1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 KAPITEL 1- inledning samt definitioner och förtydliganden 4 KAPITEL 2 - Presentation av kommuner och län 6 KAPITEL 3 - självupplevd hälsa 11 3.1 Healthy Days 11 3.2 Hälsorelaterad livskvalitet 15 3.3 Tandhälsa och tandläkarbesök 17 3.4 Besök hos läkare och distriktssköterska 20 KAPITEL 4 Levnadsvanor 24 4.1 Tobaksvanor 24 4.2 Alkoholvanor 27 4.3 Övervikt 30 4.4 Fysisk aktivitet 30 4.5 Stress 33 KAPITEL 5 Levnadsvillkor 35 5.1 Socialt stöd 35 5.2 Socialt kapital 39 5.3 Arbetsliv 41 5.4 Boende 45 5.5 Framtidstro 48 KAPITEL 6 Diskussion 50 LITTERATUR 50 TABELLUNDERLAG TILL KARTOR 51 2
SAMMANFATTNING Denna rapport är ett samarbete mellan Landstinget Västernorrland och Hälso- och sjukvårdskansliet, Göteborg, Västra Götalandsregionen. Rapporten bygger på två versioner av befolkningsenkäten Liv och Hälsa 2003 som under våren 2003 skickades ut till sammanlagt ca 50.000 personer bosatta i de fyra nordligaste norrlandslänen samt i fem av göteborgsregionens nämndområden och kommunerna Stenungsund, Lerum och Alingsås. Undersökningen är en del av landstingens/regionens folkhälsoarbete och syftar framför allt till att ge en bild av hur niskor som lever i de undersökta områdena upplever sin hälsa, vilka levnadsvanor de har och vilka livsvillkor man lever under. Rapporten har också ambitionen att jämföra de olika områdena med varandra samt kartlägga skillnader mellan könen och mellan olika åldersgrupper. Det finns vissa regionala skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen vad gäller befolkningsstrukturen. I Norrland är medelåldern något högre än medelåldern i göteborgsregionen. Regionerna har också olika socioekonomiska strukturer. Göteborgsregionen har en högre andel utländska medborgare, arbetslösheten är högre i Norrland och medelinkomsten är lägre. De största skillnaderna i dessa bakgrundsvariabler finns dock inom Göteborgs kommun. I rapporten undersöks dagar med full hälsa, hälsorelaterad livskvalitet, tandhälsa, besök hos tandläkare, läkare och distriktssköterska, tobaksvanor, alkoholvanor, övervikt, fysisk aktivitet, stress, socialt stöd, socialt kapital, arbetsliv, boende och framtidstro. Här sammanfattas några av de skillnader som tycks finnas mellan göteborgsregionen och Norrland: I Norrland har man fler dagar med nedsatt kroppslig hälsa, men färre dagar med psykisk ohälsa än man har i göteborgsregionen. Den självskattade tandhälsan verkar vara lika i Norrland och göteborgsregionen. Boende i göteborgsregionen besöker dock tandläkaren oftare. Norrlänningar besöker distriktssköterska oftare än de som bor i göteborgsregionen. Boende i göteborgsregionen röker i högre utsträckning än norrläningar men norrlänningar snusar mer. Det totala tobaksbruket tycks dock vara lika stort i Norrland som i göteborgsregionen. Det finns något fler riskkonsumenter av alkohol i göteborgsregionen än i Norrland, men lika många norrlänningar som boende i göteborgsregionen uppger att de dricker sig berusade. I Norrland är en större andel av befolkningen överviktig, men man tycks också vara något mer fysiskt aktiv. Boende i göteborgsregionen är med stressade än norrlänningar. Fler norrlänningar än boende i göteborgsregionen tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt. Precis som när det gällde bakgrundsvariabler finns de största regionala/lokala skillnaderna inom Göteborgs kommun. Ännu större skillnader ses dock mellan och samt olika åldersgrupper. 3
KAPITEL 1 - inledning Denna rapport är ett samarbete mellan Landstinget Västernorrland och Hälso- och Sjukvårdskansliet, Göteborg, Västra Götalandsregionen. Rapporten bygger på två versioner av befolkningsenkäten Liv och Hälsa 2003 som under våren 2003 skickades ut till sammanlagt ca 50.000 personer bosatta i de fyra nordligaste norrlandslänen samt i fem av Västra Götalandsregionens nämndområden och kommunerna Stenungsund, Lerum och Alingsås. I denna rapport kallas dessa områden för göteborgsregionen. I göteborgsregionen var svarsfrekvensen 66,7 procent och i norrlandsundersökningen 66,0 procent. För varje kommun/stadsdel i de deltagande områdena i göteborgsregionen har enkäten skickats till 800 personer. I Norrland varierar antalet utskickade enkäter mellan 100 och 2502 per kommun. I tabellerna nedan anges hur många från varje grupp som svarat. Kommun/SDN antal svarande Kommun antal svarande NÖ Göteborg Gunnared 432 Berg 466 Lärjedalen 455 Bräcke 479 Kortedala 507 Härjedalen 457 Bergsjön 411 Härnösand 466 Härlanda 541 Kramfors 1070 Örgryte 536 Krokom 477 Centrum Väster Norrbotten 1540 Centrum GBG 525 Ragunda 472 Linnéstaden 539 Skellefteå 752 Majorna 526 Sollefteå 1156 Högsbo 505 Strömsund 505 Älvsborg 539 Sundsvall 1600 Frölunda 514 Timrå 401 Askim 536 Umeå 1138 Tynnered 537 Västerbotten 1 813 Styrsö 526 Robertsfors 200 Hisingen Nordmaling 189 Torslanda 556 Vindeln 224 Biskopsgården 467 Vännäs 200 Lundby 507 Västerbotten 2 1232 Tuve-Säve 527 Malå 191 Backa 516 Åsele 196 Kärra-Rödbo 572 Sorsele 210 - Dorotea 204 Ale 540 Bjurholm 223 Härryda 542 Norsjö 208 Kungälv 569 Västerbotten 3 610 Mölndal 554 Vilhelmina 203 Partille 542 Lycksele 203 Stenungsund 557 Storuman 204 Tjörn 549 Ånge 434 Öckerö 531 Åre 488 Alingsås 582 Örnsköldsvik 1236 Lerum 569 Östersund 700 4
Antal svarande per grupp 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 903 320 650 1036 1079 428 649 1296 Jämtland 610 219 409 682 702 258 399 765 Västerbotten 685 244 465 760 763 284 458 886 Norrbotten 114 34 93 488 130 53 85 541 Mellersta Bohus 173 252 384 202 301 326 450 191 Centrum Väster 455 536 704 447 554 686 831 534 Södra Bohus 129 200 312 116 168 271 308 129 Hisingen 288 403 513 297 335 439 542 324 NÖ Göteborg 330 406 390 187 415 434 430 290 För mer information om Liv och Hälsa 2003, gå in på www.livohalsa.nu eller www.vgregion.se/loh2003. Där finns en utförligare metodbeskrivning samt andra rapporter som bygger på samma enkätunderlag. Denna undersökning är en del av landstingens/regionens folkhälsoarbete och syftar framför allt till att ge en bild av hur niskorna som lever i de undersökta områdena upplever sin hälsa, vilka levnadsvanor de har och vilka livsvillkor man lever under. Rapporten har också ambitionen att jämföra de olika områdena med varandra samt kartlägga skillnader mellan och och mellan olika åldersgrupper. Målgruppen för rapporten är beslutsfattare på såväl regional som lokal nivå, samt aktörer inom hälso- och sjukvården. Rapporten riktar sig också till andra organisationer och myndigheter som arbetar med folkhälsofrågor samt till en intresserad allhet. Ansvariga för Liv och Hälsa är: Birgitta Malker - Landstinget Västernorrland Urban Janlert Västerbottens Läns Landsting Kerstin Sandberg Norrbottens Läns Landsting Hans Fröling Jämtlands Läns Landsting Barbara Rubinstein Västra Götalandsregionen Rapporten är författad av Tove Olofsson (Landstinget Västernorrland/Västra Götalandsregionen) i samarbete med Barbara Rubinstein (Västra Götalandsregionen). Per-Arne Lyrén (Landstinget Västernorrland) har gjort kartorna. 5
