat eller i anslutning till jourpasset. 9
LOKALA AVTAL OCH INDIVIDUELLT INFLYTANDE D e centrala kollektivavtalen och Arbetstidslagen (ATL) ger stora möjligheter till individuella och lokala lösningar. Den vanligaste modellen för lokala anpassningar är kollektivavtal mellan arbetsgivaren och den lokala läkarföreningen. I de förhandlingar som föregår ett sådant avtal kan aktuella frågor lyftas fram så att man kommer fram till en för båda parter tillfredsställande lösning. Det är dock viktigt att den enskilda individens inflytande över de egna arbetsförhållandena finns kvar. De kollektiva lösningarna måste därför ge utrymme för individuella variationer. Landstingsförbundet och Läkarförbundet har i De centrala parternas gemensamma syn på arbetstidsfrågor för läkare (se bilaga 1) tydliggjort sin gemensamma syn på hur det stora antalet bestämmelser om arbetstid ska tillämpas. Där lyfts till exempel fram att individens möjligheter till inflytande över planering och organisation av det egna arbetet har stor betydelse för hur ett arbete upplevs. 10
ARBETSTIDENS LÄNGD Ordinarie arbetstid Arbetstidslagens (ATL) regler är dispositiva, d v s man får komma överens om annat i kollektivavtal mellan de centrala parterna. Så har gjorts i kollektivavtalet AB som reglerar de allmänna villkoren. Där framgår att den ordinarie arbetstiden vid heltidsanställning uppgår till 40 timmar per helgfri vecka. Arbetsgivaren kan ensidigt besluta om begränsningsperioder för den ordinarie arbetstiden upp till högst 16 veckor. Lokalt kollektivavtal kan träffas om längre begränsningsperiod, dock högst ett år (AB 11). När längre begränsningsperiod än fyra veckor tillämpas kan det bli aktuellt att förlägga den ordinarie arbetstiden så att den är längre än 40 timmar per vecka under en period och kortare än 40 timmar en annan period. För att inte den ordinarie arbetstiden ska koncentreras i alltför hög grad finns en spärregel i AB 11 som begränsar den ordinarie arbetstiden till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt för en fyraveckorsperiod. Särskild arbetstid (SARB) innebär en överenskommelse om längre ordinarie arbetstid än 40 timmar per vecka. Det centrala avtalets reglering om SARB upphörde att gälla den 1 april 2001. För de läkare som den 31 mars 2001 hade SARB kvarstår arbetsskyldigheten för den längre ordinarie arbetstiden, så länge läkaren och arbetsgivaren är överens om det. Ersättningen för SARB utgår istället som ett fast kontant lönetilllägg. Arbetsgivaren och läkarföreningen får komma överens om annan hantering av SARB än den som beskrivs här. 11
I läkaravtalet (BOL nr 03) finns två parallella regelverk för när arbetstiden kan läggas ut. (1) Ordinarie arbetstid kan endast förläggas vardagar mellan klockan 7.00 och 21.00. (2) Ordinarie arbetstid kan förläggas utan begränsning. Det förstnämnda regelverket (1) tillämpas f n i princip i alla verksamheter och denna skrift beskriver i huvudsak detta regelverk. I avsnittet Alternativt arbetstidssystem på sid 24 beskrivs regelverket i det andra systemet (2). De lokala parterna (den lokala läkarföreningen och landstinget) har möjlighet att träffa överenskommelse om samtliga regleringar i detta system (enligt (1) ovan). Det gäller såväl bestämmelser om arbetets förläggning som olika ersättningar. Om ingen lokal överenskommelse träffas gäller bestämmelserna i det centrala avtalet. Arbetsgivaren har ansvar för att resurserna anpassas till verksamhetens krav och att den normala verksamheten ryms inom den ordinarie arbetstiden. I läkaravtalet BOL nr 3, punkt 3 B och C finns ett antal riktlinjer som parterna förbundit sig att försöka uppfylla (se sidorna 21, 22 och 23). Bestämmelserna om ordinarie arbetstid finns i 5 ATL. Jourtid Enligt ATL avses med jour bundenhet på arbetsplatsen utanför ordinarie arbetstid. Jour kan inte fullgöras i hemmet eller på annan plats. Sådan tjänstgöring kallas beredskap. Jourtid utgörs endast av bunden och passiv tid och beräknas separat. Detta innebär att den faktiskt arbetade tiden under jourpasset måste frånräknas innan jourtiden kan beräknas. