Granne med Gud Sabina Edelman, S3c Zambiagruppen, Kungsholmens gymnasium, Stockholm Projektledare Anders Jonsson Projektarbete 2005 projektbeskrivning Granne med Gud Artikel om en hållbar utveckling av bostäder i Zambia, ur en ungdoms perspektiv.
Innehållsförteckning
introduktion Under vårterminen 2004 samtalade jag med den Zambiagrupp som hade startats tdigare samma år. Jag blev en del av gruppen i slutet på terminen och började jobba på mitt egna projekt under hösten. Detta arbete gick till största del ut på insamling av pengar till resan. Fokus på mitt projektarbete är under titeln Hållbar Utveckling bostadssituationen i Zambia, södra Afrikas mest urbaniserade land. Bostäder är ett akut problem i städerna där slumområdena växer samtidigt som landsorten avfolkas. Jag har gjort en studie i likheter och olikheter mellan arkitekturen och dess åverkan i Zambias städer och byar. Jag har börjat från grunden eftersom jag har riktat artikeln till svenska ungdomar i min egen ålder som jag antar, liksom jag, har svårt att föreställa sig vilket problem kåkstäder kan vara. Artikeln publiceras i början av Maj på Stockholms Freds och Svenska freds hemsida under reseberättelser. www.stockholmsfreds.se Produkten som resulterade i en artikel var tänkt att framhäva en kreativitet hos det Afrikanska folket, istället för den passivitet som annars är så framträdande i vår bild av Afrika. Metod och resultat Insamlingarna En del av detta arbete handlade om att få ihop pengar till resan, där det avgörande bidraget kom från stipendieansökningar. En annan del handlade om efterforskningar kring bostäder i Zambia där studieresan inkluderas, den sista delen handlade om att få kontakt med redaktioner för att få artikeln publicerad. Jag började projektet med att parallellt samla ihop pengar tillsammans med gruppen och göra egna efterforskningarna kring bostäder genom LIBRIS webbsök. Insamlingarna, som jag deltog i, anordnandes genom loppmarknader, luciatåg och en gala. Dessa gick olika bra ekonomiskt men socialt var det en stor erfarenhet. Utöver dessa insamlingsmetoder anordnades smärre kakförsäljning i samband med händelser på skolan och dessutom ansöktes det om ett flertal stipendium och sponsorer, varav vi lyckades få ett stipendium på 90 000 kronor från Stockholms Stad. Bidraget blev avgörande för avresan. Kunskap om bostadsutvecklingen Kunskapen om Zambias bostäder byggde jag, sittandes i Stockholm, på mycket böcker och en del intervjuer. Litteraturen om bostadsutveckling i södra Afrika fann jag mest på KTHB (Kungliga Tekniska Högskolans Bibliotek), studiebesöken sträckte sig däremot genom hela staden. Mina frågeställningar från början var mycket omfattande: Frågeställning: Bor folk i hus? Finns det mycket arkitektur i Lusaka? Vad har hänt med husen och vad har hänt runt husen? Hur hade huvudstaden Lusaka sett ut utan stadsplaneringen som faktiskt finns, och är slummen nödvändig? Vad säger svenska byggfirmor och arkitekter, Finns det någon optimal lösning på bostäder i Zambia, är den traditionella byggstilen så mycket sämre?
