Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015 Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola
Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING... 5 KVALITETSREDOVISNING 2014... 6 GENOMFÖRANDE... 6 REDOVISNING AV FOKUSOMRÅDEN VT 2014... 7 REDOVISNING AV FOKUSOMRÅDE HT 2014... 8 RESULTAT... 9 ANALYS... 11 VERKSAMHETSPLAN 2015... 13 ORGANISATION... 13
Om kvalitetsarbetet Varje huvudman och rektor har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Detta är kvalitetsuppföljning på avdelningsnivå. Mål, uppdrag och fokusområden Skollag och läroplan Skollagen 1 är verksamhetens övergripande styrdokument. För att säkerställa att skolorna och kommunen uppfyller de krav som ställs genomförs en internkontroll genom att en fastställd checklista årligen kontrolleras (bilaga 1). Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Skolans ansvar för att främja en människors lika värde och demokratiska rättighet beskrivs i läroplanens kapitel 1. Leksands kommuns vision 2025 - Det är lätt att leva i Leksand! Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke. Leksand är en kommun med 18 000 invånare där människor trivs och känner sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka. Sektorsplan I sektorsplanen för Lärande och stöd finns följande uppdrag definierat: Ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor (tillhöra den övre kvartilen av deltagande kommuner). Målet är att Alla elever blir behöriga till fortsatta studier och ska mätas/redovisas genom: Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen, andel %. Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, studieförberedande program. Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, yrkesförberedande program. Målet att Alla lärartjänster är tillsatta med lärare med rätt lärarlegitimation mäts genom: Lärare (heltidstjänster), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 1 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800
Fokusområden 2014 För att nå uppsatta mål i sektorsplanen har Leksands gymnasium haft följande fokusområden under 2014. Vt 2014 1. Att lyckas på gymnasiet Fler elever ska fullfölja utbildningen inom 3 år. Fler elever ska nå grundläggande behörighet till universitet och högskola. Lärarna som undervisar ska ha lärarlegitimation och undervisa i de ämnen där de är behöriga. 2. Modernt IT-lärande 1-1-datorerna ska vara effektiva verktyg för lärare och elever i arbetet med att öka måluppfyllelsen. 3. Värdegrund Elevernas inflytande över sin studiesituation ska öka. Lärare och elever ska öka sin kompetens om neuropsykiatriska funktionshinder. Ingen elev ska utsättas för kränkande behandling eller mobbning. All ärenden och åtgärder ska vara väl dokumenterade. Likabehandlingsplanen ska utvärderas och revideras och alla på skolan ska ha god kännedom den. Ht 2014 Att lyckas på gymnasiet i så stor utsträckning som möjligt fokusera konferenstid, planeringstid och kompetensutvecklingstid på Att lyckas på gymnasiet fortsätta finna organisatoriska förutsättningar för att elever som kombinerar elitidrott och studier i högre grad når målen aktivt följa Handlingsplan för elever med studiesvårigheter organisera så att elever i större utsträckning kan få stöd under pågående kurs organisera stöd för elever som har fått F utveckla metoder för uppföljning, utvärdering och verksamhetsutveckling mot högre måluppfyllelse skolledning och elevhälsoteamet skapar förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd ges möjlighet att nå målen gymnasiesärskolan som egen skolform beaktas men att eleverna integreras och inkluderas utifrån den enskilde elevens egna förutsättningar ge eleverna förutsättningar att utveckla det elevdemokratiska arbetet i dialog med personal. intensifiera arbetet med ANDT fortbildningstid och tid i program- och ämneslag ska ägnas åt samtal kring formativ bedömning och utvecklingssamtal marknadsföra skolan mer aktivt för att bättre beskriva vårt utbud ge Estetiska programmet förutsättningar att tydligare och aktivare samarbeta med musikskolan och grundskolan genom ett aktivt arbete sänka den totala frånvaron på skolan till högst 10 % utveckla arbetssätt och bredda utbildningsmöjligheterna med digitala verktyg - utveckla lärandet/lärostilar
