Konsekvenser för FÄRDTJÄNST BRUKARE i Göteborg gällande budgetförslag Budget i balans 2016 & 2017 Inledning Enligt färdtjänstbrukare och färdtjänstrådets bedömning går budgetförslagen rätt emot vad staden har för prioriterade mål, vilket känns märkligt. Vi vill i Göteborg ha en trygg och säker färdtjänst, vilket också är verksamhetens mål. Det aktuella budgetförslaget kommer främst leda till att personer med funktionshinder hamnar i ett ofrivilligt utanförskap. Detta på grund av de stora besparingar som föreslås. På sikt får dessa besparingar allvarliga konsekvenser både för människors upplevda hälsa och för samhället i stort. Vi färdtjänstbrukare anser att budgetförslaget ställer grupp mot grupp, både ekonomiskt och funktionsmässigt. Kraftiga försämringar ur ett Ekonomiskt perspektiv Månadskortet höjs från 545 kr till 750 kr och är dessutom endast avsett för de som arbetar/studerar och är begränsat till 40 enkel (20 tur- och returresor per månad.) Övriga färdtjänstresor fritidsresor, för de resenärer som inte arbetar/studerar, ingår ej i månadskortet som tidigare. Resenären tvingas lösa enkelresor, till en kraftig ökad resekostnad. En enkelresa höjs till 50 kr (turoch returresa 100 kr) En resa över kommungräns till 100 kr (200 kr för en turoch returresa.) Färdtjänstresenärer som arbetar/studerar, drabbas även av en kraftig ökad kostnad. Förutom månadskort, tvingas de även lösa enkelresor för sina fritidsaktiviteter samt de arbets/studieresor, som överstiger 40 enkelresor per månad. Samtliga färdtjänstresenärer som önskar en god hälsa och ett aktivt liv på sin fritid får en kraftig ökad resekostnad. Trappklättringen kommer att avgiftsbeläggas Detta anser vi är diskriminerande. Vill förvaltningen få trappklättringen säkrare kan detta lösa på annat sätt än att avgiftsbelägga trappklättringen. T ex trapphissar i aktuell fastighet. Max antal fritidsresor per år minskas avsevärt Från 520 enkel (260 tur- och returresor) per år till 312 enkel (156 tur- och returresor) per år.
Den främsta orsaken till prishöjningen för de resenärer, som inte arbetar eller studerar, är att de inte tillåts köpa månadskort. Det är dessutom en diskriminering i sig att endast den arbetande/studerande gruppen tillåts köpa månadskort och därigenom få en betydligt lägre resekostnad, samtidigt som gruppen utan arbete och med en generellt sett lägre inkomst, får en kraftigt ökad kostnad för sina resor. Arbetslösheten är hög bland funktionshindrade. Detta urholkar även möjligheten att fortsatt delta i samhället och skapar en påtvingad isolering. Kraftiga försämringar = diskriminering av Färdtjänstbrukare och personer med funktionshinder Då färdtjänstresor ej jämställs med kollektivtrafiken. I rådet har det funnits en strategi att färdtjänsten skall jämställas med kollektivtrafiken. I aktuellt budget förslag förkommer mycket diskriminering av färdtjänstbrukare. För de invånare i samhället som på grund av sitt funktionshinder inte kan resa på annat sätt än med färdtjänstfordon, är färdtjänsten deras kollektivtrafik. Kan man tänka sig motsvarande besparingar i övrig kollektivtrafik? Att endast de som arbetar/studerar får köpa månadskort, kraftiga prishöjningar och dessutom en resebegränsning på 312 enkel (156 tur- och returresor) med buss och spårvagn per år, oavsett om resenären kan betala de kraftigt ökade kostnaderna. De som drabbas hårdast, är de resenärer som har störst behov, inte kan resa på annat sätt än med färdtjänst och dessutom vare sig arbetar eller studerar. För denna grupp är det inte längre tillåtet att köpa månadskort och därför ökar resekostnaden dramatiskt. Här följer ett tänkbart scenario: 2 ggr i v: Nödvändig träning för att bibehålla funktioner och att förhindra att sjukdom försämras: 100kr enkel (200 kr tur- och retur resa), eftersom träningen ligger precis innanför annan kommungräns = 1 600 kr
