Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2008-2012 Del av det folkhälsopolitiska programmet
Innehållsförteckning Förord 3 Övergripande mål 4 Syfte med handlingsplanen 4 Uppföljning och utvärdering 4 Försiktighetsprincipen 4 Frisk- och riskfaktorer 4 Primär och sekundär prevention 5 Delområden: Inomhusmiljö 6-7 Rökning 8-9 Parfymer och andra starka dofter 10 Djur 11 Utomhusmiljö 12-13 Mat 14-15 Upphandling 15 Allergikommittén i Skellefteå 15 Referenser och länkar 16
Så här planerar Skellefteå kommun ett allergiförebyggande arbete under åren 2008-2012 Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt. Allra störst har ökningen varit bland barn och ungdomar, och idag har minst var tredje skelleftebo astma, eksem, födoämnesallergi eller allergisk snuva. I grundskolan har 8 10 % av eleverna astma. (1) (2) (3) Alla människor bör ha samma grundläggande rättigheter i förhållande till sina medmänniskor och samhället i sin helhet. Många människor upplever sin astma, allergi och överkänslighet som ett hinder i det dagliga livet och i sociala kontakter. För dem är en hälsosam miljö särskilt viktig. Olägenheterna kan vara t ex starka dofter, tobaksrök, pälsdjur, mögel eller olämpliga växter. För att alla ska få tillgänglighet till offentliga miljöer bör omgivningen bättre anpassas till dem som har besvär av astma, allergi och överkänslighet. Enligt gällande lagstiftning ska våra offentliga miljöer vara sådana att olägenheter för hälsan inte uppstår (4). För att bättre kunna samarbeta kring dessa frågor och lättare vidta åtgärder har allergikommittén i Skellefteå kommun upprättat en handlingsplan. Handlingsplanen ligger väl i linje med socialstyrelsens regeringsuppdrag att utarbeta en nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa. Socialstyrelsens uppdrag har sitt ursprung i WHO:s initiativ Childrens environmental health action plans for Europe (CEHAPE). 3
Övergripande mål Utifrån aktuell kunskap minska uppkomsten av och lindra allergier och annan överkänslighet och därmed minska den enskildes besvär och samhällets kostnader. Syfte med handlingsplanen Skellefteå ska bli en godkänd allergianpassad kommun. Statens folkhälsoinstitut kräver då att kommunen har en allergikommitté och en handlingsplan för allergiarbetet godkänd av kommunstyrelsen. Allergiprogrammet är en del av det folkhälsopolitiska programmet Mål 5 Sunda och säkra miljöer och produkter och Mål 10 Goda matvanor och säkra livsmedel. (1) Uppföljning och utvärdering Handlingsplanen kommer att revideras vartannat år och följas upp som ett led i det folkhälsopolitiska programmet. Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen finns definierad i miljöbalkens 2:a kapitel. Försiktighetsmått skall vidtas så fort det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. (4) Frisk- och riskfaktorer Allergi och annan överkänslighet antas bero både på ärftlighet, livsstil och den miljö vi lever i. Troligen utvecklas allergi hos ett barn när olika riskfaktorer samverkar, t ex allergi i släkten, man blir utsatt för tobaksrök, dålig inomhusmiljö eller att man tidigt i livet får vissa luftvägsinfektioner. Men allergiutvecklingen kan skjutas upp och lindras av vissa faktorer. Ett exempel på friskfaktor är amning. Det är sannolikt den sammanlagda exponeringen för risk- och friskfaktorer som avgör om en person drabbas av allergi eller inte. (2) 4
Primär och sekundär prevention Med primär prevention menas de åtgärder som vidtas för att förhindra uppkomst av sjukdom. När insatserna syftar till att lindra besvär hos en redan allergisk person, kallas de sekundär prevention. Det finns ännu inte något botemedel mot allergi, men genom sekundärpreventiva insatser kan den som redan fått besvär må mycket bättre. För att lyckas med detta behövs kunskap, både hos den person som redan blivit allergisk och hos omgivningen. (2) 5