Definitioner och förtydliganden Norrland består i denna rapport av länen Norrboten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Göteborgsregionen består i denna rapport av Göteborg med dess 21 stadsdelar samt kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Allt material är kalibreringsviktat vilket innebär att resultaten har korrigerats med hänsyn tagen till bortfallet. För att underlätta jämförelser mellan olika redovisningspopulationer åldersstandardiseras skattningarna. Åldersstandardiseringen påverkas av vilken standardpopulation och vilka åldersklasser som väljs. Standardpopulationen består här av rikets befolkning den 31 december 2002. Delvikterna baseras på de åldersklasser som redovisas i tabellen nedan. Åldersklass 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 Procentandel 3,7 4,6 5,1 5,5 6,8 9,2 8,7 8,4 8,4 9,5 8,7 8,1 7,4 6,0 I tabellerna som visar de olika hälsofaktorerna uppdelade på kön, ålder och län/nämnd är de värden som bedöms vara mer gynnsamma markerade med grön färg och de som är mindre gynnsamma är markerade med rött. På vissa frågor är höga värden positiva, men på andra frågor är de lägsta värdena de bästa. KAPITEL 2 Presentation av kommuner och län I denna rapport presenteras svaren på några av frågorna från Liv och Hälsa 2003. Kartbilderna visar enkätsvaren uppdelade på kommunnivå och för Göteborgs Stads del på kommundelsnivå. Vissa kommuner i Norrland har slagits ihop på grund av att enkätmaterialet varit för litet. Tabellerna redovisar enkätsvaren uppdelade på län i Norrland och på nämndnivå i göteborgsregionen. På denna nivå undersöks skillnader mellan länen/nämnderna, men det görs också en uppdelning på kön samt fyra åldersgrupper, vilket ger en bild av hur hälsan är fördelad bland invånarna inom länen/nämnderna. Här följer en liten presentation av kommuner, kommundelar och kommungrupper. Denna information kan möjligen ge vissa förklaringar till några av de skillnader som framkommer dem emellan 1. Det finns vissa regionala skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen vad gäller befolkningsstrukturen. I Norrland är medelåldern något högre än medelåldern i göteborgsregionen. göteborgsregionen har en högre andel utländska medborgare. Arbetslösheten är högre i Norrland och medelinkomsten är lägre. De största skillnaderna i dessa bakgrundsvariabler finns dock inom Göteborgs kommun. 1 Uppgifterna om områdenas befolkning, medelålder, medelinkomst samt andel utländska medborgare kommer från www.scb.se. Uppgifter om arbetslöshet kommer från www.ams.se och www.goteborg.se. Siffrorna gäller 2003. 6
NORRBOTTENS LÄN Norrbotten Befolkning: 252 957 Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 4,2 % Medelinkomst: 184 160 Arbetslöshet: 5,1 % Norrbottens kommungrupp består av kommunerna Kiruna, Pajala, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Arvidsjaur, Övertorneå, Överkalix, Boden, Älvsbyn, Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå. VÄSTERBOTTENS LÄN Skellefteå Befolkning: 71 798 Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 1,8 % Medelinkomst:182 997 Arbetslöshet: 4,1 % Umeå Befolkning: 107 845 Medelålder : 36 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 4,1 % Medelinkomst: 185608 Arbetslöshet: 3,1 % Västerbotten 1 Befolkning: 29 092 Medelålder : 41 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 1,4 % Medelinkomst: 170 689 Arbetslöshet: 2,9 % Västerbotten 1 består av kommunerna Robertsfors, Nordmaling, Vindeln och Vännäs Västerbotten 2 Befolkning: 20 243 Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 1,8 % Medelinkomst: 177 183 Arbetslöshet: 3,9 % Västerbotten 2 består av kommunerna Malå, Åsele, Sorsele, Dorotea, Bjurholm och Norsjö. Västerbotten 3 Befolkning: 27 038 Medelålder : 42 Medelålder : 44 Utländska medborgare: 2,4 % Medelinkomst: 168 900 Arbetslöshet: 5,1 % Västerbotten 3 består av kommunerna Vilhelmina, Lycksele och Storuman. VÄSTERNORRLANDS LÄN Örnsköldsvik Befolkning: 54 991 Medelålder : 42 Medelålder : 44 Utländska medborgare: 2 % Medelinkomst: 184314 Arbetslöshet: 3,8 % Sollefteå Befolkning: 21 316 Medelålder : 44 Medelålder : 47 Utländska medborgare: 2,3 % Medelinkomst: 170540 Arbetslöshet: 6,2 % Kramfors Befolkning: 20 574 Medelålder : 44 Medelålder : 47 Utländska medborgare: 1,9 % Medelinkomst: 168 893 Arbetslöshet: 5,3 % Härnösand Befolkning: 25 253 Medelålder : 42 Medelålder : 45 Utländska medborgare: 2,8 % Medelinkomst: 183093 Arbetslöshet: 3,9 % Sundsvall Befolkning: 93 421 Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 2,9 % Medelinkomst: 197980 Arbetslöshet: 4,7 % Timrå Befolkning: 17 817 Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 2,4 % Medelinkomst: 191 917 Arbetslöshet: 4,8 % Ånge Befolkning: 10 897 Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 1,8 % Medelinkomst: 170 332 Arbetslöshet: 4,4 % 7