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar per fyraveckorsperiod eller med 50 timmar per månad. För beredskap finns inte någon maximering. Arbetad tid under jour eller beredskap är antingen ordinarie arbetstid eller övertid. Se vidare under rubriken Övertid. Reglerna om jourtid finns i 6 ATL. 12
Övertid Arbetet skall organiseras så att allt planerat arbete skall kunna ske under ordinarie arbetstid så att övertid undviks. Övertid skall endast uppkomma tillfälligt och vid oförutsedda situationer. Övertid är arbetstid som vid heltidsarbete överstiger ordinarie arbetstid inklusive eventuell SARB (se avsnittet om Ordinarie arbetstid sida 11). Vid beräkning av övertid enligt ATL räknas faktiskt arbetad tid och man gör ingen avrundning. Enligt ATL är den faktiskt arbetade tiden under ett jour- eller beredskapspass antingen ordinarie arbetstid eller övertid. Det är först vid begränsningsperiodens slut som man kan beräkna om man eventuellt har arbetat övertid. Ledighet för sjukdom, vård av barn, utbildning, semester, enskild angelägenhet eller fackligt arbete räknas som arbetad tid. Uttagen kompensationsledighet som inarbetats under jour och beredskap räknas inte som arbetad tid. Årssaldot för övertid kan inte minskas genom att ledighet läggs ut under begränsningsperioder som följer efter den period som övertiden har uppstått. Enligt ATL får man arbeta högst 48 timmar övertid per fyra veckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad och 200 timmar per år. Med stöd av AB 11 mom 3 kan den lokala läkarföreningen och arbetsgivaren träffa lokalt avtal om annat övertidsuttag, än vad som gäller enligt ATL, dock maximalt 416 timmar/år (se EG:s arbetstidsdirektiv sid 9). Sådant avtal kan antingen gälla för alla arbetstagare inom en viss verksamhet eller för en eller flera personer och det bör godkännas av berörda individer. Reglerna om övertid återfinns i 7 10 ATL, AB 11 samt i BOL nr 03 punkt 3 A. 13
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Summa 35 43 50 40 Schema Dr A Exempel övertid: Exemplet bygger på en begränsningsperiod på fyra veckor med en ordinarie arbetstid på 40 timmar/vecka, ingen SARB, dvs en ordinarie arbetstid på totalt 160 timmar. Dr A arbetar enligt följande: Vecka 1 har hon nattjoursvecka och arbetar natt mellan tisdag och onsdag och fredag och lördag. Hon är schemalagd på ordinarie arbetstid mellan 17.00 21.00 och mellan 07.00 10.00 under det första jourpasset och mellan 15.00 21.00 under det andra jourpasset. Hon har aktivt arbete hela tiden under båda jourpassen och således uppstår ingen jourtid enligt ATL. Hon har schemalagd ordinarie arbetstid totalt 13 timmar och aktivt arbete under jour i 22 timmar. Total arbetstid under veckan = 35 timmar. Vecka 2 har hon nattjour mellan måndag och tisdag samt mellan onsdag och torsdag. Hon är schemalagd på ordinarie arbetstid mellan 17.00 21.00 och mellan 07.00 10.00 under båda passen. På lördag är hon jour mellan 08.00 17.00. Under veckan är hon schemalagd på ordinarie arbetstid totalt 14 timmar och hon arbetar aktivt under jour totalt 29 timmar. Total arbetstid under veckan = 43 timmar. Vecka 3 arbetar hon ordinarie arbetstid måndag till torsdag mellan 08.00 17.00, totalt 32 timmar. Natten mellan lördag och söndag har hon