Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2



Relevanta dokument
Konsoliderad version av

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Interna och externa kontroller

Validering/verifiering av kvantitativa och. kvalitativa metoder - Vägledning. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04: Utgåva 6

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04: Utgåva 9

Laboratoriebyte ett hot mot en effektiv miljöövervakning?

Mätosäkerhet och jämförelse av. resultat mellan metoder, utrustning. och enheter inom Bild- och. Funktionsmedicin

Konsoliderad version av

Ett år med ISO 15189: reaktioner från användare och tillsynsmyndighet

ISO 17025:2018 Vad innebär det. Fredrik Arrhén

Flexibel ackreditering

Konsoliderad version av

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016

Kvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin

ILACs Policy för osäkerhet vid kalibrering

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Metodutvärdering I. Metodutvärdering -validering. Metodutvärdering II. Metodutvärdering III

ILAC-P14:12/2010. ILAC Policy för osäkerhet vid kalibrering

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark

Årsrapport Egenmätarprojektet. ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:7) om ackreditering;

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Innehållsförteckning backup STAFS 2010:10 STAFS 2011:18 STAFS 2003:5 DOC 04:2 DOC 05:7 DOC 04:8 DOC 05:6 DOC 02:4 TSFS 2010:84 TSFS 2010:85

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM KONTROLLORGAN INOM OMRÅDET REGLERAD MÄTTEKNIK

Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

Konsoliderad version av

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5)

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

Vägledning vid användning av vågar på. provningslaboratorier och kontrollorgan SWEDAC DOC 12: Utgåva 1

Verifiering RP500 PNA-instrument Rapport

Beslut om ackreditering (3 bilagor)

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

Årsrapport Egenmätarprojektet. ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Laboratoriemedicinskt regionmöte i Uppsala-Örebroregionen nummer 3

1 (6) Årsrapport Projektet bygger. Resultat Den. drygt grund av så. och en med. för att redovisas.

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

SKUP - Skandinavisk utprövning av utrustning för primärvården

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM BESIKTNINGSORGAN ENLIGT FORDONSLAGEN (2002:574)

Kvalitetssäkring av metoder med externa kontroller

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

SVENSK STANDARD SS-ISO 8756

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5)

Förbättrad hanteringen av prov och svar från EQUALIS

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas

ABC - Hur certifiera verksamheten?

Leca installationsbjälklag, Alingsås

Beslut om ackreditering (3 st bilagor)

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Välkomna! Seminarium om standard för kontrollorgan ISO/IEC 17020:2012. Stockholm 4 december. Göteborg 6 december

Ny utgåva SS-EN ISO/IEC 17025:2018

Beslut om ändrad ackreditering (3 bilagor)

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Konsoliderad version av

Praktiskt kvalitetstänk på Labbet ur Bedömmarperspektivet. Per-Olof Forsberg, MD PhD

Illustrerad noggrannhet

Verifiering av mätmetoder

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2015:8) om ackreditering

HMK SyostGIS

EQUALIS kvalitetsmål

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning

FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6.

EA-4/18:2010 Allmänna råd beträffande omfattning och frekvens av deltagande i kompetensprövning

Beslut om ackreditering (3 st bilagor)

Ackrediteringens omfattning

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

Högre kvalité och ökad patientsäkerhet på

(Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för unionslagstiftningen om harmonisering)

RAPPORT. Uppdrag. Mätdatum. Resultat. Rönnåsgatan 5B Ulricehamn. använts. L s, w (db) Mätn. nr

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Praktiskt kvalitetstänk på Labbet ur Bedömmarperspektivet. Per-Olof Forsberg, MD PhD Agenda

Labb forskning och behov. Fredrik Arrhén

Uppföljning av ISO 15189:2012 Läget idag

Vägledning för upprättande av. metodbeskrivning inom nuklearmedicin. Tillämpningsområde: Bild- och Funktionsmedicin. xxxxxx

ACKREDITERINGSCERTIFIKAT/ACCREDITATION CERTIFICATE. Ackred. nr 1253 ISO/IEC Saab AB Support and Services, MRO Organisationsnummer

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Avdelningen för juridik och inre marknad Per Hällströmer Direktnr: E-post: 1. Bakgrund

KVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER. Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Beslut om utökad ackreditering (13 bilagor)

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:8) om värmemätare

Transkript:

%swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900

Innehållsförteckning... 3 Syfte... 3 Grundläggande begrepp... 3 Beräkning och redovisning av mätosäkerhet... 4 Referenser... 5 2 (5)

