Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och Törebodafestivalen 1
Vård och omsorg Töreboda kommun Ca 300 medarbetare Äldreomsorg, LSS, socialpsykiatri och IFO 4 arbetslag inom hemvård samt en nattpatrull 85 Säbo platser 13 Korttidsplatser Dagverksamhet Hemsjukvård Biståndsenhet Palliativa arbetsgruppen En tvärprofessionell arbetsgrupp bildades 2009 Ett palliativt ombud utsågs bland omvårdnadspersonalen inom varje enhet till arbetsgruppen Checklistor, registreringsscheman mm tas fram Gruppen lägger grunden för arbetssätt och rutiner utifrån Nationellt Vårdprogram för Palliativ vård Lokala gemensamma rutiner och arbetssätt utarbetas av arbetsgruppen kontinuerligt 2
Arbetsgruppen Sjuksköterska Arbetsterapeut och sjukgymnast Enhetschef Omvårdnadspersonal Biståndshandläggare Teamtanken Olika kompetenser samarbetar för att erbjuda brukaren en så god vård och omsorg som möjligt Arbetet präglas av ett öppet och tillåtande klimat, med ett ständigt lärande mellan olika professioner Målformuleringar sker tillsammans i teamet och så långt som möjligt tillsammans med brukaren och dennes anhöriga Vi vill att teamarbetet ska vara engagerande, roligt, utvecklande och öka trivseln Coachande ledarskap för alla i teamet 3
Förbättringsområde - Munhälsa Rutinen säger att munhälsobedömning utifrån ROAG (RevisedOral AssessmentGuide) ska göras så snart som möjligt efter att beslut tagits om palliativ vård. Munhälsobedömning görs sedan vid behov, dock minst en gång i veckan. Omvårdnadspersonal har utbildats i munhälsovård av en tandhygiensit. 4
Förbättringsområde - Smärtskattning 5
Förbättringsområde - Smärtskattning SMÄRTSKATTNINGSSKALA enligt Abbey Pain Scale Ett skattningsinstrument för smärta hos personer med nedsatta funktioner eller som inte kan verbalisera smärta. Medan patienten observeras fyll i aktuell poäng i fråga 1 till 6. Namn: Personnummer: Datum och klockslag: Markera med ett kryss vid vilka tidpunkter smärtlindring ges. Röstuttryck/ljud t.ex. gnyr, jämrar sig eller 0 Inte alls 1 Sällan låter 2 Ibland 3 Ofta Ansiktsuttryck t.ex. spänd, rynkar näsan, 0 Inte alls 1 Sällan grimaserar eller ser rädd ut 2 Ibland 3 Ofta Förändrat kroppsspråk t.ex. rastlös, vaggar, 0 Inte alls 1 Lite skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen 2 Måttligt 3 Mycket Förändrat beteende t.ex. ökad förvirring, 0 Inte alls 1 Lite matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet 2 Måttligt 3 Mycket Fysiologisk förändring t.ex. förändrad 0 Inte alls 1 Lite kroppstemperatur, puls eller blodtryck, 2 Måttligt svettningar, rodnad eller blekhet i hyn 3 Mycket Kroppsliga förändringar dvs. rivet skinn, 0 Inte alls 1 Lite tryckskador, kontrakturer eller andra skador 2 Måttligt 3 Mycket Summa: Signatur: Symtomskattning SYMTOMSKATTNING enligt modifierad ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) Ett skattningsinstrument för symtom i livets slut. Symtomen anges enligt en skala från 0-10 (VAS-skalan) Markera med ett kryss vid vilka tidpunkter läkemedel ges mot ett visst symtom. Namn: Personnummer: Datum och klockslag: Smärta 0 anger ingen smärta 10 anger värsta tänkbara smärta Illamående 0 anger inget illamående 10 anger värsta tänkbara illamående Oro/ångest 0 anger ingen oro/ångest 10 anger värsta tänkbara oro/ångest Aptit 0 anger bästa möjliga aptit 10 anger ingen aptit Välbefinnande 0 anger bästa möjliga välbefinnande 10 anger sämsta möjliga välbefinnande Andfåddhet/rosslighet 0 anger ingen andfåddhet/rosslighet 10 anger värsta tänkbara andfåddhet/rosslighet Annat valfritt/anpassat (t ex muntorrhet, trötthet) 0 anger 10 anger Skattat av patient Skattat med hjälp av personal Skattat med hjälp av anhöriga Skattat av personal 6