Delområden i handlingsplanen 1. Inomhusmiljö Symtom på astma/allergi och annan överkänslighet har ett tydligt samband med osund inomhusmiljö. Den kan dels utlösa överkänslighet men ger också ökade besvär till den som redan är drabbad. Osund inomhusmiljö orsakas ofta av ökad mängd fukt som i sin tur leder till ökat frigörande av flyktiga ämnen samt risk för bakterie/mögelväxt och kvalsterförekomst. Vattenskada eller felaktigheter i ventilationen kan vara orsaker till fuktökning. (5) Mål: Alla ska kunna vistas inomhus utan risk för negativa hälsoeffekter. Egenkontroll enligt miljöbalken ska följas. I denna bör ingå: allergirond, ventilationskontroll, städrutiner, åtgärdsplaner, val av växter, informationsblad etc. Särskild hänsyn bör tas vid schemaläggning för allergiska barn- och ungdomar för att de i första hand ska vara kvar på sin hemskola. Förvaring av kläder, böcker med mera bör ske i stängningsbara skåp. Vid ny- och ombyggnad, renovering och drift, där kommunen är beställare, ska krav ställas på mätbara värden som temperatur, lufthastighet, luftfuktighet, koldioxid samt luftomsättning. (6) Det är angeläget att intensifiera arbetet med sjukahusproblem. Forskning på området ska hållas aktuell. Kommunhälsans rutiner ska följas vid problem med inomhusklimatet. Handlingsplan (offentliga lokaler): Ventilationen ska uppfylla gällande normer och lagar och vara verksamhetsanpassad. Den som bedriver offentlig verksamhet t ex vård, förskola, skola, bibliotek, idrottsverksamhet, äldreboende samt badhus ska ansvara för regelbunden städning enligt städschema. Alla berörda lokalvårdare ska ha städutbildning. Socialstyrelsens allmänna råd för städning bör följas och inga kända allergiframkallande produkter får användas. (5) 6
Vid nybyggnationer och renoveringar ska material med låga emissionsvärden användas. Speciella åtgärder ska vidtas vid renovering/ ombyggnader av lokaler under pågående verksamhet. Vi ska bygga ett samhälle som med ökad kunskap bidrar till en säker strålmiljö. Praktiska råd: A Vid tecken på fukt- och mögelskador bör åtgärder vidtas så snart som möjligt. Det kan vara t ex missfärgad parkett, plastmattor som lossnar samt att det luktar mögel eller andra främmande dofter. Fastighetsägaren har ansvaret för inomhusmiljön. Kommunens bygg- och miljökontor kan bistå med rådgivning. A Tecken på hög luftfuktighet kan vara kondens på fönsterrutorna (tvåglasfönster) vintertid och fukt- eller mögelangrepp. Ett annat tecken är att det tar lång tid för tvätt att torka inomhus. A God ventilation minskar risken för förhöjd luftfuktighet. Fönstervädring är bra, men kan aldrig kompensera dålig ventilation. Fastighetsägaren är skyldig att kontrollera att normen för ventilation uppfylls. A Luftfuktare ska undvikas. Det är svårt att med sina sinnen bedöma luftens fuktighet och luftfuktare kan istället öka förekomsten av mögel och kvalster. A Luftrenare. Hälsoeffekterna av att använda luftrenare i hemmet är i dagsläget inte helt klarlagda. Vissa studier visar att lungfunktionen hos astmatiker förbättras vid användande av luftrenare över sovplatsen. (7) A För mer information läs: Astma- och Allergiförbundets checklista för val av bra bostad, allergirond i förskolan och allergirond i skolan. Ett hjälpmedel för kontroll av innemiljön för dig som har astma, allergi eller annan överkänslighet. (8) A Tänk över elmiljön i hemmet för att minimera riskerna. (18) (19) 7
2. Rökning Tobaksrök är den allvarligaste enskilda luftföroreningen inomhus. Rökning kan ge kol och cancer. Passiv rökning är en bidragande orsak till att barn utvecklar astma och fortsatt exponering under lång tid ger ökad risk för utveckling av svårare astmasjukdom. Astmatiker och personer med andra andningsbesvär påverkas negativt vid exponering av tobaksrök. (2) Tobakslagen innehåller bestämmelser om begränsningar i offentliga miljöer, på serveringar/ restauranger samt på vissa områden utomhus. Lokaler för barn och ungdomar skall vara helt rökfria. I övriga allmänna lokaler gäller att möjligheten till rökning skall vara så begränsad att den som vill skall kunna undvika tobaksrök. Arbetsmiljön för barn och vuxna ska vara rökfri. (9) Mål: Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet skall vara att minska tobaksbruket. Som etappmål bör gälla; en