Starta en Tidskrift! Ge ut en bok!

Starta en Tidskrift! Ge ut en bok!

ISBN: 978-91-7437-077-5 nätverkstan och publit Tryck: Eprint, 2010 Denna lilla skrift är vår första version av en handbok för publicister i den digitala tidsåldern. Vi vill tillhandahålla tips och trick för oberoende aktörer villiga att pröva nya möjligheter. Vår ambition är att fortlöpande uppdatera den. För att denna handbok ska utvecklas och fortsätta att vara aktuell är vi beroende av respons: invändningar, idéer och information. Vi tar tacksamt emot synpunkter. Nätverkstan Kultur i Väst Box 311 20 400 32 Göteborg Tel: 031-743 99 00, 743 99 05 www.natverkstan.net Publit ringvägen 9f 118 23 stockholm tel: 08-6421200 www.publit.se

FÖRord Den digitala utvecklingen påverkar vår vardag och våra liv. Den påverkar samhället och framtiden. Kraften i denna utveckling är enorm. Hur dramatisk är den? Vilka konsekvenser kommer den att få? Vad bör vi göra? Ibland jämförs den digitala revolutionen med boktryckarkonstens födelse. Manuel Castells, den spanske sociologen och nätverkssamhällets främste teoretiker, går ännu längre. Han jämför tillkomsten av Internet med skriftspråkets uppkomst. Hur det verkligen förhåller sig är naturligtvis omöjligt att veta. Det är svårt att få perspektiv på genomgripande förändringar när man är mitt upp i dem. Men några saker vet vi. Det senaste årtiondet har vi sett den digitala revolutionen drabba och omvandla musik- och skivindustrin. Just nu befinner sig film- och tv-industrierna mitt uppe i liknande förvandlingar. Och det tryckta ordets olika aktörer alla de verksamheter som på affärsamerikanska sammanfattas under beteckningen»print«, det vill säga press och bokbransch är på väg in i samma digitala revolution. De står på tröskeln, på väg in i något som ingen riktigt vet vad det är eller vart det kommer att leda. Digitaliseringen av det tryckta ordet handlar både om format, plattformar och läsvanor. Det handlar om mediala maktförskjutningar vi idag inte kan överblicka. Och det handlar inte minst om det gemensamma samtalets infrastruktur och därmed om demokratins själva grundvalar. I denna lilla skrift har vi, Publit och Nätverkstan Kultur i Väst, samlat praktiska överlevnadstips för den digitala tidsåldern. Den vänder sig till alla författare och förläggare, publicister och poeter, agitatorer och alla andra alldeles vanliga medborgare som vill ta aktiv del i den digitala revolutionen. Det är en liten manual för alla som vill förhålla sig proaktivt till digitaliseringen. För alla som vill ta vara på dess möjligheter. 3

Starta en Tidskrift! Det finns tusen skäl att starta en tidskrift. Debattvilja, gemenskap eller helt enkelt lust. Att få ihop sin tidskrift eller sitt fanzine kräver dock ett antal byggstenar. Vi vill med denna text dela med oss av våra erfarenheter. Sverige har en väl utbyggd och delvis statstödd infrastruktur för att hjälpa dig med att skapa din tidskrift. Bland annat finns det flera tidskriftsverkstäder. Där kan du bli medlem för att få tillgång till kunnig handledning, avancerade dataprogram och en miljö av andra tidskriftsmakare. Mycket av den teknik och de dataprogram som idag behövs för att producera en tidskrift finns att köpa till ett relativt lågt pris. Om du vänder dig till en tidskriftsverkstad får du dessutom snabbt och enkelt hjälp och tillgång till det som behövs för att komma igång. 5