JÄMTLANDS LÄN Strömsund Befolkning: 13 267 Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 2,4 % Medelinkomst: 159 858 Arbetslöshet: 5,7 % Krokom Befolkning: 14 088 Medelålder : 40 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 2,3 % Medelinkomst: 174 528 Arbetslöshet: 4,0 % Östersund Befolkning: 58 316 Medelålder : 39 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 2,1 % Medelinkomst: 186 114 Arbetslöshet: 4,0 % Ragunda Befolkning: 5 948 Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 1,7 % Medelinkomst: 164 550 Arbetslöshet: 5,2 % Bräcke Befolkning: 7 369 Medelålder : 43 Medelålder : 45 Utländska medborgare: 2,1 % Medelinkomst: 164 283 Arbetslöshet: 5,2 % Åre Befolkning: 9 692 Medelålder : 40 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 2,7 % Medelinkomst: 163 453 Arbetslöshet: 3,3 % Berg Befolkning: 7 865 Medelålder : 43 Medelålder : 45 Utländska medborgare: 1,1 % Medelinkomst: 158 060 Arbetslöshet: 3,7 % Härjedalen Befolkning: 11 065 Medelålder : 44 Medelålder : 46 Utländska medborgare: 2,6 % Medelinkomst: 162 278 Arbetslöshet: 3,2 % GÖTEBORGS STAD Nordöstra Göteborg Gunnared Befolkning: 21 255 Medelålder : 34 Medelålder : 35 Utländska medborgare: 21,1 % Medelinkomst: 133 900 Arbetslöshet: 6,8 % Lärjedalen Befolkning: 23 631 Medelålder : 32 Medelålder : 33 Utländska medborgare: 19,8 % Medelinkomst: 130 300 Arbetslöshet: 6,2 % Kortedala Befolkning: 26 204 Medelålder : 38 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 11,3 % Medelinkomst: 152 000 Arbetslöshet: 5,3 % Bergsjön Befolkning: 14 697 Medelålder : 34 Medelålder : 34 Utländska medborgare: 24,8 % Medelinkomst: 105 100 Arbetslöshet: 8,5 % Härlanda Befolkning: 19 743 Medelålder : 38 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 4,6 % Medelinkomst: 184 400 Arbetslöshet: 3,3 % Örgryte Befolkning: 33 579 Medelålder : 38 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 4,8 % Medelinkomst: 205 300 Arbetslöshet: 3,1 % 8
Centrum Väster Göteborg Centrum Befolkning: 51 827 Medelålder : 38 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 6,8 % Medelinkomst: 192 900 Arbetslöshet: 3,4 % Linnéstaden Befolkning: 31 064 Medelålder : 37 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 6 % Medelinkomst: 195 900 Arbetslöshet: 4,0 % Majorna Befolkning: 28 567 Medelålder : 36 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 4,9 % Medelinkomst: 171 400 Arbetslöshet: 4,7 % Högsbo Befolkning: 16 677 Medelålder : 42 Medelålder : 47 Utländska medborgare: 5,6 % Medelinkomst: 162 100 Arbetslöshet: 3,5 % Älvsborg Befolkning: 18 460 Medelålder : 39 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 3,6 % Medelinkomst: 266 600 Arbetslöshet: 1,8 % Frölunda Befolkning: 12 852 Medelålder : 43 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 8 % Medelinkomst: 149 100 Arbetslöshet: 4,3 % Askim Befolkning: 22 037 Medelålder : 38 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 3,7 % Medelinkomst: 268 700 Arbetslöshet: 1,9 % Tynnered Befolkning: 27 592 Medelålder : 37 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 5,8 %, Medelinkomst: 201 200 Arbetslöshet: 2,9 % Styrsö Befolkning: 4 480 Medelålder : 40 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 1,6 % Medelinkomst: 184700 Arbetslöshet: 1,6 % Hisingen Torslanda Befolkning: 19 516 Medelålder : 36 Medelålder : 36 Utländska medborgare: 2,9 % Medelinkomst: 236 900 Arbetslöshet: 1,7 % Biskopsgården Befolkning: 25 773 Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 15,4 % Medelinkomst: 141 600 Arbetslöshet: 6,0 % Lundby Befolkning: 34 121 Medelålder : 39 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 8,1 % Medelinkomst: 169100 Arbetslöshet: 4,8 % Tuve-Säve Befolkning: 10 899 Medelålder : 39 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 7,2 % Medelinkomst: 197 900 Arbetslöshet: 3,4 % Backa Befolkning: 22 997 Medelålder : 40 Medelålder : 43 Utländska medborgare: 7,5 % Medelinkomst: 176 000 Arbetslöshet: 4,5 % 9
Kärra-Rödbo Befolkning: 10 653 Medelålder : 36 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 3,7 % Medelinkomst: 200 900 Arbetslöshet: 2,5 % ÖVRIGA KOMMUNER I GÖTEBORGSREGIONEN Ale Befolkning: 25 993 Medelålder : 38 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 5,1 % Medelinkomst: 196 984 Arbetslöshet: 2,6 % Härryda Befolkning: 31 117 Medelålder : 37 Medelålder : 38 Utländska medborgare: 4,3 % Medelinkomst: 225 031 Arbetslöshet: 1,9 % Kungälv Befolkning: 38 154 Medelålder : 39 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 2,8 % Medelinkomst: 207 891 Arbetslöshet: 2,0 % Mölndal Befolkning: 57 523 Medelålder : 38 Medelålder : 40 Utländska medborgare: 4,9 % Medelinkomst: 215 496 Arbetslöshet: 2,3 % Partille Befolkning: 33 204 Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 4,8 % Medelinkomst: 219 313 Arbetslöshet: 2,6 % Stenungsund Befolkning: 22 216 Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 3,5 % Medelinkomst: 208 616 Arbetslöshet: 2,7 % Tjörn Befolkning: 14 884 Medelålder : 41 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 2,2 % Medelinkomst: 200 005 Arbetslöshet: 2,9 % Öckerö Befolkning: 12 063 Medelålder : 38 Medelålder : 41 Utländska medborgare: 1,4 % Medelinkomst: 203 014 Arbetslöshet: 1,6 % Alingsås Befolkning: 35 530 Medelålder : 40 Medelålder : 42 Utländska medborgare: 3 % Medelinkomst: 191 554 Arbetslöshet: 3,4 % Lerum Befolkning: 35 890 Medelålder : 37 Medelålder : 39 Utländska medborgare: 3,3 % Medelinkomst: 220 551 Arbetslöshet: 2,4 % 10
KAPITEL 3 - självupplevd hälsa 3.1 Healthy Days Healthy Days är ett instrument, utvecklat i USA, för att mäta den självupplevda hälsan i en befolkning. I detta avsnitt redovisas svaren på frågor som rör hur många dagar under den senaste 30-dagarsperioden som den kroppsliga respektive psykiska hälsan inte varit god. Summan av dagarna med kroppslig och psykisk ohälsa läggs sedan samman. Den summan subtraheras sedan från 30 dagar för att få fram antalet dagar med full hälsa under en månad. 3.1.1 Kroppslig hälsa Kartorna visar hur många dagar i genomsnitt som invånarna i kommunerna/stadsdelarna har haft en nedsatt kroppslig hälsa. Kartorna samt tabell 3.2 visar att norrlänningar skattar sin kroppsliga hälsa som nedsatt något fler dagar per månad än de som bor i göteborgsregionen. Tabell 3.1: Dagar med nedsatt kroppslig hälsa per månad dagar med nedsatt kroppslig hälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen 5,4 5,2 Norrland 5,9 5,8 Tabell 3.2: Dagar med nedsatt kroppslig hälsa per månad fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagar med nedsatt kroppslig hälsa 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 3,9 4,8 5,9 6,7 4,6 5,6 7,2 8,1 Jämtland 4,1 4,8 7,3 7,0 4,3 8,3 7,6 7,2 Västerbotten 3,2 3,7 5,8 6,4 4,5 6,0 8,5 6,8 Norrbotten 3,1 3,7 6 6,2 5,3 4,9 7,1 8,3 Mellersta Bohus 3,2 3,2 4,9 5,8 4,8 6,3 5,9 6,76 Centrum Väster 3,2 3,2 5,1 6,2 4,2 4,5 6,8 7,2 Södra Bohuslän 3,4 3,3 5,3 6,4 4,6 4,9 6,6 5,3 Hisingen 3,0 4,9 6,8 5,7 4,6 5,2 9,0 9,5 NÖ Göteborg 3,8 5,9 7,5 6,7 4,5 6,2 8,9 9,4 Som väntat anger ungdomar färre dagar då den egna kroppsliga hälsan varit nedsatt den senaste månaden, än äldre gör. Men det finns också tydliga skillnader mellan könen då anger fler dagar då den egna hälsan varit nedsatt den senaste tiden än i motsvarande ålder. 11
