204--25 [9] METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE Denna metod är framtagen som ett stöd för att underlätta bedömningen av va-ansvar i ett område. Den är grunden för att få en likvärdig bedömning av olika geografiska områden och den riktar sig i första hand mot tjänstemän. Syftet med att beskriva metoden är att skapa en transparens och förståelse för vad som ligger till grund för kommunens beslut om huruvida ett område ska ha allmänt eller enskilt va. Allmänt eller enskilt Behov Förutsättning Bebyggelsens belastning Områdets känslighet Avstånd till allmän ledning Naturgivna förutsättningar Figur : Ansvaret för va utifrån behov och förutsättning Ansvarsfördelning, mellan enskilda fastighetsägare och kommunen, för va i ett område görs utifrån en sammanvägning av behov och förutsättningar. Behovet bedöms utifrån bebyggelsens belastning och områdets känslighet för spillvattenpåverkan. Med förutsättningar avses både förutsättningar för att ansluta området till befintligt va-nät samt de naturgivna förutsättningarna för att lösa va-försörjningen lokalt. Avståndet till allmän ledning är avgörande för hur förutsättningen för att ansluta området till befintligt va-nät bedöms. Figur visar vilka faktorer som påverkar ansvarsfördelningen för va i ett område. Arbetsgången för Gislaveds kommuns metod att bedöma va-ansvaret i ett område illustreras av flödesschemat i Figur 2 nedan. Hjälpmedel och stöd för de olika stegen visas i boxarna till höger om flödesschemat. I steg 8 görs en rimlighetsbedömning och till denna finns inget formellt stöd.
204--25 2 [9] 2 3 Bedöm bebyggelsens belastning Bedöm områdets känslighet för spillvattenpåverkan Värdera behovet av va-försörjning i ett större sammanhang Tabell Bedömningsgrunder för skyddsnivå Tabell 2 4 Bedöm avståndet till allmän ledning Utifrån karta 5 6 7 8 Bedöm naturgivna förutsättningar Värdera förutsättning för va-försörjning i ett större sammanhang Placera värdena av behov och förutsättning i ansvarsdiagrammet Bedöm om resultatet är realistiskt i relation till verkligheten. Tabell 3 Tabell 4 Figur 7 Figur 2: Arbetsgång för att bestämma va-ansvar STEG Bedömning av bebyggelsens va-belastning utgår från begreppet personekvivalenter (pe). En personekvivalent är den genomsnittliga föroreningsbelastningen från en person. Begreppet används för att ge en så rättvisande bild som möjligt av va-belastningen i området. Genom att använda omräkningsfaktorer blir det möjligt att jämföra belastningen av olika verksamheter med vanligt villaboende. De flesta av omräkningsfaktorerna i Tabell är hämtade från Ålands landskapsregering resterande är framtagna lokalt i Gislaved. Tabell : Omräkningsfaktorer för beräkning av belastning i personekvivalenter (pe) Verksamhet pe Villa (pe/hus) 2,0 Fritidshus (pe/hus),0 Flerfamiljshus (pe/boende),0 Affär/kontor (pe/anställd) 0,3 Skola (pe/elev, anställd) 0,3 Gästhem, vandrarhem med matservering,0 Ålands landskapsregering, http://www.sund.ax/files/paminnelse_om_sma_avloppsanl.pdf
Områdets känslighet 204--25 3 [9] (pe/säng, anställd) Gästhem, vandrarhem utan matservering (pe/säng, anställd) 0,7 Hotell (pe/säng, anställd),0 Restaurang (pe/gästplats, anställd) 0,3 STEG 2 För att avgöra områdets känslighet för spillvattenpåverkan utgår Gislaveds kommun från Naturvårdsverkets Allmänna råd kring skyddsnivå för avlopp i ett område. Om krav på hög skyddsnivå bör gälla för ett område anses behovet av gemensam spillvattenhantering större och det ligger därmed närmre till hands att bilda verksamhetsområde för allmänt va. Nedanstående stycke beskriver hur skyddsnivå bedöms i Gislaveds kommun. Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp i Gislaveds kommun Naturvårdsverket ställer i sina allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten upp en rad kriterier för hög respektive normal skyddsnivå. Kriterierna är framtagna av hälsoskäl och/eller miljöskäl och ska beaktas vid anläggandet av enskilda avlopp. De områden där hög skyddsnivå av hälsoskyddsskäl bör gälla är i huvudsak relaterade till dricksvatten eller där många människor riskerar att komma i kontakt med avloppsvatten. Dessa är: inom skyddsområde för kommunala dricksvattentäkter, vid närhet till enskilda vattentäkter, både för ett och flera hushåll och vid vattenförekomster som är utpekade för framtida dricksvattenförsörjning samt badplatser. Områden med hög skyddsnivå för miljöskydd är främst utmed sjöar och vattendrag. Områden som har en hög sammanlagd belastning från avlopp eller där belastningen riskerar att bli hög i framtiden bör betraktas som områden med hög skyddsnivå av både hälso- och miljöskyddsskäl. STEG 3 I detta steg vägs bebyggelsens belastning och områdets känslighet samman och behovet av vaförsörjning i ett större sammanhang får ett värde mellan 0 och 3. Värderingen sker med hjälp av Tabell 2. Tabell 2: Värdering behov av va-försörjning i ett större sammanhang behov Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Bebyggelsens belastning (pe) <0 0-30 30-60 >60 0 2 3 2 3 3