Starta tidskrift Det först och mest självklara är att fundera över tidskriftens innehåll. Vad vill ni? Vilka ska skriva i den? Detta är oftast det mest lustfyllda och enkla arbetet då man skapar en tidning. I regel har man ju klart för sig vad man vill kommunicera och varför. Tidskriften behöver en ansvarig utgivare. Det ska vara en person som är över 18 år och bosatt i Sverige, inte stå under förvaltarskap eller vara försatt i konkurs. I svensk tryckfrihetsförordning gäller ett så kallat enmansansvar vilket gör att den ansvarige utgivaren är den som ytterst ansvarig för det publicerade innehållet. När detta är gjort ska man ansöka om utgivningsbevis. Det gör man hos Patent- och registreringsverket: http://www.prv.se/periodiskskrift/varfor-utgivningsbevis. Det kostar 2300:- kronor och är något som man är skyldig till enligt lagen. Detta kan tyckas komplicerat och onödigt krångligt, men ytterst handlar det om att din tidskrift ska komma i åtnjutande av det skydd som svenska publicister har enligt tryckfrihetsförordningen. För nättidskrifter ska man söka utgivarbevis hos Myndigheten för radio och tv. Information finns på: http://www.rtvv.se/se/internet/ Sedan behöver tidskriften ett»id-«nummer. Det heter ISSN (International Standard Serial Number) och är en internationell identifikation för fortlöpande resurser. Denna 8- siffriga kod är knuten till tidskriftens titel. För att vara en tidskrift måste du ha ett ISSN- nummer. Du kan ansöka om att ISSN- nummer för din tidskrift hos Kungliga Biblioteket på följande länk: http://www.kb.se/om/issn/ansokan-issn En del tidskrifter har också ISBN- nummer. Det numret handlar om att tidskriften då också blir klassificerad som en bok. Det kan vara bra då viss internetbokhandlare bara säljer»böcker«, vilket enligt denna logik är en medieprodukt med ISBN-nummer. Varje enskild utgåva måste ha 6

ett eget ISBN-nummer, medan ISSN-numret följer med tidskriften hela dess livslängd. Att få själva ISBN-numret är gratis och görs på http:// www.kb.se/isbn-centralen. För att din tidskrift ska kunna säljas hos internetbokhandeln måste du registrera den på Bokrondellen, vilket är bokbranschens samordningscentral. Där kostar det 250:- att registrera en titel. Dock kräver denna försäljningslogistik att man har en distributör. Nätverkstan fungerar bland annat som detta. Starta en förening. De flesta tidskrifter drivs i föreningsform. Detta för att underlätta den ekonomiska hanteringen. Sen är det bra att man inte i onödan blandar ihop sin egen ekonomi med tidskriftens. De flesta tidskrifter drivs antingen som ideella eller ekonomiska föreningar. Vad som är bäst för just din tidskrift är upp till dig att fundera över. Rent generellt är skillnaden att en ekonomisk förening driver näringsverksamhet, d.v.s. att föreningens huvudsakliga syfte är att generera inkomster. Alla tidskrifter köper och säljer saker, men oftast är inte det primära syftet att göra vinst utan ett ideellt syfte. Att skapa en ideell eller ekonomisk förening är enkelt. Läs gärna på och fundera innan du bestämmer dig för vilken form ni ni vill bedriva verksamheten. Skatteverkets hemsida är utmärkt och ger svar på de flesta frågor man kan ha.http://www.skatteverket.se/ foretagorganisationer/forforeningarstiftelser/ideellaforeningar/civilrattsli garegler.4.18e1b10334ebe8bc80002091.html#vadarideell PRODUKTION Att göra en tidskrift är idag enkelt. Tekniken har gått från Desktop publishing via Quark Express till att mer och mer handla om olika Adobeprogram. För bildbehandling använder de flesta Photoshop medan man sätter tidskriften i Indesign. Dessa program är ganska så lätta att lära sig. Men innan ni gör ert första nummer är det bra att gå en kurs eller att man tar hjälp från sin lokala tidskriftsverkstad. Det gäller främst 7