12
3.1.2 Psykisk hälsa Kartorna nedan visar hur många dagar i genomsnitt som invånarna i kommunerna/stadsdelarna har haft en nedsatt psykisk hälsa. 13
Tabell 3.3: Dagar med nedsatt psykisk hälsa per månad dagar med nedsatt psykisk hälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen 5,0 5,0 Norrland 4,2 4,4 Tabell 3.4: Dagar med nedsatt psykisk hälsa per månad fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagar med nedsatt psykisk hälsa 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 3,8 3,8 3,4 3,6 6,1 6,3 5,8 3,8 Jämtland 2,9 4,0 4,2 3,5 7,5 5,8 5,5 4,3 Västerbotten 3,2 4,4 3,8 3,0 6,2 5,4 5,8 3,1 Norrbotten 3,0 2,6 2,5 2,8 7,0 3,3 3,4 3,8 Mellersta Bohus 3,0 3,3 3,5 3,3 5,3 5,9 5,3 4,1 Centrum Väster 3,9 4,1 4,3 3,4 5,6 5,9 5,7 4,7 Södra Bohuslän 3,3 4,1 3,2 1,8 6,0 5,1 5,5 3,7 Hisingen 4,6 4,9 5,9 3,7 6,6 6,6 7,1 6,2 NÖ Göteborg 4,8 6,4 6,1 4,5 5,9 7,8 7,4 5,6 Den psykiska ohälsan tycks vara störst bland unga och bland de som bor på Hisingen eller i nordöstra Göteborg. Bäst mår unga killar samt i Norrbotten. Till skillnad från den kroppsliga hälsan så verkar norrlänningar ha en bättre psykisk hälsa än de som bor i göteborgsregionen. 3.1.3 Dagar med full hälsa I tabellen nedan har antalet dagar med nedsatt kroppslig hälsa lagts samman med det genomsnittliga antalet dagar med psykisk ohälsa. Summan av dessa dagar har sedan dragits ifrån 30 för att få fram antalet dagar med full hälsa under en 30-dagars period. Enligt Alfredsson överlappar dagar med kroppslig och psykisk ohälsa inte varandra i någon hög grad, vilket gör att det är intressant att göra denna beräkning. Tabell 3.5 Dagar med full hälsa per månad dagar med full hälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen 20 20 Norrland 20 20 Tabell 3.6: Dagar med full hälsa per månad fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagar med full hälsa 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 22 21 21 20 19 18 17 18 Jämtland 23 21 19 20 18 16 17 19 Västerbotten 24 22 20 21 19 19 16 19 Norrbotten 24 24 22 21 18 22 20 18 Mellersta Bohus 24 24 22 21 20 18 19 19 Centrum Väster 23 23 21 20 20 20 18 18 Södra Bohuslän 23 23 22 22 19 20 18 14 Hisingen 22 20 17 21 19 18 14 14 NÖ Göteborg 21 18 16 19 20 16 14 15 14
De som bor i göteborgsregionen och i Norrland har lika många dagar med full hälsa. Unga är den grupp som har flest antal dagar med full hälsa. Kvinnor, speciellt de äldre, är de som har det lägsta antalet dagar med full hälsa. 3.2 Hälsorelaterad livskvalitet Ett annat sätt att mäta hälsan i befolkningen är att använda sig av instrumentet EQ-5D som är ett index som anger den hälsorelaterade livskvaliteten. EQ-5D är baserat på fem enkätfrågor som rör rörlighet, möjlighet att klara av den egna hygienen, möjlighet att klara av sina huvudsakliga aktiviteter, smärtor och besvär samt oro och nedstämdhet. Svaren på frågorna viktas så att de besvär som är mest plågsamma får en högre vikt än de som anses vara mindre plågsamma. Nedan visas det genomsnittliga indexvärdet, där index 1 är lika med full hälsa. Kartorna nedan visar det genomsnittliga EQ-5D -värdet i de olika kommunerna/stadsdelarna. Tabell 3.7: EQ-5D EQ-5D medel ålders -viktat göteborgsregionen 0,82 0,83 Norrland 0,81 0,81 Tabell 3.8: EQ-5D fördelat på län/nämnd, kön och ålder EQ-5D 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 0,90 0,85 0,81 0,78 0,86 0,82 0,76 0,75 Jämtland 0,89 0,85 0,76 0,77 0,82 0,78 0,78 0,75 Västerbotten 0,90 0,86 0,80 0,77 0,85 0,80 0,73 0,76 Norrbotten 0,90 0,91 0,84 0,78 0,80 0,81 0,77 0,74 Mellersta Bohus 0,90 0,89 0,85 0,81 0,83 0,81 0,79 0,78 Centrum Väster 0,90 0,87 0,83 0,80 0,87 0,84 0,79 0,74 Södra Bohuslän 0,90 0,90 0,82 0,80 0,85 0,83 0,80 0,81 Hisingen 0,88 0,84 0,76 0,80 0,85 0,83 0,73 0,71 NÖ Göteborg 0,88 0,81 0,76 0,77 0,85 0,79 0,74 0,71 Ovanstående tabell visar att unga har en högre hälsorelaterad livskvalitet än de äldre na som är den grupp som har den lägsta hälsorelaterade livskvaliteten. De som bor på Hisingen eller i Nordöstra Göteborg tycks ha lägre hälsorelaterad livskvalitet än motsvarande ålders- och könsgrupper i andra områden. Kartorna och tabell 3.8 visar att det är små skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen när det gäller den genomsnittliga hälsorelaterade livskvaliteten. Norrland ligger på en jämn medelnivå, men i göteborgsregionen finns större variationer mellan de olika kommunerna/stadsdelarna. 15
16
3.3 Tandhälsa och tandläkarbesök 3.3.1 Självskattad tandhälsa På kartorna nedan visas hur stor del av befolkningen i de olika kommunerna/stadsdelarna som tycker att den egna tandhälsan är ganska eller mycket bra. 17
Tabell 3.9: Andel som tycker att den egna tandhälsan är bra eller mycket bra bra tandhälsa medel ålders -viktat göteborgsregionen 73 74 Norrland 74 74 Skillnaderna mellan göteborgsregionen och Norrland tycks vara små när det gäller den självupplevda tandhälsan men det finns variationer inom regionerna. Tandhälsan förefaller vara relativt god i Göteborgs kranskommuner. Områden med sämst tandhälsa hittar vi i Göteborgs stad. Tabell 3.10: Andel som tycker att den egna tandhälsan är bra eller mycket bra fördelat på län/nämnd, kön och ålder bra tandhälsa 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 78 71 68 65 79 80 75 72 Jämtland 72 73 65 58 73 75 76 69 Västerbotten 79 80 78 72 78 78 78 68 Norrbotten 74 86 67 61 74 86 83 72 Mellersta Bohus 82 74 75 62 83 79 73 71 Centrum Väster 77 76 71 71 83 80 79 72 Södra Bohuslän 76 76 75 60 79 84 70 74 Hisingen 73 69 62 65 71 70 65 70 NÖ Göteborg 70 62 60 70 76 65 65 69 Kvinnor skattar i allhet sin tandhälsa som bättre än nen gör. De som uppger den sämsta tandhälsan är äldre samt boende på Hisingen och i nordöstra Göteborg. 3.3.2 Tandläkarbesök Till skillnad mot läkarbesök så anses det för det mesta vara positivt att ha besökt tandläkare eller tandhygienist inom de senaste två åren. Detta beror på att tandläkarbesök och särskilt besök hos tandhygienist till stor del är förebyggande och alltså en förutsättning för en god tandhälsa. På kartorna nedan visas hur stor andel som uppger att de har varit hos tandläkare eller tandhygienist någon gång de senaste två åren. 18