Kravreferens: EN ISO/IEC 17025, 5.4.6 EN ISO 15189, 5.5.3 EA 4/16:2003, EA Guidelines on the Expression of Uncertainty in Quantitative testing Föreliggande dokument berör endast undersökningar som ger numeriska (kvantitativa) resultat. Enligt SS-EN ISO/IEC 17025 och SS-EN ISO 15189 (1, 2) skall mätosäkerhet anges för ackrediterade laboratorieundersökningar. Syfte I huvudsak finns två syften med en mätosäkerhetsberäkning. Det primära syftet är att kunna ge beställaren en rimlig uppfattning om mätresultatets tillförlitlighet, för att denne tex skall kunna bedöma huruvida en faktisk förändring inträffat i patientens tillstånd. En sådan bedömning förutsätter att den redovisade mätosäkerheten avser samtliga instrument som patientens provmaterial kan ha blivit analyserat på. Det andra syftet är att få analysmetoder på olika plattformar att bättre stämma överens. I detta syfte är det viktigt att kontinuerligt följa upp den systematiska skillnaden mellan olika metoder inom en organisation och försöka att minimera dessa. Grundläggande begrepp Den formella definitionen anger att mätosäkerhet är en parameter som är förbunden med mätresultatet och som kännetecknar spridningen av värden som rimligen kan tillskrivas mätstorheten. en innehåller en systematisk och en slumpmässig komponent som betecknas bias respektive imprecision. Bias Ett mått på den systematiska avvikelsen från ett konventionellt sant resultat. Denna avvikelse inkluderar dels den skillnad som finns mellan organisationens genomsnittliga nivå och det sanna värdet, dels den skillnad som finns mellan olika metoder och instrument inom en organisation. Eftersom det sanna värdet sällan är känt, eller ens möjligt att definiera inom laboratoriemedicin, avser systematisk skillnad i detta dokument uteslutande skillnader i mätnivå mellan instrument inom en organisation. Det förutsätts att bias, när så är möjligt, minimeras genom spårbar kalibrering samt kontrolleras med kompetensprövning (t.ex. interlaborativa jämförelser). Imprecision Ett mått på det slumpmässiga felet. 3 (5)

Beräkning och redovisning av mätosäkerhet En uppskattning av mätosäkerheten skall finnas för varje ackrediterad metod. I samband med uppsättande av en ny metod skall laboratoriet redovisa betydelsefulla osäkerhetskällor. Idealet är att samtliga delar av mätrutinen som kan påverka kvaliteten ingår. I praktiken är detta inte alltid möjligt. Preanalytiska faktorer är t. ex. i regel svåra att skatta och kan undantas från beräkningen. Patientförberedelser, provtagning, förändringar av prover under transport och förvaring liksom biologisk variation kan emellertid påverka resultaten i hög grad. De tre första faktorernas inverkan på den totala mätosäkerheten skall därför minimeras genom lämpliga rutiner. sberäkningarna kan utföras på principiellt olika sätt. GUM (Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement) (4) har av EA (European co-operation for Accreditation) angivits som master document (5) för uppskattning av mätosäkerhet. Anvisningar har även publicerats av ILAC (International Laboratory Accreditation Cooperation) (6). SWEDAC har publicerat ett övergripande policydokument avseende mätosäkerhet (7). sberäkningen kan baseras på funnen variation vid upprepade mätningar av interna kontrollmaterial. Mätperioden skall vara så lång att alla signifikanta källor till variation, t ex batchbyte av reagens, byte av personal etc. har haft rimlig sannolikhet att inverka på utfallet. en skall motsvara de krav som rimligen kan ställas på metoden ur medicinsk synpunkt. Om mätosäkerheten för en metod bedöms som otillfredsställande, bör laboratoriet genomföra en systematisk kartläggning av olika möjliga felkällor. Laboratoriet kan därvid vid behov upprätta en mätosäkerhetsbudget enligt GUM eller på annat lämpligt sätt. sangivelsen skall avse mätvärden inom det kliniskt relevanta mätområdet, och bör redovisas vid minst två nivåer. en kan redovisas som CV%. en skall finnas tillgänglig för kunden, t.ex. i en provtagningsanvisning eller kunna meddelas på annat sätt. en skall följas upp regelbundet genom verifiering av uppsatta krav för driftskontroller, patientprovsjämförelser och/eller kompetensprövning (t.ex. interlaborativa jämförelser). Frekvensen kan anpassas till metodens stabilitet. När en laboratorieorganisation inrymmer flera separata laboratorieenheter (sjukhuslaboratorier) kan flera instrument finnas för bestämning av samma komponent. Instrument inom samma laboratorieenhet kan därvid ur ett beställarperspektiv betraktas som en enhet och mätosäkerheten skall därför beräknas över samtliga. Detta förutsätter att metoderna har jämförbara analytiska prestanda (liten systematisk skillnad, jämförbar precision). Mellan laboratorieenheterna skall den systematiska skillnaden övervakas och redovisas, t ex som skillnaden till ett utsett ( master- ) instrument, till organisationens genomsnittliga mätnivå eller till en referensmetod. Gränser för högsta acceptabla systematiska skillnad skall finnas. 4 (5)

Referenser 1. SS-EN ISO/IEC 17025, Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier, SIS, Stockholm, 2005 2. SS-EN ISO 15189, Kliniska laboratorier - Särskilda krav på kvalitet och kompetens, SIS, Stockholm, 2007 3. SWEDAC DOC 01:55, Validering/verifiering av mätmetoder, www.swedac.se 4. Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement, International Organisation of Standardisation, ISO, Genève, 1995, ISBN 92-67-10188-9 5. EA-4/16, EA Guidelines on the expression of uncertainty in quantitative testing, www.europeanaccreditation.org, EA, 2003 6. ILAC-G17:2002, Introducing the concept of uncertainty of measurement in testing in association with the application of the standard ISO/IEC 17025, www.ilac.org 7. SWEDAC DOC 04:5, SWEDAC:s policy för mätosäkerhet vid kalibrering och provning, www.swedac.se 5 (5)