Ser det mer hållbart ut på landsbygden? Vad säger befolkningen i Zambia, bor de hellre i staden? Jag behövde därför en ganska bred grund för att kunna skriva en artikel baserad på dessa frågor. Bland de examensarbeten som jag hittade på KTHB var en del gamla. Andra fick jag mycket stor användning av, framför alla, Fidelis Don Chulus Sustainable informal settlements, an integrated apporoach to upgrading. Det var inget problem att de bästa refferenserna som jag hittade endast fanns på engelska, detta resulterade endast i ett utökat engelskt och svenskt ordförråd. Med en generalisering kan jag säga att de skrifter, publicerade innan 80-talet, visade på en mycket positivare syn av utvecklingen och möjligheter till bostadsuppgraderingar. I slutändan använde jag dock endast de senaste publikationerna för att få en sanningsenlig bild av situationen, även om jag sökte den positiva vinkeln. Jag kom även att intervjua en forskare på Stockholms Universitet, Jenny Cadstedt vid Kulturgeografiska institutionen. Resan I vecka 9 reste Zambiagruppen, innehållande 13 elever och två lärare till Lusaka med flyg via London, Heathrow. I tio dagar reste vi runt mellan tre städer och en by. Gruppen besökte specialister på alla de områden som det fanns intresse för till de egna specialarbetena. För mitt arbete var kringresandet det avgörande. Att se en by, jämföra den med vad jag läst och mina egna fantasier, att besöka en mindre stad och kunna jämföra den med större städer och dess förstäder eller oplanerade bebyggelse. Att dessutom få möjligheten till att prata med så mycket ungdomar som vi fick, och att bo i en zambisk familj gav mig ytterligare möjligheter till en rättvis uppfattning av bostadssituationen och utvecklingen som varit. Negativt var att mina frågeställningar centrerats kring Lusaka, medan vi i större utsträckning besökte andra städer än just Lusaka. Under resan skrev jag någon form av dagbok som jag koncentrerade på bostäder och gjorde en hel del lösa anteckningar. Väl hemma skrev jag artikeln. Metoder för att publicera en artikel För att få artikeln publicerad gjorde jag en intervju med en frilanserande resejournalist, Ingvar Von Malmborg. Han gav mig tips på upplägg av ett artikelförslag och hur man ska bifoga bilder i den slutliga artikeln. Det var mycket intressant att tala med honom. Han gav mig även tips om Mediahandboken, en bok med de flesta tidsskrifter i Sverige med fokus och kontaktpersoner. I Boken hittade jag många potentiella tidningar men ingen tidning gav mig respons fullt ut, fast än det ett tag såg ljust ut. Jag vet inte varför, men jag var i alla fall i kontakt med väldigt många. Artikeln publiceras däremot på Svenska Freds och Stockholms Freds hemsida i vecka 16. Sammanfattning av projektet Man har försökt med olika åtgärder för att förhindra urbaniseringen att skapa problem, under tider med mycket pengar har man aktivt försökt skapa nya, fungerande städer dit folk kan flytta. Till viss del kan vi se att detta har hjälpt, det finns ju faktiskt städer som är ett mellanting mellan en kåkstad och en stad med infrastruktur. Som Monze. Men problemen samlas på högar i och med att folk flyttar till städerna i en snabbare takt än städerna kan ta hand om dem. Vad kan man då göra? Det jag hörde på en NGO var att det oftast är projekt på gräsrotsnivå som faktiskt gör skillnad. Ämbetsmannen som vi talade med betonade hur mycket pengar som försvinner i mellanstatliga bistånd. Istället fungerar det bättre när en organisation i ett land tar direktkontakt med en organisation i Zambia och startar en verksamhet. Detta gäller alla biståndsområden. Det jag tror behövs är denna typ av verksamhet på landsbygden. För att få folk att stanna kvar och bygga upp istället för att öka flyttningsströmmarna som gör bostadssituationen svårare. Men för att få folk att stanna kvar behövs det säkert en del förändringar från myndigheternas sida också.