19
Tabell 3.11: Andel som besökt tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren besökt tandläkare medel åldersviktat göteborgsregionen 86 87 Norrland 81 82 Trots att det inte finns några större regionala skillnader mellan Norrland och göteborgsregionen vad gäller hur man skattar sin egen tandhälsa så går inte norrlänningar till tandläkaren lika ofta som de som bor i göteborgsregionen. Boende i Göteborgs kranskommuner förefaller gå mest regelbundet till tandläkaren medan variationerna är större i både Norrland och Göteborgs stad. Tabell 3.12: Andel som besökt tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren fördelat på län/nämnd, kön och ålder Besökt tandläkare 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 81 75 84 74 86 84 88 74 Jämtland 82 74 81 69 84 78 90 69 Västerbotten 84 81 90 75 88 92 90 76 Norrbotten 83 63 77 64 88 86 86 64 Mellersta Bohus 87 84 91 86 91 92 90 90 Centrum Väster 76 78 90 85 88 89 94 89 Södra Bohuslän 92 83 89 87 89 89 94 85 Hisingen 80 74 82 81 83 79 89 81 NÖ Göteborg 78 73 80 79 86 82 86 83 Norrlands äldre befolkning går sällan till tandläkaren. I mellersta Bohuslän har en stor del av befolkningen varit hos tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren. Män går inte till tandläkaren lika ofta som gör. 3.4 Besök hos läkare och distriktssköterska Kartorna nedan visar hur stor del av befolkningen som uppger att de har besökt, besökts av eller har talat med läkare p.g.a. egna besvär/sjukdomar de senaste tre månaderna. Tabellen visar hur stor del av befolkningen som besökt eller besökts av en läkare de senaste tre månaderna. Tabell 3.13 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av läkare pga. egna besvär/sjukdomar läkarbesök medel ålders -viktat göteborgsregionen 42 42 Norrland 42 41 20
Tabell 3.14 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av läkare pga. egna besvär/sjukdomar fördelat på län/nämnd, kön och ålder läkarbesök 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 Västernorrland 27 29 41 53 39 43 50 52 Jämtland 30 24 45 53 44 40 50 51 Västerbotten 26 29 43 53 37 42 49 50 Norrbotten 18 35 48 47 41 38 48 52 Mellersta Bohus 29 33 38 60 38 48 49 58 Centrum Väster 22 31 55 57 36 41 49 61 Södra Bohuslän 33 31 40 58 35 43 47 49 Hisingen 26 39 42 53 36 45 57 60 NÖ Göteborg 28 32 47 53 35 43 55 59 65-84 Norrlänningar och boende i göteborgsregionen besöker läkare i stort sätt i samma utsträckning. Unga är de som besöker läkare mest sällan, men de som oftast går till läkaren är äldre. Detta trots att äldre uppger en sämre hälsa än gör. Kvinnor besöker läkare i ganska stor utsträckning under hela livet, men läkarbesöken tycks bli tätare med ökande ålder. Kartorna nedan visar hur stor del av befolkningen som besökt, besökts av eller talat med distriktssköterska för egna besvär/sjukdomar de senaste tre månaderna. Tabell 3.15 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av distriktssköterska pga. egna besvär/sjukdomar besök medel distriktssköterska göteborgsregionen 13 12 Norrland 16 17 åldersviktat Tabell 3.16 Andel som under de tre senaste månaderna talat med, besökt eller besökts av distriktssköterska pga. egna besvär/sjukdomar, fördelat på län/nämnd, kön och ålder Besök distriktssköterska 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 Kvinnor 30-44 45-64 Västernorrland 13 9 15 26 15 14 18 27 Jämtland 9 5 19 29 22 15 17 24 Västerbotten 8 13 19 27 16 12 19 27 Norrbotten 12 0 12 21 17 13 9 28 Mellersta Bohus 10 11 10 29 9 12 13 26 Centrum Väster 7 7 9 22 10 6 9 18 Södra Bohuslän 11 6 11 22 15 11 12 22 Hisingen 8 15 12 24 13 12 13 26 NÖ Göteborg 9 12 17 25 11 12 16 22 65-84 Norrlänningar besöker distriktssköterska i större utsträckning än boende i göteborgsregionen. Detta kan ha att göra med sjukvårdens organisation i de olika landstingen. Åldern spelar dock in i stor utsträckning. Äldre besöker distriktssköterska i betydligt högre utsträckning än yngre gör. 21
22
23
KAPITEL 4 - Levnadsvanor 4.1 Tobaksvanor Här visas hur stor del av befolkningen som röker dagligen. Tabell 4.1: Andel dagligrökare dagligrökare medel ålders -viktat göteborgsregionen 17 17 Norrland 15 13 Tabell 4.2: Andel dagligrökare fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagligrökare 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 7 11 20 11 12 18 24 9 Jämtland 6 11 20 13 11 21 31 8 Västerbotten 6 8 13 9 5 13 20 9 Norrbotten 6 18 23 11 8 26 16 10 Mellersta Bohus 10 14 20 9 18 21 18 7 Centrum Väster 9 12 20 12 15 18 24 14 Södra Bohuslän 9 9 18 6 19 16 22 13 Hisingen 12 18 26 16 21 20 27 12 NÖ Göteborg 13 21 29 15 19 28 28 13 Rökningen verkar vara mer utbredd i göteborgsregionen än den är i Norrland. I båda regionerna röker generellt sett mer än. De som röker allra mest enligt denna undersökning är mellan 45 och 64 år. Kartorna nedan visar hur stor del av befolkningen i de olika områdena som uppger att de snusar dagligen. Tabell 4.3: Andel dagligsnusare totalt dagligsnusare medel ålders -viktat göteborgsregionen 11 11 Norrland 17 16 Tabell 4.4: Andel dagligsnusare fördelat på län/nämnd, kön och ålder dagligsnusare 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 28 38 27 14 7 6 2 1 Jämtland 32 43 24 13 15 15 3 0 Västerbotten 25 37 24 16 11 13 6 1 Norrbotten 32 54 28 20 7 2 5 1 Mellersta Bohus 20 29 17 13 0 3 1 1 Centrum Väster 23 23 15 10 2 5 2 1 Södra Bohuslän 23 31 17 14 1 2 2 1 Hisingen 28 25 18 9 1 4 3 0 NÖ Göteborg 19 21 14 9 2 4 1 0 24
25
26