ett jourpass och arbetar aktivt i 18 timmar. Total arbetstid under veckan = 50 timmar. Vecka 4 skulle hon ha arbetat dagtid ordinarie arbetstid 08.00 17.00 från måndag till fredag, dvs ordinarie arbete i totalt 40 timmar, men är istället tjänstledig med lön och går en SK-kurs. Total arbetstid under veckan = 40 timmar. Den sammanlagda arbetstiden under begränsningsperioden blir 168 timmar. Den fastställda ordinarie arbetstiden är 160 timmar (4 x 40). Således har Dr A arbetat 8 timmars övertid under perioden som förs till årssaldot för övertid, dvs läggs till tidigare uppkommen övertid. 14
Mertid Mertid är en form av arbetstid som tillämpas för deltidsanställda. Mertidsreglerna är tilllämpliga på alla anställningar där den ordinarie arbetstiden enligt anställningsavtalet understiger den ordinarie arbetstiden vid heltidsarbete. Allmän mertid uppkommer när den faktiskt arbetade tiden överstiger den ordinarie arbetstid som avtalats vid anställningen. Tid som överstiger den ordinarie arbetstiden för heltid är att anse som överskjutande mertid. Allmän mertid, inklusive överskjutande mertid, begränsas till högst 200 timmar per kalenderår. Mertidsreglerna gäller enbart deltidsanställningar. För heltidsanställningar med partiell tjänstebefrielse (heltidsanställd med förkortad arbetstid exempelvis p g a vård av barn) är inte mertidsreglerna tillämpliga. För dessa blir endast övertidsreglerna tillämpliga, d v s tiden upp till heltidsmåttet behöver inte registreras särskilt. Observera dock att avtalets kompensationsregler om fyllnadslön tilllämpas för båda grupperna. Bestämmelserna om mertid finns i 10 ATL och i AB 20. Exempel mertid: Dr C har en ordinarie arbetstid på 35 timmar per vecka. Den ordinarie arbetstiden för motsvarande heltidsarbete uppgår till 40 timmar per vecka. Vecka 1 arbetar Dr C 35 timmar. Under veckorna 2, 3 och 4 arbetar han 45 timmar per vecka. Av de 45 timmarna är 10 timmar mertid (45 35). Av mertiden är 5 timmar även att anse som överskjutande mertid (45 40). Den faktiskt arbetade tiden är i exemplet 170 timmar mot överenskomna 140. 30 timmars mertid har uppkommit varav 10 timmar också är att anse som överskjutande mertid (170 160). 15
Registrering av övertid och mertid Enligt ATL skall all övertid registreras. Trots detta förekommer övertidsarbete som inte registreras. Det åligger den ansvarige chefen att i sin egenskap av arbetsgivarföreträdare se till att övertid och mertid registreras enligt lagens regler. Det gäller även för läkare som inte har rätt till ekonomiskt ersättning för övertidsarbetet, men som omfattas av ATL:s regler. Utöver övertid i anslutning till en vanlig arbetsdag, skall den faktiskt arbetade tiden under jour och beredskap registreras, d v s inte avrundad tid utan det som på vissa jourrapporter kallas ATL-tid. Det fordras således en registrering av den arbetade tiden såväl enligt Arbetstidslagens (ATL) som enligt kollektivavtalets regler. Vid begränsningsperiodens slut kan sedan avläsas hur mycket övertid i lagens mening som läkaren har arbetat. Hänsyn skall då tas till kompensationsledighet som genererats under jour och beredskap och som tagits ut under begränsningsperioden. Är jourersättningen schabloniserad måste särskild överenskommelse också träffas vad beträffar tid enligt Arbetstidslagen (ATL). Arbetsgivarens skyldighet att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid regleras i 11 ATL. Exempel registrering av arbetad tid under jour: Dr B är primärjour. Hon lämnar akuten och går till jourrummet kl 01.30. Kl 03.00 ringer akutmottagningen. Dr B gör en bedömning per telefonen som tar 5 minuter och går därefter och lägger sig igen. Den tid som ska registreras enligt ATL är 5 min och den tid som ska registreras enligt kollektivavtalets regler 30 minuter. (Kollektivavtalets ersättningsbestämmelser beräknar ersättning och ATL beräknar arbetstiden.) 16