tobaksfri livsstart för alla från år 2015 en halvering till år 2015 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa en halvering till år 2015 av andelen rökare bland de grupper som röker mest ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning sträva efter att befintliga allergiförskolor bevaras och utvecklas helt tobaksfri miljö skall eftersträvas inom kommunens och landstingets lokaler och intill dess omedelbara närhet Se tobakslagen (9) och Västerbottens läns landstings tobakspolicy. (10) Handlingsplan: Informationen till blivande mödrar och småbarnsföräldrar intensifieras. BVC-statistik förs för att kunna se om informationen får avsedd effekt. Skolans insatser för att förhindra rökdebut intensifieras. Ökat samarbetet mellan skolan och hemmen. FRIS (Förebyggande rådet i Skellefteå) följer drogvanor via enkäter. Rökavvänjning erbjuds alla kommuninvånare. Tobakslagens efterlevnad i offentlig miljö följs upp. 8
Praktiska råd: A Undvik aktiv och passiv rökning. A Barn som utsätts för tobaksrök löper större risk att drabbas av astma. Rök därför inte i barns närhet. A Redan när man planerar att bli gravid är det bäst att sluta använda alla former av tobak. A Undvik tobak, framförallt rökning, under graviditeten och under den tid då barnet ammas. A Barn som har astma får lindrigare symtom om föräldrarna slutar röka. A Barn som utsätts för tobaksrök blir även mer känsliga för påverkan från andra luftföroreningar som avges från trafik och inomhusmiljöer. (2) 9 9
3. Parfymer och andra starka dofter Astmatiker, allergiker och andra personer med luftvägsöverkänslighet kan reagera på starka dofter som parfymer, röklukt eller partiklar i damm och avgaser. Att sitta vid någon som nyss rökt eller gå förbi någon med stark parfym, kan räcka för att utlösa ett astmaanfall hos en känslig person. Därför bör man självklart undvika starka dofter när man vistas på allmänna platser. (11) Mål: Varje verksamhet ska i sin policy poängtera vikten av en doftfri miljö. Alla ska kunna vistas inomhus utan risk för negativa hälsoeffekter. Handlingsplan: Inköp av parfymfria produkter i kommun och landsting Information till personal, elever och allmänhet Tydlig skyltning i offentliga lokaler om att starka lukter kan ge besvär Vid renovering ska oönskade dofter ventileras bort innan återinflyttning sker Allergirond ska inkluderas i egenkontrollens dokumentation Praktiska råd: A Gå till förskolan, skolan och jobbet utan parfymerade hud- och hårvårdsprodukter. A Använd oparfymerade tvättmedel. 10
4. Djur Pälsdjur är mycket vanligt i svenska hem. Alla pälsbärande djur är allergena. Allergen sprids lätt med kläder och annat som varit i kontakt med pälsdjur. Allergi mot pälsdjur är lika vanligt som pollenallergi. En viktig skillnad är att exponering för pollen sker utomhus under begränsad tid på året, medan exponering av pälsdjursallergen sker inomhus under hela året. Angående ledarhundar finns en överenskommelse mellan SRF (Synskadades riksförbund) och Astma- & Allergiförbundet. (20) Mål: Alla ska kunna vistas inomhus utan risk för negativa hälsoeffekter. Ingen ska behöva öka sin medicinering för att vistas i offentliga lokaler. Halter av pälsdjursallergen ska hållas så låga som möjligt i offentliga lokaler. Sträva efter att befintliga allergiförskolor bevaras och utvecklas. Handlingsplan: I egenkontrollen bör ingå allergirond. Regelbunden information på personal- och föräldramöten ska ske inom förskolan och skolan. Allmänna kommunikationer/skolskjutsar/färdtjänst bör erbjuda pälsdjursfria alternativ. Riktad information till ridskolor och andra verksamheter som har djur. Vid samhällsplanering och byggande ska allergiriskerna med djurhållning beaktas. Se socialstyrelsens rekommendationer. (5) Allmännyttan bör kunna tillhandahålla djurfria lägenheter, trappuppgångar och hissar. Allmänna råd: A Barn som är pälsdjursallergiska bör inte ha pälsdjur i sitt hem. A De familjer som har pälsdjur hemma bör informeras om tidiga symtom på pälsdjursallergi hos barn samt att risken för att redan befintlig allergi förvärras. 11