skapandet av den så kallade mallen. Mallen är den grundstruktur som själva tidskriften bygger på. Den skiljer på omslag, baksida, ingressida, sidor med en eller två spalter och så vidare. Inför första numret är det klokt att göra en dummy där man gör sina olika designmässiga och typografiska val. När mallarna väl finns handlar mycket av sättningsarbetet om att klistra in och layouta texten. När själva tidskriften är satt, korrekturläst och klar handlar nästa steg om att tryck. Egentligen kan man idag trycka en hyfsat kvalitetsmässig tidskrift på vilken färgkopiator som helst. Dock är det ofta dyrare och håller inte tillräckligt hög kvalitet. Därför vänder sig de flesta tidskrifterna till ett offset- eller print on demandtryckeri. Hur och varför man väljer det ena beror eller andra beror bland annat på upplagans storlek. Idag kan man enkelt börja med det ena för att sen gå över till det andra. Det finns en mängd olika både inhemska och utländska tryckerier. Vad och vem du väljer beror såklart på pris, men även bemötande, flexibilitet och närhet till din bostadsort. Från början måste du veta på ett ungefär vad det du är ute efter. Du måste bestämma antalet sidor, upplaga, papperstyp, bindning och format. När du har gjort dina val skickar man en offertförfrågan till ett eller flera tryckerier. En vanligtvis använd onlinetjänst är: http://www.printoffer.com Vad det gäller val av tryck och tryckeri är det vanskligt att ge råd. Men några saker som kan vara värda att tänka på: Trycka utomlands. En del av offertförfrågningarna kommer att komma från andra länder i norden och i Baltikum. Oftast får man där ett klart lägre pris. En del tidskrifter har långvariga och mycket bra samarbeten med utländska leverantörer. Det man som ny kund bör fundera över handlar om transportkostnader. Ingår eller tillkommer den? Hur snabbt 8

går leveransen? Hur stor flexibilitet har jag? En annan sak att fundera över handlar om språk och kommunikation. Kan jag få hjälp på svenska eller måste jag prata engelska? Fler tryckerier har idag svensktalande kontaktpersoner. Sedan handlar det om format och sistaminutenändringar. Kan jag få den hjälp jag behöver och hur kommunicerar vi? Kort sagt, är det lägre priset värt risken för ytterligare krångel? Långsiktigt samarbete. Många tidskrifter har långsiktiga samarbeten med sina tryckerier. Man arbetar upp rutiner och lär sig varandras problem, möjligheter och egenheter. Detta är på sikt både tids-, arbetsoch pengabesparande. Man vet vad man kan göra för ändringar och vilka format som funkar. Bildkvalitet. Om din tidskrift innehåller många bilder och avancerade illustrationer kan det vara värt att vända sig till ett tryckeri som har bild som specialitet. De flesta tryckerier klarar idag av att levererar snygga och bra textsidor, men inte alla är lika bra på bildreproduktion. Miljö och etik. För en del tidskrifter är frågor om miljö och arbetsrätt viktiga. Fråga om företagets miljöpolicy och om de har kollektivavtal. Det finns olika miljömärkningar av papper, samt att en del tryckerier bara använder återvunnet papper eller papper som innehåller träfibrer. Läs på och ställ krav. Provtryck och / eller plotter. En del tryckerier erbjuder kunderna att göra ett provtryck. Där kan ni se hur arken ligger samt få en bättre bild av hur den färdiga tidskriften ser ut. Detta är inte något som jämt behövs, men kan vara mycket bra att göra om tidskriften är bildtung eller man vill skaffa sig en överblick av det färdiga resultatet. Detta är något som ofta inte ingår utan något man måste fråga efter. 9