ARBETSTIDENS FÖRLÄGGNING Veckovila Arbetstidslagens regler om veckovila innebär att arbetstagaren skall ha minst 36 timmars sammanhängande veckovila under varje period om sju dagar. Beredskap är i detta sammanhang att anse som arbete. Så långt som möjligt skall veckovilan förläggas till veckoslut. Paragrafen är dispositiv och enligt läkaravtalet (BOL nr 03) finns möjlighet för den lokala läkarföreningen och arbetsgivaren att träffa överenskommelse om annat. Bestämmelsen om veckovila innebär inte bara att arbetsgivaren är skyldig att ge möjlighet till veckovila, utan också att arbetsgivaren är skyldig att lägga ut veckovilan oberoende av om arbetstagaren vill avstå från ledigheten eller inte. Förutom lediga dagar, t ex under helg, räknas planerade ledigheter som semester, kompensationsledighet och tjänstledighet som veckovila. Observera att arbetsgivaren inte är skyldig att lägga ut betald ledighet för veckovilan utan att den kan betalas med jourkompensationsledighet. Lagen kräver inte att den sammanhängande veckovilan skall infalla helt regelbundet. Det gör det möjligt att planera verksamheten så att alla läkare får lagenlig veckovila. Därför bör undantag inte göras från arbetstidslagens regler i detta avseende. Reglerna om veckovila finns i 14 ATL. 17
Exempel veckovila: Begränsningsperioden För enkelhetens skull antas att begränsningsperioden följer kalenderveckan, med start måndag. Den kan dock lika gärna räknas exempelvis från fredag till fredag. Huvudsaken är att det är fråga om fasta sjudagarsperioder. Om veckovilan skall schemaläggas i ett arbetstidsschema säger ATL att vecka (schemavecka eller begränsningsperiod) räknas från och med måndag om inte annan beräkning tillämpas på arbetsplatsen. Det är ovanligt att gällande arbetstidsschema för läkare har annan begränsingsperiod. Om man ska byta start- och sluttidpunkter på begränsningsperioden ska en sådan förändring gälla för en längre tid, d v s man kan inte byta fram och tillbaka i syfte att kringgå lagen. Om ingenting annat är avtalat kan perioden anses börja vid midnatt mellan söndag och måndag enligt ATL. I praktiken är nog det vanligaste att arbetsveckan börjar på måndag morgon. Veckovilan Uttag av ledighet under en arbetsdag kan medföra 36 timmars sammanhängande 18
veckovila, t ex om du slutar arbeta klockan 18.00, är ledig nästkommande dag och börjar arbeta dagen efter ledigheten klockan 08.00. Drygt 36 timmars sammanhängande ledighet har då erhållits under sjudagarsperioden (se vecka 4 i almanackan). Det går vattentäta skott runt varje sjudagarsperiod. Veckovilan behöver inte infalla helt regelbundet, men den skall ingå i varje period om sju dagar. Det påstås ibland att man kan sammanföra ledigheten för två sjudagarsperioder till slutet av den andra perioden. Detta är felaktigt, eftersom kravet på 36 timmars sammanhängande veckovila under varje sjudagarsperiod inte uppfylls då. Däremot kan ledigheten för en period (36 timmar) sammanföras med ledigheten för nästa period (36 timmar), genom att en ledighet läggs ut i slutet av första perioden och en ny ledighet får inleda påföljande period. Ledighet annat än på helg Som framgår av almanackan ligger beredskapspass schemalagda under lördag och söndag i vecka två. Det medför att veckovilan skall förläggas till annan tidpunkt än helgen under den sjudagarsperioden. Läggs ledigheten måndag och tisdag och har föregående periods ledighet förlagts till lördag och söndag erhålls en sammanhängande ledighet på mer än 72 timmar. I detta sammanhang kan det vara befogat med ett observandum. I läkaravtalet, BOL nr 3, finns en reglering som ofta benämns fridagsregeln. Denna regel är en bestämmelse som rör ekonomisk ersättning och den skall därför inte förväxlas med ATL:s bestämmelse om veckovila. 19