Män snusar i betydligt större utsträckning än. De stora könsskillnaderna är särskilt tydliga i de södra regionerna. I göteborgsregionen är det mycket få som snusar jämfört med Norrland. Yngre snusar i allhet mer än äldre och i Norrland snusar nen mer än de gör i göteborgsregionen. Också bland na är det de yngre som snusar mer än de äldre. I den yngsta åldersgruppen i Jämtland och i Västerbotten är det fler tjejer som snusar än som röker. När det gällde rökningen så var den mer vanligt förekommande i göteborgsregionen. För snusningen är det tvärtom norrlänningarna som tycks stå för den största konsumtionen. Tabell 4.5: Andel som använder tobak dagligen tobak dagligen Medel åldersviktat göteborgsregionen 27 27 Norrland 25 27 Tabell 4.6: Andel som använder tobak dagligen, fördelat på län/nämnd, kön och ålder tobak dagligen 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 33 44 44 23 19 24 26 10 Jämtland 37 48 40 24 23 35 33 8 Västerbotten 29 41 35 23 16 25 25 9 Norrbotten 36 57 42 28 15 28 18 10 Mellersta Bohus 29 40 34 19 19 23 19 8 Centrum Väster 30 33 32 20 17 23 26 14 Södra Bohuslän 32 39 32 18 19 17 23 14 Hisingen 35 39 41 24 22 24 30 12 NÖ Göteborg 30 39 40 23 20 31 28 13 När man tittar på det totala tobaksbruket försvinner skillnaderna mellan Norrland och göteborgsregionen. Totalt sett förefaller tobaksbruket vara lägst bland äldre och vanligast bland medelålders. 4.2 Alkoholvanor 4.2.1 Berusning Det anses allt att det är berusningsdrickandet som orsakar de största alkoholskadorna. Därför är det intressant att ta reda på hur ofta folk dricker sig berusade. Måttet får ses som ganska grovt eftersom niskor anser sig vara berusade av olika stora gder alkohol. Ordet berusad tolkas också olika av olika niskor. På kartorna nedan visas hur stor del av befolkningen som uppger att de under de 12 senaste månaderna sällan eller aldrig dricker så mycket alkohol att de blir berusade. Tabell 4.7 Andel som sällan eller aldrig är berusade sällan eller aldrig berusad medel ålders -viktat göteborgsregionen 72 74 Norrland 73 74 27
I Göteborg tycks man berusa sig mest i de centrala stadsdelarna. I Norrland är det umeborna som berusar sig mest. Tabell 4.8: Andel som sällan eller aldrig är berusade fördelat på län/nämnd, kön och ålder sällan eller aldrig berusad 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 47 61 73 91 60 85 93 98 Jämtland 44 56 80 90 56 83 94 99 Västerbotten 47 61 72 93 57 85 91 99 Norrbotten 46 59 77 92 65 92 92 98 Mellersta Bohus 44 55 77 92 56 85 94 99 Centrum Väster 31 48 72 90 44 76 90 99 Södra Bohuslän 49 61 76 88 53 81 91 98 Hisingen 44 57 70 94 58 81 93 100 NÖ Göteborg 44 59 72 94 57 81 92 98 Bland de äldre na dricker sig de allra flesta, nära hundra procent, sällan eller aldrig berusade. De äldre nen dricker sig inte heller berusade särskilt ofta. Bland de unga nen är det dock relativt få som sällan eller aldrig dricker sig berusade. I den yngsta åldersgruppen är det också en relativt stor skillnad mellan och. 4.2.2 Riskkonsumtion I tabellen nedan visas hur stor del av befolkningen som är riskkonsumenter av alkohol. Med riskkonsument menas i denna rapport att personen om hon är kvinna har druckit en alkoholgd motsvarande mer än 33 cl sprit starksprit den senaste veckan. För är motsvarande gd starksprit 50 cl. Tabell 4.9 Andel som konsumerar med alkohol än rekommenderat riskkonsumtion medel ålders -viktat göteborgsregionen 7 6 Norrland 5 6 Tabell 4.10 Andel som konsumerar med alkohol än rekommenderat fördelat på län/nämnd, kön och ålder riskkonsumtion 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 9 6 6 1 8 4 6 1 Jämtland 11 5 2 1 11 2 3 1 Västerbotten 6 3 2 1 8 3 2 1 Norrbotten 6 2 2 1 4 3 9 0 Mellersta Bohus 13 5 4 1 9 4 5 4 Centrum Väster 10 8 7 4 15 7 10 3 Södra Bohuslän 11 4 7 3 11 9 9 2 Hisingen 7 5 6 3 15 6 7 1 NÖ Göteborg 7 7 6 1 11 3 5 2 I göteborgsregionen finns en större andel riskkonsumenter än det gör i Norrland. Bland ungdomar finns det en större andel riskkonsumenter än bland äldre personer. Detta gäller speciellt yngre. 28
29
4.3 Övervikt Här visas hur stor del av befolkningen som är överviktiga eller lider av fetma, dvs. har ett Body Mass Index (BMI) som är 25 eller högre. BMI är ett index som baseras på en persons längd och vikt och visar om en person är underviktig, normalviktig, överviktig eller lider av fetma. Måttet är mest användbart på gruppnivå. Tabell 4.11 Andel med BMI över 25 övervikt medel ålders -viktat göteborgsregionen 42 43 Norrland 50 47 Tabell 4.12: Andel med BMI över 25 fördelat på län/nämnd, kön och ålder övervikt 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 31 67 71 59 28 43 41 56 Jämtland 32 62 66 58 23 42 45 57 Västerbotten 30 58 62 58 20 31 42 49 Norrbotten 38 63 65 56 23 37 53 55 Mellersta Bohus 25 60 68 60 22 35 48 54 Centrum Väster 26 42 53 51 13 23 37 47 Södra Bohuslän 25 52 61 66 18 33 42 53 Hisingen 29 55 64 55 22 43 53 53 NÖ Göteborg 32 58 59 58 21 32 46 53 Ungdomar väger mindre än äldre personer, och har i regel ett lägre BMI än. Det finns också vissa regionala skillnader. I Norrland är det en större andel av befolkningen som har ett högt BMI än det är i göteborgsregionen. 4.4 Fysisk aktivitet Här visas hur stor del av befolkningen i de olika kommunerna/stadsdelarna som har en låg fysisk aktivitet vilket här definieras som att en person rör sig max 2 timmar i veckan i vardagen (t ex cykling, promenader, tyngre hushållsarbete, snöskottning et c.) samt motionerar eller tränar mindre än en timme per vecka. Tabell 4.13: Andel med låg fysisk aktivitet låg fysisk aktivitet medel ålders -viktat göteborgsregionen 27 27 Norrland 26 24 30
31
32
Tabell 4.14: Andel med låg fysisk aktivitet fördelat på län/nämnd, kön och ålder låg fysisk aktivitet 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 19 26 34 28 19 18 32 30 Jämtland 20 20 31 24 16 17 25 26 Västerbotten 12 25 31 25 15 22 25 28 Norrbotten 29 34 38 19 19 13 35 32 Mellersta Bohus 20 28 34 27 16 24 31 29 Centrum Väster 19 21 34 28 19 23 26 33 Södra Bohuslän 19 31 37 28 16 23 28 28 Hisingen 22 30 35 24 29 29 36 37 NÖ Göteborg 26 32 37 30 25 27 32 32 Det är ungdomarna som rör sig mest och det finns inga stora skillnader mellan killar och tjejer när det gäller hur stor andel som har en låg fysisk aktivitet. Medelålders är de som i störst utsträckning anger en låg fysisk aktivitet. I göteborgsregionen rör man sig något mindre än man gör i Norrland, trots ett lägre BMI. 4.5 Stress Med stress menas här ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. Här visas hur många procent som känner av ganska eller väldigt mycket sådan stress. Tabell 4.15: Andel som känner ganska eller mycket stress stress medel åldersviktat göteborgsregionen 14 14 Norrland 9 9 Tabell 4.16: Andel som känner ganska eller mycket stress fördelat på län/nämnd, kön och ålder stress 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 Västernorrland 10 7 10 5 14 16 13 6 Jämtland 9 7 9 3 20 14 17 5 Västerbotten 8 12 8 3 14 13 11 4 Norrbotten 5 8 7 4 22 3 4 6 Mellersta Bohus 7 12 9 5 15 16 16 4 Centrum Väster 12 14 13 7 22 20 16 6 Södra Bohuslän 12 14 12 10 18 13 13 7 65-84 Hisingen 13 15 19 6 22 17 22 29 NÖ Göteborg 14 18 18 8 20 26 22 12 Personer som bor på Hisingen och i Nordöstra Göteborg samt unga tjejer är de grupper där stressen är mest utbredd. I Norrbotten är stressen däremot inte så utbredd. I Norrland är man inte stressad i 33
