STRATEGISK. BOENDEPLAN för Strömstads kommun

STRATEGISK BOENDEPLAN för Strömstads kommun VILLA RADHUS HÖGHUS PARHUS LÄGENHET SKYSKRAPA BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING VER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING BYGGA C/O KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS US LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING A KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV C/O MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE- TOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING BYGGA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO BO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER NDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING BYGGA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGEN- OSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMED- BYGGA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE TOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING BYGGA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO BO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER NDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING BYGGA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET ADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING A KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE VILLA-

INNEHÅLL: 1 BOENDEPLANERING BEHÖVS!...s 4 2 ETT SAMORDNAT PLANERINGSTÄNKANDE...s 5 3 VEM? VAR? HUR?...s 6 4 UTMANINGAR...s 8 5 MÅL & STRATEGIER...s 11 3

BOENDEPLANERING BEHÖVS! Tillgång till ett gott boende är en viktig del av välfärden. Att säkerställa kommuninvånarnas tillgång till bra bostäder ligger på kommunens ansvar. Detta kräver planering och en tydlig, gemensam bild av hur boendet ska utvecklas i kommunen. Befolkningen i Strömstads kommun har ökat stadigt de senaste nio åren. I genomsnitt har invånarantalet i kommunen ökat med 75 personer per år sedan 1998. Gällande befolkningsprognos pekar på att denna utveckling kommer att fortsätta. Kommunfullmäktige har satt som mål att invånarantalet i kommunen ska öka till 13 000 år 2015. Detta motsvarar en årlig befolkningsökning på cirka 180 personer per år. En avgörande förutsättning för detta är bra bostäder för såväl nuvarande som blivande kommuninvånare. En strategisk boendeplanering tillsammans med en kontinuerlig näringslivsutveckling, god kommunal service samt goda kommunikationer är grunden till en fortsatt tillväxt som säkrar kommunens kapacitet att klara av sina åtaganden i framtiden. VARFÖR BOENDEPLANERING? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104) slår fast att varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan bo bra. Lagen preciserar inte hur denna planering ska bedrivas, men den ska främja att ändamålsenliga åtgärder förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige minst en gång varje mandatperiod. I lagstiftningen används begreppet bostadsförsörjning och det är även det vanligast förekommande begreppet för denna verksamhet. I enlighet med Boverkets rekommendationer väljer dock Strömstads kommun att använda begreppet strategisk boendeplanering. Detta eftersom planeringen inte bara handlar om bostäder utan även hur boendet i en vidare bemärkelse ska utvecklas i kommunen. Begreppet bostadsförsörjning har också ett otidsenligt ovanifrånperspektiv. Begreppet strategisk boendeplanering poängterar istället att detta är en del av kommunens strategiska planering. Boendeplaneringen har till syfte att se till att alla kommuninvånare kan bo bra. Som kommuninvånare räknas den som är folkbokförd och därför kan anses som permanent bosatt i kommunen. Boendeplaneringens fokus är därmed att planera för bostäder för permanent boende. SYFTE Strömstads kommuns strategiska boendeplanering är framtagen för att tillgodose de krav som lagen ställer på kommunen när det gäller bostadsförsörjning. Därutöver är det tänkt att den strategiska boendeplaneringen ska ge en tydlig, samlad bild av kommunens ambitioner och strategier när det gäller bostadsbyggandet. Den ska därmed kunna utgöra planeringsunderlag för kommunens olika verksamheter och bolag. Dessutom ska den strategiska boendeplanen även fungera som ett informationsmaterial och kunskapsunderlag för såväl kommuninvånare som externa intressenter på bostadsmarknaden. STRÖMSTADS VISION Strömstad har en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling, där livskvalitet, miljö - och kulturvärden stärks SOM BASERAS PÅ VÄRDEGRUNDEN: - MÄNNISKOR - MILJÖ - EKONOMI ÖVERGRIPANDE MÅL: - Ökat medborgarengagemang - Förbättrad folkhälsa - Effektiv ekonomisk och ekologisk hushållning - Offensivt samhällsbyggande 4

