MINNE Av Jenny Wikström Efter dagen föreläsning ska ni kunna Definiera begreppet minne Beskriva olika typer av minne/minnessystem Minnesprocessen: inkodning (vad och hur?) lagring (t ex hur länge) framplockning (återerinring): ledtrådar (cues); glömska; memory construction Film om Clive Wearing 1
Vad är minne? Inlärning som varar över tid med hjälp av de psykologiska och biologiska mekanismer som svarar för inkodning, lagring och framplockning av information. Inkodning lagring framplockning 2
Tulving -95 Minne = mental time travel Minnesprocessen Automatiska/omedvetna processer Yttre händelser Sensoriskt minne Inkodning av info som är viktig eller ny Korttidsminne Framplockning Långtidsminne Inkodning i långtidsminne Atkinson & Shiffrin s klassiska trestegs-modell (1968), men UPPDATERAD 3
INKODNING Inkodning av information Encoding/ inkodning Effortful/ kontrollerad Automatic/ automatisk Psyk.begrepp i Myers! Rum, tid, frekvens 4
Kontrollerad inkodning: Ebbinghaus använde nonsensstavelser TUV ZOF GEK WAV Ju fler repetitioner dag 1, ju färre repetitioner för återinlärning dag 2 Spacing Effect /utspridningseffekt Utspridd övning - bättre minne Inkodning via repetition Antal minuter för återinlärning dag 2 20 15 10 5 0 8 16 24 32 42 53 64 Antal repetitioner dag 1 5
Inkodning: seriepositionseffekten Andel ord fp kunde komma ihåg RÖD = direkt BLÅ = senare 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Ordets position i ordlistan vid uppläsningen 12 Olika sätt att mäta minne Free recall (fri återgivning) Cued recall (återgivning med hjälp av ledtråd) Recognition (Igenkänning) Relearning (återinlärning sker snabbare) 6
Inkodning: 1. Mening, betydelse (=semantisk inkodning) 2. Bilder (=visuell inkodning) 3. Organisation (hur informationen hänger ihop ) FAT 1) Hade ordet små eller stora bokstäver? 2) Rimmar ordet på sol? 3) Passar ordet in i följande mening: Lisa ställde ner koppen på ett? 7
Typ av inkodning påverkar minnesprestationen! Encoding Inkodning: visualisering Två koder bättre än en! Semantisk + visuell Eng. Mnemonics = sve. mnemoteknik stöd för minnet Visualisera organisera method of loci Ett är ett spett, två är en å, tre är en fe 8
Inkodning Organisation: Chunking Gruppera i större meningsfulla enheter Sker ofta automatiskt A C I V O V I M S U N O K B U P N K (18 enheter) ICA VIVO KONSUM PUB NK (5 enheter) 9
Encoding- Chunking Organiserad information är lättare att komma ihåg 524 824 50 bättre än 5 2 4 8 2 4 5 0 10
Inkodning-organisation: Hierarkier: Encoding (automatic or effortful) Meaning (semantic Encoding) Imagery (visual Encoding) Organization Chunks Hierarchies LAGRING 11
Lagring Sensoriskt minne Korttidsminne ikoniskt minne 0,5 sekunder ekominne 3-4 sek Begränsad och kortlivad! magical number seven plus or minus two Obegränsat Långtidsminne Lagring- Korttidsminne Procent som kom ihåg konsonanter 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 3 6 9 12 15 18 Tid I sekunder mellan presentation av konsonater och framplockning (ingen repetition möjlig) Peterson & Peterson, (1959) 12
Korttidsminne=arbetsminne (ett nyare begrepp) Kombinerar ny info med gammal info *Fonologisk loop * visuospatialt skissblock EXEKUTIVE SYSTEM Figure 9.2 Working memory Myers: Psychology, Eighth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers 13
1 5 2 B A E 6 D F 4 3 C TRAIL-MAKING TEST 1 5 2 B A E 6 D F 4 TRAIL- MAKING TEST 3 C 14