204--25 4 [9] STEG 4 Avståndet till allmänt va-nät bedöms utifrån karta och placeras i någon av följande avståndskategorier; >000 m, 500-000 m, 00-500 m, <00 m STEG 5 Bedömningen av de naturliga förutsättningarna för en lokal avloppslösning grundar sig på platsens fysiska avstånd till olika skyddsobjekt och den aktuella jordens infiltrationsegenskaper. Dessa faktorer vägs sedan ihop till ett värde på hur bra de naturliga förutsättningarna för en lokal avloppslösning är på platsen. Sammanvägningen görs med hjälp av Tabell 3 nedan. Fysiska avstånd och infiltrationsegenskaper bedöms utifrån Figur 3-6 längre ner i denna bilaga. Tabell 3: Bedömning av naturgivna förutsättningar utifrån Naturvårdsverkets diagram och handbok 2008:3 Fysiska avstånd enligt Figur 3 möjliga (N) 5 omöjligt 3 på gränsen okej med marginal Infiltrationsegenskaper utifrån kornfördelningskurva och hydraulisk konduktivitet i m/s (N2) 3 mest utanför fält A och/eller B ( >0-4 eller <0-9 ) 2 huvudsakligen inom fält A och/eller B helt inom fält A och/eller B (0-5 -0-8 ) Naturgivna förutsättningar totalt (N+N2) > 6 svårt 4-6 okej < 4 bra
204--25 5 [9] Fysiska avstånd Nedanstående figur visar vilka fysiska avstånd det finns att ta hänsyn till för att kunna anlägga en infiltration Figur 3: Avstånd att ta hänsyn till med utgångspunkt i NVs handbok 2008:3 Minst m till högsta grundvattenyta. Dricksvattentäkt: generellt 50 m 2. Sjöar och vattendrag: normalt ca 00 m, i vissa fall mindre 3. Väg, fastighetsgräns: 5 m. 4. Slamavskiljare bostad, fastighetsgräns: 0 m 5. Dike: från 0 m och uppåt beroende på förutsättningarna 6. Riktning och avstånd till vattentäkter inom 200 m Möjligt infiltrationsområde
204--25 6 [9] Infiltrationsegenskaper Jordens infiltrationsegenskaper påverkar de naturliga förutsättningarna för att anlägga en avloppsinfiltration. Bäst rening fås om det går lagom snabbt att filtrera genom jorden. Om det är grova jordmaterial, dvs den hydrauliska konduktiviteten är hög, är risken att vattnet rinner så snabbt igenom att det inte hinner renas. Om det tvärtom är för fina jordmaterial blir marken så tät att vattnet har svårt att rinna igenom. Då finns risken att det tar en annan väg och rinner iväg orenat åt ett annat håll. Diagrammet i Figur 4 visar kornfördelningskurvor 2 och de kurvor som ligger inom de markerade fälten A och B är okej att infiltrera i. Till vänster om fält B är jordmaterialet för fint och till höger om fält A är det för grovt för att ge en bra infiltration. Figur 4: Kornfördelningsdiagram med kravgränser för infiltration, Naturvårdsverkets faktablad om jordprovtagning (965-4) För att kunna göra en uppskattning av jordens infiltrationsegenskaper utan att göra en jordprovsanalys kan diagrammet i Figur 5 jämföras med kravgränserna i Figur 4. Morän är en vanlig jordart i Gislaveds kommun och jämförelse enligt ovan ger att så länge moränen inte är alltför siltig eller grusig ligger den inom kravgränserna för infiltration. Infiltrationsegenskaperna i Gislaveds kommun är generellt sett därför oftast bra. Figur 5: Kornfördelningskurvor för några exempeljordarter, morän 2 En kornfördelningskurva visar vilken sammansättning av kornstorlekar en viss jord är uppbyggd av. Den visar hur många viktsprocent som är silt, hur många som är sand osv.
204--25 7 [9]. Siltig morän 2. Sandig morän 3. Grusig morän För att bedöma infiltrationsegenskaperna för en jord kan man även titta på dess hydrauliska konduktivitet. Figur 6 visar hydraulisk konduktivitet för olika jordar. Figur 6: Grundvattnets strömningshastighet och hydraulisk konduktivitet för olika jordar vid % lutning av grundvattenytan, ur NVs rapport 498 STEG 6 I detta steg vägs förutsättningarna för va-försörjning i ett större sammanhang samman och värderas. Det är alltså avståndet till allmän ledning och det naturgivna förutsättningarna som värderas och det gör med hjälp av Tabell 4.
Naturgivna förutsättningar 204--25 8 [9] Tabell 4: Värdering förutsättning för va-försörjning i ett större sammanhang förutsättning Avstånd till allmän ledning (m) >000 500-000 00-500 <00 bra 0 2 3 okej 2 2 3 svårt 2 2 3 3
behov 204--25 9 [9] STEG 7 Området placeras in i ansvarsdiagrammet i Figur 7 utefter sina värden på behov och förutsättning. Var i diagrammet området hamnar ger en anvisning för huruvida det bör ha allmänt eller enskilt va. Den diagonala skiljelinjen i diagramet utgör gränsen mellan allmänt och enskilt. Figur 7: Ansvarsdiagram va-försörjning 3 3,8 6,40&4, 47&48,44 27, 9&0 3,8 42,25,45, 3,43,,26 24,36,2, 2,7,46 Allmänt 2 3,37,4, 30,,29 32,38,4 Enskilt 35,6 0 0 2 3 förutsättning STEG 8 Skiljelinjen i ansvarsdiagrammet, Figur 7, har medvetet gjorts tonad eftersom gränsdragningen mellan vad som bör vara allmänt och enskilt va inte är skarp i lagstiftningen. Därför behövs detta sista steg som går ut på att göra en rimlighetsbedömning för att se om resultatet är realistiskt i relation till verkligheten.