1ggr i v: Handla: 50 kr enkel (100 kr tur- och retur resa) 1 ggr i v: Engagemang, samhällsfrågor: 50 kr enkel (100 kr tur- och retur resa) 1 ggr i v: Kyrkligt engagemang: 50 kr enkel (100 kr tur- och retur resa) Sammanlagd ökad kostnad med det nya förslaget:1 695 kr per månad Trappklättring: Den enda begränsning, som nu finns i Göteborg, är att trapporna bedöms som säkra. Förvaltningen har föreslagit en tidsbegränsning på 6 månader (i taget) till den egna bostaden, samt att en extra avgift, motsvarande en enkelresa för vuxen, tas ut vid varje trappklättring. Avgiften kan införas tidigast 2017 och blir då 50 kr för varje trappklättring. Om två trappklättringar behöver göras vid samma restillfälle, tas två avgifter á 50 kr ut. Nattrafiken med färdtjänst: Att föreslå nerdragningar av nattrafiken anser vi är diskriminering på grund av bristande tillgänglighet. Personer med funktionsnedsättning kommer att nekas att resa nattetid på grund av sitt beroende av färdtjänsten. Detta innebär att en brukare inte kan ha ett jobb där nattrafiken måste användas. - Vi undrar om staden även kommer att förespråka att alla bussar/spårvagnar upphör nattetid? Resandet generellt sett har ökat i samhället och personer med funktionsnedsättning inte är något undantag. Allt fler har anhöriga, arbete och aktiviteter på annan plats än där man själv bor. Behovet av att kunna förflytta sig mellan olika platser ökar. Under senare år har möjligheterna för färdtjänstresenärer, att utnyttja alternativa resesätt begränsats genom problem bl.a. spårvagnar, ramper, ökad trängsel i kollektivtrafiken och ideliga gatuarbeten, som gör det svårare för funktionshindrade att ta sig fram. Flexlinjen är organiserad för att fungera inom ett begränsat område. Sammanslagningen av stadsdelar har inneburit att viktig service centraliserats utanför dess täckning i vissa områden. Göteborg Stad Färdtjänsten. Utvärdering av projekt angående resetilldelning Avslutning
För de resenärer som trots sitt funktionshinder strävar efter att delta i samhället och inte hamna i utanförskap, kommer detta förslag att innebära en påtvingad isolering. Vilket i sin tur riskerar att försämra både den fysiska och psykiska hälsan och är en diskriminering mot den funktionshindrade. Vi ställer oss kritisk till dessa drastiska förändringar. Man tycks ha missat dialogen i det här fallet. Att hänvisa till att andra kommuner har det så här är ett dåligt argument. Göteborgs stad borde snarare vara stolt över hur väl färdtjänsten fungerar och vilja fortsätta vara ett föredöme för andra. Inte backa i utvecklingen. Nämnden har haft en vilja att förbättra för dem som har sämst förutsättningar att resa på egen hand. Rådet hoppas därför att Färdtjänstnämnden fortfarande har samma uppfattning och att även fortsatt, vill ge också funktionshindrande den frihet, som övriga medborgare åtnjuter. Färdtjänstens råd för funktionshinder i samarbete med aktiv färdtjänstbrukare Brukarorganisationer Göteborg 2015-10-22 Rigmor Gustafsson Leif-Arne Ljungholm ------------------------------ -------------------------- Astrid Steen Johanna Andersson Pia Andersson Leif Sunesson Catarina Ahlqvist Lisa Ly Robert Kindberg Akkbar Hosseimi Kristina Fridén-Svahn Herbert Månsson
Alf Lundberg Svante Järbur Aari Thorstensson Asta Jansen Anne Johansson