ETT SAMORDNAT PLANERINGSTÄNKANDE För att kommunens visioner ska bli verklighet använder kommunen ett antal måldokument. Den strategiska boendeplanen utgör ett av dessa måldokument. Måldokumenten uttrycker den politiska viljan för vad som ska ske i kommunen. Måldokumenten kan beröra både stora och små frågor. I vissa fall innehåller de konkreta anvisningar eller regler. Oftast utgör dock måldokumenten allmänna riktlinjer. Detta innebär att måldokumentet endast anger vad som ska göras. Frågor som rör hur och av vem anges inte i själva måldokumentet. Exempel på kommunomfattande måldokument är : - stadsmiljöplan - kulturmiljöplan - energiplan - lokala miljömål - boendeplaneringen - översiktsplan - näringslivsstrategi Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen uttrycker kommunens vilja när det gäller användning av mark och vatten och bebyggelseutveckling för att nå det övergripande målet att skapa en god livsmiljö. Översiktsplanen är en vägledning som ska anvisa lämpliga områden i stora drag för olika ändamål. Planen är också en redovisning av allmänna intressen där t.ex. värdefulla naturområden ingår. Större samhällsinvesteringar är också viktiga att ha med i planen. Överensstämmelse med översiktsplanen förenklar när kommunen sedan ska detaljplanera ett område. Ett viktigt underlag för kommunens översiktplan är de olika måldokument som listats ovan. Om det finns avvägningar i de olika måldokumenten som kolliderar måste en avvägning mellan dessa intressen göras. I en sådan avvägning bör både politiker och kommunens invånare delta. De formella reglerna kring arbetet med en översiktplan är sådana att alla parter involveras. Detta innebär att alla berörda vid flera tillfällen får information om processen och får chans att lämna synpunkter. Därefter görs en politisk sammanvägning. Översiktplanen är därför det naturliga samlingsdokumentet för avvägningar mellan olika intressen och för redovisning av kommunens samlade vilja. I den bästa av världar talar alla kommunens måldokument samma språk. Vid framtagandet av ett nytt måldokument såsom boendeplaneringen ska detta samordnas med övriga måldokument. I arbetet med boendeplanen har vi försökt identifiera vilka måldokument av betydelse för en boendeplan som för närvarande saknas. Boendeplanering fokuserar på behov och kvantifierar hur mycket bostäder som behövs medan översiktsplanen pekar ut områden som är möjliga för bostadsbebyggelse. En god samhällsplanering förutsätter en växelverkan mellan dessa två måldokument. 5

VEM? VAR? HUR? De bostadspolitiska diskussioner som förts har visat att det finns en stor variation vad gäller medborgarnas behov och önskningar rörande boendets belägenhet och utformning. Dessutom varierar medborgarnas förutsättningar att förverkliga dessa behov och önskningar vid anskaffandet av en bostad. Boendeplaneringen handlar om att i möjligaste mån sträva efter att skapa förutsättningar för att medborgarnas behov av bostäder tillgodoses. Samtidigt kan boendeplaneringen inte enbart inriktas på att uppfylla dessa behov och önskningar. Utöver de enskilda individernas behov och önskemål har boendeplaneringen även en tydlig koppling till olika typer av lagstiftning, allmänna kommunikationer, infrastruktur, skola, omsorg samt övrigt samhällsutbud i form av butiker, kultur- och fritidsaktiviter och naturupplevelser. Detta handlar alltså om samhällets ansvar för olika gemensamma övergripande frågor. I den strategiska planeringen för bostäder måste därför individernas varierade behov och önskningar balanseras mot kollektivets gemensamma ansvar. Detta kan illustreras på följande sätt: Individernas behov, önskningar, och förutsättningar när det gäller boende skiljer sig åt i många olika avseenden. Dessa kan grupperas i tre huvudsakliga aspekter: VEM, VAR och HUR. Den gemensamma nämnaren för dessa tre grupper av behov och önskningar är variation. Det finns ingen ARBETSPROCESSEN Den strategiska boendeplanen för Strömstads kommun är framtagen av kommunstyrelsen och ska antas av kommunfullmäktige. Boendeplanen är därmed ett viktigt politiskt styrdokument som anger kommunens avsikter vad gäller bostadsbyggande. Processen att ta fram planen inleddes hösten 2006 med sammanställning och analyser av underlagsmaterial i form av statistik och annat kunskapsmaterial både inom och utanför den egna organisationen. 6