samma utsträckning som man är i göteborgsregionen. Denna skillnad består även när siffrorna åldersstandardiserats. 34
KAPITEL 5 - Levnadsvillkor 5.1 Socialt stöd Ett gott socialt stöd förknippas ofta med en bättre hälsa och större möjligheter att stå emot påfrestningar av olika slag, såväl fysiskt som psykiskt. Det sociala stödets omfattning är ett index baserat på tre frågor om hur många sociala relationer man har. Indexvärdet kan ligga mellan 3 och 8. Ett högt värde indikerar många sociala kontakter. Frågorna är Hur många personer känner du, och har kontakt med, som har samma intressen som du? Hur många vänner har du som kan komma hem till dig när som helst och känna sig som hemma? De skulle inte bry sig om det var ostädat eller om du höll på att äta. Samt Bortsett från din familj, finns det någon du kan vända dig till om du har svårigheter? Någon du kan träffa och som du litar på och kan få verklig hjälp av när du har det besvärligt. Tabell 5.1: sociala stödets omfattning Sociala stödets omfattning medel ålders -viktat göteborgsregionen 6,5 6,5 Norrland 6,5 6,5 Tabell 5.2: sociala stödets omfattning fördelat på län/nämnd, kön och ålder Sociala stödets omfattning 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 6,7 6,5 6,4 6,3 6,6 6,5 6,5 6,3 Jämtland 6,7 6,5 6,4 6,2 6,6 6,6 6,5 6,2 Västerbotten 6,7 6,5 6,6 6,5 6,6 6,7 6,6 6,4 Norrbotten 6,6 6,8 6,5 6,4 6,4 6,5 6,4 6,4 Mellersta Bohus 6,7 6,6 6,5 6,4 6,6 6,6 6,6 6,5 Centrum Väster 6,8 6,6 6,4 6,0 6,8 6,6 6,6 6,2 Södra Bohuslän 6,7 6,4 6,6 6,2 6,5 6,6 6,7 6,2 Hisingen 6,5 6,3 6,1 6,1 6,4 6,5 6,3 6,1 NÖ Göteborg 6,6 6,2 6,0 6,1 6,5 6,4 6,1 6,1 Unga tycks vara de som har flest sociala kontakter. Äldre personer samt boende på Hisingen och i nordöstra Göteborg har det minst omfattande sociala stödet. Det sociala stödets omfattning kan också undersökas genom att man tittar på hur stor andel som har få sociala kontakter, dvs ett index som är max 5. I kartorna nedan är det sociala stödets omfattning mätt på detta sätt. 35
36
Tabell 5.3 Andel med låg omfattning av det sociala stödet socialt stöd låg omfattning medel åldersviktat göteborgsregionen 19 19 Norrland 19 18 Tabell 5.4 Andel med låg omfattning av det sociala stödet fördelat på län/nämnd, kön och ålder socialt stöd låg omfattning 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 15 22 23 27 15 19 18 24 Jämtland 15 20 23 29 14 12 16 26 Västerbotten 14 21 21 20 12 16 13 18 Norrbotten 18 17 21 23 11 21 20 22 Mellersta Bohus 14 14 21 23 11 15 19 18 Centrum Väster 9 16 23 34 9 15 15 28 Södra Bohuslän 13 21 27 30 13 15 12 24 Hisingen 19 19 31 28 16 17 22 29 NÖ Göteborg 20 25 32 31 12 19 26 26 När man mäter det sociala stödet på detta sätt är det bland de unga na istället för de unga nen som det finns få med en låg omfattning av det sociala stödet. Det sociala stödets styrka är ett index baserat på tre frågor som rör hur nära relationer man har med andra niskor. Indexvärdet kan ligga mellan 3 och 7. Ett högt värde indikerar starka sociala relationer. Frågorna är Händer det att någon håller om dig till tröst och stöd? Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Samt Tror du att din familj eller några andra verkligen uppskattar vad du gör för dem? Tabell 5.5: sociala stödets styrka sociala stödets styrka med el Göteborgsregionen 6,5 6,5 ålders -viktat Norrland 6,5 6,5 Tabell 5.6: sociala stödets styrka fördelat på län/nämnd, kön och ålder sociala stödets styrka 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 6,37 6,37 6,30 6,35 6,73 6,63 6,56 6,53 Jämtland 6,38 6,35 6,22 6,28 6,72 6,54 6,68 6,46 Västerbotten 6,49 6,43 6,42 6,39 6,80 6,67 6,60 6,64 Norrbotten 6,34 6,43 6,31 6,34 6,71 6,78 6,65 6,51 Mellersta Bohus 6,46 6,40 6,39 6,28 6,73 6,71 6,59 6,60 Centrum Väster 6,51 6,50 6,27 6,28 6,81 6,67 6,66 6,45 Södra Bohuslän 6,52 6,43 6,46 6,43 6,62 6,70 6,71 6,57 Hisingen 6,37 6,29 6,10 6,35 6,72 6,57 6,52 6,46 NÖ Göteborg 6,35 6,26 6,14 6,31 6,70 6,78 6,47 6,50 37
Unga är de som har de närmaste relationerna med andra niskor, medan äldre inte har lika starka relationer. Det sociala stödets styrka kan också mätas genom att man anger hur stor del av befolkningen som inte har ett starkt socialt stöd, dvs har ett index på max 5. I kartorna nedan mäts styrkan på det sättet. 38
Tabell 5.7 Andel med låg styrka på det sociala stödet fördelat på län/nämnd, kön och ålder Socialt stöd låg Medel styrka göteborgsregionen 12 11 Norrland 13 13 åldersviktat Tabell 5.8 Andel med låg styrka på det sociala stödet fördelat på län/nämnd, kön och ålder Socialt stöd låg 16- styrka 29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 19 18 15 14 6 12 13 11 Jämtland 15 16 22 18 9 12 9 14 Västerbotten 14 14 12 13 4 7 9 7 Norrbotten 18 11 20 16 6 6 8 14 Mellersta Bohus 14 14 21 17 7 6 10 10 Centrum Väster 12 13 20 17 3 6 7 15 Södra Bohuslän 11 14 14 12 10 9 8 12 Hisingen 18 19 23 14 5 10 11 14 NÖ Göteborg 16 19 24 13 7 13 14 11 När man mäter det sociala stödets styrka på detta sätt består skillnaderna mellan och. Sambandet mellan ålder och styrkan på det sociala stödet är dock inte riktigt lika stort. 5.2 Socialt kapital Det sociala kapitalet i samhället kan undersökas genom att man undersöker tilliten till andra niskor i samhället. Här mäts det sociala kapitalet genom frågan Tycker du allt sett att man kan lita på de flesta niskor? I kartorna och tabellerna redovisas hur många som instämmer helt eller delvis. Tabell 5.9: socialt kapital Socialt kapital medel åldersviktat göteborgsregionen 75 76 Norrland 79 76 Tabell 5.10: socialt kapital fördelat på län/nämnd, kön och ålder Socialt kapital 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 72 79 75 76 70 81 74 78 Jämtland 75 79 74 77 65 80 85 78 Västerbotten 76 82 79 80 77 86 84 85 Norrbotten 85 76 83 79 68 89 87 79 Mellersta Bohus 77 82 79 75 71 81 81 90 Centrum Väster 75 75 79 77 76 82 80 83 Södra Bohuslän 71 78 78 83 64 82 79 81 Hisingen 62 69 69 77 66 74 70 66 NÖ Göteborg 64 66 64 76 65 67 65 77 39