Rast, måltidsuppehåll och paus Rast skall läggas så att arbetstagaren inte arbetar mer än fem timmar i följd. Under rast är arbetstagaren inte skyldig att vara kvar på arbetsplatsen och står heller inte till arbetsgivarens förfogande. Rast inräknas inte i arbetstiden. Rastens längd är inte lagreglerad, utan skall anpassas till arbetets karaktär, varaktighet och arbetsförhållandena i övrigt. Rastens längd bör dock inte understiga 30 minuter. Måltidsuppehåll innebär att man står till arbetsgivarens förfogande och man får inte lämna arbetsplatsen. Måltidsuppehåll inräknas i arbetstiden. Den lokala läkarföreningen och arbetsgivaren kan träffa överenskommelse om att rast byts mot måltidsuppehåll. Det kan vara en lösning för att någon av läkarna ska vara tillgänglig via sökare under lunchen. Under jour och beredskap får rast bytas mot måltidsuppehåll. Reglerna om rast och måltidsuppehåll återfinns i 15-16 ATL, i AB 11 mom 3 och BOL nr 03 punkt 3 A. I 17 ATL finns regler om rätt till paus. Pausernas antal och längd skall enligt lagen anpassas till verksamhetens karaktär. Arbetspass I ATL finns inte någon reglering av arbetspassens längd. I BOL nr 03 finns däremot en 20
rekommendation om längsta arbetspass, där arbetspass avser sammanhängande tjänstgöring i form av ordinarie arbetstid eller jour. Av riktlinjerna i BOL nr 03 framgår att vid planering och organisation av arbete under obekväm tid skall beaktas att sammanhängande arbetspass ordinarie arbetstid och/eller jour där läkaren erfarenhetsmässigt ej får sex timmars nattvila, begränsas till 18 timmar, att läkare som fullgör jour bereds dagen efter jourpasset ledighet minst halv dag, i första hand i form av intjänad kompensationsledighet. Historiskt sett har läkarkåren varit van vid långa arbetspass i samband med jourtjänstgöring. Utvecklingen under senare år har gått mot relativt sett kortare pass och att ledighet läggs ut i anslutning till jour och i vissa fall även beredskap. Både ökad belastning under jourtid samt en större medvetenhet och kunskap om att det är såväl fysiskt som psykiskt skadligt att arbeta långa perioder under hög fysisk och psykisk press har lett fram till denna utveckling. Av arbetsmiljöskäl måste denna utveckling fortsätta. På grund av arbetets organisation och att jour under lördagar, söndagar och helgdagar gäller både dag- och nattetid har det varit vanligt med långa arbetspass under helger. Även under helger gäller dock att arbetspassen 21
inte får överstiga 18 timmar. Det finns även möjlighet att med stöd av BOL nr 03 (punkt 3 B III) lokalt överenskomma att ordinarie arbetstid läggs ut under hela eller delar av helgerna. ATL innehåller också bestämmelser om nattvila mellan kl 24 05. Verksamhetens art innebär dock att sjukvården är undantagen från denna bestämmelse. Därför är det angeläget att bestämmelser om längsta sammanhängande arbetspass och ledighet minst halv dag efter jour efterföljs. Jour- och beredskapsfrekvens Av riktlinjerna i BOL nr 03 framgår att vid planering och organisation av arbete på obekväm tid skall beaktas: att läkare ej deltar i jour och/eller beredskap genomsnittligt oftare än jour vart sjunde dygn, beredskap A vart femte dygn, beredskap B vart tredje dygn. Med genomsnitt menas att beräkningen skall göras för en begränsningsperiod. Om schemat är på fyra veckor får jour förekomma högst fyra gånger, beredskap A högst fem