5. Utomhusmiljö Luftföroreningar i utomhusluften bidrar till ökade besvär hos individer med astma och allergi. Pollenutlösta besvär kan sannolikt också förvärras av luftföroreningar utomhus. Mål: Luftföroreningar ska minska i Skellefteå. 2012 ska goda trafiklösningar i Skellefteå klara riksdagens mål för frisk luft samt gällande miljökvalitetsnormer. Se även lokala miljömålet Frisk luft utomhus (12). Handlingsplan: Öka medvetenheten om riskerna med vedeldning. Utveckling och förbättring av gång- och cykelvägar fastställd i cykelplan 2008. Verka för att minska biltrafiken och öka det kollektiva åkandet. Utanför offentliga lokaler som förskola/skola/ vård/äldreboende bör man välja giftfria växter som vanligen inte ger allergi. (8) (17) Information om pollenrapporter och pollenprognoser ska finnas tillgänglig för alla. 12
Praktiska råd: Tips som hjälper dig med pollenallergi att må bättre: A Följ pollenprognoser och rapporter. Vackert väder leder gärna till ökade pollenhalter och under blåsiga dagar utan nederbörd ökar pollenspridningen. A Undvik utomhusaktiviteter när det är extra mycket pollen i luften. Välj att sporta inomhus. A Stäng alla fönster, låt bli att torka tvätt eller vädra sängkläder utomhus tills pollenhalten minskat. A Skölj ur håret på kvällen innan du går och lägger dig. A Undvik att ta i pälsdjur. De bär mycket pollen i sin päls. A Ta eventuell medicin i tid. Börja ta din medicin så fort du känner av dina besvär och ta den sedan regelbundet. A Ta reda på om du har rätt medicin. A Avsvällande näsdroppar och nässprayer (Nezeril, Otrivin, Iliadin, Nasin mfl) är inga allergimediciner. A Ta det lugnt. Allergi minskar kroppens motståndskraft. Den påverkas också om du har en infektion, är trött, stressad eller deppig. Ta det lugnt så att dina allergisymtom inte förvärras. A Fimpa! Pollenallergi blir ofta värre om du röker själv, eller vistas i rökiga lokaler. (13) (14) 13
6. Mat Födoämnesöverkänslighet förekommer hos vart femte barn under tre år och vanligast är allergi mot mjölk, ägg, vetesoja och jordnötter. Bland vuxna är jordnötter, nötter och fisk de födoämnen som står för de flesta födoämnesallergierna. En födoämnesallergi startar med att personen sensibiliseras, känsliggörs, för ett visst födoämne. Det innebär att immunförsvaret registrerar födoämnet som skadligt och bildar antikroppar mot detta. Nästa gång barnet kommer i kontakt med samma födoämne kan en allergisk reaktion utlösas och man får någon form av symtom. Sensibilisering kan även ske under graviditet eller via bröstmjölk. Födoämnesallergi mot t ex mjölk och ägg växer oftast bort. Födoämnesallergi eller -överkänslighet kan ge besvär från många av kroppens organ. Ofta uppstår symtom i mag- och tarmkanalen, huden och luftvägarna. Reaktionen kan variera från magknip, klåda i halsen, lätta utslag i huden till allvarlig allergisk reaktion (anafylaxi). Mål: En trygg och säker tillvaro för barn och vuxna med matallergi. Ingen ska av misstag utsättas för mat man inte tål. Skellefteå ska erbjuda ett tryggt utbud för allergiker vad gäller inköp av livsmedel samt säkerhet vid servering av mat vid kommunala anläggningar. Matallergiprogrammet ska följas. (15) Handlingsplan: Information till föräldrar via MVC, BVC och skola om födoämnesallergi och matintroduktion. Maten som serveras vid skolor och förskolor ska vara fri från nötter, mandel och jordnötter. Personal som serverar mat inom vård, skola, barn-, äldre- och handikappomsorg ska utbildas i födoämnesallergi. Specialkostansvarig fortbildas årligen. Rutiner för introduktion av ny måltidspersonal. Säker mathantering genom goda rutiner. T ex genom samordning av rutiner för inköp, tilllagning, märkning, förvaring av dietkoster inom skola, barn- och äldreomsorg. Detta med syftet att ge rätt mat till rätt person. Tydlig dokumentation av dietkoster, rutiner för överrapportering när barn byter skola samt när vårdtagare byter boende. Handlingsplan ska finnas på förskolor och skolor för de barn som har allvarlig födoämnesallergi. Rapportering vid tillbud inom förskola och skola skickas till skolsköterskan och måltidsenheten. Vid tillbud i vården ska avvikelserapporter upprättas till medicinskt ansvarig. Tvärsektoriell grupp för bra mat inom förskolan liknande den som finns inom skolan skapas. 14