7
Förbättringsområde - Efterlevandesamtal Efterlevandesamtal med anhöriga Förbättringsområde - Efterlevandesamtal Reflektion i teamet 8
VILS beslut VILS är en förkortning av Vård i Livets Slut. När en person är i livets sista dagar kan omvårdnadsbehovet ändras mycket snabbt och behovet av insatser från kommunen kan vara omfattande. För att säkerställa att den enskilde får den omvårdnad den behöver utan onödiga förseringar arbetar vi enligt VILS. VILS innebär ett öppet beslut och vi sätter in de insatser den enskilde behöver dag för dag utan ett nytt biståndsbeslut. Utifrån den enskildes behov utformar teamet omvårdnaden. VILS beslut När någon i teamet får till sig att det kan finnas behov av ett VILS beslut gäller följande: Samla hela beslutsteamet (sjuksköterska, arbetsterapeut fysioterapeut/sjugymnast och biståndshandläggare) samt ansvarig kontaktman eller annan tillgänglig omvårdnadspersonal. Informera ansvarig enhetschef i hemvården om att teamet fattat ett VILS beslut. Distriktssköterskan har ett samordningsansvar. Ett VILS beslut kan avslutas om behovet förändras. Vak kan rymmas inom ett VILS beslut för att ge den enskilde trygghet och/eller avlasta en anhörig. 9
Broschyrer Palliativ pärm 1. Bakgrund 2. Broschyrer - Vid livets slut (till vikarier) - När livet går mot sitt slut - Livets sista tid 3. Mage och tarm - Nutrition - Förstoppning - Illamående och kräkningar - Diarré -Hicka 4. Munhälsa - Rutin för munhälsobedömning - Hemgjord saliversättning - Munvård vid livet slut - Riskbedömning munhälsa (Senior Alert) 5. Psykiska symtom - Förvirring - Sorg och depression - Fatigue/orkeslöshet - Oro/ångest 6. Smärta - Rutin för smärtskattning - Blankett för smärtskattning Abbey Pain - Blankett för symtomskattning ESAS 7. Andning och cirkulation 8. Hud och sårbehandling -Trycksår 9. Hjälpmedel 10. Anhörigstöd och biståndsbedömning - Omsorg om närstående vid livets slut - Anhörigstöd via anhörigsamordnaren - Rutin vid sent palliativt skede (VILS) 11. Före och efter döden - Rutin vid oväntat dödsfall - Begravningsbyråer (telefonlista) -Omhändertagande vid dödsfall - Etniska grupper -Ett fint avslut (kit att använda när någon avlidit) -Rutiner för efterlevande- och utvärderingssamtal 12. Referenser 10
Vad är den palliativa gruppens styrka? Alla yrkesgrupper finns med All information finns samlad i vår Palliativa pärm Att vi fått stöd i att fortsätta arbetet - uthållighet Ständig utveckling i gruppen, vi vill fortsätta förbättras Arbetsgruppens fortsatta arbete Följer resultat Arbetsgruppen jobbar med förbättringar Arbetsgruppen informerar sina kollegor Kolla så att vi behåller de goda resultaten Nyheter från omvärlden Förbättringar och resultat förs vidare till ledningsgruppen och till enheterna Studiecirkel Att få leva tills man dör Ta tillvara bra idéer 11