gånger och beredskap B högst nio gånger. Inom begränsningsperioden kan frekvensen bli högre vissa veckor beroende på inlagd kompensationsledighet under andra veckor. Värdet av en bestämmelse om jour- och beredskapstäthet är mycket beroende av begränsningsperiodens längd. I det fall scheman planeras med långa begränsningsperioder, exempelvis 10 15 veckor, är sannolikt värdet begränsat. Det skall emellertid observeras att avsikten i nämnda riktlinjer är att skapa en god arbetsmiljö och att läkare inte skall arbeta för mycket under en koncentrerad period. 22
Handledning och utbildning Av riktlinjerna i BOL nr 03 framgår att vid planering och organisation av arbete på obekväm tid skall hänsyn tas till att handledning och utbildning kan genomföras. För att de läkare som är under utbildning skall få bra handledning och utbildning bör en avvägning göras mellan den tid som läkaren arbetar som jourhavande med begränsad möjlighet till handledning och den andel av arbetstiden som är annat arbete. En sådan avvägning baseras på ett antal olika faktorer som t ex hur väl handledningen fungerar under jour och hur erfaren läkaren är. Målsättningen är att arbetet organiseras så att läkaren inte tappar utbildningsvärde i tjänstgöringen. Även tid för inläsning bör avsättas motsvarande ca en halv dag per vecka. 23
ALTERNATIVT ARBETSTIDSSYSTEM D et alternativa systemet för arbetstidens förläggning som finns i läkaravtalet (BOL nr 03) ger arbetsgivaren möjlighet att efter lokal förhandling fritt schemalägga ordinarie arbetstid. Begränsningen att ordinarie arbetstid endast kan förläggas till vardagar mellan kl 7 och 21 tas bort. Om det alternativa systemet skall införas görs en mätning av alla aktivt arbetade timmar under jourtid under den tid som skall schemaläggas. Mätperiod är oktober till december året innan förändringen genomförs. Även i förväg planerat aktivt arbete under beredskap (t ex lördagsrond) som faller in under den tid som skall schemaläggas, skall ingå i mätningen. Mätningen ger underlag till beräkning av värdet för den ekonomiska ersättningen vid arbetstidsbytet. Denna ersättning är storleksmässigt neutral jämfört med det vanliga joursystemet. Ersättningen bildar en pott som skall fördelas bland berörda läkare av de lokala parterna enligt löneavtalets allmänna principer för individuell och differentierad lönesättning. Även läkare med tarifflön samt nyanställda läkare skall ha del av detta utrymme. Den enhet som går över till detta arbetstidssystem skall följa de regler för arbetstidens förläggning som då gäller som kollektivavtal (se sid 25). De lokala parterna kan emellertid träffa överenskommelse om avvikelser från reglerna. En ny beräkning och fördelning skall göras på enheten om arbetsgivaren senare beslutar utöka tiden för schemaläggning. I läkaravtalet (BOL nr 03) finns följande bestämmelser, som skall följas när det alternativa systemet införs om inte den lokala läkarföreningen och arbetsgivaren kommer överens om något annat. 24
Vid planering, organisation och utläggning av arbetstid tillses att sammanhängande arbetspass ordinarie arbetstid och/eller jour där läkaren erfarenhetsmässigt ej får sex timmars nattvila, begränsas till 18 timmar om synnerliga skäl ej föranleder annat, att planerat arbetspass för heltidsanställd inte understiger sex timmar och för deltidsanställd i proportion därtill, att ordinarie arbetstid förläggs under tid när arbetsbelastningen erfarenhetsmässigt förväntas vara hög, att tjänstgöringen fördelas så jämnt som möjligt mellan alla läkare, att närliggande specialiteter och öppen och sluten vård i möjligaste mån samverkar, att handledning och utbildning skall kunna genomföras, att läkare inom ramen för den fastställda verksamheten ges möjlighet att själv planera förläggningen av sin arbetstid, att läkare ej skall delta i jour och/eller beredskap genomsnittligt oftare än jour vart sjunde dygn beredskap A vart femte dygn beredskap B vart tredje dygn, att läkare som tjänstgjort nattetid därefter bereds ledighet minst halv dag, antingen i schema eller i form av intjänad kompensationsledighet. 25