Tilliten till andra niskor varierar mellan olika grupper. De norrländska na är de som enligt undersökningen mest litar på andra niskor. Detta gäller dock inte de yngsta na som istället är en av de grupper som har den minsta tilliten till andra. Boende på Hisingen och i Nordöstra Göteborg litar också i mindre utsträckning på andra niskor. 40
5.3 Arbetsliv Karasek och Theorell (Haglund och Svanström 1995) har formulerat en modell som handlar om krav och kontroll i arbetslivet. Modellen går ut på att ett arbete som är kravfyllt men samtidigt stimulerande, det vill säga ställer höga krav när den som arbetar samtidigt har stor kontroll över det egna arbetet, är aktivt och upplevs som positivt för den som arbetar. Ett arbete som inte är aktivt och stimulerande upplevs däremot som stressande och spänt. I detta avsnitt visas hur stor del av den arbetande befolkningen som har ett stressande arbete. Detta har mätts genom ett antal enkätfrågor om krav och kontroll i arbetslivet. De individer som har hamnat både i den kvartil (25 procent) av de svarande som har högst krav och i den kvartil som har lägst kontroll anses ha stressande arbeten. Bild 5.1 Krav och kontroll efter Karasek och Theorell Kartorna nedan visar hur stor del av den förvärvsarbetande befolkningen i de olika kommunerna/stadsdelarna som har ett stressande arbete. Tabell 5.11 Andel av de som arbetar som har ett stressande arbete stressande arbete medel ålders -viktat göteborgsregionen 11 11 Norrland 11 12 Tabell 5.12 Andel av de som arbetar som har ett stressande arbete fördelat på län/nämnd, kön och ålder stressande arbete 30-44 45-64 30-44 45-64 Västernorrland 10 7 15 16 Jämtland 8 9 15 13 Västerbotten 15 7 13 10 Norrbotten 6 7 11 9 Mellersta Bohus 12 8 8 13 Centrum Väster 10 8 11 11 Södra Bohuslän 15 8 9 11 Hisingen 15 13 15 13 NÖ Göteborg 10 12 14 12 Medelålders är den grupp där den minsta andelen har ett stressande arbete. 41
Tabell 5.13 Andel av de som arbetar som trivs ganska eller mycket bra med arbetet trivs på arbetet medel ålders -viktat göteborgsregionen 91 92 Norrland 93 92 Tabell 5.14 Andel av de som arbetar som trivs ganska eller mycket bra med arbetet fördelat på län/nämnd, kön och ålder trivs på arbetet 30-44 45-64 30-44 Västernorrland 89 92 92 95 45-64 Jämtland 96 93 93 93 Västerbotten 95 93 94 95 Norrbotten 94 98 90 99 Mellersta Bohus 91 96 92 93 Centrum Väster 94 94 91 95 Södra Bohuslän 92 94 91 93 Hisingen 87 90 91 88 NÖ Göteborg 89 88 87 90 Trivseln på arbetet är viktigt för välbefinnandet. I kartorna nedan visas hur många som trivs på arbetet. Bland äldre är det flest som trivs på arbetet. Bland boende på Hisingen och i nordöstra Göteborg är andelen som trivs på sitt arbete lägst. 42
43
44
5.4 Boende 5.4.1 Trivsel I kartorna och i tabellen nedan visas hur stor andel som svarar ja på frågan Trivs du på det hela taget där du bor? Tabell 5.15: andel som trivs där de bor trivs med boendet medel ålders -viktat göteborgsregionen 93 94 Norrland 95 95 Tabell 5.16: Andel som trivs där de bor fördelat på län/nämnd, kön och ålder trivs med boendet 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 90 96 96 97 91 94 97 96 Jämtland 95 97 95 98 89 95 97 97 Västerbotten 95 93 97 98 92 96 97 97 Norrbotten 95 96 98 98 87 96 96 97 Mellersta Bohus 95 97 96 98 91 97 96 99 Centrum Väster 94 94 97 99 93 93 95 97 Södra Bohuslän 95 92 96 98 92 97 97 97 Hisingen 84 90 90 98 85 92 92 96 NÖ Göteborg 85 86 88 97 86 82 90 93 Äldre personer, särskilt, verkar trivas bättre där de bor än de som är yngre. Även om skillnaderna mellan göteborgsregionen och Norrland inte är så stora så finns det skillnader i trivseln inom göteborgsregionen. Boende på Hisingen och i Nordöstra Göteborg trivs inte i samma utsträckning som de som bor i övriga områden. 5.4.2 Trygghet Kartorna nedan visar hur stor del av befolkningen som tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt. Tabell 5.17: Andel som tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt bostadsområde lugnt och tryggt medel ålders -viktat göteborgsregionen 85 86 Norrland 93 93 De flesta känner sig trygga i sina bostadsområden. Det är bara några stadsdelar i Göteborg som utmärker sig med en större andel som inte känner sig trygga. 45
46
47
Tabell 5.18 Andel som tycker att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt fördelat på län/nämnd, kön och ålder bostadsområde lugnt och tryggt 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 86 90 94 90 85 92 94 95 Jämtland 85 96 95 96 90 93 96 95 Västerbotten 89 92 97 97 87 96 95 96 Norrbotten 92 92 98 97 93 86 88 93 Mellersta Bohus 90 93 94 92 88 94 92 95 Centrum Väster 82 81 87 89 93 80 85 89 Södra Bohuslän 86 92 92 97 84 95 95 91 Hisingen 69 78 79 87 68 95 84 81 NÖ Göteborg 72 78 78 88 74 72 80 92 Norrlänningar tycker i högre utsträckning än boende i göteborgsregionen att det egna bostadsområdet är lugnt och tryggt. Män känner sig i allhet tryggare i sitt bostadsområde än gör och yngre känner sig inte lika trygga som äldre. 5.5 Framtidstro På kartorna och i tabellerna nedan visas hur stor andel av befolkningen i kommunerna/stadsdelarna som anger att man aldrig eller nästan aldrig blir missmodig när man tänker på framtiden. Tabell 5.19: Andel som aldrig eller nästan aldrig blir missmodig när de tänker på framtiden framtidstro medel ålders -viktat göteborgsregionen 48 49 Norrland 48 48 Tabell 5.20: Andel som aldrig eller nästan aldrig blir missmodig när de tänker på framtiden fördelat på län/nämnd, kön och ålder framtidstro 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 Västernorrland 57 58 52 49 50 51 47 34 Jämtland 57 57 51 52 43 52 43 34 Västerbotten 57 56 56 50 48 56 43 30 Norrbotten 51 59 54 54 36 51 37 33 Mellersta Bohus 60 59 61 46 51 54 48 43 Centrum Väster 58 51 53 54 52 49 49 32 Södra Bohuslän 56 64 57 56 48 52 44 37 Hisingen 53 51 48 52 46 47 37 32 NÖ Göteborg 45 46 41 54 38 36 36 35 Tabellen visar att, särskilt de yngre, sällan blir missmodiga när de tänker på framtiden. Bland är det enligt undersökningen mycket vanligare att bli missmodig, och detta gäller särskilt 48
äldre. I Norrbotten, nordöstra Göteborg och på Hisingen verkar missmodet vara mer utbrett än i övriga regioner. 49