Innan tryck När själva tidskriften är klar och korrekturläst är det dags att skicka till tryck. Antingen skickar man ändringsbara Indesign- filer eller så»låser«man för ändringar genom att göra en PDF- fil. Vad det avser bilder och eventuella annonser är det viktigt att man innan vet vilken upplösning och i vilket format filerna ska vara i. Även i större tidskrifter går det ibland fel och annonserna är publicerade i fel upplösning. Ett noggrant tryckeri ser detta och hjälper dig med det, men det är ingenting som sker per automatik. När du anlitar ett offsettryckeri så trycks tidskriften på större ark som sedan beskärs och sedan sätts ihop till en tidskrift. Man talar vanligtvis om att det går 16 sidor per ark. Det är därför vanligt att en tidskrifts antal sidor hänger ihop med detta (16, 32, 48 osv). När en tidskrift som är tryckt i svart-vitt har en del av tidskriften i färg brukar ofta det vara just ett ark eller ett sifferantal som är jämt delbart med 8. Använder man sig av digital tryckteknik, vilket är fallet när man använder sig av Print on demand, så har detta ingen betydelse då man trycker sida för sida. DISTRIBUTION OCH FÖRSÄLJNING Interpress Interpress är ett företag som arbetar med distribution av tidskrifter. De når ca 3 300 återförsäljare. Om du vill bli distribuerad via dem kontaktar du dem och inleder en dialog. Den handlar om hur många exemplar du tror tidningen kan sälja och till hur många återförsäljare. Om tidskriften är ny så beror upplagan och mängden återförsäljare på hur liknande tidskrifter har sålt. De är en utmärkt distributör, men kräver hög professionalitet från tidskriftens sida. Dessutom krävs det 10

att tidskriften säljer bra och har en ganska hög upplaga. Upplagan och mängden återförsäljare justeras efterhand beroende på försäljning. De kan till och med säga upp distributionen om tidningen säljer alltför dåligt. Den icke- sålda upplagan makuleras så det gäller att försöka ligga så nära den förväntade försäljningen som möjligt. Kommissionsförsäljning och prenumerationshantering Många av tidskrifterna kombinerar distribution via Interpress med distribution via Nätverkstan. För att nya läsare ska hitta din tidskrift är det betydelsefullt att den finns på så många försäljningsställen som möjligt. Återförsäljare har emellertid sällan tid att ha kontakt med enskilda redaktioner. Det krävs en organiserad distribution för att öka chansen till god spridning. Därför har Nätverkstan kommit att bli knutpunkten mellan återförsäljare och tidskrifter. Avräkningar, statistik och ekonomisk redovisning sköts av Nätverkstan åt»båda håll«. Den enskilde återförsäljaren rapporterar då alla sina»nätverkstan-tidskrifter«på en och samma gång. När tidskriften ingår i Nätverkstans kommissionssystem behövs det en presentationstext. Nätverkstan skickar då ut ett brev via mail och post till alla återförsäljare som sedan hör av sig till Nätverkstan om de är intresserade. Återförsäljarna bestämmer själva vilka titlar de vill ta in i sitt sortiment och också hur många ex de vill ha av varje nytt nummer. Försäljningen sker på kommission (tidskriften bestämmer hur hög den ska vara) och man betalar endast för sålda ex och har ingen returplikt. Nätverkstan inventerar alla återförsäljare en gång per kvartal och fakturerar dem för sålda ex. När återförsäljaren betalat sin faktura fördelas summan ut till de tidskrifter som har sålt under perioden. Vissa bokaffärer och återförsäljare är väldigt stödjande och ser det som en viktig del av affärens profil att ha många tidskrifter. Det blir också allt 11