genomsnittlig strömstadbo 1. Befolkningen i kommunen består av en blandning av människor i alla åldrar som ingår i olika typer av familjekonstellationer. Alla dessa individer och familjer har sina krav på vad som är en bra bostad. Vem man är och vilka man bor med påverkar naturligtvis var man vill och inte minst kan bo. Ett boende utanför tätorten ställer större krav på kommunikationer av olika slag. Olika individer i olika familjekonstellationer har olika preferenser när det gäller hur boendet bör vara utformat; vissa behöver en stor bostad, andra en mindre. Människor har också olika förutsättningar att skaffa en bostad och det finns därför även skillnader i huruvida man vill/kan hyra eller äga sitt boende. Även om boendeplaneringen bör ta sin utgångspunkt i invånarnas behov och preferenser för boendet så finns det även annat som måste beaktas. Kommunfullmäktige har angett en vision och övergripande mål som anger i vilken riktning den kommunala verksamheten ska bedrivas. Boendeplaneringen är en del av den kommunala verksamheten och ett viktigt medel att nå de övergripande målen och visionen. Den tydligaste kopplingen finns till det övergripande målet offensivt samhällsbyggande. Kommunfullmäktige har satt upp en ambition om att kommunen ska ha 13 000 invånare år 2015. Utan en god strategisk planering är detta ouppnåeligt. 1 Här tillämpas en bred definition av begreppet strömstadbo, dvs. en strömstadbo är en person folkbokförd i Strömstads kommun. Begreppet omfattar alltså även skeebor, hällebor, rossöbor osv. Den kommunala verksamheten styrs inte enbart av KF:s vision och mål utan även till stor del av lagstiftning. Det finns tydliga kopplingar mellan boendeplaneringen och annan kommunal verksamhet vilket gör att lagstiftning indirekt påverkar även boendeplaneringen. I boendeplaneringen måste alltså kommuninvånarnas behov och önskningar rörande bostäder balanseras mot kommunens ansvar för övrig samhällsservice. Kommunfullmäktige har satt som mål att invånarantalet i kommunen ska öka till 13 000 år 2015. Detta motsvarar en årlig befolkningsökning på cirka 180 personer per år. Illustration: Emma Nilsson I december 2006 gjordes en första avstämning med en bred diskussion kring boendeplanen. Här deltog kommunstyrelsens arbetsutskott, miljö- och byggnämndens presidium, tekniska nämndens presidium samt Strömstadsbyggens AB:s styrelse. Under våren 2007 har politiska diskussioner förts rörande boendeplaneringen kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen samt vid budgetdialogen i april där samtliga nämnders presidier deltog. I juni beslutade kommunstyrelsen att skicka planen på remiss till samtliga nämnder och bolag. Planen reviderades därefter och antogs av kommunfullmäktige 2007-12-14. 7