Det måste bli lättare att äga sin bostad, att vilja lägga ned tid och pengar på grannverksamheter. Jag tror efter detta arbete att det går, även om jag är medveten om problem som flyktingströmmar och biståndfiffel. Ursprunglig projektplan Hållbar Utveckling Zambia gruppen Handledare Anders Jonsson Preliminär titel: Stadsplanering i Zambia, eller ett projekt om bostäder. Bakgrund: Jag vill ha något kreativt att visa upp. Framhäva en kreativitet hos det afrikanska folket istället för den passivitet och okunskap som annars så gärna lyser. Samtidigt är allt innovativt tänkande i städerna ett problem och frågan som jag ställer mig i Stockholm är om urbanisering överhuvudtaget kan vara långsiktigt. Fokus ska inte läggas i centrumperiferi modellen. Jag vill snarare ha en helhetsbild över Zambias bostäder. Mål: Jag vill försöka få förståelse för kåkstäderna, och diskuterade lösningar på dem. Drömmar om boende från de afrikanska folken, över bilder från olika stadsdelar. En överblick på den bostadsutveckling som varit och över en hållbar stadsplanering. Frågeställning: Bor folk i hus? Finns det mycket arkitektur i Lusaka? Vad har hänt med husen och vad har hänt runt husen? Hur hade huvudstaden Lusaka sett ut utan stadsplaneringen som faktiskt finns, och är slummen nödvändig? Vad säger svenska byggfirmor och arkitekter, Finns det någon optimal lösning på bostäder i Zambia, är den traditionella byggstilen så mycket sämre? Ser det mer hållbart ut på landsbygden? Vad säger befolkningen i Zambia, bor de hellre i staden? Metod och material: I Stockholm kommer jag att arbeta med att få ihop en samlad rapport över diskuterade lösningar på kåkstäderna. Böcker som jag har hittat på KTHs bibliotek: Twenty years of developpent in george, Zambia Av Ann Schlyter Zambia ett gränsfall, Verdandi-Debatt, 1972 Sustainable informal settlements, an integrated approach to upgrading Av Fidels Don Chulu Kalingalinga- Community on the move Publicerad av gtz Misisi, a squatter settlement in Lusaka, Zambia Possible strategies for the future Av Anders Arvidsson och Gunilla Yström Studier på plats, under sportlovet vecka 9 planerar vi en resa till Zambia för att slutföra våra projekt där. Jag kommer även att använda mig av national encyklopedin där jag fann lite om arkitekturen i Zambia. Produkten En artikel. Vecka 9 har jag intentionen att resa till Zambia. Väl där nere vill jag ta foton på bostäder och stadsplanering, jag vill även intervjua människor i olika områden.
Om jag har möjligheten vill jag låta barn i Zambia rita sina drömbostäder som ett avslut på projektet. Efter resan återstår att sammanställa intervjuer, skisser och foton tillsammans med min artikel och försöka få allt samman publicerat. Ursprunglig tidplan Jag ska ta kontakt med Ann Schlyter, forskare vid Nordafrikanska Institutet, Uppsala Universitet och med Magnus B Hellblom som år 2000 utexaminerades från KTH med examensarbetet Ny bosättning för kåkstadsinvånare i Zambia Under vecka 38 ska jag gå till arkitekturmuseet. Senare planerar jag ett studiebesök till Statens råd för byggnadsforskning, som har publicerat majoriteten av böckerna. Vecka 49 ska jag lämna in ett första utkast av detta arbete. Vecka 7 ska denna del av arbetet vara klar. Förutom studieresan till Zambia kommer mitt projektarbete inte att behöva någon budget. Referenser Litteratur: Don Chulu, F. (1998): Sustainable informal settlements, an integrated approach to upgrading, KTH Division of Regional Planning, Stockholm, Sverige Schmetzer, H. (1987): Traditional Architecture in Zambia, Byggforskningsrådet, Stockholm, Sverige Schlyter, A.. (1991): Twenty years of development in George, Zambia, Byggforskningsrådet, Stockholm, Sverige Arvidsson, A & Yström, G (1994): Misisi, a squatter settlement in Lusaka, Zambia Possible strategies for the future, KTH Division of regional planning, Stockholm, Sverige Goethert, R & Oestereich, J (1987): Kalingalinga- Community on the move, GTZ( Deutsche Gesellschaft für technische Zusammenarbeit, Eschborn, Tyskland Pacione, M (2001): Urban Geography, A global Perspective, Routledge, London, England Aldrich, B & Ranvinder, S (1995): Housing the urban poor, policy and practice in developing countries. Zed Books, London, England Artiklar: Jansson, C (2002): Fallstudie Zambia, Omvärlden 7 Isaksson, A (25 november 2004): Enskild äganderätt vägen ut ur fattigdomen, Dagens Nyheter Intervjuer: Jenny Cadstedt, doktorand vid Kulturgeografiska Institutet, Stockholms Universitet Bostadsplaneringen i Tanzania
Övriga refferenser: Ingvar Von Malmborg, frilansande resejournalist Intervjuer med befolkningen i Monze och ungdomar på Hillcrest technical high School, Livingstone. Tack!