vanligare att tidskrifter säljs i helt andra miljöer som modebutiker och filmaffärer. Dock är detta beroende av vad tidskriften har för profil och innehåll och ingenting man automatiskt kan räkna med. Registerhantering För eller senare får de flesta tidskrifter prenumeranter. Det är mycket bra för tidskriften på både kort och lång sikt. Dels ger det en stadig inkomst, men också en närmare relation till sina läsare. Dock är det mycket viktigt att man sköter sina åtaganden mot prenumeranterna på rätt sätt. De viktigaste grundstenarna i prenumeranthanteringen är ett uppdaterat adressregister, att prenumeranterna blir aviserade om förnyelser i rätt tid och att tidskriften utkommer som den ska. Detta kräver ordning och reda och inte minst ett fungerande system som klarar av både adressändringar och förnyelser av prenumerationer så att prenumeranterna inte lämnar tidskriften efter första året. STÖD Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter FSK är kulturtidskrifternas intresseorganisation. Det är en nationell centralorganisation som jobbar för stärka kulturtidskrifterna. Det sker genom dialog med politiker, Kulturrådet och via opinionsbildning. De stödjer inte den enskilda tidskriften utan jobbar mer för tidskrifterna som kollektiv. Medlemskapet är 350:-/ år. Men FSK är mycket mer än en lobbyingorganisation. Bland annat jobbar de med att ordna olika fortbildningsinsatser. Det kan handla om redaktörsträffar, skrivkurser, möten med återförsäljare, marknadsföring eller hur man jobbar med internet och sociala medier. Det görs också ett antal marknadsföringsinsatser, både ensamt tillsammans med t ex 12

Nätverkstan och Tidskriftsverkstäderna. Man har under deltagit på olika kulturevenemang och festivaler som Emmaboda, Urkult, Göteborgs Kulturkalas, Stockholms kulturkalas, Littfest i Umeå, Textmässan i Stockholm, Textival i Göteborg, Bokmässan i Örebro och Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Medie- och tidskriftsverkstäder Medieverkstäderna är mötesplatser för tidskriftsproduktion, bildhantering och annan digital publicering. Där finns det möjlighet att låna datorer, scanners och annan bildreproutrustning samt att man kan få hjälp av kunniga handledare. Dessa verkstäder blir också en kreativa mötesplatser där man kan träffa likasinnade. Många av verkstäderna jobbar också aktivt med nätverksträffar och fortbildning. Det finns medie- och tidskriftsverkstäder i Stockholm, Malmö och Göteborg. Statligt Kulturtidskriftsstöd I Sverige har vi ett väl fungerande statligt stöd som tidskrifterna kan söka. Samordnande myndighet är Kulturrådet. Varje år delas det ut någonstans mellan 15-20 miljoner i produktionsbidrag kronor som ni som enskild tidskrift kan söka. Dock måste du ge ut minst två nummer per år, samt att ha gett ut minst fyra nummer under en tvåårsperiod. Det finns en bra beskrivning om hur söker det stödet på Kulturrådets hemsida, http://kulturradet.se/sv/bidrag/kulturtidskrifter/ Produktionsstod. Kring kulturtidskriftsstödet förs det ofta en intressant och livlig debatt. Dels handlar det om stödets utformning, men också om vilka som får bidrag och hur mycket. De viktigaste kriterierna är kontinuitet och kvalitet. Kontinuitet handlar om att tidskriften måste lämna in en plan om hur och när den ska komma ut samt, mer problematiskt, följa den. Här är det ganska så tydligt när det fungerar eller ej. Det som dock 13

alltid debatteras är kvalitetsbegreppet. Vad är kvalitet, har tidskriften tappat eller blivit bättre och så vidare. Kvalitetsfrågan har man löst genom att inrätta en referensgrupp. Det är personer från kultur- och mediavärlden med erfarenhet av tidskriftsutgivning. Dock får de inte på något sätt vara inblandade i de tidskrifter de ska bedöma utan jävsreglerna är mycket strikta. De läser tidskrifterna och bedömer de inkomna ansökningarna i en seriös och tidskrävande process. Deras underlag ligger sedan till grund för det beslut som Kulturrådets styrelse fattar. Det viktigaste stödet heter»produktionsbidrag till tryckta kulturtidskrifter«. Där söker man för produktion, distribution och marknadsföring. Hur mycket man söker beror på vilken omsättning tidskriften har. Bland de tidskrifter som får stöd finns både stora och professionellt skötta publikationer som varit med sedan länge. De får mest bidrag. Sedan följer en del tidskrifter som är lite mindre och har några färre år på nacken. Dock beror det hela på proffsighet, omsättning och tidskriftens redaktionella kvalitet. Ansökan är ganska tidskrävande. Den kräver också att tidskriften har koll på sina siffror och någorlunda koll på vad det kommande året innebär. Om man känner sig osäker på något bör man kontakta Kulturrådets handläggare. De hjälper gärna till och om man har en dialog kring ansökan blir resultatet ofta bättre för alla inblandade. Sista ansökningsdag brukar ligga i början/mitten av september. Numera finns det också ett stöd till Nättidskrifter. Det kan sökas av tidskrifter som har en ansvarig utgivare och ett utgivarbevis utfärdat av Radio- och TV-verket. De mesta av tidskriftens innehåll ska innehålla redaktionellt unikt material samt försöka utveckla nättidskriften som form. 14