7. Upphandling Praktiska råd: A Amning är bra för alla barn. Det skyddar dock inte helt mot utveckling av allergibesvär. A Amning skyddar mot infektioner och därmed indirekt mot infektionsutlöst astma. A Intag av fisk innehållande omega-3-fettsyror förefaller skydda mot klinisk allergi. A Oljebaserade AD-vitamin rekommenderas till spädbarn. A Tidig och stegvis introduktion av gluten, parallellt med amning rekommenderas. A Om barnet har två eller fler allergiska familjemedlemmar, och behöver bröstmjölksersättning före 4 månaders ålder, kan komjölksfri ersättning minska risken eller skjuta upp debuten av allergi. (2) Arbetsmiljökrav på produkter ställs av kommunhälsan i Skellefteå kommun. Miljökrav vid upphandling av varor, tjänster ställs utifrån EKU-delegationens krav. (16) Mål: Allergikernas kemikalievardag ska underlättas av en bra upphandling i kommunen. Användning av allergivänliga produkter ska öka och vara ett förstahandsval. Inga produkter som innehåller kända allergiframkallande ämnen ska upphandlas om det finns alternativ. Då riskprodukter ur allergisynpunkt ändå köps in ska noggranna bruksanvisningar och varningstexter följa produkten. Handlingsplan: Kommunens inköpsansvariga utbildas i hälsoanpassad upphandling. Använda ett sortiment som passar för allergiker. Det som är bra för allergiker är bra för alla. Tips finns på astma- och allergiförbundets hemsida se (8). Skapa en länk till allergianpassade produkter på kommunens hemsida. Allergikommittén i Skellefteå I Skellefteå bildades en allergikommitté 1999 som fungerar som en arbetsgrupp i folkhälsorådet. Karin Våglund, fritidskontoret Ulrika Jonsson, allergikonsulent, barnkliniken, Västerbottens läns landsting Monika Sylvén, bygg- och miljökontoret Jan Tarras-Wahlberg, bygg- och miljökontoret Yvonne Backlin, skolhälsovården, skol- och kulturkontoret Kent Nygren, fastighetskontoret Berith Nyström, FoUU-staben, Västerbottens läns landsting 15
Frågor angående handlingsprogrammet Ulrika Jonsson, Västerbottens läns landsting e-post: ulrika.jonsson@vll.se Referenser och länkar 1. www.skelleftea.se/folkhalsa (Folkhälsopolitiska programmet 2. Allergi i Praxis, nr 3, 2006 3. Svenska föreningen för allergologi; Allergidagen 2006 www.sffa.nu 4. Miljöbalken, SFS 1998: 808 9 kap; 2 kap, 3 5. www.socialstyrelsen.se 6. www.boverket.se (BBR. Kap. 6) 7. Clearing the Air: astma and Indoor air exposure, Institute of Medicine 7. Technical trial results in home environments with Airsonett Airshower, 2001 8. www.astmaoallergiforbundet.se 9. Tobakslagen www.notisum.se 10. Västerbottens läns landstings tobakspolicy www.vll.se 11. Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård. Nils E. Eriksson, Gunilla Hedlin 12. www.skelleftea.se (Skellefteås lokala miljömål) 13. www.apoteket.se 14. Hur kan vi minska allergi- och astmabesvär för barn och unga? Astma- och Allergiförbundet 2003 Barnallergiåret 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Monika Sylvén, Skellefteå kommun e-post: monika.sylven@skelleftea.se 15. Matallergiprogrammet (Skellefteås skolors) 16. www.msr.se/sv 17. www.astmaoallergiforbundet.se/filer/vaxter. pdf.pdf 18. www.feb.se 19. www.ssi.se 20. www.srfriks.org/hjalpmedel/ledarhund.htm Bra länkar: www.barnallergisektionen.se www.barn.halland.net www.astma.com www.celiaki.se www.allergimat.com www.allergisidan.com www.slv.se www.growingpeople.se www.pollenrapport.com www.nrm.se/pollen www.infomedica.se www.vardguiden.se www.fhi.se Det medicinska faktainnehållet är granskat av barnallergolog Stig Örjestad, Barnkliniken, Västerbotten. www.vll.se Idé och produktion: Birgitta Hägglund och Annika Huring, K2, Skellefteå Foto: Norrlandia omslag + sid 3,5,9,10,11,12 - Erland Segerstedt sid 2,4,5 - Mattons sid 6,7,8,9,13 - Tobias Thylin omslag - Karin Våglund sid 12 - Birgitta Hägglund sid 14 Tryck: Tryckpoolen, Luleå. Maj 2008