Planering Det systematiska arbetet visualiseras i hjulet nedan. Dec: bedömning betyg Jan: kvalitetsred och v-plan Okt/nov: klasskonferenser Kursutvärderingar Rapport till utskottet Enkäter Aug: reviderad v-plan Feb/mars: klasskonf Juni: utvärderings -dagar Jan: årsred/ verksamhetsber Kursutvärderingar Juni: bedömning betyg Maj: analysdagar pedagoger
Kvalitetsredovisning 2014 Genomförande Program/utbildningar Barn- och fritidsprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Gymnasial lärlingsutbildning Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Introduktionsprogrammen Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Gymnasiesärskola Programmet för hantverk och produktion Programmet för hotell, restaurang och bageri Snabbfakta 2014 Antal gymnasieskolor i kommunen 1 Antal elever gymnasiet 540 Varav kvinnor 240 Varav män 300 Antal elever gymnasiesärskolan 6 Varav kvinnor 3 Varav män 3 Antal lärare (heltidstj) 48 Antal lärare (personer) 59 Andel lärare med ped. högsk. examen 91 % Antal elever per heltidstjänst 10,9
Redovisning av fokusområden vt 2014 1. Att lyckas på gymnasiet -planerat Aktivitet och resultat planera för att all gemensam tid, i form av konferenstid och planerings- och kompetensutvecklingsdagar, fokuseras på arbetet Att lyckas på gymnasiet skapa organisatoriska förutsättningar för elever som kombinerar studier och elitidrott att i högre grad nå målen aktivt använda handlingsplanen för elever i behov av stöd organisera stöd för de elever som har fått F organisera så att elever i större utsträckning kan få stöd under pågående kurs, t.ex. genom att skapa schematekniska förutsättningar för lärare att samverka utveckla metoderna för systematisk uppföljning och utvärdering Konferensschema har upprättats och följts under läsåret. Planering för gemensamma kompetensutvecklingsdagar. Ny mötesstruktur för elevhälsoteamet med veckovisa möten där skolledning deltog. Regelbundna kontakter med LIF och företrädare för baseboll/softboll. Tränare har deltagit vid lärarmöten. Handlingsplanen utarbetad, förankrad och beslutad ht 2014. Diskussioner har förts i samverkan för att organisera lärartid så att eleverna ges möjlighet att få stöd. Genomförandet kan ske under läsåret 14/15. Elever som har fått F i matematik har möjlighet till omläsning måndagar och fredagar. Extra tid har lagts på kurser i matematik och därmed har tid för stöd skapats i ordinarie schema. Nytt digitalt verktyg för utvärderingar. Gemensam kursutvärdering digitalt. elevhälsoteamet och rektorer träffas varje vecka Elevhälsoteamet träffas varje torsdag kl. 8-10. se till så att alla lärare vid terminsstarten får kunskap om elever i behov av stöd tillhandahålla 1-1-datorer ge information om och utbildning i att använda kompensatoriska hjälpmedel Överlämningar från grundskolan sker via specialpedagoger. Avlämnande lärare informerar mottagande lärare i åk 2 och 3. Ht 2014 får samtliga elever i åk 1 en dator. I åk 2 och 3 har samtliga högskoleförberedande program samt Handels- och administrationsprogrammet en dator. Specialpedagogerna ansvarar för att stödja programarbetslagen och elever. 2. Modernt IT-lärande -planerat Aktivitet och resultat Skolledningen ska ge möjlighet till kompetensutveckling internt och externt som utvecklar IT- pedagogiken. IT-metodiken i undervisningen ska planeras och utvecklas i program- och ämneslag. Alla elever ska få en grundläggande IT-utbildning i åk 1 vid skolstarten. Program- och ämneslag inventerade kompetensutvecklingsbehov. Några lärare deltog i kompetensutveckling. Kartläggning pågår på individ-, grupp- och organisationsnivå för att kompetensutvecklingen ska riktas på rätt sätt. Samtliga elever erbjuds utbildning av IT-samordnare. 3. Värdegrund -planerat Aktivitet och resultat Fortbildningstid och tid i program- och ämneslag ska ägnas åt samtal kring formativ bedömning, utvecklingssamtal och elevinflytande Ej genomfört. Elever och personal ska få ta del av föreläsning kring NPF Gemensam föreläsning och diskussion. Rutiner för digital dokumentation av mobbingärenden ska utarbetas Likabehandlingsplanen ska upprättas och kommuniceras med både personal och elever Genomfört. Likabehandlingsplanens nya upplaga har förankrats under läsåret till samtliga.