NÄTTIDSKRIFT En attraktiv möjlighet för en tidskrift är att tillgängliggöra sitt material på nätet. En del tidskrifter upplever till och med fördelarna med en nätupplaga som så stora att man helt väljer att gå över till det digitala formatet. Eller så gör man någonting däremellan. På senare år har tekniken inom området utvecklats enormt och det som en gång i tiden krävde omfattande investeringar för att skapa fungerande publiceringssystem på nätet som var enkla att uppdatera för medarbetarna, kan idag göras helt gratis. Fördelarna med en nätupplaga är många. Man når en mycket större läsekrets, en läsekrets som också kan interagera med materialet man publicerar, exempelvis genom att kommentera och sprida det vidare till bloggar eller sociala medier. Materialet blir också tillgängligt via sökmotorer på ett helt annat sätt än om det bara fanns i tryckt form. Länkar man upp artiklar som referenser via Wikipedia når de en status som just referensmaterial och får en mycket större relevans via sökmotorer som Google. I förlängningen uppstår ett ökat intresse för den tryckta produkten när kunskapen om den sprids via nätet. Nackdelarna kan egentligen summeras till en. Det är svårt att ta betalt för material på nätet. Många tidskrifter, och även dagstidningar, väljer därför att separera det material de publicerar på nätet med ambitionen att»tvinga«människor att prenumerera eller köpa lösnummer av den tryckta publikationen. Det dyker ständigt upp nya sätt att publicera material på nätet. De tre publiceringsformer vi har med här har vi valt för är att de har stabilitet och att de i sitt allra enklaste utförande går att använda helt gratis. De har också visat sig fungera över tid. 1. Bloggformat Det finns flera populära och gratis bloggformat varav det med flest användare är Wordpress. Fördelen med bloggformatet är att varje nyhet 15

tilldelas ett publiceringsdatum och om man vill, en kategori. Det gör det lätt att dela in texter i både nummer och ämnen man skriver om och det gör det lätt för läsare att söka på tidigare publicerade texter. Wordpress är också populärt som CMS för alla möjliga typer av webbsidor för att det är så lätt att lära sig och ger stora möjligheter för medarbetare i en organisation att snabbt posta nyheter och uppdatera hemsidan. 2. PDF-tidskrift De flesta tryckta medier skickas till tryckeriet med eller skrivs ut från en pdf-fil. Filen är också grund för konvertering till det dominerande formatet för e-böcker, e-pub. För den tryckta tidskrift som vill gå över till elektronisk publicering eller bara lägga till en digital upplaga kan det därför tyckas som om pdf-tidskriften är det enklaste alternativet. Det kräver ingen annan insats än att kunna lägga upp en nedladdningsbar fil på nätet eller alternativt skicka ut filen som bilaga i ett mail. Men att göra det enkelt för sig är inte alltid bra. Pdf-tidskriften ser visserligen lika snygg ut som den tryckta produkten (vilket kan vara viktigt om man gör en konst- eller fotopublikation) men den saknar alla möjligheter till interaktion. Filen riskerar att bli»tung«, dvs innehålla många megabyte information vilket kan göra den omöjlig att skicka per mail och långsam att ladda ner. 3. Issuu Issuu.com har funnits sedan 2007 och erbjuder formgivare, förlag och andra företag en möjlighet att skapa flash-animerade utgåvor av sitt material. Resultatet ser mycket attraktivt ut och för en tidskrift där formgivningen är viktig kan detta vara ett bra komplement till den tryckta produkten. Grunden är att man fortfarande har en färdig pdf att utgå ifrån, sedan följer man bara ett par mycket enkla steg på issuu.com för att ladda upp filen. Det är helt gratis. I betalversionen får man tillgång till fler funktioner, exempelvis kan man skapa betalda prenumerationer. 16