UTMANINGAR Här presenteras och diskuteras utmaningar för boendeplaneringen som identifierats i arbetet med underlaget till boendeplanen. Det fullständiga underlaget finns att tillgå i ett separat dokument. UTMANINGAR I NULÄGET Bostadsbrist och bristande kännedom om efterfrågan I nuläget råder bostadsbrist i stora delar av kommunen. Med nuvarande bostadsbyggnadstakt skulle det ta flera år att bygga i kapp ens dagens behov av bostäder. Ett annat problem och en bidragande orsak till bostadsbristen är avsaknaden av en tydlig kännedom om de bostadssökandes önskemål rörande läge, storlek, standard och upplåtelseform. Brist på tillförlitliga kunskap om detta har under de senaste åren fått marknadens aktörer att tveka inför igångsättningar av nytt bostadsbyggande i Strömstad. Trots osäkerhet om de verkliga behoven går det ändå att göra skattningar för de närmaste åren. För att stävja bostadsbristen och möta de kommande årens beräknade hushållsutveckling bör 150 nya bostäder byggas årligen de kommande fyra åren. Hushållsprognosen förutspår ett årligt tillskott på cirka 80 hushåll. Därutöver tillkommer det uppdämda behovet av bostäder samt det faktum att en stor del av det som byggs blir till fritidsboende. Kommunen måste även skaffa sig en tydligare kunskap om de bostadsökandes behov och önskemål och kontinuerligt följa utvecklingen av detta. Ett sätt att göra det är att inrätta en kommunal tomtkö samt en kommunal bostadsförmedling. Växelverkan mellan helårs- och fritidsboende är omöjlig att förutse Omvandling av fritidshus till permanenthus och tvärtom är en planeringsmässig utmaning. Det kan innebära att kommunala verksamheter såsom barnomsorg, skola, vatten- och avlopp, hemtjänst övereller underdimensioneras i olika geografiska områden. Ett nationellt lägenhetsregister är under uppbyggnad och kommer vara klart tidigast år 2009. I väntan på detta bör utveckling följas i möjligaste mån. Ett tillvägagångssätt är att vidareutveckla användandet av GIS-verktyget. Helårsboende på undantag På bostadsmarknaden råder marknadskrafterna, när bostäder köps och säljs är det oftast det högsta budet som vinner. Kommunen har få möjligheter att styra huruvida en bostad nyttjas som helårsbostad eller fritidsbostad. Huspriserna har på många ställen nått nivåer som få helårsboende har råd med. Det innebär att inflyttning av bland annat barnfamiljer i stort sett har avstannat i vissa områden. De områden med nya tomter som har färdigställts under senare år verkar inte ha inneburit sänkta tomtpriser. Efterfrågan är sannolikt så stor att även en drastisk ökning av utbudet inte är ett verksamt medel för att sänka tomtpriserna. Strömstadsattraktivitet som delårs-bostadsort gör det alltså svårt för helårsboende att etablera sig i de attraktiva områden. Detta är ett stort problem, framförallt i kustområdena. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Strömstads attraktivitet som fritidsbostadsort inte är enbart negativt. Det är en av de faktorer som driver tillväxten i kommunen. De kommunala hyresrätterna är kommunens enda verktyg att styra utvecklingen mot ett ökat helårsboende. Genom det kommunala bostadsbolag finns möjlighet att ställa krav på mantalsskrivning. För att främja helårsboende i attraktiva områden krävs fler hyresrätter i attraktiva lägen och krav på mantalsskrivning i kommunala hyresrätter. UTMANINGAR I FRAMTIDEN Ungdomar och äldre dominerar hushållsutvecklingen De åldersgrupper där hushållen kommer att öka mest de närmaste åren är ungdomar (18-24 år) och äldre (65-74 år). Detta är två grupper där ensamboende är mycket vanligt. Gemensamt för dessa två åldersgrupper är att de generellt sett efterfrågar mindre lägenheter gärna billiga centralt belägna sådana. Behovet av bostad förändras under livets gång, genom den så kallade boendekarriären. Många människor har en stor del av sitt sociala nätverk i sitt befintliga bostadsområde. Närheten till detta sociala nätverk blir viktigare ju äldre man blir. Många vill därför kunna flytta inom samma område när de har behov att förändra sin boendesituation. Vid planering av nya bostäder i Strömstads kommun bör intresserade aktörer beakta att det främst grupperna ungdomar (18-24 år) och äldre (65-74 år) som kommer att öka de närmaste åren. Det finns olika sätt att hantera möta denna utveckling. Ett sätt är att bygga nya bostäder riktade till ungdomar och äldre. De senast byggda lägenheterna är i stort sett alltid de som har den högsta hyran. Att bygga nya billiga lägenheter är i stort sett omöjligt. Ett annat är därför att genom nybyggnation riktat mot andra målgrupper sträva efter att få till stånd flyttkedjor som frigör små och billiga lägenheter för ungdomar och äldre. Vid ombyggnad av befintliga bostäder bör krav på ökad standard noga vägas mot behovet av billiga bostäder. För att tillgodose kommuninvånarnas varierande behov och förutsättningar när det gäller boende bör blandade upplåtelseformer eftersträvas i alla bostadsområden. Detta kommer på sikt att förbättra förutsättningarna för rörlighet på bostadsmarknaden. Genom att skapa förutsättningar för boendekarriärens olika faser i alla bostadsområden blir det möjligt att tillgodose olika 8