Redovisning av fokusområde ht 2014 Att lyckas på gymnasiet -planerat planera för att all gemensam tid, i form av konferenstid och planerings- och kompetensutvecklingsdagar, fokuseras på arbetet Att lyckas på gymnasiet skapa organisatoriska förutsättningar för elever som kombinerar studier och elitidrott att i högre grad nå målen aktivt använda handlingsplanen för elever i behov av stöd organisera stöd för de elever som har fått F organisera så att elever i större utsträckning kan få stöd under pågående kurs, t.ex. genom att skapa schematekniska förutsättningar för lärare att samverka utveckla metoderna för systematisk uppföljning och utvärdering skolledning och elevhälsoteamet skapar förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd ges möjligheter att nå målen gymnasiesärskolan som egen skolform beaktas men att eleverna integreras och inkluderas utifrån den enskilde elevens behov ge eleverna förutsättningar att utveckla det elevdemokratiska arbetet i dialog med personal intensifiera arbetet med ANDT fortbildningstid och tid i program- och ämneslag ska ägnas åt samtal kring formativ bedömning och utvecklingssamtal. marknadsföra skolan mer aktivt ge estetiska programmet förutsättningar att tydligare och aktivare samarbeta med musikskolan och grundskolan genom ett aktivt arbete sänka den totala frånvaron på skolan till 10 % utveckla arbetssätt och bredda utbildningsmöjligheterna med digitala verktyg utveckla lärandet och lärostilar Aktivitet och resultat Konferensschema har upprättats och följts under läsåret. Planering för gemensamma kompetensutvecklingsdagar. Ny mötesstruktur för elevhälsoteamet med veckovisa möten där skolledning deltog. Regelbundna kontakter med LIF och företrädare för baseboll/softboll. Tränare har deltagit vid lärarmöten. Handlingsplanen utarbetad, förankrad och beslutad ht 2014. Diskussioner har förts i samverkan för att organisera lärartid så att eleverna ges möjlighet att få stöd. Genomförandet kan ske under läsåret 14/15. Elever som har fått F i matematik har möjlighet till omläsning måndagar och fredagar. Extra tid har lagts på kurser i matematik och därmed har tid för stöd skapats i ordinarie schema. Nytt digitalt verktyg för utvärderingar. Gemensam kursutvärdering digitalt. Elevhälsoteamet träffas varje torsdag kl. 14-16. Överlämningar från grundskolan sker via specialpedagoger. Avlämnande lärare informerar mottagande lärare i åk 2 och 3. Ett ständigt arbete pågår för att inkludera. Det är viktigt att det följer elevens behov. Skolledningen har en nära dialog med elevrådsstyrelsen. Skolkonferenserna är ett väl fungerande möte. En lärare har tid i sin tjänst för arbete med styrelsen. Eleverna har fått ett eget rum för sina möten. Arbetet är inte slutfört. Arbetet är inte slutfört. En ny informationskatalog har tagits fram. Informationsdag och Öppet hus genomfördes under en dag vilket var framgångsrikt. Ett samarbete med grundskolan och musikskolan har initierats och startar vt 15 Uppföljning av elevfrånvaron och dialogen med eleverna har blivit bättre men målet är inte uppfyllt. En studiedag genomfördes med workshops.