FÖRKORTNINGAR LÄS MER: AB Allmänna bestämmelser www.slf.se AML Arbetsmiljölagen www.av.se ATL Arbetstidslagen www.av.se BOL nr 03 Läkaravtalet www.slf.se SARB Särskild arbetstid 26
BILAGA 1: De centrala parternas gemensamma syn på arbetstidsfrågor för läkare (Läkare anställda på BOL nr 03 i landsting och regioner/ Bilaga 3 i kommuner) Arbetstidens förläggning och arbetsmiljön är centrala faktorer för att uppnå ett hållbart arbetsliv. Syftet med nedanstående tillämpningsanvisningar är att tydliggöra de centrala parternas syn på hur gällande regleringar av arbetstid ska tillämpas. Dessa anvisningar är inget kollektivavtal utan ett samsynsdokument. Arbetstidslagen innehåller skyddsregler om arbetstidens längd och förläggning. Lagen gäller med de kompletteringar som anges i AB och BOL nr 3/ Bilaga 3. De centrala parterna vill erinra om den skyldighet som föreligger för arbetsgivaren att tillse att begränsningsreglerna följs. Om avsteg ska ske från lagens regler måste detta ske genom lokalt kollektivavtal. Arbetsmiljölagen ställer krav på att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Vid förläggningen av arbetstiden ska beaktas att arbetstagaren inte utsätts för psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation. Lagens utgångspunkter stöds i forskning som visar att individens möjligheter till inflytande över planeringen och organisationen av det egna arbetet har stor betydelse för hur ett arbete upplevs. Arbetstidens förläggning ska tillgodose både verksamhetens krav och den anställdes önskemål och behov. Det kan konstateras att de centrala avtalen inte innehåller några hinder för arbetsorganisatoriska anpassningar och förändringar. I gällande avtal finns stora möjligheter att träffa överenskommelser med såväl den lokala arbetstagarorganisationen som med enskilda medarbetare om villkoren för arbetet. Genom att använda dessa möjligheter ökar arbetsgivarens attraktionskraft, eftersom hänsyn kan tas till olika medarbetares önskemål anpassat till deras livssituation. De centrala parterna är positiva till och vill stödja ett aktivt arbete med arbetstidsfrågor. Vid det årliga medarbetarsamtalet bör diskussioner föras mellan den enskilde läkaren och arbetsgivaren om arbetsbelastning och tidsplanering. 27
Ordinarie arbetstid Enligt huvudregeln förläggs läkares ordinarie arbetstid måndag-fredag klockan 07.00 21.00. Lokal överenskommelse kan träffas om annan förläggning av den ordinarie arbetstiden. Arbetsgivaren har ansvar för att resurserna anpassas till verksamhetens krav och att den normala verksamheten ryms inom den ordinarie arbetstiden. De centrala parterna har i avtalet formulerat de riktlinjer som ska beaktas vid planering och organisation av arbete under obekväm tid. Dessa riktlinjer återfinns i BOL nr 3 punkt 3 B II/ Bilaga 3 punkt 5b. Övergång till alternativ förläggning av ordinarie arbetstid Arbetsgivaren kan besluta (efter lokal förhandling) att ordinarie arbetstid ska förläggas till annan tidpunkt än måndag - fredag klockan 07.00 21.00. (BOL nr 3 punkt 3 samt bilaga 5/ Bilaga 3 punkt 5c samt bilaga 3:6). Vid sådan övergång finns i BOL 3 punkt 3 C/ Bilaga 3 punkt 6 bindande regler för planering, organisation och utläggning av arbetstiden. Flexibel arbetstid Lokala