LÅNGTIDSMINNE Lagring: lång tid! Långtidsminne Explicit (deklarativt) Implicit (icke-deklarativt) Fakta-generella kunskaper ( semantiskt minne ) Personligt upplevda händelser ( episodiskt minne ) Färdigheter Motoriska/ perceptuella Klassisk och operant betingning 15
Filmexempel Film om Clive Wearing, mannen utan minne Lagringvar? 16
Hur lagras minnen? Forskning på APLYSIA Associativ inlärning:vattenstänk paras med elektrisk shock Long-term potentiation: effektivare signalöverföring vid det synaptiska gapet (transmittorsubstanser: serotonin) stärker vissa förbindelser; neurala nätverk Explicit minne: Prefrontala cortex - KTM el. arbetsminne Hippocampus- LTM (skapandet av episodiska minnen) Cortex (bakre associationsområden)-ltm (semantiskt minne) Implicit minne:amygdala inblandad i klassisk betingning; känslominnen Cerebellum procedurminne (KTM= korttidsminne, LTM= långtidsminne) 17
H.M. Fallstudie av H.M. hippocampus borta -anterograd amnesi sedan operation 1953 Normal intelligens, LTM före operationen bevarat, endast KTM efter operationen Bristande minneskonsolidering? Normalt procedurminne! The Medial temporal lobe and memory storage, HM s brain (ur Kandel, fig. 62-1) 18
FRAMPLOCKNING Framplockning-att minnas Hur mäter man minne? Fri återgivning /free recall (svårt) Stödd återgivning/ cued recall (lättare) Igenkänning/recognition (lättast) LEDTRÅDAR aktiverar den väg som leder till minnet. Ju mer ledtrådar desto lättare att minnas. Återinlärning (lättare 2:a ggn att lära sig ngt) 19
Omgivningen som ledtråd (context effects) 20
Känslor som ledtråd? Känslor som kontext? State-dependent memory (manisk patient som gömmer pengar minns var vid nästa maniska period ) Svårt att visa i laboratoriet Känslo-kongruens = känslotillstånd fungerar som ledtråd (man minns glada minnen om glad, ledsna minnen om ledsen) 21
GLÖMSKA Figure 9.25 When do we forget? Myers: Psychology, Eighth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers 22
Orsaker till glömska: Dålig inkodning - ej inkodat i LTM (försök t ex rita av en 100kr sedel!) Dålig framplockning från LTM- ej åtkomlig, fel ledtråd Långtidsminnen försämras eller bleknar med tiden ( storage decay ) Forgetting curve Percentage of list retained when relearning 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 10 15 20 25 30 Time in days since learning list Ebbinghaus (1885) forgetting curve over 30 days Initially rapid, then levels off with time 23
Glömska Forgetting curve for spanish Percentage of original vocabulary retained 100% 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Retention drops, then levels off 1 3 5 9½ 14½ 25 35½ 49½ Time in years after completion of Spanish course Glömska p.g.a. interferens PROAKTIV INTERFERENS tidigare kunskap förstör nyare RETROAKTIV INTERFERENS ny kunskap förstör gammal POSITIVE TRANSFER - Latin före franska är bra! 24
AMNESI - minnesförlust Retrograd amnesi =svårt att minnas händelser före skadan Anterograd amnesi = svårt att lära in ny info efter skadan Infantil amnesi =barndomsamnesi (vanligt!) Vi återskapar/konstruerar våra minnen Film av en bilolycka Ögonvittnen kan påverkas av ledande frågor Ledande fråga About how fast were the cars going when they smashed into each other? Experiment :Memory construction 25
Memory Construction Minnesluckor fylls ut med sannolika gissningar (scheman, scripts) Fantasier kan skapa falska minnen Misinformation effect ledande frågor Source amnesia (källminne saknas) Memory Construction KOGNITIV FÖRHÖRSTEKNIK (ej ledande frågor) Kan du visualisera scenen framför dig? Ljus? Ljud? Lukt? Etc. 26
Medicinsk information 1. Viktig info först 2. Strukturera 3. Var specifik! SLUT 27