gruppers behov och önskningar rörande standard, stil och läge. En balans mellan byggandet av äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter bör eftersträvas vid all nybyggnation. En lämplig ambitionsnivå är därför att det ska byggas 50 bostadsrätter, 50 hyresrätter och 50 äganderätter per år de kommande tre åren. Tillgänglighet=livskvalitet I Strömstad bor idag cirka 270 personer över 80 år i bostäder med dålig tillgänglighet. När individerna i denna grupp blir mindre fysiskt rörliga finns en risk att de inte kan bo kvar i sina hem på grund av bostadens otillgänglighet. Genom att förbättra förutsättningar för kvarboende är det möjligt att dels bibehålla denna grupps nuvarande livskvalitet samt minska det ökade behovet av särskilda boenden. Behovet av tillgänglighet finns inte enbart bland äldre med nedsatt fysisk rörlighet. I många faser av livet finns för många människor ett behov av ökad tillgänglighet. En god tillgänglighet i boendet är bra för alla. Utöver gällande lagstiftning kan kommunen ställa krav på en höjd amitionsnivå vad gäller tillgänglighet i all nybyggnation. Ett så kallat basanpassningsprogram fastställer vad som är en rimlig ambitionsnivå rörande tillgänglighet och är ett tydligt ställningstagande från kommunens sida. Ett basanpassningsprogram är därför en naturlig utgångspunkt för att kunna ställa krav på en ökad tillgänglighet vid ny- och ombyggnation av bostäder. Basprogrammets krav kan sedan tillämpas vid följande tillfällen: - vid nybyggnation i det kommunala bostadsbolagets regi. - genom exploateringsavtal vid detaljplanläggning av nya områden. -vid försäljning av kommunal mark. Brist på platser i särskilda boenden På sikt bedöms det att uppstå en brist på boenden för grupper med behov av särskilt stöd för att få lämplig bostad. I nuläget räcker antalet platser i särskilda boenden precis. På några års sikt kommer antalet platser att vara för få, särskilt beträffande korttidsplatser. Idag diskuteras olika typer av mellanboendeformer. I och med att förväntningarna hos dem som ska bo i äldreboenden i framtiden förväntas skilja sig från dagens äldre behöver nya former för boende utvecklas. I samband med att en ny verksamhetsplan för vård och omsorg ska tas fram finns ett behov av att få grepp om olika förväntningar för att planmässigt kunna möta dem. Arbetet med detta kommer att starta hösten 2007. Ett segregerat Strömstad? Enligt en fältstudie i kulturgeografi från 2005 uppvisar Strömstad tätort tecken på att vara segregerat, såväl socio-ekonomiskt som demografiskt och etniskt. I Illustration: Emma Nilsson 9