Fördelarna med issuu.com jämfört med den rena pdf-tidskriften är många. Det finns inbyggt kommentarsystem och kontakt med andra sociala nätverk som Facebook vilket gör det lätt för läsare att interagera med och sprida materialet vidare. Men jämfört med Wordpress är det fortfarande svårt att hitta innehåll i artiklar via sökmotorer och tidskriftens innehåll kan inte innehålla länkar. Det gör att man förlorar något av de viktigaste verktyg som finns för att ge relevans åt texten, att man ger upp en av internets grundfunktioner.

Ge ut en bok! I musikbranschen har gör-det-självkulturen länge varit en självklarhet. Via proggens hemvirkade skivomslag till punkens stencilerade dito och vidare genom åren har människor valt att stå utanför det kommersiella etablissemanget. Fram till alldeles nyligen var dock skivinspelning och utgivning förenat med så pass stora kostnader att det var ett relativt begränsat fenomen i marknadsandelar mätt. För ett tiotal år sedan började man se en drastisk förändring. I och med datorns möjligheter som ljudstudio så kunde i princip alla med en dator och musikalitet spela in musik. Distributionen var däremot fortfarande förenat med stora kostnader. Det var mer eller mindre omöjligt att pressa mindre än 1 000 skivor åt gången och det krävdes ett avtal med en etablerad distributör med kontakter i butiksled för att nå ut. I takt med att den digitala musikförsäljningen tagit andelar så är varken pressning eller distribution längre ett problem. De etablerade skivbolagen har allt mer övergått till att bli marknadsföringsbolag. Många artister har tagit saken i egna händer och inte bara små oetablerade sådana. Idag ger både Robyn, The Knife och Timbuktu ut musik på egna bolag. I förlagsvärlden ser vi nu precis samma sak hända. Fler och fler författare behåller sina rättigheter, startar mikroförlag och ger ut sina 19

böcker själva. En anledning till att detta inte hänt i så stor skala tidigare är avsaknaden av alternativa distributionsformer och kostnadseffektiva tryckmetoder. I dag kostar det inte mer än ett par jeans att publicera en bok och få den distribuerad som fysisk bok och e-bok. publicera själv? En som har tagit chansen att ge ut en bok själv är Jonas Söderström. I sitt yrke som IT-konsult fick han nog av alla illa anpassade IT-system, som stjälper istället för hjälper människor att göra sitt jobb, och skrev boken»jävla Skitsystem«.»Att jag skulle ge ut boken på egen hand var inte självklart från början, som alla nybakade författare hade jag väl en idé om att man måste ha ett förlag i ryggen. Men det första jag var i kontakt med hade inte kunnat ge ut boken förrän 2011. Det andra krävde att jag skulle ordna så att någon förhandsbeställde uppemot fyratusen exemplar. Det tredje ett managementförlag, tyckte att boken handlade mer om IT än om management, och det fjärde ett IT-förlag, tyckte att den handlade mer om management än om IT. Nu när jag till slut gjort allt själv så förstår jag faktiskt inte vad man ska med förlag till.«jonas bok har blivit en stor framgång men självklart är det svårt att lyckas nå ut med sin bok. I takt med att det blir enklare att ge ut sina böcker så hårdnar förstås konkurrensen. Många stupar på marknadsföringsarbetet. Det är helt enkelt svårt att sälja sig själv (trots att ingen annan gör det bättre än just du!). Daniel Åberg är en etablerad författare, utgiven på ett etablerat förlag. Han bestämde sig trots detta för att ge ut sin senaste roman»vi hade redan sagt hej då«själv via Publit. Här berättar han om vad han borde tänkt på: 20