avtal om flexibel arbetstid syftar till att ge individen möjlighet att inom vissa ramar, anpassade till verksamhetens krav, själv bestämma förläggningen av den ordinarie arbetstiden. Flextidssystemet kan tillämpas så att arbetstiden ökar under en period och minskar under annan period. För att möjliggöra flexibilitet måste avtalen utgå från de lokala förutsättningarna. Flextidssystem ska inte innebära att den totala arbetstiden ökar. Uppföljning av flextidssystemens tillämpning bör ske mellan de lokala parterna. Jour och beredskap Arbete under jour och beredskap ska inte innehålla verksamhet som är planerad i förväg. Vid planering och organisation av jour- och beredskapsarbete bör hänsyn tas till partiellt tjänstlediga arbetstagare så att jourbelastningen för dessa motsvarar tjänstgöringsgraden. Parterna vill erinra om den överenskommelse som innebär att gravida läkare på egen begäran kan befrias från jourarbete på kvällar, nätter samt lör-, sön- och helgdagar de sista 60 dagarna av graviditeten. 28
Kompensation Enligt BOL nr 3 punkt 6/ Bilaga 3 punkt 11 ska den inarbetade kompensationen utges som ledighet eller kontant ersättning enligt arbetsgivarens beslut efter samråd med den anställde. Arbetsgivaren ska först samråda med den enskilde läkaren om önskad fördelning mellan ledighet och kontant ersättning. Därefter ska beslut fattas om hur kompensationen ska utges. Arbetsgivaren har således ett ansvar att ta hänsyn till individuella önskemål och behov innan beslut fattas. Träffas lokala avtal om fördelning av kompensation delas detta ansvar mellan parterna. Kontant ersättning beräknas på den månadslön som gäller vid utbetalningstillfället. Övertid Arbetstidslagen anger att när det finns särskilt behov av ökad arbetstid får övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor, dock högst 200 timmar under ett år. EG:s arbetstidsdirektiv begränsar den tillåtna totala arbetstiden, inklusive övertid, till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en fyramånadersperiod. Övertidsarbete får inte förekomma regelmässigt, utan det måste finnas ett särskilt behov av ökad arbetstid. Allt arbete som överstiger den ordinarie arbetstiden är att betrakta som övertid. Vid frekvent uttag av övertid bör de lokala parterna föra en diskussion om vilka organisatoriska förändringar som behövs för att en normalisering av arbetstiderna ska vara möjlig. 29
Arbetad tid under jour och beredskap är övertid i lagens bemärkelse. Sådan arbetad tid och annat övertidsarbete kan dock beräkningsmässigt kvittas mot jourkompensationsledighet under begränsningsperioden. Uttag/utläggning av jourkompensationsledighet måste således ske löpande inom begränsningsperioderna för att lagens gränser inte ska överskridas. Genom lokala avtal kan avsteg göras från de tillåtna gränserna för övertid. Ersättning Ersättning för arbetad tid under jour och beredskap utges enligt reglerna i BOL nr 3 punkt 6/ Bilaga 3 punkt 11. Enligt AB 20 kan arbetsgivaren och den enskilde läkaren komma överens om att övertidsersättning inte skall utges. I samband med att sådan överenskommelse träffas måste omfattningen av övertidsarbetet diskuteras. Om förutsättningarna förändras ska en översyn ske av lönesättningen och övertidsrätten. (Centrala och lokala protokollsanteckningar). Arbetstagare, som enligt AB 20 träffat överenskommelse om att övertidsersättning inte skall utges och som arbetat utöver den fastställda arbetstiden, erhåller om så är möjligt ledighet från arbetet för motsvarande tid. (Centrala och lokala protokollsansteckningar). 30
Sveriges läkarförbund Box 5610 Villagatan 5 114 86 Stockholm Tfn 08-790 33 00 Fax 08-20 57 18 info@slf.se www.slf.se