underlaget till boendeplaneringen konstateras att detta skulle kunna utgöra en framtida utmaning. Bostäder kan planeras på ett sådant sätt att risken för att boendesegregation ska uppstå minimeras. Plan och bygglagen (PBL) ger ingen möjlighet för kommunen att bestämma upplåtelseform. Däremot ger PBL möjlighet att bestämma vilken typ av hus som får byggas inom ett visst område. Indirekt kan detta ge en tydlig styrning till upplåtelseform. I Strömstad är i normalfallet friliggande enbostadshus äganderätt; radhus är bostadsrätt eller äganderätt och flervåningshus är hyresrätt. Nya större samlade bostadsområden bör utformas så att de inrymmer hus lämpade för de tre upplåtelseformerna.vid förtätning bör företräde ges för den upplåtelseform som kompletterar det befintliga beståndet bäst. Attraktiva långsiktigt hållbara boendemiljöer allt viktigare Boendet blir allt viktigare i samhället. Människor prioriterar ett gott boende framför närhet till jobbet allt större utsträckning. Villigheten att pendla till jobbet har ökat markant de senaste åren. Människor flyttar inte längre enbart dit jobben finns, utan de flyttar dit de vill leva. I framtiden kommer företag välja att etablera sig där arbetskraften finns, det vill säga där människor vill leva. En viktig framtida tillväxtfaktor är därför kommunens attraktionskraft som boendemiljö. Här har Strömstad en stor konkurrensfördel; det geografiska läget vid havet och det storslagna, kuperade landskapet gör att kommunen i sig är attraktivt att bo i. Närhet till havet är attraktivt för många människor. Just därför är det viktigt att värna strandzonerna. Om hela kustremsan bebyggs minskar den allmänna tillgängligheten till havet och reserveras kusten för ett fåtal resurstarka individer. Men en attraktiv boendemiljö handlar om så mycket mer än havsutsikt. Närhet till skolor, service, kultur, tysta områden, grönområden, 10 bad och friluftsliv är faktorer som har stor betydelse för boendets kvalitéer. Attraktiva boendemiljöer skapas genom att bostäder planeras på ett sådant sätt att de ovan nämnda faktorerna finns tillgängliga för alla. I denna planering måste långsiktig hållbarhet vara vägledande för att säkra boendemiljöerna som en tillväxtfaktor för framtiden. I nuläget förbrukas världens samlade resurser i alltför hög takt. Detta är inte bara ett globalt eller nationellt problem utan även i högsta grad ett lokalt problem. För att kunna säkra ett attraktivt Strömstad även för kommande generationer är det nödvändigt hushålla med resurser som energi, mark och vatten. När det gäller boendeplaneringen har detta en tydlig koppling till uppvärmningen av bostäder och lokaliseringen av hus kontra annan samhällsservice och kommunikationer däremellan. Att utveckla ett lokalt systemtänkande i energihushållningsfrågor och hållbara materialflöden är en framgångsfaktor. Detta kräver en samhällsplanering som planerar för bostäder, arbetsplatser, service med mera på ett sätt så att transportbehov minskas och förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Ett första steg för att en sådan planering ska kunna vara möjlig är att lokala handlingsplaner med utgångspunkt från de nationella miljö- och folkhälsomålen tas fram. Illustration: Emma Nilsson

MÅL & STRATEGIER De bostadspolitiska diskussioner som förts pekar på att boendeplaneringen inte bör vara ensidig. För att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna bo bra gäller det att det inte bara byggs en typ av bostäder utan att byggandet präglas av variation vad gäller standard, kostnad, storlek och stil. På så sätt kan den mångfald av behov och önskningar som finns rörande boende försöka tillgodoses. Boendeplaneringen måste även bedrivas i samstämmighet med övriga kommunala verksamheter, nationella mål och lagstiftning. En helhetssyn vad gäller boende kopplat till infrastruktur, allmänna kommunikationer, skola och barnsomsorg samt vård och äldreomsorg är en förutsättning. Mot bakgrund av de utmaningar som identifierats i underlaget till föreliggande plan har Strömstads kommun satt upp följande mål och strategier för boendeplaneringen. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BOENDEPLANERINGEN att genom en långsiktigt hållbar planering med fokus på tillgänglighet i olika boendeformer utveckla och bevara Strömstads kommuns attraktiva boendemiljöer. STRATEGIER - att genom god framförhållning och aktualitet i översiktsplaneringen effektivisera arbetet med detaljplaner. - att målinriktat och aktivt använda kommunens planmonopol. - att kommunen gör strategiska inköp av mark, med utgångspunkt från de ställningstaganden som görs i ÖP-arbetet. - att inrätta en kommunal tomtkö. - att inrätta en kommunal bostadsförmedling för förmedling av hyresrätter. - att upprätta ett lokalt basanpassningsprogram. - att upprätta en lokal strategi för hållbar utveckling med handlingsplaner utifrån de nationella miljö- och folkhälsomålen. - att i samråd med Strömstadsbyggen fastslå bolagets andel av 50+50+50-målet. - att kommunala hyresbostäder ska förbehållas personer som är mantalsskrivna, studerar eller arbetar inom kommunen, eller som avser att mantalsskriva sig i kommunen. FORTSATT ARBETE MED BOENDEPLANERING Förutsättningarna för boendeplaneringen kan förändras snabbt av omvärldsfaktorer kopplat till konjunkturen på både svensk och norsk sida, arbetsmarknadens utveckling, och andra förändringar i samhället. Bedömningarna av behovet av nybyggnation i kommunen ska därför uppdateras årligen med hjälp av uppdaterad statistik, prognoser och omvärldsanalyser. Målet förutsätter ett årligt tillskott av: 50bostadsrätter + 50 hyresrätter + 50 äganderätter...för helårsboende. 11

50 + 50 + 50