Resultat Ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor Elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen, andel % Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IV-programmet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, studieförberedande program, andel (%) 2012 2013 2014 80,2% (R 77,6%) (Plats 98) 82,7% (R 79,6 %) (Plats 181) 81,9% (R 77,2) (Plats 62) 81,1% (R 82,8 %) (Plats 100) 77,1 % (R 78,3 %) (Plats 184) 80,8 % (R 81,1 %) (Plats 163) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, yrkesförberedande program, andel (%) 77,2% (R 75,2) (Plats 164) 78,3% (R 77,8%) (Plats 150) 73,8 % (R 78,1 %) (Plats 202) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, studieförberedande program, andel (%) 91,7% (R 87,2%) (Plats 53) 87,8% (R 86,9%) (Plats 142) 86,7 % (R 88,3 %) (Plats 198) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, yrkesförb. program, andel (%) Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola * Andel elever av alla elever i huvudmannens skolor med slutbetyg från nationellt eller specialutformat program som har grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. 83,9 % (R 80,6%) (Plats 98) 85 % (R 87 %) 87,3 % (R 80,3%) (Plats 40) 88 % (R 87 %) 83,1 % (R 82,1 %) (Plats 134) 67,1 % (R Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, studieförberedande program, andel % * Andel av eleverna på studieförberedande program folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Fr.o.m. år 2010 måste slutbetyget omfatta 2 500 kurspoäng vilket medför att elever med reducerat program inte kan få slutbetyg. 87,8 % (R 93,4%) (Plats 262) 93 % (R 93,2%) (Plats 154) 97,7 % (R 91,6 %) (Plats 29) (LGY 96,1 %) Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, yrkesförberedande program, andel % (folkbokförda i kommunen) 86,3 % (R 81,0 %) (Plats 58) 84,4 % (R 81,4 %) (Plats 87) 28,6 % (R 34,9 %) (Plats 219) (LGY 31,7 %) Elev- och brukarenkät (delaktighet) 369 elever 341 elever 343 elever
Lärare (heltidstjänster), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 89,5 % (R 77,5 %) 89,4 % (R78,5 %) 91,5 % Öka befolkningen Gymnasieelever som går i kommunens egna skolor eller kommunalförbunds skolor i kommunen, andel % 2012 2013 2014 61,3 % (R 41,3 %) (Plats 91) 60,9 % (R 40,6 %) (Plats 94) iu Medborgarnas bedömning av kommunens gymnasieskola * Medborgarnas bedömning av kommunens gymnasieverksamhet, skala 1-100. iu Värde 64 (R 58) (Plats 19) iu Fortsatt sund kommunal ekonomi Månatliga budgetuppföljningar och årsbokslut Kostnad för folkbokförda elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram 2012 2013 2014 22 975 (R 24 224) (Plats 155) 22 356 (R 25 246) (Plats 175) iu
Analys Analys resultat Måluppfyllelsen har en negativ trend som måste brytas. Dock råder en viss problematik när det gäller uppföljning och analys och därmed planering. Resultaten visar inte på de elever som är inskrivna på Leksands gymnasium utan på de elever som är folkbokförda i Leksands kommun. Ca 30 % av kommunens elever i åldersgruppen går i utbildning i annan huvudman. Till det kommer att den första årskullen från gymnasiereformen 2011 tog examen 2014 och det innebär att resultaten kan vara svåra att jämföra över åren. Utifrån dessa faktorer är det mycket svårt att göra en relevant analys. Dock visar resultaten på att åtgärder är nödvändiga för att höja resultaten och därmed måluppfyllelsen hos eleverna på Leksands gymnasium. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen är 91 %. Andel elever från hemkommunen som väljer Leksands gymnasium är ca 61 % vilket skulle kunna vara högre då vi ser att elever väljer andra kommuner eller friskolor på de program som skolan har. Vi behöver marknadsföra skolan mer aktivt för att bättre beskriva vårt utbud. Estetiska programmet behöver tydligare och aktivare samarbete med musikskolan och grundskolan. Att utveckla elevdemokrati, skapa fler elevföreningar etc. gör att elever känner en tillhörighet till skolan vilket i sin tur skapar trygghet och trivsel. Det är viktigt att lyssna på eleverna och vad de anser behöver utvecklas. Här har skolkonferensen en viktig roll i utvecklingsarbetet. Analys medarbetarenkät Medarbetarna på Leksands gymnasium trivs bra på sitt arbete och det känns meningsfullt att gå till jobbet. Det som behöver förstärkas är den feedback som ges från närmaste chef och även det behov av kompetensutveckling som enkäten visar, inte fullt ut är tillräcklig. Skolan behöver arbeta mer med att tydliggöra de mål och fokusområden som finns för att eleverna ska nå ännu högre måluppfyllelse. Uppföljning, analys och planering ska ske i dialog med medarbetarna. Deras delaktighet är nödvändig
för att det ska ske någon förändring i elevernas resultat. Analys elevenkät Ungefär 63 % av skolans elever har besvarat enkäten. En mycket stor andel av eleverna trivs bra eller mycket bra på Leksands gymnasium och är nöjda med den utbildning som de har valt. En förklaring kan vara att de flesta elever tycker att de har valt rätt program. Studierna känns mycket meningsfulla, något mer för flickorna än för pojkarna och rekommenderar mycket gärna skolan och utbildningen till andra. Eleverna tycker att de får den hjälp de behöver och att de har möjlighet att lyckas med sina studier. Ca 85 % planerar att studera vidare, något fler flickor än pojkar. Lärlingsutbildning och APL får höga resultat. Dock ser vi att trepartssamtalen, information om arbetsmiljörisker och programråd är områden som kan utvecklas och stärkas. Gymnasiearbetet genomfördes för första gången under läsåret 2013/2014 och skolan har arbetat med att förbereda eleverna och framför allt att få eleverna att tycka att gymnasiearbetet är stimulerande och intressant. Utvärderingen visar på mycket bra resultat. Utvecklingssamtal och klassråd fungerar i stort sett bra men elevrådet behöver tydliggöra sitt uppdrag för att eleverna ska se dem som ett demokratiskt forum som arbetar för alla elever. En stor del av eleverna känner sig stressade i skolarbetet, ca 60 %, och den uppgiften bekräftas av lärarna. 70 % av eleverna uppger att de lägger ner max 4 timmar i veckan på skolarbete utöver lektionerna, vilket kan vara en tänkbar förklaring till att många känner sig stressade. Skollunchen är många elever missnöjda med och drygt hälften av eleverna uppger att de blir mätta. Många äter lunch varje dag och de har tillräckligt med tid att äta. Så gott som samtliga elever anser att flickor och pojkar får samma möjlighet att lyckas med sina studier. Skolan är bra på att motverka diskriminering och kränkande behandling. Eleverna anser sig bli vänligt bemötta av personalen. 7,2 % av alla elever har under året blivit utsatta för mobbning. Skolan har ett mobbingsteam för att hjälpa eleverna men de har inte haft kännedom om detta trots att en mycket stor andel av eleverna vet vart de ska vända sig. Det finns fortfarande elever som inte känner till Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling och vi behöver förstärka implementeringsarbetet.
Verksamhetsplan 2015 Organisation Carin Fredlin, rektor SYV Adm Bibl IT Liselotte Alanko, bitr rektor Marko Sandelin bitr rektor BF EK ES HA RL SA GYSÄR HV IM L NA TE Skolledningen ska i dialog med personalen, i olika forum, prioritera följande övergripande mål, utifrån fokusområdet Att lyckas på gymnasiet Måluppfyllelsen hos eleverna ska öka Genom ett aktivt arbete sänka den totala frånvaron på skolan till högst 10 %. Tydliggöra lärarnas uppdrag och skapa förutsättningar för lärarna att fullfölja det. Med ovanstående utvärderingar, kommentarer och analyser som grund kommer arbetet under året att formas. Det finns olika behov och förutsättningar beroende på vilket program som berörs och det är viktigt att personalen själva får möjlighet att formulera vad som bör utvecklas för att nå skolans övergripande mål. Leksand 2015-02-12 Carin Fredlin Carin Fredlin Rektor Leksands gymnasium