»Först och främst våga be om råd och hjälp! Vid vissa tillfällen de senaste två månaderna har jag varit så less på den här romanen och hela projektet att hälften varit nog. För att undvika att någon surmagad person ska kunna ställa sig upp och snäsa»han har minsann inte alls gjort allt det här själv!«så har jag tragglat många extra varv med vissa grejer, främst kring e-boken. Och självklart har jag fått goda råd av en del personer också, men det har varit väldigt viktigt för mig att det verkligen skulle vara helt min egen produkt, från romansnickeri till layout till sättning till xmlkodning till ljudredigering till sajtbyggande till marknadsföring.«många ser egenutgivning som en språngbräda mot ett etablerat förlag. Flera författare som använt Publits tjänster har gått vidare till etablerade förlag. Antingen med boken som dom publicerade hos oss eller boken efter. Böcker som inte finns i tryck Författare sörjer ofta att deras böcker inte längre hålls i tryck av förlaget och väljer då att ta tillbaks rättigheten för att sätta den i tryck igen på egen hand. Pia Hintze är en sådan författare.»fram tills att pocketupplagan tog slut sålde»baby Blues«ungefär tusen exemplar om året. Sen dess har många hört av sig och frågat om den kommer i nytryck, men marknadsavdelningen på mitt förlag valde att inte trycka ytterligare en utgåva och då gick rättigheterna tillbaka till mig.«text som annars inte kommit ut i bokform Med utvecklingen av snabba, enkla och billiga alternativ att trycka och distribuera böcker blir det allt vanligare att texter som annars skulle haft relativt kort livstid och smal spridning, nu kommer ut i bokform. Det kan handla om»bloggromaner«som Fredrik Virtanens Kraschad, 21

vilken först gavs ut med hjälp av Publit men som nådde sådan framgång att den senare även gavs ut i pocket. Ett annat exempel är antologin Om essäer, sammanställd av litteraturvetaren Martin Ackerfors. När han läste litteraturvetenskap vid Linköpings universitet fick klassen i uppgift att skriva essäer om essäkonsten. Resultatet blev så intressant att Martin tyckte det vore synd att inte göra något med materialet. Efter en kort övertalningskampanj hade han övertygat nästan alla klasskamrater om låta sina texter ingå i antologin. Kursläraren bidrog med ett förord. Så här säger Martin om varför han ville ge ut boken:»jag tyckte bara det kunde vara roligt. Jag hade gett ut ett antal böcker förut - med hjälp av den amerikanska tjänsten Lulu.com. Så jag visste att det var görbart. Dessutom är det ingen större risktagning rent ekonomiskt säljer jag bara 40 exemplar så har jag tagit hem mina kostnader.«dejavu KAN hjälpa dig att publicera Publit samarbetar idag med Svenska Författarförbundet och deras servicebolag Dejavu. Är du medlem i SFF så kan du använda Dejavu för att ta tillbaks dina böcker och sätta dom i tryck igen. Läs mer på www.dejavubok.se om eböcker På många håll i världen har försäljningen av e-böcker vuxit explosivt i flera års tid. Amerikanska förläggarföreningen uppskattar exempelvis att e-böcker nu representerar över fem procent av bokmarknadens totala omsättning. I detta sammanhang är det lite udda att Sverige hamnat så på efterkälken, vi som alltid brukar vara early adopters vid internationella jämförelser. I Sverige går det varken att köpa en Kindle eller en ipad 22